PM 1 (22) Samrådsunderlag Edeforsen Underlag inför samråd gällande förnyelse av anläggning vid Edeforsens kraftverk, Ljusdals kommun, Gävleborgs län Fortum Generation AB Environmental Engineering Katarina Erelöf Miljösamordnare
PM 2 (22) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...3 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING...3 3.1 Lokalisering och planförhållanden...3 3.2 Tidigare prövning...4 3.3 Vattenhushållning...4 3.4 Strömvattenekologi i Edeforsen idag...5 3.5 Nuvarande anläggning...5 3.5.1 Tilloppskanal/överfallsdamm...6 3.5.2 Kraftstation...6 3.5.3 Regleringsdamm; Funktion och arbetsmiljö...6 4 PLANERADE ÅTGÄRDER - FORTUMS HUVUDALTERNATIV...7 4.1 Förnyelse av anläggning...7 4.1.1 Tilloppskanal...7 4.1.2 Kraftstation...8 4.1.3 Regleringsdamm...8 4.2 Åtgärder för att förbättra strömvattenekologin...9 4.2.1 Återskapande av naturliga säsongsvariationer...9 4.2.2 Biotopvård - fiskvandring...10 4.3 Genomförande...12 4.4 Avbördning under byggnadstiden...13 4.5 Skyddsåtgärder under byggtiden...13 4.6 Övrigt...13 4.7 Tidplan...13 5 0-ALTERNATIV - RENOVERING AV ANLÄGGNINGEN...14 6 BEDÖMD MILJÖPÅVERKAN...14 6.1 Naturmiljö...14 6.1.1 4 kap 6 MB förbud mot vattenverksamhet för kraftändamål...14 6.1.2 Riksintresse...15 6.1.3 Natura 2000...15 6.1.4 Bedömning...16 6.2 Friluftsliv...17 6.2.1 Riksintresse...17 6.2.2 Friluftsliv 4 kap 2...17 6.2.3 Bedömning...18 6.3 Fisk...18 6.3.1 Bedömning...19 6.4 Vattenmiljö...19 6.4.1 Ekologisk status och Miljökvalitetsnorm...19 6.4.2 Vattenmiljö - övrigt...20 6.4.3 Bedömning...21 6.5 Kulturmiljö...21 6.5.1 Bedömning...21 6.6 Bedömd miljöpåverkan för övriga aspekter...21
PM 3 (22) 7 BILAGOR...22 1 BAKGRUND Kraftverket i Edeforsen är gammalt, delvis uttjänt och i stort behov av förnyelse. Även regleringsdammen är i behov av modernisering och på grund av sin utformning låter den sig svårligen manövreras, framförallt vintertid. Driften av den befintliga dammen innebär stora risker för personalen och arbetsförhållandena uppfyller inte dagens krav på arbetsmiljö varför det krävs att den moderniseras. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning och fastighetsägare Edeforsens kraftverk Organisationsnummer 5560068230 Postadress Fortum Generation AB, 115 77 Stockholm, Säljesta 98:1 115 77 Stockholm Telefon vxl 08 671 70 00 Kontaktperson Fredrik Holmgren Telefon 063 55 12 12 E-postadress Län Kommun fredrik.holmgren@fortum.com Gävleborgs län Ljusdal Miljöledningssystem ISO 14001 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Gävleborgs län 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3.1 Lokalisering och planförhållanden Edeforsens kraftverk är beläget ca 8 km söder om tätorten Ljusdal i Ljusdals kommun. Se bild 1. Dammen och kraftverket är lokaliserade på fastigheten Säljesta 98:1 vars ägare är Fortum Generation AB För området gäller översiktsplan för Ljusdals kommun antagen 2010-02-22. I översiktsplanen finns vissa kommentarer gällande vattenkraften. I avsnittet Energi från vattenkraft skrivs Eftersom outbyggda forsar i Ljusnan och Voxnan är skyddade mot utbyggnad kommer framtida utbyggnader i kommunen främst att avse effektivisering av befintliga kraftverk.
PM 4 (22) Det finns inga detaljplaner för området. Området kring Edeforsen besitter höga naturvärden och har därmed ett starkt skydd enligt miljöbalken. Detta beskrivs närmare i kapitel 6.1. Edeforsen Bild 1 Orienterande kartbild där Edeforsens kraftverk är markerat 3.2 Tidigare prövning I dom meddelad den 1 december 1989 från Vattendomstolen vid Stockholms tingsrätt till Hälsingekraft AB lagligförklarades Edeforsens kraftstation. Tillstånd gavs även till renovering av tröskeldamm. Tillstånd för vattenhushållningen vid fällbocksdammen gavs enligt följande: 1. Vid vattenföringar i älven mindre än de som motsvarar vattenståndet +117,45 m, mätt vid befintlig vattenståndsskala i intagskanalens inlopp, får dämning ske med fällbocksdammen upp till nämnda nivå under tiden den 1 september - den 9 juni. 2. Under tiden den 10 juni den 31 augusti får dämning med fällbocksdammen ej ske vid högre vattenföringar än de som motsvarar vattenståndet +117,15 vid den ovan nämnda vattenståndsskalan. Dämning får göras upp till denna nivå. 3.3 Vattenhushållning Ljusnans reglering medför att flödet i betydande utsträckning jämnats ut över året. Jämfört med oreglerade förhållanden innebär det högre vattenföring vintertid och lägre sommartid. Under tiden 10 juni till 31 augusti får dämning ske till +117,15 m. Under övrig tid på året får dämning ske till +117,45 m. Detta avser vattenföringar lägre än ca 160 resp 200 m 3 /s, vid vilka det naturliga vattenståndet, utan dämning, skulle vara lägre. Vid högre vattenföringar tillåts det naturliga vattenståndet att råda.
