EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.VI.2007 K(2007) 2613 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 749/2006 Sverige Sjöfartsstöd Herr minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom en skrivelse av den 14 november 2006 anmälde de svenska myndigheterna till kommissionen ovannämnda stödåtgärd i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget. Anmälan registrerades av Europeiska kommissionen den 15 november 2006 som ärende nr N 749/2006. I en skrivelse av den 11 december 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar. Den svenska regeringen svarade genom en skrivelse av den 18 januari 2007, vilken mottogs av kommissionen samma dag via e-post. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2. Den anmälda stödordningen, sjöfartsstöd (nedan kallad den anmälda stödordningen ), skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i ändringen av förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Avsikten med den anmälda stödordningen är att ändra en befintlig ordning för sjöfartsstöd som är i kraft i Sverige 1 och som kommissionen godkände 2001 2. 3. Den anmälda stödordningen kommer att träda i kraft beroende av kommissionens godkännande och tillämpas till och med den 17 januari 2011. När det gäller last- och passagerarfartyg som används i inrikestrafik om trafiken är upphandlad av staten kan de emellertid komma ifråga för stöd från och med den 1 januari 2009. 1 Förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. 2 Statligt stöd nr N 542/2001, 30.10.2001, SG(2001) D/292010 Carl BILDT Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 Stockholm Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique/Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon: 00-32-(0)2-299.11.11.
4. Den anmälda stödordningen kommer att finansieras inom ramen för statsbudgeten och det sammanlagda årliga stödbeloppet beräknas till 1 800 miljoner SEK (200 miljoner euro). De svenska myndigheterna beräknar antalet förmånstagare till mellan 51 och 100. 5. Den anmälda stödordningen är i alla väsentliga avseenden likadan som den befintliga ordningen för sjöfartsstöd i Sverige, och de ändringar som är föremål för det här beslutet förväntas inte få några nämnvärda följder för budgeten. 6. Enligt den befintliga ordningen beviljas, inom ramen för sjöfartsstödet, stöd till arbetsgivare för tre typer av avdrag, nämligen i) skatt på sjöinkomst, ii) arbetsgivarnas kostnader för arbetsgivaravgifter och iii) allmän löneavgift. 7. Enligt det svenska skattesystemet måste arbetsgivare normalt sett hålla inne preliminära skatter när lönerna betalas (skatteavdrag). Därefter betalar arbetsgivaren den innehållna skatten, vilken krediteras den enskilde skattebetalaren. Enligt den nuvarande ordningen motsvarar det stöd som är tillgängligt för inkomstskattebefrielse det belopp som arbetsgivaren har dragit av och hållit inne från sjömännens löner. 8. Arbetsgivarna betalar också sociala avgifter för sina anställda i form av arbetsgivaravgifter. Dessa kostnader uppgår till ungefär 30 % av lönerna. Arbetsgivaren är dessutom tvungen att betala ytterligare en avgift, allmän löneavgift, på utbetalda löner. Enligt den nuvarande ordningen återbetalas dessa två kostnader helt och hållet till arbetsgivaren. 9. Sjömännen får enbart arbeta ombord på fartyg som är registrerade i det svenska registret. Stödet kommer dessutom enbart att beviljas till de rederier som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande och som har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. Dessa bestämmelser ingår i den nuvarande ordningen. 10. Enligt den nuvarande formuleringen (och även den framtida) består sjöfartsstöd följaktligen av en skattelättnad motsvarande den preliminära inkomstskatten och ett bidrag motsvarande alla kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Ändringar av den nuvarande ordningen 11. Den första ändringen av den nuvarande ordningen återfinns i första paragrafen andra stycket. När det gäller sjömän som arbetar ombord på fartyg (även ro-ro-passagerarfartyg) som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i gemenskapen skall sjöfartsstöd endast beviljas medborgare i EU och EES. 12. I andra paragrafen i den anmälda stödordningen återfinns den andra ändringen vilken förtydligar vilka fartygstyper som är stödberättigande. Sjöfartsstöd skall lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade last- och passagerarfartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik. Tidigare har ordningen varit tillämplig på fartyg, den ändring som görs tydliggör att endast last- och passagerarfartyg kan berättiga till stöd, och inte bara fartyg. 13. Ytterligare en ändring rör transport som upphandlats av staten. Sverige har beslutat att utvidga räckvidden för den anmälda ordningen genom att i paragraf 3 a föreskriva att sjöfartsstöd även får beviljas fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade last- och passagerarfartyg som används i inrikestrafik som har upphandlats av staten i enlighet med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Fartyget måste dock vara registrerat i det svenska registret, vilket är förenligt med resten av ordningen, och sjöfartsstöd skall 2
