Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna 2017-10-26 Nätverket ska driva strategiska regionala utvecklingsfrågor som bidrar till bättre förutsättningar för att möta den demografiska förändringen med en åldrande befolkning samt för att utveckla framtidens äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Under 2015-2020 vill nätverket prioritera följande frågor att kraftsamla sig kring:
Anteckningar Linda Macke Närvarande: Maria Uhlmann Karin Magnusson Annika Strandberg Sandra Hulten Johansson Carina Fransson Tina Forsgren Yvonne Gunnarsson Nord Christin Hannu Härryda Härryda Lilla Edet Partille Sara Nordenhielm Linda Macke GR Välfärd 1. Personal- och kompetensförsörjning Den visa organisationen I SDF Norra Hisingen pågår ett EU-projekt med fokus på riktar ledarskap och medarbetarskap inom särskilt boende i en komplex tid. Områdeschef Ellinore Lissledal berättar om hur projektet arbetar med att bli en mer lärande organisation, där tillitsorganisering och tillitsstyrning är aspekter som också får påverkan på kompetensförsörjning och hälsa. Se bildspel. Bakgrunden till projektet är att politiken ville att man kunde utreda om det var möjligt att arbeta som på Gerdas gård. ESF-ansökan gjordes för att kunna arbeta vidare och stadsdelen fick 13,5 mkr under tre år med uppstart 2016. För att nå resultat arbetar man parallellt med arbetsorganisering, medarbetarskap, ledarskap och integrerat lärande. Hela äldreomsorgen är med, 800 medarbetare och drygt 20 chefer. Projektet har tagit fram en trappa för en kompetensförsörjd och hållbar arbetsplats där människor trivs och mår bra. Trappan: Samhället/komplexiteten: digitalisering, mångkultur, krav, valfrihet man ska räcka till och har kunskap och i mycket. 2(5)
Ledarskap/lärande: mycket viktigare att vara i lärande än att vara lärd. Se bild på röd, gul och grön organisation. Riktnings- och utvecklingsmål i en grön organisation: tex hur jobbar du med dialog i din verksamhet? Ledaren har fokus på lärande. Individen är trygg i ovisshet. Teamen blir självorganiserande och handlingskloka. Tillitsorganisering/trygghet: tillit börjar uppifrån för att kunna känna trygghet. Ledaren måste lyssna först innan man kan ställa krav på att bli lyssnad på. Vara kompetent, att se andra som kompetenta. En undersköterska anställdes som fick sköta hela sommarrekryteringen. Det blev den bästa sommaren någonsin. Medskapande processer/inflytande och delaktighet: vad är det som händer i rummet, se till att alla kommer till tals. Hur hanterar vi de som pratar hela tiden och de som aldrig säger något? alla chefer utbildades i strukturerad dialogform. I varje möte gör en utcheckning - hur uppfattade varje person mötet? Handlingsklokhet/kvalitet: fokus på relationsförmåga, politik, chef, personal, brukare, anhöriga, kollegor. Viljan som chef att utvecklas och testa nya saker, det är där det måste börja. Resultat: enhetscheferna har börjat jobba så här, ökat nöjdhet hos usk, på 3 år från minst nöjdhet till mest nöjdhet i Gbg stad, minskat sjukskrivningarna också. Handlingsplan för stärkt samverkan GR har fått i uppdrag att ta fram förslag till handlingsplan för stärkt samverkan mellan Institutionen för socialt arbete GU och GRkommunerna. Elisabeth Beijer GR. VFU, SUR, IFO-, FH- och socialchefer har träffats vid ett tillfälle. Margaretha Häggström, s Stad, har varit med för att representera äldreperspektivet men Elisabeth ser gärna att någon från ÄO/HS-nätverket också är med i det fortsatta arbetet. Gruppen ska definiera vad vi ska göra tillsammans, inte skapa nya samverkanssammanhang, men utveckla befintliga. Vi behöver prata om stärkt samverkan för att det behövs socionomer som vill arbeta inom socialtjänsten. Mycket sker redan i dag. Gruppen har tagit fram ett förslag på nio punkter som man vill diskutera vidare. Den 29/1 ska förslaget diskuteras i arbetsgruppen. Carina Fransson deltar på mötet som nätverkets representant. På nästa nätverksmöte diskuterar vi medskick som Carina kan ha med sig till den 29/1. 3(5)
2. Omvärldsbevakning Nätverk för GR-kommunerna inom äldreområdet Äldreomsorgs- och hälso- och sjukvårdschefsnätverket har initierat tre nätverk: Senior Alert, Svenska Palliativregistret samt Hälsofrämjande och förebyggande arbete för äldre. Nyckelpersoner från deltagande kommuner medverkar mot en kostnad. Diskussion kring fortsättningen av nätverken inför 2018. Nätverket hälsofrämjande och förebyggande arbete har haft tre möten i år, kostnad ca 2500 kr per kommun och stadsdel. Brukar vara ca 25 som kommer. Nätverket är positiva till en fortsättning. Beslut att fortsätta med nätverket även 2018. Sara återkommer med mer information. Nätverken för Palliativregistret och Senior Alert startades när det fanns medel och var mycket livaktiga i början, men intresset har klingat av och det är färre deltagare. Ett förslag från Senior Alert nätverket är att bredda till att handla om personcentrerad vård och teamsamverkan. Palliativa nätverket är lite mer aktivt. Det händer inte så mycket på nationell nivå som håller ihop arbetet, det gör att det finns desto större anledning att stötta på regional nivå. Alla kommuner behöver inte vara med i nätverken, men det behöver vara 7-8 kommuner åtminstone. Beslut att ha kvar nätverken om det finns pengar kvar och att sedan kanske utveckla dem. Sara undersöker hur mycket pengar som finns kvar och återkommer. På gång inom hälso- och sjukvård, Linda Macke Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Information och dialog kring implementeringen i kommunerna. Förslag till SRO den 27 oktober att förlänga dagens regler för betalansvar till 24 september 2018. Ställningstagande till överenskommelse med tillhörande riktlinje, samt betalansvar under tiden 1/1 18 till 24/9 2018. Den ekonomiska modellen för kommunernas betalansvar som ska gälla from 25/9 2018, måste förankras ytterligare inom VGR, ställningstagande i SRO våren 2018. 4(5)