PM 5 (22) Korttidsreglering förekommer inte vid Edeforsen. 3.4 Strömvattenekologi i Edeforsen idag Fortum har givit Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB i uppdrag att beskriva strömvattenekologiska värden och påverkande faktorer i Edeforsen. I rapport Edeforsen - Beskrivning av strömvattenekologin och förslag på åtgärder i samband med planerad ombyggnation av kraftverk (bilaga 1) gör Hushållningssällskapet följande bedömning: Indikatorer för strömvattenekologiska värden i Edeforsen utgörs i första hand av: Förekomst av utter. Förekomst av naturligt reproducerad harr och stensimpa. Bottenfauna förekommande i antal taxa motsvarande oreglerat vatten av samma storlek. Negativ påverkan av strömvattenekologiska värden i Edeforsen utgörs i första hand av: Vandringshinder för fisk nedströms och i Edeforsen. Den reglerade vattenföringen och framförallt den höga vintervattenföringen. Flottledsrensning samt den kramlade stenarm som skiljer tilloppskanalen till kraftverket från högra fåran (forsen). För att förbättra strömvattenekologin i Edeforsen förslås ett återskapande av de naturliga säsongsvariationerna samt biotopåtgärder i forsen för att skapa lek- och uppväxtområden för fisk. Biotopåtgärderna gynnar även fiskvandring. 3.5 Nuvarande anläggning Edeforsens kraftverk byggdes på nuvarande plats (vänster strand) ca 1910 som ersättning för en kvarn. Fram till slutet av 1950-talet låg det även en kvarn på Edeforsens högra strand. I början på 1920-talet byggdes nuvarande regleringsdamm. Kraftverket utrustades i början av 1990-talet med nya turbiner och är utbyggt för turbinvattenföringen 20 m 3 /s. Reglering sker med hjälp av en regleringsdamm som är i behov av renovering ur arbetsmiljösynpunkt. Vid Edeforsen delar ön Getholmen Ljusnan i två delar. Den befintliga anläggningen presenteras i bilden nedan.
PM 6 (22) Tornkranar för manövrering Överfallsdamm, 20 m Regleringsdamm, 35 m Överfallsdamm längs intagskanal Getholmen Tilloppskanal Tillfartsväg Utloppskanal Kraftstation Bild 2. Anläggningen vid Edeforsen 3.5.1 Tilloppskanal/överfallsdamm På älvens vänstra sida är en ca 340 m lång tilloppskanal till kraftverket belägen som börjar nordost om Getholmen. Kanalens högra sida utgörs nedströms Getholmen av en ca 220 m lång överfallsdamm. Dammen har en träspont mot kanalen. Dammen överströmmas vid höga flöden och stenarna är kramlade för att motstå överströmningen. Erosionsskyddet uppvisar skador framför allt vid dammtån. Även delar av krönet är skadat. 3.5.2 Kraftstation I slutet av tilloppskanalen ligger kraftstationen. Stationen är utrustad med två turbiner vars sammanlagda slukförmåga är 20 m 3 /s. Fallhöjden är ca 4 m och installerad effekt 0,8 MW. Kraftproduktionen idag är ca 3 GWh. Omedelbart uppströms kraftstationen, på höger sida, finns ett mindre utskov. Kraftstationens skick medför att omfattande arbeten måste genomföras antingen genom renovering eller nybyggnation. 3.5.3 Regleringsdamm; Funktion och arbetsmiljö Till höger om Getholmen finns det en ca 35 m lång regleringsdamm över Edeforsen. Regleringsdammen är en fällbocksdamm som består av en betongtröskel. På denna tröskel finns 16 stålramar, bockar. För att resa bockarna läggs en smal gångbro successivt ut över de redan resta bockarna. Därefter placeras stålplåtar ut framför dem varvid en fördämning bildas. Till sin hjälp att utföra dessa arbeten har personalen två
PM 7 (22) fast installerade tornkranar. När bockarna skall fällas utförs arbetsproceduren i omvänd ordning. Vintertid kan dammen tidvis inte regleras på grund av is. Under perioder med drivgods fastnar grenar och träd mot dammen. Driften av den befintliga dammen innebär stora risker för personalen och arbetsförhållandena uppfyller inte dagens krav på arbetsmiljö. Till höger om regleringsdammen finns rester av en ledmur från flottningsepoken. I uppströmsänden av denna finns betongfundamentet för den högra tornkranen. Mellan ledmuren och älvens strand finns en stenfyllnadsdamm med ett krön av betong på nivån +117,40 m. Denna del av dammen överströmmas vid höga flöden. 