Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Relevanta dokument
Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Nu är höstvetet i axgång

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Högt kväveupptag senaste veckan

Årets kvävemätningar har startat

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Markens mineralisering medel jämfört med

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmt väder har gett ökat upptag

Markens mineralisering högre än normalt

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Liten mineralisering denna vecka

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Oväntat högt kväveupptag

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Sista mätningen för den här säsongen

Lågt kväveupptag senaste veckan

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptaget ökar ordentligt

Utnyttja restkvävet i marken

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväve i höstvete 2013

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategier till höstraps

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kvävestrategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävestrategi i höstvete

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kvävestrategi i höstvete

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävestrategi i höstvete

Veckorapport - Skara vecka 26

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den senaste veckan, trots att temperaturen fortfarande är relativt låg. Det har dock regnat flera dagar i rad. Mätningar i Skåne Veckans mätning, 8 maj, visar att plantornas upptag av kväve ökat, trots att medeltemperaturen fortfarande är relativt låg, ca 1 grader i västra Skåne och 9 grader i Löderup. Under några nätter den senaste veckan var temperaturen nere på nollstrecket. Nederbördsmängderna som registrerats vid de officiella väderstationerna i västra och nordvästra Skåne visar på mellan 11-22 mm senaste veckan (31 mm i Löderup). Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats varierar mellan 33 och kg per hektar. Plantorna är i stadie DC 31 eller 32 (tabell 1). Tabell 1. Grödans upptag av kväve 8 maj, Skåne län Plats Sort Förfrukt DCstadium Upptag i nollruta Upptag i fält Kattarp 1 Brons sockerbetor 31 21 62 Kattarp 2 Brons höstraps 31 23 56 Västraby Ellvis höstvete 32 21 66 Furulund Julius vårkorn 31 17 69 Håslöv 1 Brons höstraps 31 38 78 Håslöv 2 Mariboss höstvete 31 24 69 Trelleborg 1 Brons höstraps 32 17 7 Trelleborg 2 Brons konservärt 32 23 65 Söderto Julius vårkorn 32 28 74 Sjöstorp 1 Julius höstraps 32 29 89 Sjöstorp 2 Julius ängsvingel 32 26 8 Löderup 1 Mariboss vårvete 31 2 65

Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Håslöv 1 Söderto Trelleborg 1 Håslöv 2 Furulund Västraby Löderup 1 Trelleborg 2 Kattarp 1 Kattarp 2 Skåne/Kalmar, vecka 2, 215 Hastighet i upptaget I medeltal har grödan i gödslade delar av fälten tagit upp 7 kg per hektar, vilket är 17 kg mer än förra veckan (mellan 5 och 24 kg mer). I de ogödslade rutorna har i medeltal 24 kg per hektar tagits upp av grödan, vilket endast är 1 kg mer än för en vecka sedan (varierar mellan 17 och 38 kg). En tolkning är att nederbörden hjälpt till att lösa ut gödselkvävet, medan marktemperaturen fortfarande hämmar markens kvävefrigörelse. Rutan med störst upptag i ogödslad ruta finns i fältet i Håslöv 1, sorten Brons efter höstraps och minst i Trelleborg 1, Brons efter höstraps. I diagram 1 nedan är fälten rangordnade från minsta till största kväveupptag. Liksom förra veckan har det totala upptaget varit störst i Sjöstorp och minst i Kattarp. Det går inte att utläsa något systematiskt samband än så länge mellan kväveupptaget och sådatum, sort, jordart eller förfrukt. kg N/ha 1 9 8 7 5 3 2 1 Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefälten i Skåne 8 maj 215, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve Mängden upptaget kväve motsvarar nu knappt en tredjedel av gödslade mängder (tabell 2). Tabell 2. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid de två senaste mätningarna, Skåne län Kg N/ha 115 128 164 176 15 197 159 164 151 171 184 184 1 maj 215 17% 16% 19% 2% 19% 14% 16% 19% 18% 14% 28% 26% 8 maj 215 29% 32% 26% 26% 3% 26% 28% 32% 3% 23% 29% 33% Sida 2

Skåne/Kalmar, vecka 2, 215 Enskilda platser Från och med denna vecka redovisas sist i brevet kväveupptaget för grupper av näraliggande fält för alla mättillfällen i både nollruta och fältet i övrigt. Jämförelse med förra året Vi mätningar förra året 9 maj 214 bestämdes vetets utvecklingsstadie till DC 31-32 i tio av fälten, medan det hunnit till stadie 37 i tre av fälten, så i medeltal var utvecklingen tidigare 214, än vid motsvarande datum i år. Upptaget av kväve i grödan i nollrutorna 9 maj 214 var i medeltal 24 kg per hektar, d v s samma som årets mätning. Fältets upptag var dock 1 kg större förra året 9 maj, i medeltal 8 kg per hektar mot 7 kg i år. Nollruta Kattarp 2 (Foto: Stina Olofsson) Sida 3

