En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket

Relevanta dokument
Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 1 Skolverket Juni

Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Sokratiska samtal för att fördjupa sitt och andras tänkande om allt! Filosofifestival 2016

Handledaruppdraget Skolverket maj

Eftertänksam dialog i alla ämnen NCS

Metahandledning Förskolan Halmstad

Frågornas betydelse i undervisningen Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad.

Språk- läs- och skrivutvecklare Västra Götaland.

Tänkandets didaktik Forskningsvåren.

Sokratiska samtal Regionförvaltningsverket Vasa.

Att leda lärares lärande Halmstad.

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Här växer människor och kunskap

Eftertänksamma samtal Ledarskapsdagar i Halland. ann.pihlgren@igniteresearch.org

Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Värdegrundsarbetet som filosoferande samtal med elever Föreläsning, Skolforum

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni

Att arbeta språkutvecklande förskolan NCS November

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

Hur gör lärare som lyckas? Sollentuna

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Det nya i Läroplan för förskolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14/15

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Systematiskt kvalitetsarbete

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Läroplan för förskolan

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Tyck till om förskolans kvalitet!

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Handlingsplan GEM förskola

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Lokal arbetsplan för förskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Mål med språksamtalet

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019

2.1 Normer och värden

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Arbetsplan 2015/2016

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 2. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

Scouternas gemensamma program

En förskola på kristen grund

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Förskolan Sjöstjärnan

Språkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna

Senast ändrat

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Transkript:

En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket 2018-11-28 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg

Jane Bark

Jag kommer reflektera över Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor Rollen igen! Pedagogiska utgångspunkter undervisningsmiljöer och praxisteorier Lite om min senaste följeforskning

Två kompletterande begrepp UNDERVISNING Det du gör för att åstadkomma lärande LÄRANDE Det som sker i barnet/eleven

Lärande sker i interaktion Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund Språk och begrepp sätter handtag på verkligheten Åke Edfeldt, professor emeritus i läsforskning, Stockholms universitet Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle John Dewey, professor emeritus USA, progressiv pedagogisk tänkare Vi lär oss genom samspel med andra och med kontexten Lev Vygotskij, utvecklingspsykolog i Sovjet t. 1930, progressiv pedagogisk tänkare

Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)

Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande

Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

Arbete Aristokrati Artighet Astronomi Definition Demokrati Dialektik Djur Dom Dygd & last Dröm & verklighet Eftertänksamhet Element En & många Erfarenhet Evighet Evolution Familj Filosofi Form Framsteg Frihet Fysik Förnuft Förändring Gott & ont Gud Historia Hypotes Idé Jämlikhet Konst Konstitution Krig & fred Mänsklighetens idéer Kultur Kunskap Kvalitet Kvantitet Känsla Kärlek Lag Lek Lika & olika Liv & död Logik Lycka Makt Matematik Materia Medborgare Medicin Medkänsla Medvetande Mekanik Metafysik Minne & fantasi Mod Monarki Motstånd Måttlighet Människa Natur Njutning & smärta Nödvändighet & tänkbarhet Odödlighet Oligarki Orsak Oändlighet Plikt Poesi Princip Profetia Proportion Påverkan Regering&styre Relation Religion Renhet Resonemang Respekt Retorik Revolution Rymd Rättvisa Sanning Skönhet Sedvänja & konvention Själ Slaveri Slump Slutledning Språk Stat Straff Styrka Synd Tal Tecken & symbol Teologi Tid Tro Tyranni & despotism Universell & särskild Uppskattning Utbildning & lärande Uthållighet Vana Varande Vetenskap Vilja Vishet Välstånd Vänskap Värld Åsikt Åtrå Ängel Ära Öde

Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna

Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

Apan fin Varför tror apan att hunden är dum? Är det apan som får hunden att springa sin väg? Varför dricker apan mjölk? Är apan en pojke eller en flicka?

Leda samtalet Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer Ställ i stort sett endast frågor Men bistå med att förstå innehållet Anpassa din ledning efter gruppens kompetens

Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare Alla som INTE vill ha frågan utredd Historieberättare Fanatiker och dogmatiker Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen Ordryttare och sofister

Diskutera Mina styrkor/svagheter som samtalsledare Hur kan jag utveckla styrkorna och minimera effekterna av svagheterna?

Styrsystem och stödsystem NÄMND Förvaltningschef Rektor Förskolechef Personal Språk-, läsoch skrivutvecklaren Handledaren

Diskutera Hur får man förskolechefen med på tåget?

Skolinspektionens rapporter 2015-2017 Förskolans pedagogiska uppdrag om undervisning, lärande och förskollärarens ansvar Barn ges förutsättningar att lära sig och utvecklas men det är begränsat eftersom processerna inte målstyrs Personalen är osäker på hur undervisning ska bedrivas Endast hälften bedöms arbeta medvetet språkutvecklande och samtalen är sällan dialog Barns nyfikenhet och vetgirighet tas inte tillvara i ca hälften av förskolorna och i var fjärde uppmuntras inte lärande i samspel mellan barnen I en tredjedel av förskolorna används inte leken som ett verktyg i lärande Tydliggörande av hur undervisning ska ske behövs Förskolläraren behöver medvetandegöras

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Fem olika undervisningsmiljöer identifierades Den allmänna undervisningsmiljön Den barn/elevutforskande undervisningsmiljön Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching environment) Den moralistiska undervisningsmiljön Låt-gå-undervisningsmiljön

Den allmänna undervisningsmiljön Förskolläraren inleder med introduktion/repetition Förskolläraren presenterar ny kunskap Barnen praktiserar och förskolläraren korrigerar Förskolläraren summerar (läraren i skolan ger eventuellt läxa)

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Den barnutforskande undervisningsmiljön Förskolläraren introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen att utvecklas på egen hand Barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Den moralistiska undervisningsmiljön Förskolläraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen att uppföra sig?

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Låt-gå-undervisningsmiljön Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen, som också tar störst talutrymme

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Undervisningsmiljön som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching environment) 1. Förvirring, perplexitet och utmaning 2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap 4. Generalisation och transfer 1. Flytta kunskapen till nytt område 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?

Isabell snart 4 år berättar saga med Anna

Följeforskning Forskare kopplad till ett pågående utvecklingsprojekt Utvärderande, beforskande och rådgivande Samverkan forskare och deltagare i processen Forskningsartikel OCH utvärdering I vårt fall genom två metoder: Participatory Research On-going Evaluation

Forskningsfråga Ändras undervisningens kvalitet så att den visar ett kognitivt starkare innehåll? Hur relateras eventuella förändringar till arbetet med kvalitetsindikatorer? Vilka förbättringar kan stärka arbetet?

Resultat 1 år efter implementering Utveckling av personalens professionella och gemensamma pedagogiska språk Gemensamt och i viss mån till vårdnadshavare och barn Stödjer utvärderingar av undervisningens resultat på gruppnivå som på individnivå Stöd för att utveckla undervisningens kvalitet: Påbörjad utveckling på de enheter som arbetat ca ett år Ledaren samt personal med pedagogisk specialkompetens nyckelpersoner Indikatorerna för läsa/skriva och matematik anses som relativt enkla att tillämpa och förstå, medan lärandeidentitet anses som ett mer abstrakt Observerade undervisning rör baskunskaper och basfärdigheter med få inslag av analys, utvärdering och metakognition Viss utveckling mot att reflektera över aktiviteternas kognitiva innehåll