G RANSKNINGSUTLÅTANDE november 2017

Transkript

1 Antagandehandling Dnr: MK BN 2017/00776 Detaljplan för del av Utmeland 89:70 vid Trastvägen i Mora kommun, Dalarnas län G RANSKNINGSUTLÅTANDE november 2017 Hur granskningen har bedrivits Detaljplanen handläggs enligt Plan och bygglagens (2010:900) regler för standardförfarande. Förslaget till detaljplan var utsänt för samråd från den 6 till den 27 oktober Planförslaget var utsänt för granskning från den 3 till den 17 november Handlingarna har varit utställda på Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa och på kommunens webbplats. Inkomna yttranden under granskningstiden Statliga yttranden G.1 Länsstyrelsen, den 7 november 2017 G.2 Lantmäteriet, den 15 november 2017 G.3 Trafikverket, den 15 november 2017 Kommunala yttranden G.4 Miljönämnden, den 2 november 2017 (yttrandet avsåg samrådet men inkom efter samrådstidens utgång) G.5 Miljönämnden, den 17 november 2017 Övriga yttranden G.6 Boende Trastvägen m.fl., 157 namnunderskrifter, den 16 november 2017 Detaljplan för GENOMFART MORA Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 1(6)

2 Sammanfattning och kommentarer till inkomna synpunkter Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. De skriftliga yttrandena är diarieförda och finns på Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsas planavdelning. G.1 Länsstyrelsen Utifrån de intressen Länsstyrelsen har att bevaka finns inget att erinra G.2 Lantmäteriet Vid genomgång av planförslagets granskningshandlingar (upprättade i november 2017) har följande noterats: Kommunen har svarat att utfart eventuellt kan komma att ske i nordvästra delen av planområdet. Utanför den delen av planområdet är vägen utlagd som gång och cykelbana samt området omkring denna som park. I övrigt har Lantmäteriet inga ytterligare kommentarer. Marken norr om planområdet är planlagd före 1987 och som allmän plats/park. Gränserna mellan väg och park illustrerades och var inte avsedda att fastställas. Om det blir fråga om utfart mot norr så kan det vara en avvikelse från detaljplanen. Det kan även innebära att detaljplanen behöver ändras i det här avseendet. G.3 Trafikverket Trafikverket har inget att erinra. G.4 Miljökontoret Beslut Mora Orsa miljönämnd har ingen invändning mot upprättad detaljplan för del av Utmeland 89:70 vid Trastvägen i Mora kommun. G.5 Miljökontoret Beslut Mora Orsa miljönämnd har ingen invändning mot upprättad detaljplan för del av Utmeland 89:70 vid Trastvägen i Mora kommun. G.6 Boende Trastvägen m.fl., 157 namnunderskrifter I omedelbar anslutning (ca 20 meter) från till dessa planerade hus ligger korttidsboendet Solglimten, ett boende för barn och ungdomar mellan 418 år med varierande former av funktionshinder. Idag har dessa barn och ungdomar ett grönområde utanför husknuten, området är dessutom mycket lugnt och tyst. Det går att anta att om föreslagen detaljplan byggs ut så kommer detta att påverka barnen och ungdomarna negativt. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 2(6)

