Baltic Sea Seal & Cormorant TNC

Relevanta dokument
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Christl Kampa-Ohlsson

Policy Brief Nummer 2019:5

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Köttindustrin och hållbar utveckling

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen, Jönköping

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Policy Brief Nummer 2018:8

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om selektivitet vid trålfiske av torsk i Östersjön

MBC broschyr 170x170 # Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till

Marknadsråd ägg

Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn?

Försvunna torskgarn fortsätter att spökfiska

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Ministermötet i Köpenhamn

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Kan livscykelanalys användas för att reducera fiskenäringens miljöavtryck?

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

ÄR DET MÖJLIGT ATT HÅLLBART ODLA FISK I ÖSTERSJÖREGIONEN? OLLE LERCHE

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Working across borders

Forskningsrelationer i praktikforskning

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

MSC-certifiering av småskaligt och kustnära fiske i Östersjön

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

Båtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Finlands utrikeshandel 2016 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november Preliminära siffror NV 41 SM 1301

Klimatpåverkan av livsmedel

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Mellanskarv ett problem för svenskt fiske och fiskodling?

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om upprättande av en utkastplan i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Vecka aug - 18 aug år 2013, version: A

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Forum Östersjön HELCOM

Mat, miljö och myterna

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Del A: Användningen av statsbidragsmedlen (6 månadsverken)

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Sveriges överenskommelser med främmande makter

Gästnätter Åre helår

Befolkning. Population

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

The Baltic Sea Project Fosforfällan Rotaryclub of Ekenäs and Rotaryclub of Karis

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Norrlänningarnas mejeri

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

BRANDGLAS & TRÄ. Guide för montering i trädörrar och träramar

Länets kommuner. Municipalities in Jönköpings County

Kraftläget i Sverige. Vecka apr - 6 maj år 2012, version: A

Södra Finlands. Fiskeriprogram ESKO Finansierade projekt perioden

Transkript:

Baltic Sea Seal & Cormorant TNC Finding sustainable solutions to deal with growing seal and cormorant populations 14 fiskerigruppers samarbete för att för yrkesfisket hitta fungerande lösningar med säl- och skarvproblematiken runt hela Östersjön. Lösningarna skall vara ekologiskt hållbara. Även sosialt och ekonomiskt???

Fiskerigrupper i samarbete - 14 fiskerigrupper Estland, Finland Sverige, Tyskland - Nationella hinder Danmark, Estland, Lettland, Polen Södra Finlands Fiskerigrupp ESKO administrerar

Projektets startmöte 17.11.2017

Projektets syfte, ändamål Varför nytt projekt Kompletterande ( Östersjön, allmänt intresse) Nya infallsvinklar Inte störa eller dubbelarbeta med nuvarande forskning Mera påverkande information

Gjort hittills 2018 (1) Gått igenom över 50 av 76 nationella forskningsrapporter om säl- och skarvskador - hur har man mätt ekonomiska förluster för själva yrkesfiskarna och vad detta innebär

Gjort hittils (2) Intervjuat yrkesfiskare, 230 st 17 frågorubriker, 50 frågor, 140 olika svar 140 x 230 = 32.200 excelrutor Akademiskt vetenskaplig nivå geografi, historia, fiskesätt, fångster, ekonomi, skado-upplevelser, skadorna i euron, mm Preliminära uppgifter - mycket allvarlig situation, stor variation - omsättning ca 40.000 - skador ca 20.000 (Finland) - skador i utrustning, skador på fångst, mindre fångst, ökad arbetsbörda, driftskostnader, uteblivna fångstdagar

Nästa skede, 2019 Forskning Information Intressebevakning Påverkan Historik, 20 år med sälskador, skarv lite kortare tid Massor med forskning, raporter, problemet är dokumenterat, men ingen är intresserad Bredare samhällsbild Jord- och konsumentnära information, väcka debatt Lättare för beslutsfattare att ta till sig problemet

Yrkesfiske i Finland Antal kust-yrkesfiskare I Finland Konsumption av fisk, Finland 2 000 1 500 15% 5% 1 000 500 1 2 3 0 80%

Problemet Ingen bryr sig om enskilda yrkesfiskares välmående Fiskare Säl Skarv Information 90 milj konsumenter 30.000 beslutsfattare 500 viktigaste 100 topp beslutsfattare 100 intressebevakn.

Myntets andra sida Skadad fångst yrkesfiskarna lider Helhetseffekt för konsumenten/samhället Summa av utebliven fångst (Import, handelsbalans) Antal förlorade jobb/inkomster i skärgården/avfolkning Kultur /traditioner Välsmakande närmat IPCC raport 2018, alla har ansvar Ansvar för miljön

Ny strategi Vetenskaplig linje Public relations Information, debatt Målgrupperna Positiv, uppbyggande, nya förslag Sluta klaga, se vad vi kan göra istället

Information 2019 - är det OK att vi importerar 80% av den fisk vi äter, och sälarna äter 100 milj kg av vår närfisk årligen? - är det OK att handelsbalansen är 300 milj negativ årligen gällande fiskprodukter? - hjälpa natur- och miljöorganisationer att inse balans i viltvård, positivt samarbete - hur påverkas ekosystemen, - IPCC- gör ditt EKO-beslut, ät lokalt fångad fisk 1-2 ggr i veckan (1 kg CO2 jmfr med nötkött som har över 20 kg)

MY FISHING LIVELIHOOD IS HAMPERED BY: Määrä / 2_kalastusta_vaikeuttaa 183 25 2 6 1 0 A) SEALS B) CORMORANTS C) BOTH D) NEITHER E) I DON`T KNOW EMPTY

AN AVERAGE FISHER AGE 56 YEARS FISHED COMMERCIALLY 30 YEARS THE SHARE OF FISHING INCOME COMPARED TO THE TOTAL HOUSEHOLD IS 47,98% THE SHARE OF FISHING INCOME COMPARED TO THE TOTAL PERSONAL INCOME IS 59,25%

DAMAGE TO FISHING GEAR CAUSED BY SEALS Damage to fishing gear caused by seals (empty) d. serious c. considerable b. minor a. no 0 10 20 30 40 50 60 70 80

DAMAGES IN CAUGHT FISH CAUSED BY SEALS (empty= e. I don t know d. Serious c. Considerable b. Minor a. no Damages in caught fish caused by seals 0 20 40 60 80 100 120

REDUCTION OF CATCHES BY TAKING FISH FROM THE GEAR OR HARASSING FISH FROM THE GEAR AND FISHING GROUNDS CAUSED BY SEALS Reduction of catches by taking fish from the gear or e. I don`t know d. Serious c. considerable b. minor a. no 0 10 20 30 40 50 60 70 80

REDUCTION OF CATCHES DUE TO CHANGES IN FISH STOCKS AND FISH BEHAVIOUR CAUSED BY SEALS Reduction of cathc_fish behaviour caused by seals e. I don`t know d. Serious c. Considerable b. Minor a. No 0 10 20 30 40 50 60

AN INCREASE OF THE WORKLOAD CONNECTED TO SEALS An increase of the workload connected to seals emty e. I don`t know d. Serious c. Considerable b. Minor a. No 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

South Finland FLAG ESKO Esko Taanila + 358 44 377 4516 esko.taanila@sepra.fi Leader Sepra Helsingintie 1 A 49460 Hamina FINLAND www.sepra.fi/esko