Granskningshandling Dnr: MK BN 2017/00776 Detaljplan för del av Utmeland 89:70 vid Trastvägen i Mora kommun, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE november 2017 Hur samrådet har bedrivits Förslaget till detaljplan har varit utsänt för samråd från den 6 till 27 oktober 2017. Remissinstanser, kända sakägare och närboende har haft möjlighet att lämna synpunkter på detaljplanen genom att samrådsinbjudan har skickats ut per post. Samrådshandlingarna har varit utställda på Stadsbyggnadsförvaltningen och på kommunens webbplats. Inkomna yttranden under samrådstiden Statliga yttranden S.1 Länsstyrelsen Dalarna, den 27 oktober 2017 S.2 Lantmäteriet, den 11 oktober 2017 S.3 Trafikverket, den 25 oktober 2017 Kommunala yttranden S.4 Moravatten AB, den 9 oktober 2017 S.5 Telia Sonera Skanova Access AB, den 18 oktober 2017 Yttranden från övriga S.6 Fastighetsägare, den 20 oktober 2017 S.7 Boende Trastvägen m.fl., 162 namnunderskrifter, den 26 oktober 2017 S.8 Hyresgästföreningen, den 27 oktober 2017 Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 1(9)
Sammanfattning och kommentarer till inkomna synpunkter Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. De skriftliga yttrandena är diarieförda och finns på Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsas planenhet. S.1 Länsstyrelsen Dalarna Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Vår granskning har inte identifierat några sådana frågor. Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. - S.2. Lantmäteriet Vid genomgång av planförslagets samrådshandlingar (daterade 2017-10-05) har följande noterats: Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen genomföra avstyckningar inom planområdet samt bilda eventuella gemensamhetsanläggningar. Beroende på hur fastighetsindelningen kommer att se ut kan servitut behöva bildas. För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras - Traktnamn verkar inte framgå i grundkartan. - Varför har S fått en indexsiffra? - Avsikten verkar vara att utfart ska ske i planområdets sydöstra hörn. Kommunen bör fundera på om det finns tillräckligt med utrymme för utfart mot lokalgatan utan att behöva ta i anspråk gcm-vägen. Kan det finnas anledning att även ändra gällande detaljplan vad gäller allmän plats gcm-väg? Delar av planen som bör förbättras - Koordinatkryssens läge kan justeras för bättre läsbarhet. - Se över kartbeteckningarna för grundkartan för överensstämmelse med vilka beteckningar som kan återfinnas i grundkartan. - Genomförandetiden är satt att sluta på specifikt datum. Kommunen kan överväga att ange genomförandetiden i antal år. Jämför med tidsgränserna som framgår av 4 kap 2 1 PBL. Övrigt Belägenheten av gränsen mot Utmeland 89:262 bör säkerställas om så inte redan gjorts för att veta vilket område detaljplanen berör. Plankartan kompletteras med traktnamn. Eftersom området inte anses lämpligt för skola utan enbart förskola används beteckningen S 1. Område för utfart har bedömts som tillräckligt. Möjligen kan utfart komma att anordnas i tomtens nordvästra hörn. Koordinatkryssen justeras. Kartbeteckningarna för grundkartan är en generell lista som används i alla planer. Kommunen anser att det är enklare att använda sig av ett specifikt, på planen angivet datum hellre än ett rörligt som behöver beräknas fram från när detaljplanen vinner laga kraft. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 2(9)
Fastighetsgränsen mot Utmeland 89:262 anges ha ett medelfel på mindre än 2 centimeter, vilket får anses som bra kvalitet. S.3 Trafikverket Trafikverket har ingen synpunkt på innehållet i detaljplanen. - S.4 Moravatten AB Vatten och spillvatten: Fastigheten har redan en anslutning för spill, dag och vatten men dimensioneringen kan behövas revideras p.g.a. ändrat brukningssätt. Det får åtgärdas i ett framtida bygglovsärende för fastigheten. Dagvatten: Texten i planbeskrivningen för hur dagvattnet skall tas omhand är mycket bra. Planbeskrivningen kompletteras med information om dimensionering. S.5 Telia Sonera Skanova Access AB Skanova har ledningar i detaljplaneområdet, se karta sid2. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Teleledningarna ligger i plangränsen i söder och bedöms inte påverkas av detaljplanen men planbeskrivningen kompletteras i enlighet med Telia Sonera Skanovas yttrande. S.6 Fastighetsägare Med anledning av förslag till detaljplan för del av Utmeland 89:70 vid Trastvägen kräver vi att man innan byggnation startas gör något åt tillfartsvägen till fastigheten då den nuvarande inte klarar tung trafik under byggnationen. Dessutom har korsningen Trastvägen Domherrevägen och Talgoxevägen mycket dålig sikt och är därmed mycket trafikfarlig detta gör att denna väg inte är lämplig både under och efter byggnation med starkt ökad trafik. Vi föreslår att man förlänger Skeriolsvägen och använder den som tillfartsväg istället samtidigt som man flyttar nuvarande gång och cykelväg västerut. Kommunen är väl medveten om skicket på vägarna i området och det stora behovet av underhåll. Man avser förbättra vägarna. Tekniska förvaltningen tittar på att förlänga Skeriolsvägen söderut, enbart till den tilltänkta tomtens nordvästra hörn så att vägen inte blir möjlig för genomfartstrafik. S.7 Boende Trastvägen m.fl. 162 namnunderskrifter Vi fick av en ren slump veta att det planeras för hyreshus i direkt och indirekt anslutning till våra respektive fastigheter. Vi anser att brevet (samrådshandlingarna) skickats ut till alldeles för få personer i området. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 3(9)
Vägar Till och frånfartsväg till det planerade området passerar förskola och fritidsverksamhet och dessutom är belastad med 4 stycken, i princip, 90 gradiga kurvor, varav alla med mycket dåliga siktförhållanden. Denna väg är redan i dagsläget relativt hårt frekventerad bitvis och i dåligt skick. Ytterligare vad gäller skolan så används vägen i området, tillsammans med gång- och cykelvägarna, som motionsrundan kallad "skolkilometern". Ytterligare bebyggelse i form av föreslagna hyreshus skulle nära dubblera belastningen på denna väg (från Utmelands skola räknat) och trafiksäkerheten skulle komma att försämras, inte minst i anslutning till skola, förskola och fritidsverksamhet. Förskola och skola Sedan Mora kommun för två år sedan lade ned en förskola (Tomtebo som nu är öppen tillfälligt) inom området har det varit problem med att få förskoleplats i närheten av bostaden. Många familjer (utifrån hela Mora räknat) får spendera mycket tid på att lämna och hämta sitt/sina barn på förskolor relativt långt hemifrån och i en del fall går syskon på två olika förskolor vilket medför än större bekymmer. I vilken grad dessa resor påverkar den redan undermåliga trafiksituationen i Mora tätort vet vi inte men den förbättras i vilket fall som helst inte. Att sedan genomfartsfrågan är aktuell i fråga vad gäller att minska negativa effekter (detaljplan för ny genomfart) kommer inte minska resandet för de som måste lämna och hämta sina barn på förskolor relativt långt från hemmet. Det område som nu planeras bebyggas är ett område avsatt för just ändamålet förskola/skola. Om Mora kommun ska verka för fler invånare, utveckling av handeln och evenemang som exempelvis Vasaloppet så är det av mycket stor vikt att de som redan valt att bosätta sig inom kommunen prioriteras vad gäller exempelvis skola och förskola. Att bygga nya bostäder ökar den redan hårda belastningen på befintligt dagis och skola. Att på ett område, planerat för förskola/skola, bygga hyreshus är att bygga bort möjligheten för att i framtiden kunna minska belastningen på redan befintligt skola/förskola i området. Landskapsbild Även om den faktiska marken på aktuellt området i dagsläget inte används för rekreation så är den en del av helheten som skapar bykänsla för området (Monumentsgården till Åmåsäng). Området präglas av åkrar, ängar och gröna stråk vilka gör området attraktivt ur perspektivet landskapsbild och motiverar människor till ett aktivt liv, där promenader längs med och genom grönområden är en oerhört viktigt del. Dessa grönområden är även viktiga för djurlivet då det i området rör sig mycket djur på väg till och från vattnet vid Siljans strand. Att ta mindre koncentrationer jordbruksmark/ängsmark i anspråk för bebyggelse kan anses vara en god ide inom och i anslutning till tätorter men att planera för hyreshus på del av en förhållandevis stor sammanhängande jordbruksmark/ängsmark är inte hållbart ur ett långsiktigt perspektiv. Idag gällande plan för området medger en byggnadshöjd på 3,9 meter och 450 kvadratmeter byggrätt i en våning med ändamålet. Även om den nu föreslagna plankartan innefattar möjligheten till "förskola" så finns inte ett ord om detta i tillhörande beskrivning. Vad är tanken med att plankartan innefattar "förskola" medan