Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(38)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(38)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett delområde till ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i delområdet Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(38)
Sammanfattning Nyköpingsåns avrinningsområde har delats upp i fem delområden inför remissen av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Båvens avrinningsområde sträcker sig från sjöarna Östra magsjön och Bjälken i norr och mynnar i nyköpingsån i söder. Området täcker delar av Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner och är 834 km2 stort. I avrinningsområdet finns 33 ytvattenförekomster, varav 16 sjöar och 17 vattendrag/ vattendragssträckor, samt 26 grundvattenförekomster. 19 Ytvattenförekomster uppnår inte god ekologisk status 2015, detta beror främst på övergödning och fysisk påverkan. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 4700 kg. När det gäller fysisk påverkan är det främst problem i form av vandringshinder som orsakar försämrad status. Samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver. I många av vattenförekomsterna saknas mätningar av miljögifter men bekämpningsmedel har påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. Samtliga grundvattenförekomster har god kemisk status men det finns stora kunskapsbrister så kartläggning och verifierande provtagning behövs. Två förekomster riskerar att inte nå god kemisk status, främst på grund av påverkanstryck från saltade vägar. Inom avrinningsområdet har ett vattendrag, som ingår i kalkningens åtgärdsområde, försurningsproblem. För att följa miljökvalitetsnormerna i delområdet Båvens inom Nyköpingsåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 5300 ha åkermark stukturkalkas och ca 20 hektar anpassade skyddszoner anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 2100 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 1500 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen från dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät ska genomföras i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör prioritera fortsatt övervakning för att verifiera kemisk status. 4(38)
För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 6 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(38)
Åtgärdsprogram för Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 13 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 16 2.1 Övergödning... 16 2.2 Försurning... 20 2.3 Miljögifter... 21 2.4 Främmande arter... 22 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 22 2.6 Övriga miljöproblem... 28 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 29 3.1 Näringsämnen... 29 3.2 Miljögifter... 29 3.3 Klorid... 29 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 30 4.1 Nulägesbeskrivning... 30 4.2 Åtgärder... 30 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 31 5.1 Natura 2000-områden... 31 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 31 5.3 Nitratkänsliga områden... 31 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 32 6(38)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde löper genom Södermanlands, Örebro och Östergötlands län, och 13 kommuner. Det är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Nyköpingsåns avrinningsområde är 3631 km² stort och består till ytan av 53 procent skog, 19 procent åker- och betesmark och hela 14 procent vatten. Befolkningen uppgår till 85 600 personer, varav nästan 80 procent bor i tätorter. Nyköpingsåns avrinningsområde har delats upp i fem delområden inför remissen av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Delområdet Nyköpingsån Båven sträcker sig från sjöarna Östra Magsjön och Bjälken i norr och mynnar i nyköpingsån i söder. Området täcker delar av Flens, Gnestas, Nyköpings samt till en liten del Eskilstunas kommuner. Avrinningsområdet är 834 km2 stort och består till stor del (65 procent )av skog, 20 procent av jordbruk och 14 procent av vatten (figur 1a). I delområdet finns 33 ytvattenförekomster, varav 16 sjöar och 17 vattendrag/ vattendragssträckor, samt 26 grundvattenförekomster (figur 1b). Sjön Båven är med sina 62 km² vattendistriktets tredje största sjö. Sjön avvattnas via Nyköpingsån med en fallhöjd av 21,4 meter från utloppet i Sibro till Östersjön omkring 2,5 mil söderut. Åtskilliga sjöar och vattendrag tömmer sitt vatten i Båven, vilken också tar emot vatten från fastlandet utmed nära 25 mil stränder. Av detta framgår att sjön är starkt beroende av vad som sker i tillrinningsområdet. Sjön är vattentäkt för många som bor intill Båven. Vissa vikar är påverkade av närsalter och övergödningsproblem tenderar att ha blivit vanligare än förr. Vid Båvens utlopp, intill Sibro kvarn, finns ett bestånd av tjockskalig målarmussla. Förekomsten fortsätter i området nedströms dämmet, där den ingår i ett eget Natura 2000-område. Inlandsisen har stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns. Avrinningsområdet är beläget i mellansvenska sänkan och då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Huvuddelen av berggrund utgörs av svårvittrad gnejsgranit, vilket ger ett svagt motståndkraft mot försurning. Bergrunder har blivit utsatt för förkastningar och är uppbruten i ett så kallat sprickdalslandskap där dalgångarna har bildats genom erosion. I dalgångarna finns ofta leriga jordar som har en bättre buffringsförmåga. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. 7(38)
