SOI NYTT Sektionen för omvårdnadsinformatik Innehåll Patientens journal på nätet Utveckla kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområdet ehälsa ett verktyg för samarbete mellan hälso- och sjukvård och den moderna patienten Rapport från ett europeiskt möte om ehälsa Årskonferensen 2012 NR 2 Mars, 2012 Dags att anmäla dig till vår årliga konferens! Nyhet! Ny design på SOI Nytt, vi ökar utbudet genom en ny publikation fyra gånger per år.
Patientens journal på nätet Uppsala har redan gjort det. Låtit patienterna läsa sin journal på nätet. Så behändigt det låter när man tänker sig att som patient eller närstående, med hjälp av sin e-legitimation kunna gå in via Mina vårdkontakter och läsa vad som skrivits i journalen, se hur långt remissen har kommit, vad provsvaren sa, boka eller ändra tider hos distriktssköterskan, diabetessjuksköterskan, husläkaren osv. Men det finns ett motstånd från professionerna. Då måste man ju tänka på vad man skriver och hur man formulerar sig. (Som om vi inte måste det nu då?) Patienten kommer inte att förstå allt som står och då blir sjukvården nedringd av alla som vill fråga. (Nej, så blev det inte i Uppsala i alla fall, där blev det tvärt om, färre telefonsamtal.) Som medborgare tycker majoriteten (enligt en undersökning gjort av Inera) att det borde vara självklart att få ta del av sin journal, och att digitala kanaler är en given väg för detta. Det finns säkert en eller annan situation där man behöver en alternativ lösning för att skydda patienten, men det råder inget tvivel om att den nätbaserade journalen ligger i pipe-line. Än mer intressant blir det när man då även kan be patienten att fylla i en första omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus genom att besvara ett batteri med frågor med fördefinierade svarsalternativ och skattningsskalor som sjuksköterskan kan utgå ifrån i sitt inskrivningssamtal eller motsvarande i öppenvården. Det kan antingen göras hemma eller vid en dator på patientsalen. Det kommer även att lösa problemen med sammanhållen journal som nu fått massor av medborgare att kontakta sjukvården i Stockholm för att låta spärra sina journalanteckningar. Om jag själv äger mina journaler kan jag klicka i vilka delar jag vill att just denna vårdgivare ska få tillgång till, vid just det här vårdtillfället. Men det kommer att behövas alternativ för dem som är IT analfabeter eller inte kan föra sin egen talan. Det är nog där den verkliga utmaningen ligger. Catrin Björvell, ordförande Copyright Sofi Nordmark Sektionen för omvårdnadsinformatik Ordförande Catrin Björvell Leg sjuksköterska, Med Dr Vice ordförande Helena Nilsson Leg sjuksköterska, Mag hälsoinformatik Sekreterare Eva Carlsson Leg sjuksköterska, Fil Dr Kassör Inger Jansson Leg sjuksköterska, Fil Dr Ordinarie ledamot Julia Forsberg Leg sjuksköterska Ordinarie ledamot Jan Florin Leg sjuksköterska, Med Dr Ordinarie ledamot, Sofi Nordmark Leg sjuksköterska, Doktorand Suppleant Ingela Karlsson Leg sjuksköterska, Med Dr Web: www.omvardnadsinformatik.se Omslagsbild copyright Sofi Nordmark Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening (SSF). Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso och sjukvården, främja forskning, utveckling och utbildning inom sektionens ämnesinriktning och utveckla tvärprofessionellt samarbete inom informationshantering. Sektionens mål är att vara en informationsresurs, förmedla kunskap och vara mötesplats för klinisk verksam hälso och sjukvårdspersonal samt företrädare för utbildning och forskning.