beviljas endast till dem som har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. Denna utvidgning av den tidigare ordningen har emellertid skjutits upp och kommer att träda i kraft först den 1 januari 2008. 14. Denna inskränkning i tillämpningen av ordningen förklaras av det faktum att det för närvarande (och inom överskådlig framtid) bara finns en inrikestrafiklinje som är upphandlad av staten i Sverige (färjeförbindelsen till Gotland). Det gällande kontraktet för denna trafik går ut den 31 december 2008 och undantas från den anmälda stödordningen för att undvika att den operatör som innehar kontraktet beviljas en oförutsedd förmån. Sverige utgår ifrån att när detta kontrakt förnyas kommer internationella företag som åtnjuter härmed förenliga statliga stöd enligt deras egna lagar att kunna lämna ett anbud på detta kontrakt. Den ändring som utvidgar förmånen sjöfartsstöd till att även omfatta offentligt upphandlad trafik kommer att träda i kraft den 1 januari 2009 i samband med den nya upphandlingsperioden. Stödbeloppet för denna del av ordningen beräknas uppgå till 55 miljoner SEK. Beviljande av stöd 15. Systemet för att bevilja stöd förblir oförändrat från den tidigare godkända ordningen. Rederinämnden beslutar, efter ansökan, om en sökande är berättigad till stöd enligt ordningen. Ett sådant beslut är giltigt ett år i taget. Stödets storlek beslutas emellertid per kalendermånad, efter en särskild ansökan till Rederinämnden. På grundval av denna ansökan kommer förmånstagaren att få en preliminär kreditering på sitt skattekonto. Senast inom sju dagar efter det preliminära beslutet skall förmånstagaren sedan tillhandahålla alla de uppgifter som krävs för ett slutgiltigt fastställande av stödbelopp. Uppgifterna skall vara granskade och godkända av en auktoriserad revisor. Om den preliminära krediteringen till skattekontot är högre än det belopp som slutligt fastställs skall mellanskillnaden dras av från framtida skatteavdrag. Överlappning av stöd 16. Statligt stöd till svenska operatörer inom sjöfartsektorn tillhandahålls även enligt förordning (2001:167) om bidrag till fartygslagd utbildning 3. Enligt detta stödsystem får bidrag lämnas med högst 1 250 SEK per vecka och studerande. Ett villkor för den stödåtgärd som är föremål för det här beslutet är att förmånstagaren ställer utbildningsplatser ombord på sina fartyg till förfogande. Därför kommer inget stöd enligt den nuvarande ordningen att beviljas för de två första studerande som genomgår utbildning på ett fartyg tillhörande förmånstagaren. 3. BEDÖMNING 17. I och med att de svenska myndigheterna anmält stödordningen innan tilläggen och ändringarna genomförts har de uppfyllt sina åligganden enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. 3.1 Förekomst av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget 18. Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 19. Syftet med den anmälda stödordningen är att upprätthålla och öka sysselsättningen för och utbildningen av sjömän som är skattskyldiga i Sverige och arbetar ombord på 3 Kommissionens beslut av den 28 februari 2001, ärende nr N 785/2000, EGT C 107, 7.4.2001, s. 2. 3
svenskregistrerade fartyg som används för internationell last- och passagerartrafik. Åtgärden syftar vidare till att förbättra fartygens säkerhetsnormer genom att kräva obligatoriskt försäkringsskydd som ett villkor för att bevilja stöd. Stödordningen söker att upprätthålla antalet fartyg i det svenska fartygsregistret genom att minska driftskostnaderna. Detta görs genom att sörja för en minskning av inkomstskatter och sociala avgifter för de sjömän som är anställda på dessa fartyg. Denna skattelättnad kommer att innebära en kostnad för staten och gynnar selektivt vissa företag. Eftersom denna marknad har liberaliserats i Europeiska unionen skulle åtgärden kunna snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. 20. Den anmälda stödordningen utgör följaktligen stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och är således i princip inte är tillåten, såvida den inte kan anses vara förenlig med fördraget på grundval av något av de undantag som fastställs i fördraget eller sekundärlagstiftningen. 