Figur 1a. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(38)
Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(38)
1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem. Av totalt 33 ytvattenförekomster är det 19 stycken (åtta sjöar och elva vattendrag) som inte uppnår god ekologisk status (figur 2). Det beror främst på miljöproblemen övergödning och fysisk påverkan. Övergödning bedöms utifrån halter av fosfor samt biologiska kvalitetsfaktorer som exempelvis växtplankton och kiselalger. Både växtplankton och kiselalger indikerar tydlig påverkan av övergödning i delar av delområdet Nyköpingsån Båven. I en del vattenförekomster krävs ganska stora åtgärder för att nå god status till 20121. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysiska förändringar bedöms utifrån förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i vattenområdet. Samtliga vattenförekomster i delområdet Nyköpingsån Båven är mer eller mindre påverkade av intensiv markanvändning i närmiljön, dammar eller andra former av vandringshinder. I den preliminära klassningen har vi inte hunnit ta hänsyn till fysisk påverkan i sammanvägningen av ekologisk status. Om fysisk påverkan vägs in skulle Nässelstaån och Vattendraget från Båven till Lidsjön (Sibro) sänkas till måttlig ekologisk status. 10(38)
Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. Enligt bedömningsgrunderna bedöms status som god tills motsatsen kan visas genom mätningar. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster i delområdet god kemisk status. 11(38)
1.1.2 Grundvatten Figur 3. Risk för att kemisk status inte uppnås 2021 för grundvatten. Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster har god kemisk status men det finns stora kunskapsbrister i form av dataunderlag och både mer kartläggande och också verifierande provtagning behövs. Två förekomster (SE654540-605645 och SE655302-155693) riskerar att inte nå god kemisk status främst på grund av saltade vägar (figur 3). 12(38)
Kvantitativ status Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns en vattentäkt inlagd i VISS: Båven (SEA7SE653707-156202). Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela delområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I delområdet har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Båven, Båvenöarna, Hyltingeravinen, Magsjötorp och Sibro. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 13(38)
1.2.1 Ytvatten Endast vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (tabell 1). Samtliga vattenförekomster i delområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Husbyån Bäcken till Ekebysjö Ekebysjön Uren Åbysjön Forsaån Edebysjön Utnorsån Kvarngraven Skebokvarnsån från Nedingen till Båven Nedingen Solbergaån från Ricksjön till Kyrksjön Misteln SE653220-155842 SE653920-156577 SE654103-156878 SE654180-155314 SE654202-156757 SE654239-155409 SE654317-156886 SE654326-156905 SE654368-154579 SE654934-155162 SE655063-155044 SE655339-156632 SE655463-156797 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Solbergaån från Ösjön SE655522- God ekologisk status Övergödning (Orimliga kostnader) 14(38)
Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till Ricksjön 156249 2021 Skebokvarnsån från Holmsjön till Nedingen SE655657-154634 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Järnaån SE655768-156337 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Dunkern SE655797-156309 God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Malmaån SE656025-154759 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vadsbroån SE656046-155532 God ekologisk status 2027 Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Skundern SE656081-155208 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) 1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Komplettering av vilka ytterligare krav som kan vara aktuella kommer att göras under samrådsperioden. 15(38)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödning är ett problem i de yttre delarna av området (figur 4). Vissa av Båvens vikar har också övergödningsproblem med igenväxning som följd. Vid den föregående statusklassningen fanns det mätningar av syrgas i Båvens djuphålor som visade att det periodvis var syrgasbrist vid djupa bottnar. Sedan dess har bara enstaka mätningar av syrgas utförts, men de mätningar som gjorts visade goda syrgasförhållanden. Ett utökat provtagningsprogram i Båven planeras inom den regionala miljöövervakningen för den kommande sexårsperioden. 16(38)
Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 4900 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. De huvudsakliga problemen finns i de yttre delarna av området (figur 5). 17(38)