Utveckla kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområdet Svensk sjuksköterskeförening har fått drygt en miljon från Nationella Beslutsgruppen för kvalitetsregister för projektet utveckla och ensa kvalitetsvariabler inom omvårdnadsområdet. Det är ett resultat av att föreningen i över tio år arbetat för att de Nationella kvalitetsregistren måste innefatta omvårdnad. Åsa Andersson är projektledare och kommer att arbeta halvtid med projektet under år 2012. Svensk sjuksköterskeförenings vision för arbetet med de nationella kvalitetsregistren är att kvalitetsregistren ska vara viktiga och användbara för alla professioner sjuksköterskor ska vilja arbeta med registerdata data ska återföras snabbt och användas i förbättringsarbeten bidra till god vård av hög kvalitet patienterna har tillgång till kvalitetsdata effektivt och relevant IT-stöd. Staten gör tillsammans med Sveriges kommuner och landsting en mycket stor ekonomisk satsning på att utveckla de Nationella kvalitetsregisteren. För att få del av de cirka 300 miljoner kronor som varje år kommer att delas ut krävs att de Nationella kvalitetsregistern måsta innehålla data som är relevant för samtliga professioner i vården samt att registren ska kunna användas till kliniska förbättringsarbeten. Dessa krav på de Nationella kvalitetsregistren innebär en reell möjlighet att de Nationella kvalittersregistren snabbt och i högre utsträckning för in omvårdnadsvariabler. Föreningens projekt fokuserar därför på att utarbeta generella omvårdnadsvariabler som kan användas av ett stort antal register. Del ett av projektet innebar en kartläggning av samtliga omvårdnadsvariabler som ingår i de Nationella kvalitetsregistren. Kartläggningen visar att många Nationella register helt saknar frågor avseende omvårdnad samt att många register enbart har en eller ett par frågor som rör omvårdnad. Del två i projektet är att välja ut väsentliga omvårdnadsområden och pröva om det är möjligt att utarbeta omvårdandsvariabler för dessa. Alla omvårdnadsvariabler måste vara underbyggda med befintliga kunskapsunderlag från till exempel Socialstyrelsens nationella riktlinjer, SBUs rapporter eller vetenskapliga studier. De områden som projektet preliminärt har prioriterat är: Ätande och nutrition, smärta, sömn/vila, rökning, fall, trycksår, levnadsvanor, läkemedel, stöd till närstående, munhälsa och patientundervisning. Arbetet med dessa områden kommer att bedrivas i samarbete med berörda sektioner och nätverk. Överföra data till de Nationella kvalitetsregistren Alla som på något sätt arbetar med de Nationella kvalitetsregistren är överens om att det är nödvändigt att lösa frågan om hur det ska kunna vara möjligt att registrera data direkt från patientens journal till kvalitetsregistren. Det skulle innebära stora vinster i form av tid, resurser och inte minst datakvalitet. Registrering i kvalitetsregistren ska kunna utföras med journalförda och signerade patientuppgifter som hämtas från vårddokumentationssystem och som ställs samman inför signering och överföring. Idag finns det lokala lösningar men de har varit svåra att införa nationellt eller sprida till andra register. En utmaning är att främja en enhetlig informationsstruktur och termanvändning i patientjournalerna och registren. Ett nationellt arbete ska under året starta med uppgift att anpassa de Nationella kvalitetsregistren till Nationellt fackspråk. Arbetets första fas är att harmonisera 12-15 register gentemot Nationellt fackspråk. När detta arbete startat behövs sjuksköterskor medverka i arbetet med termer för omvårdnadsvariablerna. Jag tar tacksamt emot alla tips och förslag till omvårdnadsvariabler. Åsa Andersson Leg. sjuksköterska asa.andersson@swenurse.se Medlemsinformation Sektionen för omvårdnadsinformatik tar nu ett nytt grepp för att öka medlemmarnas möjlighet att aktivt delta i kunskapsspridning, utveckling och gällande omvårdnadsinformatik. Vår nysatsning på ett elektroniskt nyhetsblad är ett sätt att nå ut till medlemmarna med information om vad som händer inom området. Vi ämnar publicera fyra nummer per år med start januari 2012. För att kunna erbjuda er medlemmar ett brett spektra av vad som pågår inom ämnesområdet vill vi uppmana var och en av er att skicka in manus till våra kommande nummer där ni informerar, debatterar, diskuterar, reflekterar eller kort berättar om ett aktuellt projekt eller gör en sammanfattning från en konferens. Manus mailas till redaktör: sofi.nordmark@ltu.se Manusinstruktion: Skriv i MS Word oformaterad text, 250-700 ord. Det går också bra att bifoga en bild som anknyter till innehållet men det är inget tvång. Bilder ska vara minst 300 dpi, i format JPG, BMP, GIF, PNG, TIF, EPS etc. Viktigt att ni har äganderätt/publiceringsrätt till de bilder ni skickar in! Senast inlämningsdatum: 1 februari för publicering i mars, 1 maj för publicering i juni, 1augusti för publicering i september och 1 november för publicering i december. Styrelsen för SOI förbehåller sig rätten att besluta om publicering, korrigering och refusering.