3.2 Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget 21. I artikel 87.3 c i fördraget fastställs att stödet kan betraktas som förenligt med den gemensamma marknaden om dess syfte är att underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, om stödet inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. 22. Kommissionen har utfärdat riktlinjer för tillämpning av artikel 87.3 c i fördraget när det gäller statligt stöd till sjötransport (nedan kallade riktlinjerna ) 4. Enligt avsnitt 3.2 i riktlinjerna kan stöd, på området social säkerhet och sjömäns inkomstbeskattning och när det gäller minskning av den börda som rederierna bär, utan att minska nivån för den sociala säkerheten för sjömän, och som kommer av driften av fartyg som är registrerade i gemenskapen, anses vara i överensstämmelse med den inre marknaden. I synnerhet anges att följande åtgärder som vidtas av medlemsstaterna när det gäller personalkostnader bör anses vara i överensstämmelser med den inre marknaden: Lägre socialförsäkringsavgifter för EG-sjömän ombord på fartyg som är registrerade i en medlemsstat. Lägre inkomstskattesatser för EG-sjömän ombord på fartyg som är registrerade i en medlemsstat. 23. I avsnitt 3.2 i riktlinjerna anges vidare att ett system enligt vilka redarna ersätts helt eller delvis för personalkostnaderna istället för ett system med sänkta skatte- och avgiftssatser också kan tillåtas, under förutsättning att det finns en klar koppling till skatterna och avgifterna i fråga, att det inte förekommer någon överkompensation och att systemet ger insyn och inte kan missbrukas. 24. För den typ av stöd som beskrivs ovan anges det i avsnitt 11 i riktlinjerna att den högsta stödnivå som kan tillåtas är en sänkning till noll av de ekonomiska förpliktelser som uppstått. 25. När det gäller den första ändringen i den anmälda stödordningen, dvs. bestämmelserna i första paragrafen andra stycket om att när det gäller sjömän anställda på fartyg (inbegripet ro-ro-passagerarfartyg) som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i gemenskapen skall sjöfartsstöd endast lämnas ifråga om medborgare i EU och EES, drar kommissionen följande slutsatser: Denna ändring omfattas av riktlinjerna. 4 Meddelande C(2004) 43 från kommissionen - Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport, EUT C 13, 17.1.2004, s. 3 12. 4
26. Såsom tidigare nämnts har den nuvarande ordningen konstaterats vara i överensstämmelse med riktlinjerna från 1997. Dessa riktlinjer tillät sänkta inkomstskatter och socialförsäkringsavgifter för alla sjömän som arbetar ombord på fartyg som är registrerade i en medlemsstat och som är skyldiga att betala skatt eller socialförsäkringsavgifter i en medlemsstat. Sedan 1997 har det dock visat sig att de europeiska redarna möter mycket hårdare internationell konkurrens inom internationell frakttransport än inom regelbunden persontransport i gemenskapen. I den förstnämnda sektorn måste därför stödet främst syfta till att öka den europeiska sjöfartsindustrins konkurrenskraft. Att i detta fall hindra medlemsstaterna från att bevilja alla sjömän skattelättnader skulle få mycket negativa följder för de europeiska redarnas konkurrenskraft och uppmuntra dem att flagga ut sina fartyg. Samtidigt kan man konstatera att ett betydande antal europeiska medborgare arbetar inom regelbunden persontransport i gemenskapen (både i absoluta och relativa tal). Det är på grund av detta som det i riktlinjerna från 2004 görs skillnad mellan regelbunden persontransport mellan hamnar i gemenskapen och annan sjöfart. Ändringen i första paragrafen andra stycket återspeglar helt enkelt denna ändring i riktlinjerna. Ändringen beaktar de förtydliganden som gjordes i riktlinjerna från 2004, särskilt när det gäller flaggkravet för fartyget och åtskillnaden mellan regelbunden persontransport inom gemenskapen och annan sjöfart. 27. När det gäller den andra ändringen som klargör på vilka typer av fartyg som stödberättigade sjömän måste arbeta, är detta endast en ändring som förtydligar kriterierna för stödberättigande och avlägsnar oklarheter och som inte på något väsentligt sätt ändrar den befintliga bestämmelsen. 28. Den tredje ändringen utvidgar förmånen sjöfartsstöd till att även omfatta offentligt upphandlad cabotagetrafik eftersom de svenska myndigheterna anser att denna typ av tjänst nu är öppen för internationell konkurrens. Utvidgningen av förmånen sjöfartsstöd till en form av cabotage innebär endast att den svenska stödåtgärden nu ligger i linje med liknande stödåtgärder i andra medlemsstater där cabotage alltid har varit stödberättigande. I detta fall är det tidsbegränsat för att undvika att berörda operatörer beviljas oförutsedda förmåner. 29. När det gäller dessa ändringar (fartygstyp och offentligt upphandlad transport) anser kommissionen att de inte på något väsentligt sätt ändrar de positiva aspekterna av ordningen och att de inte har några märkbara negativa effekter på konkurrensen. 