4 PLANERADE ÅTGÄRDER - FORTUMS HUVUDALTERNATIV Detta kapitel beskriver Fortums huvudalternativ. Föreslagna planerade åtgärder baserar sig på de behov som identifierats och beskrivits ovan. Fortums förslag har tagits fram i samarbete med strömvattenekologisk sakkunnig från Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB. Föreslagna åtgärder skapar en säker arbetsmiljö samt ger förutsättningar för en god och förbättrad strömvattenekologi. Huvudalternativet medför ett effektivare uttnyttjande av resurser genom en ökad vattenkraftproduktion samt ger en positiv påverkan på landskapsbilden. Fortums bedömning är att huvudalternativet sammantaget är ett avsevärt bättre alternativ än 0-alternativet som beskrivs i kap 5. Sammanfattningsvis återskapar planerade åtgärder förutsättningar för fiskvandring och reproduktion av fisk kombinerat med ett högre nyttjande av Ljusnans vattenföring. 4.1 Förnyelse av anläggning Nedan följer en beskrivning av Fortums förslag för förnyelse av anläggningen i Edeforsen. Översiktsplan förnyelse av anläggning Edeforsen se bilaga 2. 4.1.1 Tilloppskanal Tilloppskanalen breddas och fördjupas för att klara ett utökat flöde med en vattenhastighet på 0,5-0,7 m/s. Ågärder som planeras är: Breddning och fördjupning av tilloppskanalen Reparation av överfallsdammen längs tilloppskanalen till kraftstationen Vid behov placering av läns uppströms inloppet till intagskanalen för att minska mängden drivgods i intagskanalen
PM 8 (22) 4.1.2 Kraftstation Kraftstationen ersätts med en ny kraftstation på samma plats som nuvarande. Nedan följer planerade åtgärder gällande kraftstationen; Anläggning av ny kraftstation med en utbyggnadsvattenföring på ca 110 m3/s Kraftstationen utrustas med en rörturbin med installerad effekt på 4 MW Fallhöjden är oförändrad 4 meter Nedströms kraftstationen och utskovet breddas och fördjupas utloppskanalen som återbördar vattenföringen till älvfåran Anläggning av ett nytt utskov med en ca 9 meter bred automatiskt manövrerad segmentlucka intill kraftstationen. Överbyggnaden av stationen utformas så att den smälter in i omgivningarna. Idag producerar Edeforsens kraftstation 3 GWh medan den nya anläggningen kommer att producera 23 GWh. 4.1.3 Regleringsdamm Den befintliga regleringsdammen ersätts med en ny för att säkerställa manövrerbarheten och undanröja arbetsmiljörisker förknippade med hanteringen. Den nya regleringsdammen har ett fast överfall och två reglerbara luckutskov vilket gör det möjligt att reglera vattenföringen enligt de förslag som Hushållningssällskapet givit för att förbättra de strömvattenekologiska förhållandena. Nedan följer planerade åtgärder gällande regleringsdammen; Rivning av; Befintlig regleringsdamm med fällbockar Tornkranar Betongfundament för den högra kranen Stenfyllnadsdamm på forsens högra sida Ledmuren nedströms stenfyllnadsdamm Befintlig fiskväg Anläggning av ny regleringsdamm bestående av; En överfallsdamm ca 20 meter närmast Getholmen. Den nya överfallsdammens krön anpassas så att ett flöde på 15 20 m 3 /s i Edeforsen vintertid erhålls, överfallsdammen har sitt krön på +116,65 m. Ett ca 40 m brett utskov till höger med två automatiskt manövrerbara luckor. Luckorna utformas som överströmningsbara klaffluckor som i öppet läge
PM 9 (22) bildar en tröskel på nivån + 115,70 m. I stängt läge bildar de en överfallsdamm med krönet på nivån + 117,45 m. 4.2 Åtgärder för att förbättra strömvattenekologin För att förbättra strömvattenekologin i Edeforsen föreslår Hushållningssällskapet ett återskapande av de naturliga säsongsvariationerna. Därutöver föreslår man biotopåtgärder för att skapa lek- och uppväxtområden för fisk. Biotopåtgärderna gynnar även fiskvandring. 