Laboration 2, Materials Termodynamik

Relevanta dokument
Laboration 1, Materials Termodynamik

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

LOG/iC2. Introduction

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning

Decipher och Datataker DT100

Kemisk jämvikt. Kap 3

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Laboration: Grunderna i Matlab

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Program. Kapitel make Program Interpreterande och kompilerande program

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Termodynamik Föreläsning 4

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

SF1513 NumProg för Bio3 HT2013 LABORATION 4. Ekvationslösning, interpolation och numerisk integration. Enkel Tredimensionell Design

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Lab 7, 48 steg till ett bättre liv i Unix-labbet

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Scripthantering i AutoCAD

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Termodynamik. Läran om energi och dess egenskaper

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

GNU Octave under Cygwin Spara grafik i postscriptfiler. Per Jönsson, NMS, Malmö högskola

Rättningsprogram för Experimentella Metoder 2010

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

KEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Instruktion för laboration 1

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Övningar Homogena Jämvikter

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

SF1900 Sannolikhetsteori och statistik, HT 2017 Laboration 1 för CINEK2

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Snabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 3/ Förbränningsfysik

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Laboration 1 - Simplexmetoden och modellformulering

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

Datorövning 1 Fördelningar

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]

Aggregationstillstånd

Snabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar

Laboration 3. Funktioner, vektorer, integraler och felskattning

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Instruktion för laboration 1

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2011 Avd. Matematisk statistik GB DATORLABORATION 1: TIDSSERIER.

Översikt. Texthantering med bl.a. kommandona cat, less och grep Omdirigering och piping Gnuplot. Linux 2 2 / 12

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

KEMIOLYMPIADEN 2015, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi

Transkript:

Laboration 2, Materials Termodynamik Vi bekantade oss med Thermo-Calc i förra uppgiften och idag skall vi fortsätta att undersöka hur vi kan manipulera termodynamik med detta datorprogram. Du förväntas själv lista ut vilka kommandon du kan använda för dessa beräkningar. Konsultera gärna förra uppgiften eller den dokumentation du skrev. Deluppgift a I denna uppgift skall vi använda POLY för att räkna jämvikter för ett system med tre komponenter, C, H och O. Hämta data från SSUB3 databasen och använd de kunskaper du fått från tidigare deluppgifter för att besvara följande frågor. Vilka molekyler dominerar vid 1773 K och 1 bar i ett system med N(O)=15, N(C)=5 och N(H)=10? Hur varierar detta för temperaturer mellan 300 K och 3000 K (svara med figur och förklarande text!). Plotta även hur entalpin (H) och värmekapaciteten (H.T) varierar med temperaturen. Värmekapaciteten kan vi beräkna genom att skapa en funktion med kommandot ENTER FUNCTION: POLY 3: enter Constant, variable, function or table? /FUNCTION/: Name: Cp Function: h.t; Hur varierar detta med mängden O? Variera N(O) mellan 10 och 100 vid 1773 K (figur och förklarande text!). Plotta även hur entalpin (H) och värmekapaciteten (H.T) varierar med sammansättningen. Syrepotentialen är en viktig storhet i många processer. Denna anges ofta som partialtrycket av syrgas. För ideala gaser är detta lika med fraktionen O 2 i gasen, dvs Y(GAS,O2) med de beteckningar POLY använder. Ange hur partialtrycket av syre varierar i förra frågan. Byte av referenstillstånd behöver man ofta göra för att få jämförbara värden av kemiska potentialer och andra storheter. För plottning av entalpier är det stabila tillståndet vid 298.15 K och 1 bar ofta ett lämpligt referenstillstånd. Men för aktiviteter vill man oftast 1