3 Vad gäller idag gällande detaljplan så hävdar kommunen att För och grundskoleförvaltningen inte visat något intresse för marken ifråga. Har denna förvaltning fått frågan överhuvudtaget? Om nu Mora kommun ska erbjuda mer boende och attrahera nya inflyttare så borde skolfrågan vara en av de absolut viktigaste. I planens beskrivning står skrivet att detta förslag till detaljplan stämmer överens med gällande översiktsplan. Vi har läst igenom översiktsplanen flertalet gånger men ännu inte hittat något som kan ge grund till en sådan bedömning, istället hänvisas det i planbeskrivningen till en allmän text i översiktsplanen gällande bebyggelses utformning: Detta kan omöjligtvis vara att "stämma överens med översiktsplanen", framförallt inte när det handlar ett grönområde. Vidare hänvisar kommunen till ett utkast till fördjupad översiktsplan, detta är ingen handling att hitta stöd i då den inte ännu beslutats politiskt. Det krävs vidare inte juridisk expertis för att låta förstå att planläggning handlar om att hitta en för ändamålet lämplig plats. Vägen till föreslaget område består av flertalet mycket trånga korsningar och kurvor med mycket dåliga siktförhållanden, detta blir inte bättre av en nära dubblerad trafikbelastning. Om området vore "nytt" så vore en anpassning av vägen på sin plats men nu ägs nära samtliga fastigheter efter vägen till området av privata markägare och området är bebyggt. Med andra ord så kommer de idag redan befintliga korsningarna och kurvorna att bestå och fortsätta utgöra ett hinder för utökad trafik i och till/från området. Skulle infarten byggas från Trastvägen så kommer gång och cykelvägen i östvästlig riktning göra det mycket svårt att anordna en infart utan göra intrång på den fastighet där tidigare nämnda Solglimten har sin verksamhet. Detta skulle gissningsvis leda till att kommunen skulle skapa ytterligare en trafikfarlig trevägskorsning där dessutom gångoch cykeltrafikanter (vuxna som barn) ska samsas med motorfordon av alla slag. Att kommunen nu funderar på att anlägga infart till området på annan plats, detta genom en ny förlängning av Skeriolsvägen, visar enbart på att det faktiskt råder avsaknad av lämplig infrastruktur i form av väg. Om detta är den "lämpligaste" infartsvägen så vore det väl ändå bäst att utreda möjligheterna till detta innan detta utkast till detaljplan går vidare, vi tänker närmast på att det handlar om att bygga om en gång och cykelväg (vilken används frekvent, bland annat av barn i skolåldern). Detta skulle för även innebära att det enda hus som ligger i slutet av Skeriolsvägen (Skeriolsvägen 7) helt plötsligt skulle få trafik utanför sin dörr och det handlar ju inte om någon enstaka bil, utan trafik till och från ca 16 lägenheter. Om ytterligare bebyggelse i form av flerbostadshus med ca föreslaget antal lägenheter byggs i området så kommer detta medföra en direkt risk för människors, inte minst barns, hälsa och säkerhet. Det är inte att anse som hållbart att bygga bort grönområden inom befintligt bostadsområde. Området används i högsta grad för närrekreation för de boende i området och för besökare som vill cykla/jogga eller promenera exempelvis ut till Åmåsängs camping eller badplats. Denna åkermark utgör en del av de grönområden och gröna stråk som tillsammans med befintliga gång och cykelstråk binder samman Mora med Åmåsäng och därmed även Siljan. En god grönstruktur är en förutsättning till ett aktivt friluftsliv i närheten av hemmet; närrekreation. Om man är intresserad av jordbruksmark i form av åkermark så är detta sådan mark som hålls i sådant skick att den kan användas för växtodling genom vanliga jordbruksmetoder. Då marken aktivt användes under 1970talet och allt sedan dess hållits öppen och slagits så är den att anse som åkermark eller ängsmark och än viktigare är att den bidrar vitalt till den öppna landskapsbilden i området, i anslutning till Siljan. Kommunen har räknat ut att Siljan ligger 300 meter från platsen vilket inte Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 3(6)

4 stämmer, avståndet är endast några meter fler än 200. Någon oklippt gräsmatta, som kommunen kommenterar det i samrådsredogörelsen har det aldrig varit tal om. Kommunen skriver som en kommentar i samrådsredogörelsen att området inte har bykaraktär, vi vill förtydliga att yttrandet som föregick den kommentaren inte innefattade ordet bykaraktär, istället påtalades att det finns en bykänsla i området. Det är väl ändå inte upp till kommunen att reglera människors känslor? Det går att anta att om så stort antal personer känner att området förmedlar en bykänsla så är det så. En nockhöjd på 8,3 meter, i ett område som består av mestadels en och tvåbostadshus i form 1 plans och 1,5 plans hus kommer definitivt inte att påverka bebyggelsemiljön positivt. Istället kommer landskapsbilden förstöras för oss boende i området, för besökare och för motionärer. Kommunen kommenterar i samrådsredogörelsen att det i gällande detaljplan inte finns någon begränsning vad gäller nockhöjd. Detta är en sanning med modifikation då gällande detaljplan medger en maximal byggnadshöjd på 3,9 meter och maximalt en våning och ytterligare bestämmelse om att vind ej får inredas. Om nu kommunen påpekar vikten av att eventuellt tillkommande bebyggelse ska smälta in i befintlig varför specificeras då inte planbestämmelserna om utformning som exempelvis sadeltak och fasadmaterial? Vad gäller kommunens dagvattenhantering så verkar detta vara en fråga kommunen inte vill ta i då några fastighetsägare i området varit i kontakt med kommunen flertalet gånger, detta för att få hjälp med den undermåliga dagvattenhanteringen. Detta har varit lönlöst då kommunen inte visat något intresse att lösa det. Resultatet har blivit att tomter och källare flera gånger varit översvämmade på grund dålig dagvattenhantering utanför dessa fastighetsägares tomter. Citat direkt från Mora kommuns dagvattenprogram: "Kommunen har det övergripande ansvaret för den lokala samhällsutvecklingen och därigenom även ansvar för att dagvatten omhändertas i befintlig och i ny bebyggelse." Vad gäller avfallshanteringen så anser vi att eftersom det i dagsläget inte finns något annat alternativ än den överfulla återvinningsstationen på Hagvägen så ska denna fråga lösas innan ny bebyggelse kan planeras, det är skillnad på enstaka en och tvåbostadshus i jämförelse med belastningen från dessa föreslagna flerbostadshus. Möjligheten till god avfallshantering är en förutsättning för planerandet av ny bebyggelse. I samrådsredogörelsen pekar kommunen på att Miljöbalkens 3 kap 1 är uppfylld. Denna paragraf lyder som följer: "Mark och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning." Lagstiftaren kan omöjligtvis med detta ha menat att grönområden i formen av äldre åkermark eller ängsmark, mark som används för närrekreation och friluftsliv är den mest lämpade att bebygga med flerbostadshus, speciellt då infrastruktur i form av väg är i det närmaste obefintlig. Att dessa planerade flerbostadshus skulle komma att innebära nära dubblerad trafikering på samma väg kan omöjligtvis heller inte bidra till att denna mark är lämpad för ändamålet. Vid ett första internetsök på planlagd mark i Mora så dök något som kallas Må myren upp; Om kommunen inte tittat på klippet så är detta att rekommendera då det här visar sig finnas mycket kommunägd mark med byggrätt för bland annat flerbostadshus. Detta är dessutom närmre all tänkbar handel och sjukvård. Det kan omöjligtvis vara ett sämre alternativ än att i största hast skriva ihop ett förslag till detaljplan på vad som i alla år har varit och är ett grönområde i form av åkermark, i ett område där infrastruktur i form av väg är nära avsaknad. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 4(6)

