Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care
Sepsis i ett prehospitalt kontext en förstudie Johanna Bergman Metis Forum 22/2 2018
Bakgrund 40 000 drabbas av samhällsförvärvad sepsis I Sverige varje år (sepsisfonden) Dödlighet 10-25% à 4000-7000 dör varje år av sepsis i Sverige Trots det, låg kännedom à kan fördröja behandlingen Viktigt att snabbt sätta in rätt behandling Ø Intravenös vätska Ø Syrgas Ø Antibiotika
Definition 2016 (sepsis-3) Life threatening organ dysfunction caused by a dysregulated host response to infection
Symptom Feber och frossa Muskelsvaghet Diffus smärta Mental påverkan Kräkningar eller diarré Kall och blek hud Fläckar på huden Illamående Förhöjd hjärtfrekvens Andningssvårigheter Symptombeskrivningen verkar vara viktig för tidig identifiering!
Vitalparametrar Puls Andningsfrekvens Blodtryck Temperatur (feber eller undertemp) Syresättning
Mätvärden och markörer Laktat Glukos Bilirubin ETCO 2 HBP (heparinbindande protein)???
Prehospital identifiering Prehospital identifiering à rätt behandling snabbare Ø Vätskebehandling och syrgas redan i ambulansen Ø Antibiotika så snabbt som möjligt på plats på sjukhuset Begränsade möjligheter att ta och analysera prover Screeningverktyg checklistor, minnesregler Sverige: Ø qsofa (Region Östergötland) Ø BAS 90-30-90 (Flera) Ø RETTS (Region Skåne, Region Östergötland) Ø NEWS (Region Kronoberg)
SOFA och qsofa Variabel SOFA score 0 1 2 3 4 Andning: PaO 2 /FiO 2, kpa >53 53 40 27 13 Koagulation: trombocyter, x10 9 /l Lever: bilirubin, µmol/l >150 150 100 50 20 >20 20-32 33-101 102-204 >204 qsofa Andningsfrekvens ³ 22/min Hjärta-kärl: hypotension Medelartärtryck ³70 mm Hg Medelartärtryck <70mm Hg Dopamin 5* Dobutamin** Dopamin>5* Adrenalin 0,1* Noradrenalin 0,1* Dopamin>15* Adrenalin >0,1* Noradrenalin >0,1* Levosimendan** Vasopressin** Mental påverkan Systoliskt blodtryck 100 mmhg CNS: GCSpoäng eller RLS-poäng 15 1 13-14 2 10-12 3 6-9 4-5 3-5 6-8 Njure: kreatinin µmol/l eller diures, ml/dygn <110 ³500 110-170 ³500 171-299 ³500 300-440 <500 >440 <200 Läkartidningen. 2017;114:ED3Z
Region Östergötland Symptom Och qsofa Eller Orange eller röd RETTS Eller Klinisk misstanke om Sepsis
BAS 90-30-90 SLAS behandlingsriktlinjer Används som rekommendation i många landsting Minnesregel Blodtryck (systoliskt) <90 mmhg (systoliskt) Andningsfrekvens Saturation >30 <90% V-BAS, BAS + vakenhet (sänkt/nytillkommen mental påverkan) Behandlingsriktlinjer SLAS 2017-05-01
RETTS - del i Region Skånes Sepsislarm Används bl.a. i Region Skånes sepsislarm, då tillsammans med uppmärksamhet på följande symptom: Feber, anamnes på feber eller undertemp och något av följande Peteckier/utslag Tecken till infekterad hud/mjukdelar/leder Nytillkommen sva r va rk Cerebral pa verkan/sva r huvudva rk Urinva gssymtom (sa rskilt samtidig KAD) CVK eller annan invasiv port da r infektionstecken finns Vitalparametrar + ESS 47 (infektion, feber, lokal infektion), även ESS 51 (känd binjurebarkssvikt, immunbrist eller immunsuppression) Vårdprogram svår sepsis - tidig identifiering och behandling vid samhällsförvärvad svår sepsis hos vuxna, Region Skåne, 2017.
National Early Warning Score (NEWS) NEWS Övervakningsfrekvens Åtgärd Fysiologiska parametrar 3 2 1 0 1 2 3 Andningsfrekvens 8 9-11 12-20 21-24 25 Saturation 91 92-93 94-95 96 Tillförd syrgas Ja Nej Temperatur 35,0 35.1-36.0 Systoliskt blodtryck 90 91-100 36.1-38.0 101-110 111-219 38.1-39.0 39.1 Hjärtfrekvens 40 41-50 51-90 91-110 111-130 220 131 Medvetandegrad Alert Sänkt, kräver röst/smär tstimuli 0 Minst var 12:e timme Fortstätt beräkna NEWS var 12:e timme 1-4p Minst var 4:e-6:e timme Informera patientansvarig sjuksköterska.patientansvarig sjuksköterska gör en bedömning om NEWS börtas oftare samt om läkare skall kontaktas Minst 5p Eller 3p i en enskild parameter Minst 1 gång/timme Bedömning och handläggning enligt ABCDE.Brådskande bedömning på plats av patientansvarig läkare. Minst 7p totalt Överväg kont. övervakning Bedömning och handläggning enligt ABCDE.Patientansvarig sjuksköterska ska omedelbart tillkallapatientansvarig läkare.kontakt med intensivvårdskompetens t ex MIG.Överväg att flytta patienten till högre vårdnivå. Källa: vårdgivarwebben SLL
Jämförelse BAS 90-30-90, qsofa, RETTS, NEWS Blodtryck Andningsfrekvens Puls Saturation Temperatur Mental påverk an Laktat BAS 90-30-90 x x x q-sofa x x x RETTS* x x x x x x? NEWS* x x x x x x Summering 4/4 4/4 2/4 3/4 2/4 3/4 * Ej sepsisspecifika
Jämförelse prehospitala beslutsstöd för sepsis Blodtryck Andnings -frekvens Puls Saturation Temperatur Mental påverkan P-glukos Laktat Ålder Urinproduktion Location Dispatch cathegory WBC SIRSkriterier* BAS 90-30-90 Robson screening tool Guerra Protocol PRESS score PRESEP q-sofa RETTS**???? NEWS** * = inte prehospitalt,** =inte sepsisspecifik
Slutsats: varken vitalparametrar, markörer, symptom eller befintliga screeningverktyg har än så länge visat sig vara tillräckligt specifika
AI för identifiering av sepsis Kombinationer av olika parametrar och symptom à hitta mönster Studier framförallt på intensivvårdsavdelning Retrospektiva studier -journaler Intensivvårdsavdelning kontinuerlig data Prehospitalt diskret data Flest studier på kontinuerlig data Problem att få tag på tillräckligt mycket data med tillräckligt bra kvalitet Vårdprocessen AI?
Sammanfattning Befintliga screeningverktyg bygger på vitaldata och är i form av checklistor eller minnesregler Ø Dessa är kritiserade för att vara för ospecifika Många landsting har sepsislarm Ø BAS 90-30-90 Ø qsofa Ø RETTS Ø NEWS Symptombeskrivningen är viktig AI finns flera studier gjorda Ø Tillgång till data (både med avseende på mängd och kvalitet) Ø Framförallt gjorda med kontinuerlig data något undantag