30. Kommissionen har noterat att den anmälda stödordningen kommer att innebära en fortsättning av en ordning (tidigare godkänd inom ramen för Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport 5 från 1997 som då var tillämpliga), genom vilken arbetsgivare för sjömän som arbetar ombord på svenskregistrerade fartyg får full ersättning för de personalkostnader och sociala avgifter vilka denne är skyldig att betala å de anställdas vägnar enligt det svenska skattesystemet. Stödet kommer således att på ett effektivt sätt sänka dessa skyldigheter till noll, vilket är högsta tillåtna stödnivån enligt riktlinjerna. 31. Den anmälda ordningen kommer att administreras och tillämpas av Rederinämnden i samarbete med de svenska skattemyndigheterna. Förmånstagarna kommer att ta emot stödet i form av månatliga krediteringar till deras skattekonton, vilka kommer att motsvara den preliminära inkomstskatt och de preliminära sociala avgifter som de är skyldiga att betala å de anställdas vägnar. Enligt kommissionen säkerställer ordningen således en tydlig koppling mellan skatterna och avgifterna och det stödbelopp som beviljas, och 5 EGT C 205, 5.7.1997, s. 5 5
tillhandahåller tillräckliga garantier för att det inte förekommer någon överkompensation. Det noteras också att de uppgifter på grundval av vilka det slutliga stödbeloppet kommer att fastställas måste godkännas av en auktoriserad revisor. Under dessa omständigheter är kommissionen övertygad om att systemet ger insyn och inte kan missbrukas. 32. I enlighet med riktlinjerna bör inte det sammanlagda stödet i form av skattelättnader och sänkta socialförsäkringsavgifter, stöd för avlösning av besättning, direkta investeringsbidrag samt regionalstöd inte överskrida det sammanlagda beloppet av skatter och socialförsäkringsavgifter som uppbärs från rederier och sjömän ( stödtaket ). Kommissionen noterar i detta avseende att den enda åtgärd som är i kraft i Sverige som skulle kunna påverka den gällande åtgärden avser utbildning av sjömän. Den åtgärd som beaktas i det föreliggande ärendet utesluter uttryckligen de två studerande per fartyg för vilka stöd kan erhållas från ordningen för utbildningsstöd, från den anmälda stödordningens räckvidd. Överlappning av stöd bör således inte utgöra något problem i det föreliggande fallet. Kommissionen påminner dock Sverige om behovet av att kontrollera att stödtaket respekteras i alla fall då ett rederi är berättigat till stöd enligt både den föreliggande ordningen och annan stödordning, i synnerhet regionalstöd. 33. Kommissionen påminner dessutom om att den anmälda stödordningen, i alla väsentliga avseenden, liknar den ordning som för närvarande är i kraft i Sverige, vilken har tjänat till att upprätthålla antalet svenskregistrerade fartyg och sysselsättningen för EU-sjömän ombord på sådana fartyg. Även om den nya ordningen innebär fler förmånstagare kommer den inte att ha någon väsentlig inverkan på budgeten. Kommissionen är därför övertygad om att den anmälda stödordningen inte tillhandahåller mer stöd än nödvändigt i syfte att upprätthålla och säkerställa konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen och att den är ett svar på utvecklingen i sjöfartssektorn. 34. Med beaktande av ovanstående anser kommissionen att stödåtgärden ligger helt i linje med gemenskapens sjöfartspolitik vars främsta syften är att säkerställa upprätthållandet av fartyg under gemenskapens flaggor och sysselsättning för ett så stort antal EU-sjömän som möjligt. Den anmälda ordningen respekterar även gemenskapens riktlinjer från 2004 om statligt stöd till sjötransport och främjar utbildning, något som kommissionen har fastställt är avgörande för framtiden för gemenskapens sjöfartssektor. 35. Om den pågående utvecklingen eller sjöfartssektorns funktion så kräver förbehåller sig kommissionen emellertid sig rätten att, i enlighet med artikel 88.1 i EG-fördraget, ompröva den anmälda stödordningens förenlighet med den gemensamma marknaden, i synnerhet dess överensstämmelse med EU:s transport- och skattepolitik. 36. Mot bakgrund av dessa överväganden drar kommissionen följaktligen slutsatsen att stödet inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset och att den anmälda stödordningen kan undantas i enlighet med artikel 87.3 c i fördraget. 6
4. SLUTSATS Kommissionen har därför beslutat att det anmälda stödet är förenligt med EG-fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har erhållit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/index.htm Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax + 32-2-296 12 42 På kommissionens vägnar Jacques Barrot Vice ordförande 7