jämföra med ett tillsånd för det rena ämnet vid samma temperatur som man har i systemet. I POLY finns kommandot SET-REFERENCE-STATE för att välja referenstillstånd för en komponent. För att jämföra referenstillstånd startar vi från jämvikten med 5 mol C, 10 mol H och 15 mol O vid 1773 K och 1 bar: Output from POLY-3, equilibrium = 1, label A0, database: SSUB3 Conditions: T=1773, P=1E5, N(O)=15, N(H)=10, N(C)=5 DEGREES OF FREEDOM 0 Temperature 1773.00 K (1499.85 C), Pressure 1.000000E+05 Number of moles of components 3.00000E+01, Mass 3.10120E+02 Total Gibbs energy -7.55544E+06, Enthalpy -2.47146E+06, Volume 1.47632E+00 Component Moles W-Fraction Activity Potential Ref.stat C 5.0000E+00 1.9363E-01 6.6333E-11-3.4549E+05 SER H 1.0000E+01 3.2500E-02 1.7124E-06-1.9573E+05 SER O 1.5000E+01 7.7386E-01 2.4998E-08-2.5804E+05 SER GAS Status ENTERED Driving force 0.0000E+00 Number of moles 3.0000E+01, Mass 3.1012E+02 Mass fractions: O 7.73865E-01 C 1.93635E-01 H 3.25003E-02 Constitution: H2O1 4.98506E-01 C1H2O2_DIOXI 9.46780E-23 C2H4O1_OXIRA 1.00000E-30 C1O2 4.97120E-01 C1H1 3.36630E-23 C3H8 1.00000E-30 C1O1 2.14931E-03 C3O2 3.37871E-25 C2H4 1.00000E-30 O2 1.27290E-03 C2H2 5.84087E-26 C2H3 1.00000E-30 H2 5.78043E-04 C2H4O2_ACETI 1.22312E-26 C4 1.00000E-30 H1O1 3.63030E-04 C2H2O1 9.22829E-29 C4H10_1 1.00000E-30 H 6.85315E-06 C2H4O1_ACETA 7.38775E-29 C4H10_2 1.00000E-30 O 3.34921E-06 C2H1 2.40536E-30 C2 1.00000E-30 H1O2 5.99368E-08 C4H6_1 1.00000E-30 C4H6_3 1.00000E-30 H2O2 1.41939E-08 C3H6O1 1.00000E-30 C4H6_4 1.00000E-30 C1H1O2 1.34157E-09 C3H6 1.00000E-30 C4H6_5 1.00000E-30 C1H2O2_CIS 3.37695E-10 C3H4_2 1.00000E-30 C4H8 1.00000E-30 C1H2O2_TRANS 1.16196E-10 C3H4_1 1.00000E-30 C4H8_1 1.00000E-30 C1H1O1 9.44731E-12 C3H1 1.00000E-30 C4H8_2 1.00000E-30 O3 8.68851E-13 C3 1.00000E-30 C4H8_3 1.00000E-30 C1H2O1 5.31090E-13 C4H6_2 1.00000E-30 C4H8_4 1.00000E-30 2

C1H3O1_CH2OH 3.56256E-19 C2H6O2 1.00000E-30 C4H2 1.00000E-30 C1H4 2.36839E-19 C2H6O1 1.00000E-30 C4H8_5 1.00000E-30 C1H4O1 8.86051E-20 C2H6 1.00000E-30 C5 1.00000E-30 C1H3 5.77148E-20 C2H5 1.00000E-30 C60 1.00000E-30 C1H3O1_CH3O 3.53160E-21 C2H4O3_124TR 1.00000E-30 C6H6 1.00000E-30 C1H2 7.44214E-22 C2H4O3_123TR 1.00000E-30 C6H6O1 1.00000E-30 C2O1 1.57093E-22 C2H4O2_DIOXE 1.00000E-30 C4H4 1.00000E-30 C 9.99037E-23 C3H6_2 1.00000E-30 Aktiviten av O är enligt denna lista 2.5 10 8 relativt SER men det är mycket rimligare att jämföra med en ren syrgas med samma temperatur. Vi kan göra detta genom kommandot: POLY 3: s-r-s o Reference phase: gas Temperature /*/: Pressure /1E5/: Temperaturen * betyder att man alltid använder aktuell temperatur för att beräkna aktiviteten. Vi kan lista värdet på enskilda tillståndsvariabler med kommandot SHOW. Aktiviten av syre fås genom POLY 3: sh acr(o) ACR(O)=3.5677784E-2 Detta värde motsvarar aktiviteten av O, oftast vill man ha aktiviteten av O 2 och detta är kvadraten av denna aktivitet. Vi kan beräkna den genom att skapa en funktion i POLY med kommandot ENTER FUNCTION. POLY 3: enter Constant, variable, function or table? /FUNCTION/: Name: po2 Function: acr(o)**2; POLY 3: sh po2 PO2=1.2729043E-3 Vi kan se i listan av fraktioner av molekyler ovan att detta motsvarar fraktionen av O 2. Förklara hur det kan komma sig! Det lämpliga referenstillståndet för kol är grafit och i SSUB3 databasen heter denna fas C S där S betyder fast fas. Vi kan sätta referenstillståndet för kol på samma sätt som för syre. 3