4.2.1 Återskapande av naturliga säsongsvariationer Hushållningssällskapet har givit förslag på optimering av vattenföringen ur ett strömvattenekologiskt perspektiv. Fortum har utarbetat sitt förslag för återskapande av naturliga säsongsvariationer utifrån detta. Den föreslagna nya regleringsdammen medger möjlighet att reglera vattenföringen i forsen. Vattenföringen i forsen avses att regleras genom dammens två luckutskov samt den mängd vatten man leder in genom kraftverket och dess intilliggande utskov. Nuvarande dämningsgränser på uppströmsliggande vattenyta avses att behållas. Över året avses vattenföringen i forsen regleras enligt följande: Fr.o.m. vårflod t.o.m. 30 aug - sommarvattenföring Dammens två luckutskov avses att hållas öppna fr.o.m. vårfloden t.o.m. 30 augusti. Under den perioden kommer vattenföringen att uppgå till ca 100 m 3 /s då vattenytan uppströms ligger på dämningsgräns 117,15 m. Ytvattenhastigheten (=maxhastighet) över luckutskoven beräknas då till ca 2,2 m/s. Vid total vattenföring uppgående till 100 m 3 /s eller mindre leds allt vatten genom forsen. 1 sept 31 okt - höstvattenföring Den 1:a september avses den högra luckan stängas och uppströmsliggande vattenyta höjs från +117,15 till +117,45 m. Detta förskjuter vattenströmmen till vänster mot mitten vid dammläget. Vattenföringen beräknas då uppgå till ca 100 m 3 /s vid dämningsgräns + 117,45 m. Ytvattenhastigheten (=maxhastighet) över luckutskoven beräknas då till ca 2,4 m/s. Vid total vattenföring uppgående till 100 m 3 /s eller mindre leds allt vatten genom forsen. 1 nov - vårflod - vintervattenföring Fr.o.m. den 1:a november avses den vänstra luckan successivt stängas varvid vattenföringen minskar från 100 m 3 /s till ca 21 m 3 /s vid dämningsgräns +117,45 m. Allt vatten passerar då över dammens fasta överfall. I praktiken beräknas en vattenföring på ca 15-20 m 3 /s utgöra minimitappning vintertid. Medelvattenföringen i forsen beräknas vintertid uppgå till ca 40 50 m 3 /s. I mån av möjlighet kommer utskovet vintertid att användas för att minska ev. högvattenföringoch stora plötsliga vattenföringsförändringar i forsen.
PM 10 (22) Sammantaget kommer den nya vattenföringen i högra fåran efter planerad ombyggnation att få en variation över året som överensstämmer betydligt bättre med den oreglerade vattenföringens variation (ex. Svegsjön och Arbråsjöarna) jämfört med nuvarande förhållanden, se bild 4. Bild 4. Beräknad medelvattenföring över olika tider på året Blå kurva anger Edeforsens nuvarande totala medelvattenföring. Lila kurva anger oreglerad vattenföring i Ljusnan vid Abråsjöarna 1939 1960. Gul kurva anger oreglerad vattenföring i Ljusnan vid Svegsjön 1914-1960 Ljusgrön kurva anger vattenföring i forsen efter planerad ombyggnation. Röd kurva anger vattenföring i kraftstation efter planerad ombyggnation. (Källa: T. Rasmussen. KSF Anläggningskonstruktörer AB) 4.2.2 Biotopvård - fiskvandring Hushållningssällskapet föreslår ett antal biotopvårdande åtgärder, samt åtgärder som underlättar fiskvandring. Fortums har i planering av den nya anläggningen tagit hänsyn till dessa åtgärdsförslag. Fortums planerade anläggning av ny damm har bl.a. konstruerats för att ge förutsättningar för fiskvandring genom de reglerbara utskoven på höger sida. För att optimera möjligheten för fisk att vandra uppströms till dammen avses biotopåtgärder genomföras nedströms regleringsdammen så att inga avsnitt med lodrätt fall uppstår och att avsnitt med alltför höga vattenhastigheter nedströms dammen minimeras.
PM 11 (22) Längs med och tvärs över Edeforsen placeras sten och block ut så att en forssträcka bildas så att förutsättningar för fiskvandring samt lek- och uppväxtområden för strömlevande fiskarter skapas. I huvudsak kommer befintligt stenmaterial att användas. Återställning av bottenförhållanden till utseende och funktion motsvarande opåverkad forsmiljö göres på sträckan direkt nedströms ny damm och vidare nedströms till forsens slut. Bild 5. Ungefärlig avgränsning av område i Edeforsen där biotopvård föreslås göras Totalt föreslås ca 2 155 m 3 sten på eller intill höger strand av högra fåran att placeras i älven. Den mesta stenen återfinns dels i stenarm direkt nedströms dammläget och dels i forsens nedre del. Övrig sten finns i form av uppdragna block på strand. Utöver sten på plats föreslås preliminärt en tillförsel av: ca 200 m 3 natursten, stl 100 300 mm, för utplacering på grunda uppväxtområden för fisk. ca 350 m 3 natursten, stl 20 100 mm, för utplacering på möjliga lekområden för fisk.
