1 (6) Minnesanteckningar specialitetsrådet Kvinnosjukvård 2017-11-16-- 2017-11-17 : 2017-11-06 -- 07 Tid: 12.00 12.00 Plats: Uppsala Närvarande: Ingela Högerås, Marja Tuuna-Johansson, Anna Ackefors, Agneta Romin, Kristina Cedergren, Lena Ahlbin, Marianne Ramström, Anna Hessel, Masoumeh Rezapour, Ingrid Strandman Ej närvarande: Margareta Lood, Bettina Ouvrier Telefon avstämning under sommaren: Utvärdering Det upplevdes bra att ha lite koll på belastningen på andra sjukhus men det uppfyller inte riktigt behoven. Reflektioner från gruppen: Viktigt att vi i regionen samtalar med varandra under sommaren, det är dock svårt att lova att ta patienter från andra sjukhus i förväg. Men alla är överens om att problem med platsbrist får lösas genom direkt kontakt vid behov, detta för att veckomötets hjälp och planeringsmöjlighet är begränsad. Lättast att komma överens med de sjukhus som ligger närmast i första hand. Det var trevligt att prata med kollegorna. Gemensam IT-plattform, för information diskuteras. Vilket forum är lättast att använda? Inom SKL finns projektplace, kan vi använda detta? Vi måste kolla detta och prova ett nytt system innan vi väljer och givetvis före sommaren. Anna Ackefors kollar med Huddinge hur de gör? Nyttan av telefonmötet, i den formen som varit under sommaren 2017, är inte riktigt klart. Beslut om vi ska fortsätta med telefonmöte nästa sommar eller ej tas vid nästa specialistrådsmöte i april 2018. Sommarens belastning såg olika ut på de olika sjukhusen, allt från lagom tungt mycket tungt och helt okej.
2 (6) Nivåstrukturering/kunskapsstyrning Masoumeh Rezapour informerar och visar ett bildspel (bilaga 1). Ambitionen är att vår sjukvårdsregion skall vara aktiv i detta nätverk. Hur ska vi tänka? Följande punkter diskuteras: Hur utser vi kandidater till sakkunniggrupper? Sakkunniggrupperna skall representera hela landet så att båda storstad/småstad och universitetssjukhus/länssjukhus perspektiv kommuner är med i genomlysningen. Viktigt att grupperna är tvärprofessionella. De som blir nominerade/utvalda måste också vara beredda att lägga ner tiden. Kostnad för att delta i mötena står landstingen själva för. Det måste satsas tid, pengar och resurser på detta. Varje region har genom sin representant rätt att komma med tankar och idéer. Vad är viktigt för oss i regionen avseende värdskap/programområde? Att vara aktiv och visa intresse och delta i aktiviteter. Lite oklart vad uppgifterna innebär men gruppen tycker att vår sjukvårdsregion bör vara med. Masoumeh Rezapour får framföra detta vid nästa möte centralt. Specialitetsrådet kvinnosjukvård framtid, hur skall det se ut? Detta nätverk ska/bör fortsätta att finnas som styrgrupp med arbetsgrupper under sig. Definiera de områden som behöver nivåstruktureringen med fokus på högspecialiserad vård i regionen? Ska alla driva vulvasjukdomar? Endometrios? Delar av fosterdiagnostik? Vad behöver centraliseras och hur? Diskutera detta vidare. Man skall inte centralisera för centraliseringens skull. Behov att träffa NEO:s specialitetsråd för dialog. Farhågor om att centralisering av vanliga sjukdomar kan leda till problem med kompetensförsörjning på länssjukhusnivå. Samarbete sjukvårdsregionen Resurshantering, subspecialisering, ST Flödestänk vad är bäst för vår gemensamma patient? Alla är överens om vikten av ett gott samarbete inom sjukvårdsregionen för att kunna behålla kompetensen inför framtiden. Alla sjukhuset behöver sitt patientunderlag, varför köptrohet inom sjukvårdsregionen är mycket viktigt för att ha tillräcklig med patientunderlag för utbildning och kompetensförsörjning. Vi önskar samarbeta mer inom sjukvårdsregionen än vad vi gör idag. Den här sjukvårdsregionen löper risk att blir mer splittrad om vi inte använder de resurser som finns inom regionen. Det är mycket viktigt att tänka på kompetensförsörjning/kompetensöverföring. Vad är det vi kan samarbeta mera kring? Detta får vara ett levande diskussion inom rådet.