POLY 3: s-r-s c Reference phase: c s Temperature /*/: Pressure /1E5/: Vilket blir värdet på acr(c)? Man kan även sätta villkor på aktiviter i ett system och om vi vill tillsätta så mycket kol som möjligt utan att få sotning, dvs utan att det bildas grafit, kan vi göra en beräkning när kolaktiviteten är 1. POLY 3: s-c acr(c)=1 POLY 3: l-c T=1773, P=1E5, N(O)=15, N(H)=10, N(C)=5, ACR(C)=1 DEGREES OF FREEDOM -1 Vi har ett villkor för mycket, givetvis skall vi ta bort villkoret på mängden kol, n(c): POLY 3: s-c n(c)=none POLY 3: c-e 32 ITS, CPU TIME USED 0 SECONDS POLY 3: l-e OUTPUT TO SCREEN OR FILE /SCREEN/: Options /VWCS/: Output from POLY-3, equilibrium = 1, label A0, database: SSUB3 Conditions: T=1773, P=1E5, N(O)=15, N(H)=10, ACR(C)=1 DEGREES OF FREEDOM 0 Temperature 1773.00 K (1499.85 C), Pressure 1.000000E+05 Number of moles of components 4.00004E+01, Mass 4.30234E+02 Total Gibbs energy -9.26841E+06, Enthalpy -7.03038E+05, Volume 2.94805E+00 Component Moles W-Fraction Activity Potential Ref.stat C 1.5000E+01 4.1877E-01 1.0000E+00 0.0000E+00 C_S H 1.0000E+01 2.3427E-02 3.5594E-05-1.5100E+05 SER O 1.5000E+01 5.5780E-01 1.0209E-08-2.7125E+05 GAS 4

GAS Status ENTERED Driving force 0.0000E+00 Number of moles 4.0000E+01, Mass 4.3023E+02 Mass fractions: O 5.57802E-01 C 4.18771E-01 H 2.34268E-02 Constitution: C1O1 7.49910E-01 C2H4O1_ACETA 5.86730E-12 O2 1.04214E-16 H2 2.49744E-01 C1H4O1 5.77083E-12 C2H6O1 7.65954E-17 H 1.42448E-04 C1H2O2_TRANS 5.01190E-12 C3H6O1 4.71706E-17 H2O1 6.16268E-05 C3H6 4.63938E-12 C4H8_1 1.55851E-17 C1H4 5.39099E-05 C3H6_2 4.54089E-12 C4H8_5 1.31966E-17 C1O2 4.96291E-05 C1H1O2 2.78392E-12 C4H8_3 1.05029E-17 C2H2 3.75236E-05 C1H3O1_CH2OH 1.11628E-12 C4H8_2 7.64524E-18 C1H3 6.32027E-07 O 9.58312E-13 C5 1.74592E-18 C2H4 2.54443E-07 C1H1 8.53231E-13 C4 5.36634E-19 C1H2O1 8.00597E-08 C 1.21823E-13 H2O2 5.02070E-19 C1H1O1 6.85151E-08 C4H6_2 4.98413E-14 H1O2 1.01998E-19 C2H3 8.65390E-09 C3 4.96854E-14 C6H6O1 4.62293E-20 H1O1 2.15911E-09 C2H2O1 1.69634E-14 C4H8 1.36549E-20 C4H2 1.95088E-09 C1H3O1_CH3O 1.10658E-14 C4H8_4 8.53766E-21 C3H4_2 8.19403E-10 C6H6 1.09087E-14 C4H10_1 2.19152E-21 C1H2 3.92083E-10 C4H1 8.12072E-15 C4H10_2 7.27592E-22 C3H4_1 3.26156E-10 C4H6_1 5.70266E-15 C2H6O2 7.96447E-23 C2H6 9.61235E-11 C2 4.01119E-15 C1H2O2_DIOXI 4.08374E-24 C2H1 7.43430E-11 C4H6_3 3.85179E-15 C2H4O2_DIOXE 1.06461E-30 C2O1 6.68366E-11 C4H6_4 3.51590E-15 C60 1.00000E-30 C3O2 5.01555E-11 C4H4_1_3 6.64894E-16 C2H4O3_124TR 1.00000E-30 C3H1 3.83433E-11 C3H8 4.22816E-16 C2H4O3_123TR 1.00000E-30 C2H5 2.12869E-11 C2H4O2_ACETI 2.77946E-16 O3 1.00000E-30 C1H2O2_CIS 1.45658E-11 C2H4O1_OXIRA 1.82109E-16 C4H4 7.88273E-12 C4H6_5 1.15453E-16 I listningen ovan ser vi att nästan allt syre reagerar med kol innan vi får grafit, gasen består enbart av CO och H 2. I listan för komponenter ser vi att mängden kol i systemet nu ökat till 15 mol. Syrepotentialen, po2, har sjunkit rejält, vi har ett kraftigt reducerande gas. POLY 3: show po2 PO2=1.0421364E-16 Din uppgift är nu att sätta referenstillståndet för H till gas för aktuell temperatur och sedan att ändra villkoren så att aktiviteten för H blir 0.7 och lista jämviktstillståndet. Hur ändras systemets sammansättning och vad blir de dominerande gasmolekylerna? 5