ehälsa ett verktyg för samarbete mellan hälsooch sjukvård och den moderna patienten I en tid när 70 + damer sitter med sin Ipad på tåget och när stor del av våra barns utbildning är datoriserad kan man undra hur hälso- och sjukvården använder sig utav den nya tekniken? Av en slump fick vi höra om begreppet ehälsa och blev med en gång intresserade av att fördjupa oss i detta ämne. Efter lite läsning av rapporter från Socialdepartementet och utländsk litteratur framkom hur man såg ehälsa som en väg att stärka patienters medbestämmande och delaktighet i den egna vården. Under både teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning har vi fått lära oss vikten av patientens insyn och delaktighet i sin egen vård och ofta kopplas detta samman med begreppet patient empowerment. Detta begrepp innefattar även medbestämmande, bemyndigande, egenmakt och patientkraft. Inför vår kandidatuppsats ställde vi oss därför frågan om ehälsa och dess tjänster kan stärka patient empowerment? Under arbetet med uppsatsen fann vi flertalet utländska studier om färdiga ehälsotjänster och pilotstudier inom ämnet. Samordnad vårdplanering och informationsöverföring är lagstadgad då äldre patienter skrivs ut till särskilt boende. Innehållet och kvaliteten på informationsöverföringen har studerats i viss utsträckning, fr a genom journalgranskning. Vi studerade vilken skriftlig information om strokepatienters ätande som fördes vidare vid utskrivning från strokeenhet till korttidsvård i tre mellansvenska kommuner. Femton patienter med stora ätsvårigheter följdes i vårdkedjan. En sjuksköterska och en undersköterska med ansvar för vården av respektive patient intervjuades och fick Det framkom att allt fler använde sig av Internet för hälsorelaterade syften, vilket var ett resultat av ökad tillgänglighet för information på internet och ett ökat kunskapsbehov hos gemene man och kvinna men även som patient. Den ökade tillgängligheten gav patienten möjlighet att inta en mer välinformerad roll i mötet med hälso-och sjukvård och fler valmöjligheter för val av och tid för kontakt med vården. När hälso- och sjukvården flyttade in i hemmet i form av ehälsa kunde patienten göras mer delaktig och vårdas utifrån egna resurser och förutsättningar. Flertalet studier visade på att ehälsotjänster bidrog till att patienter kunde få kontroll över sjukdomstillstånd och egenvård vilket bidrog till ökat självförtroende. En form av ehälsa är sociala stödforum online, vilket i studierna visade sig ge patienter ett stort kunskapsutbyte och stöd av andra i samma situation. Det framkom av studierna att en del patienter upplevde ehälsotjänsterna som svåra att hantera bl a skatta hur nöjda de var med den information de fått från sjukhuset via en internetbaserad tjänst. Bedömningarna av informationsöverföringen ses i tabellen. Fem av 15 sjuksköterskor och två av 15 undersköterskor bedömde att de hade fått tillräcklig information för att planera den fortsatta vården. Av de 15 sjuksköterskorna uppgav 10 att de inte rutinmässigt läste den elektroniskt överförda vårdplanen, utan litade mer på telefonrapporter. Endast en undersköterska hade tillgång till den elektroniskt överförda informationen. och förstå, därför bör hälso- och sjukvården utbilda såväl patienter som personal i tekniken. Efter analys av studierna framkom att för att patient empowerment skall uppnås krävs ett samarbete mellan patienten och vårdgivaren och ehälsa är ett verktyg som underlättar detta samarbete. ehälsa bör ses som ett komplement till den traditionella hälso- sjukvården och inte en ersättning. Intressant hade varit att läsa forskning som berör hur sjuksköterskan kan implementera ehälsa i omvårdnadsarbetet. ehälsa som begrepp och dess innerbörd bör även beröras under sjuksköterskeutbildning och i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. För vidare läsning gå in på: http:// hh.divaportal.org/smash/record. jsf?searchid=1&pid=diva2:470972 Emilia Österberg, Janet Berntsson & Monica Bang, sjuksköterskestuderande, Högskolan i Halmstad Informationsöverföring från sjukhus till korttidsvård Undersköterskor angav flera exempel på felaktig/saknad information som rörde munhälsa, synnedsättning och depression som påverkade ätandet, men också att patienter klarade ätandet bättre än vad som angavs i