planbeskrivningen inte ens omnämner ordet i den föreslagna exploateringen? Den nu föreslagna exploateringen skulle uppskattningsvis medge en exploatering på närmre 1000 kvadratmeter på mark i två våningar. Med en tillåten (och antagligen utnyttjad) nockhöjd på 8,3 meter kommer föreslagen exploatering ödelägga landskapsbilden, utsikten, och upplevelsen av öppna landskap. Ett landskap som än idag gör det möjligt att utläsa hur marken en gång sett ut i området ned mot Siljan, en del av Moras historiska utveckling. Dessa hyreshus kommer helt ta överhanden över de relativt små byggnader som idag präglar området. Det är just denna landskapsbild, med dess öppna landskap (små som stora arealer inräknat) och tidigare nämnda bykänsla som gör området attraktivt för både boende och besökare som rör sig längs med de gröna stråk som binder samman Mora med Åmåsäng. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 4(9)
Avfallshantering och dagvatten Områdets närmaste återvinningsstation som omnämns, Hagvägen, är idag redan överbelastad då det frekvent är överfulla containrar och sopor runtomkring. Föreslagen exploatering kommer ställa krav på utbyggnad av återvinningsstation. Dagvatten hanteringen i området har flera gånger orsakat problem för fastigheterna belägna närmst Siljan (dit vattnet rinner), det har vid hårdare regn skapats mycket stora vattenflöden som bland annat översvämmat både tomter och källare. Detta har nu förebyggts genom ett stort dagvattendike söder om planerad bebyggelse. Fler hårdgjorda ytor i området kan antas skapa ytterligare frågor och problem med dagvattnet i hela området söder om föreslagen exploatering. Övrigt I planbeskrivningen hänvisas till den fördjupade översiktsplan som ännu inte antagits utan endast passerat samrådsskedet, enligt vår uppfattning är detta ingen gångbart underlag för framtagandet av en ny detaljplan för hyresbostäder. Vid läsning av detta utkast till fördjupad översiktsplan så står även följande (direkt citat): "När Mora fortsätter att utvecklas behöver nya byggnader och anläggningar anpassas till landskapsbilden och småstadskaraktären. Nya, större bostads- eller verksamhetsområden behöver placeras och utformas med särskild omsorg, där variation prioriteras och likformighet motverkas." I Mora kommuns aktuella översiktsplan står följande (direkta citat): "Jordbruksmark bör inte planteras igen med barrskog och så lite som möjligt omvandlas till bebyggd mark." Den mest utvecklade jordbruksbygden med de största byarna har varit Morkarlby, Noret, Färnäs, Nusnäs, Utmeland och vissa byar på Sollerön. En av Mora kommuns fyra övergripande strategier är (direkt citat): "Tillväxt och utveckling - långsiktig samhällsutveckling med ett konkurrenskraftigt näringsliv bidrar till att invånarna bor kvar och för att attrahera nya invånare till Mora. Kommunen verkar för ett brett utbud av kultur, idrott och fritidsaktiviteter vilket bidrar till besöksnäringen." I Mora kommuns "Miljö- och naturvårdsplan" står följande {direkt citat): "D17 Arealen brukad och hävdad jordbruksmark i Mora kommun bör inte minska utan helst öka. Samtliga ängs- och betesmarker bör på sikt bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden." Även om den mark som nu planeras ianspråktas för hyreshus i Utmeland inte är aktivt brukad jordbruksmark så är den oavsett att anse som sådan då den en gång varit det och alltsedan den tiden hållits öppen. Även om jordbruksmarken/ängsmarken i dagsläget är planerad för ändamålet förskola/skola så vore detta att anse som en förhållandevis, till omgivningen sett, liten exploatering jämfört med dubbla byggrätten (på mark) i form av hyreshus. Vi anser inte att det är långsiktig samhällsutveckling att planera för hyreshus på föreslagen plats utan anser istället att denna mark istället bör bevaras. I det nu aktuella förslaget till detaljplan står i beskrivningen rubriken" Förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken". I värdebeskrivningen för riksintresse friluftsliv ("FW 13 Siljansområdet") står följande: "Huvudkriterier: Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Område med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Område med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 5(9)