Skåne/Kalmar, vecka 2, 215 Mätningar i Kalmar Veckans mätning, 8 maj, visar att plantornas upptag av kväve ökat, trots att medeltemperaturen fortfarande är relativt låg, ca 9 grader. Under några nätter den senaste veckan var temperaturen nere på nollstrecket. Mellan 27 och 45 mmm regn har registrerats vid de officiella väderstationerna i Kalmar-Ölandsområdet mellan 1 och 8 maj, med regn 6-7 dagar. Tyvärr har vi fått avbryta mätningarna i fältet vid Rotavik då vi inte kan utesluta viss gödsling även i nollrutan. Stor variation mellan platserna I medeltal har grödan i gödslade delar av fälten tagit upp 83 kg per hektar, vilket är 6 kg mer än förra veckan (mellan -4 och +15 kg mer). I de ogödslade rutorna har i medeltal 53 kg per hektar tagits upp av grödan, vilket är oförändrat jämfört med en vecka sedan (varierar mellan -6 och +2 kg). Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats varierar mellan 18 och 44 kg per hektar. Plantorna är i stadie DC 31 i samtliga tre fält. Det är osäkert att diskutera medelvärde eftersom det nu endast återstår tre fält. Troligen är det bättre att studera ett fält i taget och även jämföra med Yaras mätningar i försöket i Mörbylånga (www.yara.se), där ogödslat led kan jämföras med t ex ledet där 2 kg N per ha tillförs. Från och med denna vecka redovisas sist i brevet kväveupptaget för grupper av näraliggande fält för alla mättillfällen i både nollruta och fältet i övrigt. Tabell 3. Grödans upptag av kväve 8 maj, Kalmar län Plats Sort Förfrukt DCstadium Upptag i nollruta Upptag i fält Christinelund Hereford höstraps 31 87 15 Rockneby Mariboss vårvete 31 54 82 Öland Mariboss höstvete 31 19 63 I diagram 2 och tabell 4 visas kväveupptaget i fält och nollrutor i Kalmarområdet. Sida 4

Skåne/Kalmar, vecka 2, 215 kg N/ha 12 Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 8 2 Öland, DC31 Rockneby, DC31 Christinelund, DC31 Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefälten i Kalmar 8 maj 215, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve Mängden upptaget kväve motsvarar nu 12-41 procent av gödslade mängder (tabell 4). Tabell 4. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid de två senaste mätningarna, Kalmar län Öland Rockneby Christinelund Kg N/ha 122 68 156 1 maj 215 19% 31% 15% 8 maj 215 36% 41% 12% Sida 5

Skåne/Kalmar, vecka 2, 215 Platsvis kväveupptag 8 7 5 3 2 1 1 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj Sida 6 kg kväve per ha kg kväve per ha Diagram 1, Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Kattarp 1, Kattarp 2, Västraby och Furulund Kattarp 1 nollruta Kattarp 1 gödslat Kattarp 2 nollruta Kattarp 2 gödslat Västraby nollruta Västraby gödslat Furulund nollruta Furulund gödslat 9 Diagram 2, Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Håslöv 1, 2 och Trelleborg 1, 2 8 7 5 3 2 1 1 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj Håslöv 1 nollruta Håslöv 1 gödslat Håslöv 2 nollruta Håslöv 2 gödslat Trelleborg 1 nollruta Trelleborg 1 gödslat Trelleborg 2 nollruta Trelleborg 2 gödslat

kg kväve per ha Skåne/Kalmar, vecka 2, 215 1 9 8 7 5 3 2 Diagram 3, Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Söderto, Sjöstorp 1, 2 och Löderup 1 Söderto nollruta Söderto gödslat Sjöstorp 1 nollruta Sjöstorp 1 gödslat Sjöstorp 2 nollruta Sjöstorp 2 gödslat Löderup 1 nollruta 1 1 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj Löderup 1 gödslat Diagram 4, Kväveupptag i gödslat fält och nollruta för Christinelund, Rockneby och Öland 12 1 8 2 17 april 24 april 1 maj 8 maj Christinelund nollruta Christinelund gödslat Rockneby nollruta Rockneby gödslat Öland nollruta Öland gödslat Tidigare veckors brev och mer information om fälten hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik Regionkontoret Alnarp Sida 7