3 (6) Bemanningsfrågor Stor och viktig fråga. Hur det ser ut om 5 år? Stora pensionsavgångar väntar på många sjukhus. Det finns oro över att det kommer att saknas kompetens framöver. Det är därför viktigt att sjukhusen förbredder sig. Allmän diskussion. Lönerna och anställningsformerna kommer kanske ska ändras i framtiden. Nästa sommar Obekväm arbetstid Obekväm arbetstid och arbete under sommartid måste värderas på ett bättre sätt än vad det gör i dag, i form av planerad budget för att slippa sommarersättnings erbjudanden. Ersättningen Har varit olika under många år. Ersättning i tid istället för pengar önskas (som läkarna) av flera personalkategorier. Denna fråga kan bli aktuell framöver. Överanställning Har varit en åtgärdsplan på flera sjukhus men det har inte funnits tillräcklig många sökande att anställa. Kanske bättre arbetstidsmodeller/löner skulle ge bättre effekt på rekryteringen. Nerdragning Karlstad har redan beslutat om vilka verksamheter som kommer att dras ner under sommarperioden. Personalen är informerad. Fler underläkare kommer att jobba på de olika avdelningarna med hjälp av en överläkare. Anna Hessel skickar ut en lista på förändringar som de gjort i Karlstad för att få sommarmånaderna att fungera på bästa sätt. I Uppsala har man klara rutiner för nerdragningar under sommaren när det gäller elektivt arbete och komprimering av akutuppdraget. Man anställer också underläkare på BB och på Gyn, för att utföra markarbete åt överläkarna som tar hand om operation eller svårare fall, och det har fungerat väldigt bra. VC-chefens arbetsmiljö Alla VC upplever stor arbetsbelastning. Oro inför nya klagomålshanteringen från januari 2018 kommer att öka arbetsbelastningen ytterligare. Mer struktur och tydlighet är viktigt, vad man gör som chef och vad du som anställd ska göra. Det är viktigt att ha kontroll över sin arbetsmängd. Det finns också oro för förstalinjecheferna och avdelningschefer. Ju närmare golvet man är desto jobbigare verkar cheferna ha det. Ett nätverk som träffas en gång per termin där man utbyter tankar och idéer kan vara en väg för några. Stödfunktionerna i verksamheterna är centraliserade nu, t ex HR och ekonomi, vilket ökar arbetsbördan för VC. Det behövs mer hjälp på nära håll.
4 (6) Stöd i samband med kontakt med media behövs. Det bör finnas en kommunikationsavdelning på alla sjukhus, som ställer upp vid behov. Ser idag olika ut. Att ha mentor är bra om personkemin stämmer och vederbörande förstår sig på sjukvårdens villkor. Ingela Högerås tipsar om en kurs som heter, Praktiskt förändringsledning. Den går i Stockholm på Gestaltakademin, riktigt bra utbildning som Ingela kan rekommendera. Vill du veta mer kan du läsa på http://gestaltakademin.se/?page_id=480 Frys av ovarial vävnad Att frysa ovarialvävnad för framtidens användning av sociala skäl erbjuds inte inom offentlig sektor men erbjuds av privata fertilitetsenheter. Åtgärden bör däremot erbjudas till patienter som drabbats av cancer eller andra sjukdomar som kräver cytostatikabehandling. Allt måste ställas i relation till kostnad. Möjligheten bör erbjudas till alla lämpliga fall i samråd med inremitterande klinik. Detta är viktigt ur jämlikhetsaspekten av vården. Dock ej förenligt med lagstiftningen om uterus är skadad av behandlingen. Återkoppla till onkologerna i ert landsting/ region. Uppsala bistår gärna sjukvårdsregionen med råd i specifika fall tills riktlinjerna kommer i de relevanta vårdprogrammen. Hur går det med arbetet kring förlossningsundersköterskeutbildning? Företaget som skulle starta denna utbildning, en YH-utbildning, tyckte inte att det fanns tillräckligt med intresse i regionen för att starta. I Falun har man precis startat en utbildning för undersköterskor inom förlossningsvården som ska få en specialistutbildning. Se bifogat dokument. Se även https://www.svok.se/uppdragutbildningar-kompetensutv Utbildningen kostar 18 000 kronor per deltagarna. Upplägget är att man kombinerar teori och praktik. Praktiken gör man på den ordinarie arbetsplatsen. Det är 25 stycken som går utbildningen nu vilket lett till att förlossningen i Falun har många vikarier nu. Utbildningen har precis startat så man kan ännu inte utvärdera kvalitén på utbildning. Tanken är att undersköterskorna ska kunna avlasta barnmorskorna mer. Regeringen har tillsatt en utredning om undersköterskor ska få legitimation. Har ni profiler på vad en undersköterska ska göra/kunna hos er? Skicka gärna ut information till alla gällande detta. Ett kompetensverktyg. Västerås skickar det till mig så skickar jag ut det till alla. Betald utbildning för barnmorskestudenter I Falun, Örebro och Gävleborg får sjuksköterskorna full lön under barnmorskeutbildningen. Alla är sjuksköterskor anställda av sjukhuset och kommer att jobba på BB under sommaren. Uppsala har som förslag att barnmorskeutbildningen ska kunna läsas på halvfart och göra praktik på kvinnokliniken 50 %. Detta för att barnmorskorna får längre praktisk erfarenhet med att jobba med obstetrisk/gynekologiska fall. Akademiska ska då betala studielön under denna period.