Figur 5. Status med avseende på näringsämnen och fosforbeting för enskilda vattenförekomster/grupper av vattenförekomster eller delavrinningsområden för att nå god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen. 18(38)
2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av Figur 6 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan i området. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande källor. 1% 11% 7% 1% 7% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 73% Figur 6. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Alla kommuner har påbörjat arbetet med inventering av enskilda avlopp, men har kommit olika långt. Uppgifter om andelen enskilda avlopp som åtgärdats under perioden kommer att kompletteras under samrådsperioden. Samma sak gäller för arbetet med avloppsreningsverk och bräddningar på ledningsnätet. Genom LOVA har det utförts strukturkalkning av 31 hektar åkermark, kalkfilterdiken på 51 hektar och en fosfordamm under perioden. Åtgärderna beräknas ge en minskning av fosforförluster på ca 14 kg per år. Föreslagna åtgärder De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Att åtgärda enskilda avlopp så att de uppfyller kraven för normal skyddsnivå är också nödvändigt för att uppnå den minskning av fosfortillförseln som krävs för god ekologisk status (tabell 2). De föreslagna åtgärderna i delområdet uppskattas leda till en minskning med 4600 kg fosfor. Det är i samma storleksordning som de 4900 kg fosfor som behövs för att nå god status. Behovet av åtgärder är stort, och det blir svårt att nå målet genom att bara utföra de mest kostnadseffektiva åtgärderna. 19(38)
Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning 5 300 Hektar 1 000 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark 21 Hektar 530 210 000 400 Våtmark - fosfordamm 9,5 Hektar 1 000 470 000 460 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel 330 550 000 1 700 Skyddszoner, 0-2 meter 29 Hektar 28 59 000 2 100 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 0 Ton 520 2 000 000 3 800 Kalkfilterdiken 1 800 Hektar 240 1 200 000 4 800 Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 1 Antal 45 220 000 4 800 Skyddszoner, 2-6 meter 39 Hektar 12 79 000 6 700 Skyddszoner, 6-10 meter 39 Hektar 7,6 79 000 10 000 Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 2 100 Antal 590 11 000 000 20 000 1 500 Antal 50 1 200 000 25 000 Våtmark för näringsretention 490 Hektar 250 7 900 000 31 000 SUMMA 4 600 26 000 000 2.2 Försurning 2.2.1 Tillstånd Inom avrinningsområdet har en vattenförekomst, Solbergaån från Ösjön till Ricksjön (SE655522-156249) försurningsproblem. Ösjön kalkas inom kalkningsprogrammet. Kalkning är en grundförutsättning för att god status ska uppnås med avseende på försurning i de vattenförekomster där det finns aktiva åtgärdsområden för kalkning idag. 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. Förbättringsbehovet för Solbergaån från Ösjön till Ricksjön bedöms vara 0,1. 20(38)
Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsten. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. 2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 2,8 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,9 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog ca 2 procent skog mellan 2010-2012. 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden 2010-2013 genomförts per år med ca 1 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt ca 1500 kronor för ca 1 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (Tabell 3). Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är Flens kommun Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: http://kalkdatabasen.lansstyrelsen.se/ Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogramför perioden 2016-2021 Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt 1 1 1 500 Länsstyrelsen Södermanland Summa: 1 1 1 500 Flens kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster inom avrinningsområdet har sänkt kemisk status enbart med avseende på parametern kvicksilver och kvicksilverföreningar. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom avrinningsområdet. 21(38)
Inom avrinningsområdet återfinns avloppsreningsverk, förorenade områden, industrier och jordbruk. Även atmosfärisk deposition och dagvatten är relevanta påverkanskällor för miljögifter inom avrinningsområdet. Vidare arbetet bör fokuseras på kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Merparten av de statusklassificerade vattenförekomsterna i Nyköpingsån - Båvens avrinningsområde bedöms ha miljöproblem avseende fysisk påverkan (figur 7). 22(38)
Figur 7. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 23(38)
Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. I Nyköpingsån Båvens avrinningsområde finns totalt 20 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 12 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av framförallt av dammar. Statusklassningen i Nyköpingsån Båvens avrinningsområde visar att 5 vattendrag har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Statusklassningen i Båvens avrinningsområde visar att samtliga vattendrag har hög status, med avseende på hydrologisk regim. Detta innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden 1981-2010. Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för en korrekt klassificering. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid 24(38)