Nätverket diskuterade pågående förberedelsearbete inför införandet. Några funderar på att inledningsvis ha biståndshandläggning på helgen för att se vilka ärenden som inkommer samt i vilken omfattning. I Partille finns en utsedd person som ska hålla ihop processen. Diskussion kring vårdcentralernas roll i förplaneringen SIP Stenungssund lyfts som gott exempel där förplanering sker via Skype-möten. Bekymmersamt när det finns olika förhållningssätt mellan olika vårdcentraler. Vi måste visa på stort tålamod för varandra, det här är inte lätt! 3. Förebyggande och hälsofrämjande arbete Ingen fråga att behandla denna gången. 4. Välfärdsteknik Aktuellt inom AllAgeHub Kort om pågående aktiviteter: - Workshops kring kommunens utmaningar och behov, 6 och 16 november. - Expo Välfärdsteknik, Länk till mer info. - Ny projektledare är Anna Manhem som tillträder på 50% i nov, heltid efter årsskiftet. Diskussion kring vad som förväntas av kommunerna och AllAgeHub-ombuden. En kommun menar att personer som ska göra insatsen i AAH har fallit ifrån vilket gör det svårt när man inte har någon bärare i kommunen. Det är svårt att prestera det som förväntas. Sara manar till lugn, det är en uppstarts- och formuleringsfas just nu och tom 2019. 5. Innovation Yrkesresan Yrkesresan är en satsning inom sregionen för att öka kompetens och stabilitet bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården. Yrkesresan erbjuder en struktur för kompetensutveckling i form av filmer, webbutbildningar och kursdagar. Läs mer här. Diskussion kring behov av Yrkesresan inom äldreområdet. Christina Dahlberg, GR. Se bildspel. 5(5)
Ett flerårigt arbete där IFO-cheferna är uppdragsgivare har lett fram till Yrkesresan. Medel från EBP-satsningen har använts. På hemsidan finns mer info om förarbetet: www.grkom.se/yrkesresan Christina började titta på vad det är man ska kunna när man är socialsekreterare. Inventerade vad som fanns i dag. Det fanns inget sådant material i landet. Skapade en struktur för en kurs. Yrkesresan har definierade kompetensmål (fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet) och olika teman. Alla 13 kommuner och alla stadsdelar är med i Yrkesresan som är en gemensam satsning på kompetens och stabilitet. Yrkesresan vänder sig till personal inom socialtjänstens myndighetsutövning barn och unga. Det finns en webbplats som stöd, som ger struktur och samlar kompetensinsatser. Som ny socialsekreterare får man ett eget konto i Yrkesresan. Olika resor beroende av tid i yrket, 0-2 år ny, 2-5 år van, +5 år erfaren. Resan börjar med introduktion på arbetsplatsen i egna kommunen, varje kommun kan lägga in sin egen kommun. Introduktionen ingår inte i Yrkesresan, bara administrerar. Sedan handläggning med barnet i centrum, därefter delaktighet och bemötande, samverkan barn i utsatta situationer, verktyg i vardagen, samtal. De olika kurserna låses upp efterhand man klarat av en kurs. Under 9 dagar på två år är det kurser man själv anmäler sig till. Varje hållplats innehåller förberedelser man gör på egenhand tex länkade filmer mm - obligatoriskt, kursdagar- obligatoriskt, efterarbete som man gör när man kommer hem- inte obligatoriskt. Efter kurserna är klara så finns erbjudande om yrkesinriktad handledning under 1 år till en extra kostnad. Tio halvdagar under ett års tid. Fortsatt utveckling: mer innehåll, fler temadagar, fler resorvan erfaren-arbetsledare/chef. Nya målgrupper? Är nätverket intresserade? Nätverkets reflektioner: Känns jättebra, proffsigt, kul upplägg. Bra att ha för nya chefer, här är det för de som är chefer till barn och unga. Kan det vara något som är gemensamt? Kanske skulle man kunna samköra vissa delar om/när vi har FH/ÄO spår. 6(5)
Utmaning att vara ssk i HSV, kan vara en målgrupp för yrkesresa. Vi lägger mkt tid på att introducera och utbilda socionomer. Kan vara attraktivt att komma från andra regioner. Stor omsättning av enhetschefer. Så länge vi har svårt att rekrytera så finns behov av att introducera. Påverkar också de andra som är kvar, de får bära mer när det är många kollegor. Spelar roll om man kan minska omsättningen på dem. Nätverket ser biståndshandläggare, ssk samt enhetschefer som särskilt intressant att gå vidare med. GR tar med sig intresset och ska titta på en strategi för utveckling av yrkesresan. GR skulle kunna söka medel för att starta upp för ÄO-området, men på lång sikt måste det finansieras av medlemskommunerna. Vid pennan, Linda Macke 7(5)