utskrivningsinforma tionen. Sjuksköterskorna hänvisade i stor utsträckning till att undersköterskorna kände patienten bättre och hade mer kunskap om specifika ätsvårigheter och nutritionsstatus. Det är svårt att beskriva innehållet i sammanhållen vård och informationsöverföring. För att veta vad som är relevant informationsöverföring måste mottagarens informationsbehov efterfrågas. Denna studie är ett av få sådana försök. Studien i sin helhet är publicerad: Carlsson E, Ehnfors M, Eldh A C & Ehrenberg A (2011). Accuracy and continuity in discharge information for patients with eating difficulties after stroke. Journal of Clinical Nursing, 2012:1-2;21-31. Eva Carlsson Leg. sjuksköterska, fil.dr, forskningshandledare Vårdvetenskapligt forskningscentrum Örebro läns landsting
Rapport från ett europeiskt möte om ehälsa Den 10 februari 2012 träffades ca 25 personer från olika länder i Europa till en gemensam dag i ehälsans tecken. ACEN- DIO (Association for Common European Nursing Diagnoses, Interventions and Outcomes) hade initierat arbetsgruppsmötet som skedde på Trinity College School of Nursing & Midwifery i Dublin. Upprinnelsen var att det på ACENDIOs konferens på Madeira sommaren 2011 hade inletts diskussioner om hur organisationen kunde stödja utveckling av ehälsa i Europa detta var ett nästa steg i ett sådant arbete. Efter två inledande presentationer, ehälsa i Sverige (Jan Florin) och ehälsa på Irland (Kevin O Carroll), vidtog gruppdiskussioner utifrån tre olika områden vilket kort beskrivs här. Diskussionen om användbarhet utifrån ett sjuksköterskeperspektiv fokuserade på elektronisk patientjournal (EPJ) och olika krav som kan ställas på den. Införande av EPJ är en komplex process som innebär verksamhetsutveckling och är beroende av faktorer som har att göra med patient, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper, miljön och sammanhanget, samt utbildning. EPJ i framtiden behöver bygga på öppna system som kan utvecklas, ha individuellt anpassade gränssnitt, både till profession och kanske också till person i viss mån. Vidare att ha flexibilitet och individuell anpassning i presentation av listor och annat utifrån användarens preferenser och vanliga användning av termer, t ex omvårdnadsdiagnoser. Det ACENDIO kan göra är att: ta fram ett position paper som visar var organisationen står t ex i frågan om att använda standardiserat språk. arbeta för att gränssnitt utvecklas som inkluderar ett omvårdnadsperspektiv och omvårdnadskunskap. lyfta fram omvårdnadsprocessen som begreppsmodell för dokumentation, gärna då den mer processinriktade tredje generationens beskrivning av processen: Outcome-present statetest model (OPT) av Pesut & Herman. ACENDIO behöver arbeta för att sjuksköterskor kan vara med och påverka när EPJ planeras och införs. Det behövs mobila lösningar för att kunna föra journal i direkt anslutning till vården. Diskussioner fördes om hur tekniken kan skynda på beteendeförändring och stärka kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. Det är beroende på designfrågor, t ex graden av patientcentrering och även på användarnas förståelse och kunskap. Utbildning på olika nivåer är en nyckelfråga för framgång. Diskussioner fördes om en del av de fördelar som patientvård på distans (telenursing) sågs kunna ha att under lätta egenvård och möjligheten att ta ökat ansvar för den egna hälsan, empowerment och personcentrerad/familjebaserad vård samt underlätta kommunikation. Det är tydligt att den nya tekniken bidrar till diskussionen om relationen patientsjuksköterska och utmanar den gängse bilden, vilket sågs som betydelsefullt och viktigt. Sjuksköterskor behöver ompröva och förhålla sig kritiskt till sin yrkesroll i den nya vård som nu växer fram. Sammantaget var det bra diskussioner som också tydliggjorde de likheter och olikheter som finns i Europa. Ett intryck var att vi har kommit långt i Sverige med att verkligen öka patientens möjligheter att själv ta ansvar och kunna göra val när det gäller den egna vården. Vi har kommit en bra bit på väg, men har också mycket kvar att arbeta med för att verkligen kunna ge en god vård med stöd av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) - att verkligen arbeta med ehälsa. Jan Florin Avdelningschef, lektor Akademin Hälsa och Samhälle Högskolan Dalarna