PM 12 (22) Beroende på volym och storlekar av det stenmaterial som tillgängliggörs i samband med schaktarbeten kan ytterligare sten behöva tillföras. Faktiska bottenförhållanden nedströms damm kan också visa att större block behöver tillföras för att uppnå erforderlig dämmande effekt i tröskellägen. Totalt förväntas föreslagen biotopvård leda till att ca 5 120 m 2 nya uppväxtområden för fisk skapas samt att 1 050 m 2 nya möjliga lekområden skapas. En detaljerad profil och sektion för området nedströms dammen föreslås tas fram i samband med att situationsplan för planerade anläggningsarbeten av ny damm utarbetas. En mer utförlig beskrivning av föreslagen biotopvård återfinns i Hushållningssällskapets rapport om åtgärder i samband med ombyggnad. Bilaga 1. Huvudman för biotopvårdsarbetena bör ha en beredskap för att utföra kompletterande biotopvårdsåtgärder efter det att åtgärderna kunnat utvärderas något eller några år efter det huvudsakliga genomförandet. I första hand kan justering av vattenhastigheter direkt nedströms luckutskoven samt justering av tröskelhöjder vara aktuella. 4.3 Genomförande Ljusnans reglering medför en relativt hög vattenföring både sommar- och vintertid. Arbete i vatten erfordrar en välplanerad vattenhantering och fångdammar under byggtiden för att genomföra torrläggning i de smala älvfårorna. Ett exempel på arbetsplan beskrivs med etappuppdelning enligt nedan. Planen kommer successivt att anpassas till arbetmetoder och utförande. Etapp 1 Etapp 2 Fångdammar anläggs dels över intagskanalens inlopp, i höjd med Getholmen dels över utloppskanalen från den befintliga kraftstationen. Intagskanalen torrläggs och den befintliga kraftstationen rivs. Intags- och utloppskanalen breddas och fördjupas samtidigt som en ny kraftstation och ett nytt utskov anläggs. Överfallsdammen mellan intagskanalen och älvfåran renoveras. Uppströms fångdamm kan behöva flyttas under arbetets gång så att en del av överfallsdammen längs intagskanalen kan användas för avbördning av flöden överstigande ca 200-250 m 3 /s. Fångdammarna avlägsnas och avslutande schakt och fyllningsarbeten utförs under vatten Kraftverket tas i drift. Skogsbilvägen fram till regleringsdammens högra landfäste förstärks. Den gamla fällbocksdammen stängs och tätas för att användas som skyddsdamm under byggtiden. Därutöver anläggs en fångdamm av fyllningsmassor uppströms stenfyllnadsdammen och ansluter mot fällbocksdammen. Ytterligare en fångdamm av fyllningsmassor anläggs
PM 13 (22) över älvfåran nedströms regleringsdammen. Därefter torrläggs arbetsområdet. Stenfyllnadsdammen, ledmuren nedströms, tornkranarna och betongfundamentet för den högra tornkranen rivs. En ny överfallsdamm i betong anläggs omedelbart nedströms fällbocksdammen. En regleringsdamm med två klaffluckor anläggs. Befintlig fiskväg tas bort. Fällbocksdammen och tornkranarna rivs. Biotopåtgärder i forsen genomförs Fångdammarna schaktas bort och arbetsområdet återställs. 4.4 Avbördning under byggnadstiden Arbetsmoment som medför inskränkning av avbördningskapaciteten kommer i första hand att utföras under perioden oktober april då flödet normalt är mindre än ca 200 m 3 /s. Dessa flöden kan i första etappen släppas genom den befintliga dammen och i den andra etappen genom intagskanalen med kraftstation och utskov. Beredskap skall finnas att ta hand om högre flöden genom att släppa en del över överfallsdammen längs intagskanalen. Vid exceptionella flöden schaktas en öppning i den längsgående överfallsdammen. 4.5 Skyddsåtgärder under byggtiden Fångdammar anlägges för att arbetet huvudsakligen ska kunna utföras i torrhet för att minska grumling. För att minska grumling används den gamla fällbocksdammen som fångdamm. Tidpunkten på året för utförande av arbetena anpassas så långt det är möjligt till att störningen på reproducerande fisk minimeras. Åtgärder som skyltning och styrning av arbetstider kommer att vidtas för att minimera störning av byggtrafik för närboende under anläggningstiden. 4.6 Övrigt Schaktmassor kommer i största möjliga mån att återanvändas som anläggningsmassor inom projektet. Uppkomna överskottsmassor transporteras bort för omhändertagande till godkänd mottagare eller avyttras för återanvändning. 4.7 Tidplan Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken 2012. Upphandling och byggstart 2013. Nytt utskov och kraftverk inklusive idrifttagning hösten 2013 hösten 2014. Ny överfallsdamm hösten 2014 våren 2015. Klart hösten 2015.
