Bedömning. Utvärdering 1. Utvärdering 2. Utvärdering 3. Bedömning under studierna

Relevanta dokument
2. Dela upp texten i mindre delar/helheter som ni sedan behandlar var del skilt för sig.

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Bedömningssamtal Johannes Nygren. biträdande rektor historia & samhällslära Grundskolan Norsen

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Minifakta om igelkottar

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Läroplansträff Välkomna

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013

Formativ bedömning. Lommarskolan 22 april 2013

Utvärdering av handledarutbildning HT12

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Prinsessan och mördaren Magnus Nordin

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Lärarledd utvärdering

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Skejtarna i kojan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Välkommen till Workshop i Studieteknik!

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

LÄSA. Läsförståelseutveckling för sfi Kurs C. Till läraren

Provloggar och föreläsningar

Sammanställning av kursutvärdering

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

Sovra i materialet. Vad är viktigt? Vad kan tas bort? Korta ner långa texter.

Louise Lollo Rohdén. 26 år, jobbat sedan vt 2010 Höglundaskolan, Sundsvall SO-ämnen, grundskolans senare år. Undervisar just nu i årskurserna 6-7.

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Formativ utvärdering 5C1106 Tillämpad fysik, mekanik

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Får man säga vad man vill på nätet?

Bedömningsstöd Verktygslåda för texttyper

Erik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Agility! Högsta vinsten

PLANERING & GENOMFÖRANDE

Tummen upp! Svenska Formativ bedömning åk 4

STUDIETEKNIK. Till eleven

NOKflex. Smartare matematikundervisning

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Minnesanteckningar från Samverkansmöte Centralskolan

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Fröken Spöke och den hemska hästen

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Agility! Springa snabbt

Övergripande planering

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Extramaterial till Samhällskunskap 7-9

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Läsa och förstå faktatexter

Dagboken ANNELIE DREWSEN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN. Kapitel 2 sår (s 6, rad 7), hål i huden / en skada

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Förmågor och kunskapskrav i Engelska år 9 Reading kunskapskrav 2, 4, 6 och 7 i Infomentor E C A

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Blöta stövlar. ORDLISTA Kapitel 1 KAPITEL 2 KAPITEL 3 KAPITEL 4 KAPITEL 5 KAPITEL 7 KATARINA VON BREDOW ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande. Sundsvall

Vikarien. Elevmaterial. Kapitel 1 THOMAS HALLING SIDAN 1. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.)

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att:

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Det sitter en kille och en tjej mittemot berättaren. Killen tar kontakt med berättaren. Vad gör han?

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. (SV åk 7 9)

Kursplan - Grundläggande engelska

Lärarstöd till Tummen Upp Matematik, Formativ bedömning åk 4

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

Bedömning i matematikklassrummet

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Boksamtal. Min egen läslogg. Namn

Välkomna Kontaktpersoner BoB

Lärarstöd till Tummen Upp! Svenska Formativ bedömning åk 4

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Medan Aktiv inlärning

Transkript:

Bedömning Bedömning under studierna Enligt läroplansgrunderna ska huvudparten av bedömning under studierna vara formativ och ingå som en del av den dagliga undervisningen. Själv- och kamratbedömning är en viktig del av denna bedömning och bidrar till att utveckla elevens metakognitiva färdigheter. Eleven får genom denna bedömning en mera aktiv roll i lärprocessen som helhet men lärarens stöd och återkoppling är viktiga inslag. Här finns tre modeller för själv- och kamratbedömning som ni kan använda under läsåret enligt ert eget upplägg. Modellerna är av lite olika slag och kräver olika stor arbetsinsats av såväl elever som lärare. Utgående från de svar som eleven ger vid bedömningssamtalen kan eleven stödjas i att utveckla sin studieteknik. En självbedömning som utförs konsekvent och tillräckligt ofta kan tydliggöra elevens utveckling. Utvärdering 1 Denna utvärderingsmodell kan fungera som en snabb diagnos för eleven själv. Genom att diskutera tillsammans med en kompis eller sin lärare kan eleven få återkoppling som ger stöd i arbetet framåt. Om du som lärare väljer att diskutera igenom upplägget tillsammans med din elev, får du en mera nyanserad bild av elevens inlärning och kan på det sättet stödja de delar som kanske ännu är svaga. Utvärdering 2 Denna modell kan användas både som underlag för självbedömning och kamratbedömning. Om eleven först går igenom frågeställningarna kan hen göra anteckningar eller kanske spela in sina svar på något tillgängligt tekniskt hjälpmedel (dator, smarttelefon, lärplatta, diktafon, mp3-spelare eller liknande). När eleven kommit fram till momentet att ställa frågor till texten är det viktigt att poängtera att det är frågeställaren själv som avgör vad hen förväntar sig för svar. Utvärdering 3 Denna modell kräver att eleven ser mera ingående på sitt lärande och kan med fördel användas som ett underlag till bedömningssamtal mellan lärare och elev.