Stödkriterier: Intresseväckande natur- och kulturvärden, tilltalande landskapsbild, särprägel, sällsynta växter och djur, artrikedom, Förekomst av anläggningar och service, markerade leder. Friluftsaktiviteter: Vandring, strävande, längdåkning på skidor, utförsåkning på skidor, skridskoåkning, cykling, bad, båtliv, natur- och kulturupplevelser, fritidsfiske, bär- och svampplockning, jakt, skoteråkning längs skoterleder, ridning. " "Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: De naturgivna förutsättningarna med vackra vyer ach tilltalande landskap, inte minst kulturlandskap, är grunden fär områdets attraktivitet. Följaktligen är riksintresset beroende av att storskaliga exploateringar med betydande påverkan på landskapet undviks." Vi anser att huvudkriterierna för riksintresseområdet kommer påverkas negativt av den föreslagna exploateringen. Även stödkriterierna påverkas negativt, inte då minst landskapsbilden och sällsynta växter (lindarna i anslutning till föreslagen exploatering). Förutsättningarna för bevarande och utveckling av områdets värden kommer att påverkas negativt. Vidare är det alla dessa mindre och större värdefulla områden som gör att det en gång pekats ut som riksintresse. Vi anser att nu föreslagen exploatering ej är förenlig med riksintresset för friluftsliv. Vid läsning av miljöbalkens tredje kapitel står följande: "1 Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och.. detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Vi anser att nu föreslagen exploatering ej är förenlig med ovanstående paragrafer i miljöbalken. Eftersom det finns ett behov av nya hyresbostäder så föreslår vi att dessa lokaliseras till områden redan präglade av denna bebyggelsetyp, alternativt att ett helt nytt bostadsområde tas fram där landskapsbilden kan förädlas genom skapandet av detta område istället för att ödelägga ett redan befintligt med bykänsla och öppna landskap. Planärendet bedömdes enbart påverka de allra närmast boende. Den planerade byggnationen avser bostadsrätter men detta regleras inte i detaljplanen. Vägar Kommunen är väl medveten om skicket på vägarna i området och det stora behovet av underhåll. Man avser förbättra vägarna. Tekniska förvaltningen tittar på att förlänga Skeriolsvägen söderut, enbart till den tilltänkta tomtens nordvästra hörn så att vägen inte blir möjlig för genomfartstrafik. Förskola och skola För- och grundskoleförvaltningen har inte visat intresse för att låta bebygga den aktuella tomten med förskola men ifall den inte skulle bli bebyggd med bostäder kvarstår möjligheten till att bygga förskola. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 6(9)
Landskapsbild Platsen är beläget mitt i ett bostadsområde som utgörs av bebyggelse från andra halvan av 1900-talet och området har inte bykaraktär. Platsen kan inte beskrivas som en äng eller som ett grönt stråk. Området var tidigare planlagt som allmän plats men har sedan år 1990 varit planlagt för förskola. Platsen har ingen kontakt med Siljan eftersom ett bostadsområde och lokalgator ligger emellan. Avståndet till sjön är omkring 300 meter. Maximalt tillåten byggnadsarea blir 925 m 2 men det inbegriper även carportar och andra komplementbyggnader. Två våningar har bedömts passa bra in i området. I gällande plan är byggnadshöjden reglerad till 3,9 meter vilket innebär att nockhöjden var obegränsad. Med en nockhöjd om 8,3 meter kan byggnadshöjden bli omkring 5,5 6 meter. Mycket riktigt är möjligheten att bygga förskola knappt behandlad i planbeskrivningen, som kompletteras i detta hänseende. Avfallshantering och dagvatten Återvinningsstationer (ÅVS) sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) och synpunkterna vidarebefordrades till dem. Överbelastningen på Hagvägens ÅVS beror enligt FTI på att ÅVS:en vid Mäxvägen är borttagen i och med att ny brandstation ska byggas på platsen. Ett nytt läge behöver hittas. Detaljplanen kräver att viss andel av markytan ska möjliggöra infiltration men i övrigt ska dagvattnet ledas till det allmänna nätet. När tomten utformas ska kommunens dagvattenprogram med tillhörande riktlinjer följas, vilket bevakas i bygglovet. Övrigt Planförslaget är ett småskaligt, samtida tillskott till en del av Utmeland som är utbyggt under andra halvan av 1900-talet. Förslaget bedöms öka variationen och påverka bebyggelsemiljön positivt. Området har inte använts till jordbruk sedan 1970-talet och är idag en oklippt gräsmatta. Kommunen har gjort bedömningen att planförslaget bidrar till hållbarheten genom att oanvänd, central mark bebyggs där det redan finns all upptänklig infrastruktur utbyggd framför att mark i tätortens utkant ianspråktas. Detta innebär även att Miljöbalkens 3 kap 1 är uppfylld. 