PM 14 (22) 5 0-ALTERNATIV - RENOVERING AV ANLÄGGNINGEN I 0-alternativet bibehålls anläggningen i princip så som den är idag förutom att nödvändiga åtgärder utförs för att eliminera nuvarande arbetsmiljörisker. Överfallsdammen mellan intagskanalen och forsen repareras. Kraftstationen renoveras genom omfattande grundförstärkningsarbeten, alternativt rivning och återuppbyggnad av stationen. Regleringsdammen åtgärdas genom att fällbockarna ersätts med utskov med nya luckor som kan fjärrmanövreras. En gångbro anläggs över utskovet för att möjliggöra tillsyn och underhåll. Under byggnadstiden av kraftstationen och nytt utskov måste fångdammar anläggas uppströms och nedströms för att torrlägga arbetsområdet. Åtgärder i intagskanalen vidtas för att flödet i älven skall kunna passera Edeforsen under denna period. Dessa arbeten medför ingrepp i området närmast kraftstationen i näst intill samma omfattning som för Fortums huvudalternativ. Byggnadsarbetena för ombyggnad av regleringsdammen med tillhörande temporära arbeten bedöms bli av ungefär samma omfattning som i huvudalternativet. I 0 - alternativet blir kraftproduktionen i stort sett oförändrad. I 0-alternativet uppnås inte de positiva effekterna av att återskapa det naturliga förhållandet mellan sommar- och vinterflöden. Förutsättningarna för fiskreproduktion och för fiskvandring förblir oförändrade. Sammantaget bedöms 0-alternativet vara ett sämre alternativ än det nu föreliggande huvudalternativet. 6 BEDÖMD MILJÖPÅVERKAN 6.1 Naturmiljö Området kring Edeforsen är kraftigt präglat av mänsklig aktivitet både i form av aktivt skogsbruk och av de industriella anläggningar som finns i form av kraftverk, och kraftledningar. I stort utgörs området av skogsmark, åkermark samt industrimark. En breddning av tilloppskanalen kommer att medföra att barrskog med inslag med löv avverkas och bortschaktning av massor kommer att ske. Det återfinns inga uppgifter om särskilt skyddsvärda växter eller djur i detta område. 6.1.1 4 kap 6 MB förbud mot vattenverksamhet för kraftändamål Edeforsen ligger i en del av Ljusnan (sträckan mellan Laforsen - Arbråsjöarna) där det enligt bestämmelserna i 4 kap 6 miljöbalken inte får utföras åtgärder för kraftändamål. Med åtgärder menas vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning. Åtgärder får utföras som endast förorsakar obetydlig miljöpåverkan.
PM 15 (22) I och med att vattendraget är skyddat enligt 4 kap 6 i miljöbalken är det även per automatik av riksintresse enligt bestämmelserna i 4 kap 1 miljöbalken. Det innebär att exploateringsföretag endast får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar de utpekade naturvärdena i området. 6.1.2 Riksintresse Edeforsen ligger inom ett område av riksintresse för naturvård fastställt enligt 3 kap 6 MB. Riksintresseområdet är benämnt Mellanljusnan Korskrogen till Edeforsen. Av den länsvisa områdesförteckningen, som ingår i Naturvårdsverkets beslut om riksintresse framgår att riksvärdet berör geovetenskap, flora, faunan samt vattendrag. Se bild 6. Bild 6. Grönt område markerar delar av riksintresset, Mellanljusnan Korskrogen - Edeforsen, för naturvård enl 3 kap 6 MB. 6.1.3 Natura 2000 Edeforsens kraftstation och regleringsdamm ligger inte inom Natura 2000-område. Strax uppströms Edeforsen börjar Mellanljusnan som utgörs av sträckan mellan Edeforsen och Laforsen. Mellanljusnan är uppdelad i två Natura 2000-områden. Delen av Ljusnan uppströms Edeforsen och upp till Korskrogen är ett Natura 2000- område med namnet Mellanljusnan Korskrogen-Edeforsen. Det främsta syftet med Natura 2000-skyddet är att bevara denna av vattenkraft outbyggda del av en norrlandsälv och de höga naturvärden som är knutna till denna.
PM 16 (22) Bild 7. Rastreringen markerar delar av Natura 2000-området Mellanljusnan Korskrogen - Edeforsen. Den ingående naturtypen samt arterna enligt Art- och habitatdirektivet är: - naturliga, större vattendrag av fennoskandisk typ - flodpärlmussla - stensimpa - utter - ävjepilört. I länsstyrelsens bevarandeplan görs bedömningen att vattendomen för Edeforsens kraftverk från 1989 har gynnat förekomsten av ävjepilört mellan Edeforsen och Edängeforsen. I domen föreskrivs att vattennivån under perioden 10 juni till 31 augusti ska hållas 30 cm lägre än under övriga tider av året just för att gynna ävjepilörtsvegetationen. 6.1.4 Bedömning Genom att fiskevårdande åtgärder utförs i Edeforsen bedöms att skyddade arter som stensimpa, utter och flodpärlmussla gynnas. En breddning av tilloppskanalen medför ett ingrepp i naturmiljön. Det finns inga uppgifter om särskilt skyddsvärda djur eller växter inom området kring tilloppskanalen som kan påverkas negativt. Då ingen förändring av vattenhushållningen sker i det nya projektet bedöms ingen påverkan på ävjepilörten ske och ävjepilörten kommer att gynnas även framgent.
PM 17 (22) 6.2 Friluftsliv Området kring Edeforsen utnyttjas idag framför allt genom ett relativt omfattande sportfiske. 6.2.1 Riksintresse Edeforsen ingår i ett område av riksintresse för friluftsliv beslutat med stöd av 3 kap 6. Området betecknas "Ljusnans dalgång"och utgörs av möjlighet att bedriva friluftsliv i form av fritidsfiske, kanoting, bad etc. Edeforsen Bild 8. Rastreringen visar riksintresset Ljusnans dalgång för friluftsliv enl 3 kap 6 MB. 6.2.2 Friluftsliv 4 kap 2 Edeforsen är även av riksintresse gällande rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Området benämns "Ljusnan mellan Färila och Bergvik" och inom området ska turismen och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intresse särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder (4 kap 1 punkt 1 MB).