bedömningen. Dessa parametrar har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. Analyserna visar på sämre än god status för 10 vattendrag och tre sjöar sjö i avrinningsområdet med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 8). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För måttlig status är mellan 15-35 procent av närområdet påverkat och för otillfredställande status mellan 35-75 procent påverkat. Figur 8. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 25(38)
2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Fyra förbättringsbehov finns med avseende på konnektivitet vilka berör tio vattenförekomster. Förbättringsbehovet är angett som antalet vandringshinder som bör åtgärdas som finns i ett vattendrag. Flödesförändringar Inga förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 14 vattenförekomster i avrinningsområdet. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av närområde och/eller svämplan där markanvändning bör minska. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är ett stort problem i Nyköpingsån - Båvens avrinningsområde, då vandringshinder hindrar vattenorganismer att ta sig fram i vattendrag. Med vandringshinder avses bland annat dammar och vägtrummor. Konnektivitetsförändringar utgör betydande påverkan och medför miljöproblem i tolv vattenförekomster i avrinningsområdet (figur 9). Flödesförändringar Aktiv reglering av dammar är påverkanskällan med avseende på flödesförändringar. Förändrad hydrologisk regim ger påverkan på såväl morfologi och konnektivitet och därmed livsmiljöerna i vattenförekomsterna vilket påverkar den ekologiska statusen. I vattendraget mellan Båven och Lidsjön (Sibro) finne en regleringsdamm vars reglering medför en betydande påverkan (figur 9). Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är den påverkan som orsakar miljöproblem avseende morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Nyköpingsån Båvens avrinningsområde bedöms 21 vattenförekomster ha en betydande påverkan avseende morfologiska förändringar (figur 9). 26(38)
Figur 9 Antal vattenförekomster med fysiska förändringar i Båvens avrinningsområde. 2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inga åtgärder är planerade eller har genomförts mellan 2009-2015. Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. I båda fallen krävs vidare utredning och prioriterinagar av arbetets genomförande och kostnader. Konnektivitetsförändringar Inom Båvens avrinningsområde finns sex vandringshinder som behöver åtgärdas (tabell 4). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga åtgärder med avseende på flödesförändringar finns föreslagna. Dock bör en inventering av Sibro kvarn göras då det saknas efter renovering av dammen 2003. Morfologiska förändringar Morfologisk påverkan har inom åtgärdsområde orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Möjliga åtgärder för att få bukt med närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan 15-30 meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär 27(38)
förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader för delområdet Båven inom Nyköpingsåns åtgärdsområde Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 6 Meter 340 000 SUMMA 6 340 000 2.6 Övriga miljöproblem Inga övriga miljöproblem har bedömts i området. 28(38)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. 3.2 Miljögifter Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs. 3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Två förekomster riskerar dock att inte nå god kemisk status utifrån främst potentiellt påverkanstryck från saltade vägar. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs. 3.3.2 Förbättringsbehov 3.3.3 Källor till påverkan Saltade vägar. 3.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kvantitativ status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. 29(38)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m 3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Nyköpingsåns delområde Båven har de 7 allmänna vattentäkterna skydd enligt vattenlagen (tabell 5). Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i avrinningsområdet*. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Nyköping 1 1 Flen 5 5 Gnesta 1 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd * Data i tabellen är inte kvalitetsgranskade, kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 30(38)