Här ser du ett exempel på hur en elev kryssat i tabellen när hen gjorde självbedömningen. Du kan också läsa hur eleven funderade när hen gick igenom allt. Avsnittet som utvärderas är kapitel 1, Franska revolutionen 1789. Utvärdering 1 1 2 3 4 5 Jag hittar ledtrådar om innehållet i inledningsbilden. Jag kan ställa frågor till texten. Jag hittar nya ord och begrepp. Jag vet var jag hittar förklaringar till de nya orden och begreppen. Jag kan plocka fram detaljer i texten. Jo, jag kan ställa frågor och jag har märkt att det är lättare att göra det när jag har boken framme och tittar på frågeorden där. Men ibland blir frågorna lite konstiga och väldigt enkla, t.ex. Vilket år var franska revolutionen? Hur var Frankrike före revolutionen? Vad hette palatset? Ja, för det mesta gör jag det. Min lärare har printat ut ordförklaringar som hen samlat i en mapp. Vi får gå och slå upp i mappen om vi undrar över något. Men ibland finns inte det ord jag behöver i mappen och då är det lite svårare. När jag ser orden frihet, jämlikhet, broderskap vet jag att det handlar om franska revolutionen. Det finns många svåra ord i texten, till exempel tredje ståndet. Ja, jag hittar svar på frågorna när läraren frågar men jag har svårt att själv plocka ut det viktigaste ur texten. Jag kan sammanfatta texten. Om jag får fundera och samarbeta med en kompis så kan jag berätta vad kapitlet handlade om men det blir ganska kort. Jag har märkt att det går lättare om jag tittar på inledningsbilden på samma sätt som jag gjort när jag gått igenom uppgifterna i boken. Jag känner att jag behärskar innehållet. Jag vet vad det är vi talat om under hissatimmarna och jag klarar av att svara på de flesta frågorna.

Utvärdering 1 Markera i tabellen här under hur bra du tycker att du klarar av att göra det som sägs. 1 = nästan inte alls 2 = lite, men inte speciellt bra 3 = varken speciellt bra eller speciellt dåligt 4 = jag klarar det bra 5 = jag klarar det helt perfekt 1 2 3 4 5 Jag hittar ledtrådar om innehållet i inledningsbilden. Jag kan ställa frågor till texten. Jag hittar nya ord och begrepp. Jag vet var jag hittar förklaringar till de nya orden och begreppen. Jag kan plocka fram detaljer i texten. Jag kan sammanfatta texten. Jag känner att jag behärskar innehållet.

Utvärdering 2 Nu har du läst ett avsnitt i boken. Här kommer några frågor kring avsnittet som du får fundera över. Om det är lättare för dig att komma ihåg hur du tänkt så kan du anteckna på ett papper eller dator. Du kan också banda in dina tankar på en lärplatta om du är van att göra så. 1 Vad kunde du i början av avsnittet om det som avsnittet handlar om? Vad trodde du att det skulle handla om? Varför trodde du det? 2 Ställ tre frågor till texten: åtminstone en detaljfråga och en som kräver att du tänker till lite mera. Formulera svar på frågorna. 3 Nämn tre nya ord eller begrepp som du stött på i kapitlet. 4 Nämn de tre mest intressanta detaljerna eller händelserna i kapitlet. 5 Sammanfatta innehållet i texten. Du kan gärna ha fram inledningsbilden som stöd. 6 Hur tycker du själv att din förmåga att sammanfatta innehållet har ändrat under läsåret?

Utvärdering 3 Frågor att diskutera: 1 Kan du plocka ut detaljer ur texten och hitta svar på detaljfrågor? 2 Kan du själv ställa detaljfrågor? 3 Kan du ställa mera omfattande frågor som kräver att svararen kombinerar flera detaljer i texten? Kan du själv svara på sådana frågor (motsvarar essäuppgifter)? 4 Kan du använda dig av olika källor när du letar fakta för att kunna formulera svar på uppgifter inom historia? Vilka källor använder du då? Är det någon skillnad på innehållet i dem? 5 Hur har din förmåga att sammanfatta texten ändrat under läsåret?