Deluppgift b För att omvandla malm till metall måste man reducera syrehalten i malmen, oftast genom att tillsätta kol som reagerar kraftigt med syre som tidigare deluppgifter visat. Utgå från ett system med 1 mol ren hematitmalm, dvs Fe 2 O 3, och 1 mol grafit, dvs C, vid 2000 K och 1 bar. Använd SSUB3 databasen och beräkna jämviktstillståndet i POLY. (Vid 2000 K har hematit smält. I SSUB3 databasen och med vår sammansättning och temperatur heter den stabila malmen FE1O1 L.) Ändra mängden kol tills all malm reducerats, hur mycket behövs? Påpeka vilka förenklingar som denna beräkning lider av. Vad händer om man tillsätter för mycket kol? Till sist ska du ta fram två figurer genom att stega först med temperaturen och sedan med kolhalten som axlar för att se hur systemet förändras. Du kan använda NP(*) eller BP(*) för att plotta mängden av alla faser i systemet. N och B står för mol respektive vikt och P för fas. NP(*) betyder således antal mol av alla stabila faser. 6

Deluppgift c För att göra effektiva beräkningar med Thermo-Calc kan man skapa så kallade macro-filer. En macro-fil är en vanlig textfil med ändelsen.tcm. Man kan skriva filerna i sin favoriteditor t.ex. Emacs, NotePad eller WordPad. Macro-filer är väldigt användbara när samma beräkningar görs ofta med bara små ändringar (i villkor, axlar i step osv). Macro-filen kan innehålla alla giltiga Thermo-Calc kommandon. Om man avslutar macro-filen med kommandot SET-INTERACTIVE tillåts användaren att fortsätta köra Thermo-Calc efteråt, annars kommer Thermo-Calc att avslutas. Prova att skriva in nedanstående rader i en fil och kör filen genom att skriva macro filnamn antingen i POLY-3 eller SYS modulen. go data sw ssub3 d-sys h o get go poly s-c t=1000 p=101325 n(h)=2 n(o)=2 c-e s-a-v 1 t 300 3000 10 save test y step,,,, post s-d-a x t s-d-a y y(gas,*),,,, s-a-ty y log s-s-s y n 1e-6 1 s-lab f pl,, @?Hit-any-tangent s-d-a y np(*),, s-a-ty y lin s-s-s x n 300 400 pl,, set-inter Du ska nu skriva ett macro som genererar dom figurer som frågas efter i deluppgift b. 7