PM 18 (22) Bild 9. Rastreringen markerar delar av riksintresset "Ljusnan mellan Färila och Bergvik" för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken. 6.2.3 Bedömning 6.3 Fisk Edeforsen ingår i ett område av riksintresse för friluftsliv. Sportfiske är den friluftsaktivitet som i huvudsak sker i området. Ingen negativ påverkan på friluftslivet bedöms uppstå. Järvsjö fiskevårdsområdesförening förvaltar fisket i Edeforsen. Sportfiske bedrivs med fluga, spill och maskmete. Fisket riktas huvudsakligen mot harr och öring enligt föreningens ordförande Maud Gudmundsson. Sportfisket beskrivs som bra. Som ett av de få kvarvarande strömvatten är Edeforsen populär. Den anges dock som i stora stycken för strid för flugfiske. I området kring Edeforsen görs årligen utsättning av Mellanljusnanöring. Inga andra fiskarter sätts ut i området (Gudmundsson 2010, Örn 2010). Hushållningssällskapet Rådgivning Nord har på uppdrag av Fortum beskrivit de strömvattenekologiska värdena i Edeforsen och påverkande faktorer och gör följande bedömning:
PM 19 (22) Fällbocksdammen i Edeforsen utgör vandringshinder för fisk med undantag för stora individer av öring. Vattenhastigheten i Edeforsen bedöms vara betydligt högre jämfört med andra forsområden med samma lutning. Anledningen till detta bedöms vara den relativt höga vattenföringen i kombination med smal älvfåra. Båda sidor av forsen är påverkade av flottningsrensning och den kramlade stenarm som skiljer vattenintaget till kraftverket från forsen. Strandzonerna som normalt utgör goda miljöer för uppväxande fisk är homogena och saknar till stora delar block som bryter den hårda strömmen. Lämpliga lek- och uppväxtmiljöer för arterna lax, öring och harr bedöms som mycket små. Lämpliga miljöer för äldre fisk av samma arter bedöms som större men tydligt begränsade av hög vattenhastighet. Den höga vattenhastigheten anses kraftigt begränsa möjlig övervintringsyta för fisk. Vid elfiskeundersökning utförd i Edeforsen 2010 fångades stensimpa och lake. Den beräknade medeltätheten av stensimpa uppgick till 8,45/100m 2 vilket väl överensstämmer med Normalvärdet för laxvattendrag i Norrland och visar att Edeforsen hyser ett bestånd av stensimpa. Den uteblivna fångsten av öring indikerar att Edeforsen har svag eller ingen reproduktion av öring. 6.3.1 Bedömning Föreslagna åtgärder bedöms förbättra fisket i Edeforsen genom återskapande av de naturliga säsongsvariationerna samt biotopåtgärder i forsen för att skapa lek- och uppväxtområden. Biotopåtgärderna gynnar även fiskvandring. Åtgärderna beskrivs närmare i kap 4.2.2. Planerade åtgärder innebär arbeten i vatten och därmed finns risk för temporär grumling. Negativ påverkan på vattenmiljö under anläggningsfasen kan begränsas genom att försiktighetsågärder vidtas. Exempel på åtgärder är anläggande av fångdammar och val av tidpunkt för grumlande arbetet. 6.4 Vattenmiljö 6.4.1 Ekologisk status och Miljökvalitetsnorm Edeforsen ingår i huvudavrinningsområde Ljusnan i Bottenhavets vattendistrikt. Vattenförekomsten Edeforsen (SE684930-151908) ligger i delavrinningsområde Ovan Skrikviksån i Ljusnans vattendragsyta. Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt beslutade 22 december 2009 att klassa vattenförekomsten vid Edeforsen som dålig ekologisk status. Se bild 10. Kvalitetsnormen för vattenförekomsten vid Edforsen är fastställd till god ekologisk status som ska uppnås med tidsfrist till 2021. Det är, enligt beslutet, ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status 2015.