5 (6) Övriga frågor Hur används de statliga förlossningspengarna? Få bättre samvård: få ihop NEO och obstetriken. En möjlighet vore om obstetriken och NEO låg tillsammans under en verksamhetschef. En styrgrupp har satts ihop i Värmland. De ska komma med förslag på hur pengarna ska användas på bästa sätt. Hur ska vi arbeta över gränserna? Dessa pengar verkar ha fungerat olika i de olika landstingen. För vissa har det fungerat bra medan andra har ännu inte fått pengarna, bara beslutet. Vårdanalys är ute och träffar representanter runt om i regionen för att kolla hur dessa pengar har använts. I februari 2018 kommer det fler frågor från SKL som alla kommer att behöva besvara. Avlastning av personal: Skulle en farmaceut kunna avlasta ute på avdelningarna, där svårt sjuka vårdas, medicinkrävande patienter? I Värmland ska man ta fram ny patientinformation, SKL-pengar kommer att användas till detta. Undrar om det är något annat sjukhus som håller på med detta och om det finns något material som Värmland kan använda? Det finns mycket information via 1177. Sörmland har gjort fler filmer. Anna Ackefors kollar om detta är någonting som alla kan använda. Uppsala har satsat en del av pengarna på informationsfilm om förlossning, mödrahälsovård övervikt osv. Filmen från Uppsala kan alla få när den är helt klar. Det vore bra om man går ifrån pappersinformation och använda den nya tekniken så mycket som möjligt. Sätt upp paddor i väntrummen som patienterna kan använda sig av, de äldre patienterna kan få hjälp med detta. UAS kvalitetssäkra förlossningsvården Masoumeh visar en IT-plattform där kvalitetsparametrar kan visualiseras nästan på realtid för både ledningsuppföljning och för att ge feedback till personalen. Resultaten jämför utfallet med förväntade statisk som är validerad för verksamheten till skillnad med de vanliga registerdata som inte är validerade. Årshjul 2018 15/2: Videoträff kl 09.00-11.00. 24-25/5: Fysisk träff i Hudiksvall. Lunch till lunch. 30/8: Fysisk träff i Uppsala kl 16.30. De som inte kan närvara fysiskt kommer vara med över video eller telefon. 8-9/11: Fysisk träff i Falun Lunch till lunch. Studierektorernas timme Johanna Belachew, Jesus Gonzalez Asensio, Ove Axelsson, Karin Hildén, Raia Al-Taie, Hadel Anwar Jamel, Katarina Björkman, Lina Björkman Resultatet efter SPUR-inspektionen visar behov av handledarutbildning och tid för handledning. Svårt att få alla handledare att komma till möten. Lunchmöte med att bjuda på lunch?
6 (6) SPUR vill att man träffas en gång per månad, alla ST-handledarna med studierektorn. Om dessa träffar skulle läggas utanför arbetstiden skulle det bli dyrare för arbetsgivaren och färre skulle närvara. Diskussion uppkommer om vilka skatteregler som gäller när man bjuder arbetstagare på lunch. Enligt Skatteverkets regler ska återkommande/regelbundna luncher i samma grupperingar förmånsbeskattas. Skattereglerna är lika för alla. Vid regelbundna träffar/arbetsmöten kan man bjuda på lunch men det skall förmånsbeskattas. Om studierektorerna skull ha dessa möten med oregelbunden intervall och inte så ofta som en gång i månaden så fungerar det att bjuda på lunch utan att förmånsbeskatta deltagarna, t ex en gång per termin. Flera handledare skulle då komma på mötena. Koloskopikurs för ST-läkare. Cancerkursen uppfyller inte kraven för ST-läkaren, diskrepans mellan kursen och målen. Det behövs flera lokala utbildningar. Förslag på att ha en utbildningsdag den 18 maj med föreläsare. Därefter ska dagen bli en webbaserad kurs med slutprov. Detta kommer att kosta pengar men det höjer kompetensen hos ST-läkarna. Beslut att anordna en kursdag i regionen som sedan blir nätbaserad. De som inte kan vara närvarande kan ha nytta av utbildning på distans. Randningarna på regionsjukhuset ser olika ut gällande randningstider. Det är svårt att få till detta logistiskt pga olika skäl såsom klinikernas egna produktionsbehov/utbildningsbehov och oplanerad frånvaro hos läkarna osv. Men alla är överens om att bistå varandra och underlätta randningen. Högspecialiserad vård verkar finnas på de flesta sjukhusen i regionen t ex diabetes, det räknas som högspecialiserad vård. Kanske kan Gävles ST-läkare randa sig hemma? Krävs det verkligen att man ska randa sig vid ett universitetssjukhus? Det får bedömas utifrån länsregionsjukhusens egna behov och patientunderlag. Gävle kommer att fundera på om de kan planera om gällande randningen. Vid pennan Anna Lindberg Verksamhetschefsadministratör Akademiska sjukhuset Justerat Ingela Högerås Ordförande specialitetsrådet