5 Solglimten bedöms inte påverkas negativt. Det är endast en mindre del av det gräsbevuxna området som ianspråktas. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har för och grundskoleförvaltningen uttalat en ambition om att samla för och grundskolorna till ett fåtal platser i tätorten framförallt för att kunna nyttja personalen mer effektivt. Det har funnits möjlighet att bygga förskola på platsen sedan 1990talet men det har inte gjorts. I den gällande översiktsplanen regleras inte alla ytor i detalj. Den här platsen är inte utpekad som bevaransvärd utifrån exempelvis natur eller kulturvärden och är inte reserverad för annan markanvändning. Vägarna i området är i dåligt skick och behöver förbättras, särskilt om den nu aktuella platsen bebyggs. I annat fall behöver infarten lösas norrifrån. Den tidigare vägen till Sollerön gick där gång och cykelvägen i Skeriolsvägens förlängning idag går och vägkroppen har bedömts vara i gott skick och kunna återställas med relativt enkla medel. Tekniska förvaltningen studerar hur detta bäst kan lösas. Området är redan planlagt för förskola vilket skulle ha medfört betydligt mer trafik till området. Inget intrång ska göras på Solglimtens fastighet. Området är planlagt för förskola och området norr om området är planlagt som allmän plats och illustrerat som park/plantering och kan inte beskrivas som jordbruksmark. Det finns inga tecken på att gräsmarken används för närrekreation, däremot används omkringliggande gång och cykelvägar flitigt. Dessa påverkas inte. Från områdets sydvästra hörn är det ca 300 meter till vattenlinjen. Eftersom omgivningen är så varierad och inte bedöms besitta höga arkitektoniska eller i övrigt kulturhistoriska värden, finns inget skäl till att kräva vissa material eller utformningsprinciper. För att detaljplanen ska vara hållbar över tid och ge möjlighet till ny, god arkitektur ska inte onödiga begränsningar införas. Utformningen mer i detalj avgörs bättre i bygglovsskedet. I det nu aktuella planområdet krävs viss infiltration av dagvatten men det kan även anslutas till nätet. Eftersom området ligger långt ner i systemet och är relativt litet kommer det inte att medföra någon betungande belastning på dagvattennätet. De tidigare problemen med dagvatten i området har berott på en överbelastning av dagvattnet från Örjastäppan vilket inneburit att vattnet, istället för att rinna i diket mot Siljan, har runnit norrut, i gatan. Nu har en vall anordnats så att vattnet inte ska kunna ta vägen norrut och diket har uppdimensionerats. Det nya området ansluts inte till det nät som har överbelastats tidigare, utan leds norrut. Det finns gott om möjligheter att lämna sina förpackningar till återvinning i Utmeland då det, förutom AVS:en på Hagvägen, finns en återvinningsstation på ÅVC:en i Örjastäppan, ca 1 km sydväst om området, fågelvägen. ÅVS:en som låg längs Mäxvägen behöver ersättas i Morkarlby. De tilltänkta bostadsrätterna bedöms vara ett lämpligt tillskott till bostadsområdet som i övrigt domineras av villor, radhus och hyresrätter. Bostäderna kommer att innebära en ökad variation av boendeformerna i Utmeland vilket bidrar till den sociala hållbarheten. VA och annan teknisk infrastruktur är redan utbyggd och därmed kan befintliga system nyttjas effektivare jämfört med en utbyggnad utanför tätorten, vilket bidrar till den ekonomiska hållbarheten. Området används varken för jordbruk eller rekreation och bedöms inte besitta några biologiska eller rekreativa värden. Sammantaget bedöms området vara väl lämpat för komplettering med bostäder. Noret norra/måmyren är beläget nära väg 45/70 med höga krav på bebyggelsen på grund av bl.a. buller och risker från väg 45, vilket den här byggnadstypen inte kan uppfylla. Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 5(6)

6