PM 20 (22) Genomförande av fiskevårdande åtgärder bedöms medföra att den ekologiska statusen förbättras. I gällande åtgärdsprogram beslutat 22 december 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavet finns inga särskilda åtgärder beslutade för området. Edeforsen Bild 10. Utdrag ur VISS med Edeforsens ekologiska status markerad. Röd=dålig status 6.4.2 Vattenmiljö - övrigt Ett kvalitativt sökprov på bottenfauna togs av Hushållningssällskapet 2010-09-21. I provet återfanns 47 taxa vilket kan anses motsvara antalet arter man förväntar sig att hitta i ett oreglerat vattendrag av samma storlek (Evander 2010). Inga rödlistade arter återfanns i provet. Viss grumling kommer att ske vid schakt i älvfåran samt vid utläggning och borttagning av fångdammar. Föreslagna åtgärder för att förbättra strömvattenekologin i Edeforsen är återskapande av de naturliga säsongsvariationerna samt biotopåtgärder i forsen som skapar lek- och uppväxtområden för fisk. Åtgärderna gynnar även fiskvandring och beskrivs närmare i kap 4.2.2
PM 21 (22) 6.4.3 Bedömning Den reglerade vattenföringen och framför allt den höga vintervattenföringen bedöms som den största negativa påverkan på strömvattenekologin i Edeforsen idag. Föreslagna åtgärder bedöms medföra en förbättrad strömvattenekologi i Edeforsen. Planerade åtgärder innebär visst arbete i vatten. Vid anläggande och borttagande av fångdammar kan viss grumling ske. Den är dock temporär och begränsad till närområdet. Negativ påverkan på vattenmiljö under anläggningsfasen kan begränsas genom att försiktighetsågärder vidtas. Exempel på åtgärder är försiktighet vid anläggande av fångdammar samt att grumlande arbeten styrs till tider då de ej påverkar fiskens lekperioder negativt. 6.5 Kulturmiljö Inga uppgifter om fornlämningar i anslutning till dammen eller till kraftstationen finns registerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Fornsök Mellan intagskanalen och vänstra sidan av forsen finns en ca 200 meter lång överfallsdamm som avleder vattnet från Getholmen ner till kraftstationens vattenintag. Den är en del av anläggningen och används som överfallsdamm vid höga flöden. Stenarmen består av flata kramlade stenar. Troligen har stenskoningen uppförts i samband med dammbygget i början av 1920-talet. Skoningen är idag i dåligt skick och flera av stenarna i ytskiktet har förskjutits eller släppt.. På höger sida finns rester av en ledarm. Ledarmen består av järnkramlad natursten. Den är i sitt utförande till stora delar identisk med stenarmen på motsatt sida. Ingen av lämningarna är registererad som fornminne eller kulturlämning i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister och saknar därmed lagligt skydd. De rester som finns kvar av den kramlade stenarmen på forsens högra sidan (västra) planeras att tas bort och användas som material till biotopvårdande åtgärder. Den överfallsdamm som är belägen på mellan intagskanalen och forsen kommer att bibehållas, renoveras och underhållas för att förhindra ytterligare förfall. På bägge sidor av forsen står rester av landfästen för en linbana som gick över älven Skälet till bygget av linbanan ska ha varit att bostaden för gamla kraftverkets driftspersonal fortsatte att användas även sedan det nya kraftverket stod klart. För att personalen skulle kunna ta sig över älven byggdes därför en linbana försedd med korg. I dag är resterna av linbanan i ett förfallet skick. 6.5.1 Bedömning Viss negativ påverkan på aspekten sker genom att en stenarm vid forsen tas bort. Som kompensation kommer en liknande kramlad stenarm på andra sidan forsen att renoveras och underhållas 6.6 Bedömd miljöpåverkan för övriga aspekter I tabellen nedan redovisas en översiktlig bedömning av åtgärdernas miljöpåverkan gällande de aspekter som ej redovisats ovan..
PM 22 (22) Aspekt Allmänt om berört område Buller och vibrationer Kemiska ämnen och produkter Landskapsbild Luftutsläpp Förorenad mark Transporter Upplag Restprodukter och avfall Kommentar/Bedömning Planerade åtgärder sker inom befintligt verksamhetsområde och bedöms ej stå i strid med översiktsplanen för området. Arbetet medför buller från arbetsmaskiner vid arbetsplatsen samt transporter till och från arbetsplatsen. Det finns risk att närboende kan drabbas av störningar. Verksamheten kommer att ske under beaktande av Naturvårdsverkets gällande riktvärden I samband med hantering av kemiska ämnen och produkter(bränsle till fordon) finns risk för negativ miljöpåverkan vid driftstörning/haverier som medför utsläpp och påverkan på miljön. Risken för negativ miljöpåverkan bedöms som liten. Landskapsbilden bedöms påverkas positivt genom att byggnadskranarna och andra skrymmande byggnadsdelar vid regleringsdammen tas bort Arbetena kommer att medföra utsläpp till luft från arbetsmaskiner Utsläppen bedöms vara av så liten omfattning att påverkan på luftkvaliteten är marginell. En ökad produktion av CO 2 -fri elkraft ger en positiv miljöpåverkan på aspekten luftutsläpp. I Länsstyrelsens offentliga material finns inga uppgifter om förorenade områden i anslutning till kraftstationen, dammen eller dess närområde. Genomförande av projektet kommer att ge upphov till ett stort antal transporter till och inom arbetsområdet. Negativ miljöpåverkan under anläggningsfasen kan begränsas genom att försiktighetsåtgärder vidtas. Exempel på sådana åtgärder kan vara hastighetsbegränsningar, arbete endast under dagtid etc. Schaktmassor kommer i största möjliga mån användas som anläggningsmassor inom projektet och uppkomna överskottsmassor kommer att transporteras för omhändertagande till godkänd mottagare eller avyttras för återanvändning. I samband med hantering av avfall under byggfasen finns viss risk för att det uppkommer driftstörning eller haverier som kan leda till utsläpp och påverkan på miljön. Påverkan bedöms som liten. 7 BILAGOR Bilaga 1. Edeforsen. Beskrivning av strömvattenekologin och förslag på åtgärder i samband med planerad ombyggnation av kraftverk. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB 2011 Bilaga 2. Översiktsplan förnyelse av anläggning Edeforsen, KFS Anläggningskonsult AB 2011