3 kap 4 och 6 MB är inte relevanta i sammanhanget då platsen inte är jordbruksmark och inte används för friluftslivet. Området bedöms inte användas för närrekreation. Lindar är inte på något vis sällsynta men uppvuxna träd är alltid värdefulla för den biologiska mångfalden och stadsbilden. Dessa ska värnas vid en exploatering i närheten. S.8 Hyresgästföreningen Vi inom Hyresgästföreningen Siljansbygden har inget att erinra om att Mora kommun nu möjliggör byggandet av fler bostäder i området Utmeland. Det finns dock några synpunkter vi vill framhålla och tycker är av yttersta vikt i sammanhanget. Vi vill att Mora kommun ställer krav på långsiktig hållbarhet och miljöhänsyn vid byggandet och senare vid driften av fastigheterna. Genom hela processen, från planläggning till färdigställande, är det självklart att de boende i närområdet ska få komma till tals om allt gällande områdets utformning, d.v.s. boendemiljö, husens utformning och höjd, parkeringars läge, till- och utfartsvägars utformning, grönytor, lekplatser etc. Vi vet att det finns ett stort motstånd bland småhusägare i området att biltrafiken på Domherrevägen och Trastvägen intensifieras. Detta inte bara efter de nya fastigheternas färdigställande med ökad trafik av personbilar, sopbilar, varutransporter etc., utan även den intensiva trafik med tunga fordon och maskiner som uppkommer under byggperioden. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 7(9)
Synpunkter har också lyfts om att återvinningsstationen vid Hagvägen kommer att bli än mer otillräcklig för alla boende inom området. Vi i Hyresgästföreningen Siljansbygden föreslår därför att man innan bygget startar, breddar och öppnar upp en drygt 200 meter lång sträcka av Skeriolsvägen (se bifogad skiss). Längs denna sträcka finns redan idag gatubelysning på den östra sidan. Utmed den västra sidan bör det anläggas en gång- och cykelbana. Då det idag finns ont om gästparkeringar i området, skulle det också kunna anläggas parkeringsrutor utmed denna nya gatusträcka. Vidare föreslår vi i Hyresgästföreningen Siljansbygden att det anläggs en ny återvinningsstation vid korsningen Skeriolsvägen/Monumentsvägen. Denna återvinningsstation skulle dessutom ligga på ett bekvämare avstånd för boende på Klockarhagen och Tomtebo och förmodligen bidra till en ökad återvinning. [Beskrivning kartskiss] Bredda och öppna upp Skeriolsvägen från korsning vid Sparvvägen och ca 200 meter söderut, där ny vändplan anläggs. Ny gång- och cykelbana anläggs väster om Skeriolsvägen. Gatubelysning finns redan idag längs Skeriolsvägens östra sida. Efter byggtiden kan parkeringsrutor markeras längs Skeriolsvägen mot GOC på den västra sidan av vägen. I planläggningen har de faktorer som bedömts nödvändiga att reglera fastställts i planbestämmelser, exempelvis höjd på byggnad, exploateringsgrad eller att viss andel yta ska vara tillgänglig för dagvatteninfiltration. Här görs även en bedömning av vilka fastigheter som berörs och de får meddelande om samråd och granskning. När detaljplanen är färdig kommer exploatören att söka bygglov och här kontrolleras att bygget följer gällande lager och regler, bl.a. Boverkets byggregler, där det bl.a. finns energikrav. Om exploateringen avviker från detaljplanen kommer grannar att höras, i enlighet med Plan- och bygglagen. Återvinningsstationer (ÅVS) sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) och synpunkterna vidarebefordrades till dem. Överbelastningen på Hagvägens ÅVS beror enligt FTI på att ÅVS:en vid Mäxvägen är borttagen i och med att ny brandstation ska byggas på platsen. Ett nytt läge behöver hittas. Tekniska förvaltningen tittar på att förlänga Skeriolsvägen söderut, enbart till den tilltänkta tomtens nordvästra hörn så att vägen enbart kan användas för trafik till den tomten. Ställningstaganden Med anledning av de inkomna synpunkterna ändras detaljplanen på följande sätt: Plankartan justeras i enlighet med Lantmäteriets yttrande. Planbeskrivningen kompletteras med utförligare beskrivning av förskoleändamålet. Tekniska förvaltningen tittar på att förlänga Skeriolsvägen söderut, enbart till den tilltänkta tomtens nordvästra hörn så att vägen enbart kan användas för trafik till tomten. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 8(9)