5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Bevarandet av Natura 2000-området Båven syftar till att vidmakthålla sjöns dokumenterat höga vattenkvalitet och det växt- och djurliv som är beroende av denna samt att bevara och utveckla sjöns rika fågelliv. Populationen av utter bedöms ha gynnsam bevarandestatus nu och populationen ska bibehållas eller öka jämfört med resultatet från utterinventeringen i Sörmland 2005. Populationen av tjockskalig målarmussla skall enligt bevarandeplanen bestå. Populationen av stensimpa skall bestå. Bevarandestatus är okänd. Populationen av nissöga ska bestå eller öka. Status är okänd. För både Båven och Sibro behövs utredning av påverkanskällor och plan för att minska tillflödet av näringsämnen för att områdena ska behålla karaktären som näringsfattig sjö och gynna de arter som kräver den livsmiljön. En faunapassage behövs vid Sibro för att uppnå gynnsam bevarandestatus för tjockskalig målarmussla. Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela delområdet räknas till nitratkänsliga områden. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 31(38)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig I delområdet Båven är övergödning det klart största miljöproblemet sett både till antalet berörda vattenförekomster och till de uppskattade kostnaderna för att nå god ekologisk status (tabell 6). Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Båvens avrinningsområde uppgår till ca 26 miljoner kronor (tabell 6). Av dessa kostnader handlar över 25 miljoner om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna handlar framförallt om att åtgärda fysisk påverkan och otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 6. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 19 25 110 000 Fysisk påverkan 6 340 000 Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd 8 240 000 Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 2 - Övrigt 0 0 Summa 25 690 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 7 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 32(38)
Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Eskilstunas, Flens, 2018 Gnestas och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Eskilstunas, Flens, 2018 Gnestas och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad dosering av P- fällningskemikalier SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Eskilstunas, Flens, Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 KOM 1a Tillsyn och prövning Eskilstunas, Flens, 2018 KOM 4 Tillsyn Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Eskilstunas, Flens, 2018 Gnestas och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Ökad rening av P till NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 33(38)
Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast 0,1 mg/l vid reningsverk LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 KOM 1a Tillsyn och prövning Eskilstunas, Flens, 2018 KOM 4 Tillsyn Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Eskilstunas, Flens, Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2018 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 Ökad P-rening i NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 reningsverk LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 1a Tillsyn och prövning Eskilstunas, Flens, 2018 KOM 4 Tillsyn Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Eskilstunas, Flens, 2018 KOM 8 Plan Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Södermanlands län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Eskilstunas, Flens, 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Gnestas och Nyköpings kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Södermanlands län 2016 KOM 8 Plan Eskilstunas, Flens, 2018 Gnestas och Nyköpings kommun Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 34(38)
Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2016 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 HAV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten NV 5 Naturvårdsverket 2016 NV 6 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 SKS 7 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2016 SJV 1 Tillsynsvägledning Jordbuksverket 2017 NV 3 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2017 SKS 6 Plan Skogsstyrelsen 2016 TRV 3 Rådgivning Trafikverket 2016 LST 1a Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Södermalands län LST 5b Rådgivning Länsstyrelsen i Södermalands län KOM 1a Tillsyn Samtliga kommuner i länet 2017 2016 2017 35(38)
Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Omläggning/byte av vägtrumma Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten STEM 1 Vägledning Energimyndigheten 2016 och Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län LSt 9 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län LST 13 Utveckling Länsstyrelsen i 2016 Södermanlands län RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen 2016 TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 TRV 2 Vägledning Trafikverket 2016 KOM 9 Administrativ 2018 HaV 6 Administrativ 2016 BV 1 Vägledning, annat Boverket 2016 TRV 3 Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen 2018 Södermanland KOM 7 Initiativ 2018 Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och 2017 vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 6ac Tillsyn, initiativ Nyköping, Flen, Gnesta 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 36(38)