MIDLANDA KOMBITERMINAL

Relevanta dokument
SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark

3. Nytt Logistikcenter Söråker- Torsboda

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

PM Geoteknik. Förprojektering i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda kombiterminal Reviderad

Sammanställning etapper Nya Ostkustbanan

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

8.14 Samlad bedömning

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

RAPPORT KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD, JAKOBSBERGSOMRÅDET FYLLNING OCH MASSHANTERING UPPDRAGSNUMMER FÖRSTUDIE

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

3. UTREDNINGSALTERNATIV

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr:

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK. Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:

P L A N B E S K R I V N I N G

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/ :S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Södra Infarten Halmstad Vägutredning

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Översiktlig geoteknisk utredning

UPPDRAGSLEDARE. Terese Persson UPPRÄTTAD AV. Daniel Pehrsson

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Del av Gamla stan 2:26 (Hollendergatan/Lönnerbladsgatan) Falköpings stad

Koppling mellan bro och bangård

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

Detaljplan för Del av Lagaholm 4:1 m.fl. ( Rökeri och laxbutik/restaurang) Laholms centralort Laholms kommun

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik

Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil

Programhandling DNR BTN 2011/ :M. Planprogram för Arlandastad Norra

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

PM Geoteknik. Projekt Gropen. MarkTema AB Uppdragsnummer: Datum: Rev: Datum: Rev: Granskad av: Jonas Jonsson

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m fl, Torsås kommun

5.4 Ombyggnadsalternativet. Alternativstudier 33. Vapelnäs kopplas via parallellvägnätet till E4 via intilliggande trafikplatser.

PM Geoteknik. Beskrivning av geotekniska förhållanden samt grundläggningsrekommendationer. Norra Rosendal, Uppsala

Vidablicksvägen OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Riksintressen. Områdesbestämmelser Några områdesbestämmelser finns inte inom planområdet.

PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

3 Utredningsalternativ

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN

Användning av mark- och vattenområden

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

DETALJPLAN FÖR DEL AV STRÖMSTAD 3:13 M FL, STRÖMSVATTNETS NORRA STRAND ANTAGANDEHANDLING STRÖMSTADS KOMMUN GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN

7.4.9 Veberöd, sydväst

BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM

planprogram Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

SKEPPSVIKEN UDDEVALLA KOMMUN. Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson , kompl

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro

PM Roslagsvägen möjliga förändringar över tid. Bilaga 9

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

BILAGA LANDSKAPSBILDSANALYS

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

PLANPROGRAM. för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder vid Skjutbanevägen. PM Översiktlig geoteknisk undersökning

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Vårsta centrum, jämförelse av alternativa skisser

Resarö mitt och Överbyvägen Församråd om utveckling av bebyggelsen runt Resarö mitt och gång- och cykelväg längs Överbyvägen (dp 382)

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

Steninge slottspark Trafikstudie

Översiktlig geoteknisk undersökning, Foskvågen och Tegeltjär, Ljusdals kommun Närheten till Ljusnan. Foskvågen

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning

VÄGFÖRSLAG 3 PLAN PROFIL. Väg 226 Tumba - Flemingsberg, via Riksten. Flemingsbergsleden. Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan

PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING

Tävlingsplatser, norra Sverige

STENBROHULTS KYRKBY i Älmhults kommun, Kronobergs län

Detaljplan för del av MORGÅRDSHAMMARS INDUSTRIOMRÅDE

Innehåll 1 Inledning 2. Planens syfte och huvuddrag... 2 Preliminär skiss till utformning av detaljplan Förutsättningar 4

VAXHOLMS STAD Samhällsbyggnadsavdelningen Stadsbyggnadsenheten , rev

KARTBILAGA. Förteckning över kartor. Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret MARKANVÄNDNING

Transkript:

MIDLANDA KOMBITERMINAL VERKSAMHETSOMRÅDE MED KOMBITERMINAL VID E4 I TORSBODA FÖRSLAG JUNI 2006 Timrå Kommun

Luleå Umeå M I D L A N D A FLYGPLATS TORSBODA BANGÅRD Östersund E 14 Timrå MIDLANDA Sundsvall E 4 E 4 E 4 ÅDALSBANAN Gävle Stockholm MIDLANDA SEAPORT SÖRÅKER Innehåll Bakgrund... 2 Uppdrag... 3 Områdets förutsättningar Regionalt läge...3 Lokala omgivningsförutsättningar...5 Skiss till utformning Samband med Söråker... 10 Översiktlig och detaljerad planskiss... 11 Etappindelning...12 Bakgrund Midlanda- området är med flygplatsen, läget alldeles intill E4, närheten till järnvägen Ådalsbanan och med hamnen i Söråker norrlands enda transportnav med närhet mellan såväl flyg- som sjö-, väg- och järnvägsfraktmöjligheter. Detta ger Midlandaområdet goda förutsättningar för utbyggd terminalverksamhet som kan erbjuda en effektiv omlastning mellan alla olika transportslag och därmed en intressant grund för lokalisering av transportintensiva verksamheter. Hamnen i Söråker, Midlanda Seaport, har sedan att antal år en ständigt ökande transportvolym och är ett alternativ i Sundsvallsregionen till Tunadalshamnen. Banverket utreder ett nytt läge för en kombiterminal som ersättning för den terminal som idag finns vid Sundsvalls central. Ett av alternativen för en ny kombiterminal är en anpassning av den industribangård som redan finns i Torsboda, byggd av Timrå kommun på 1970-talet för det behov som fanns för industrierna i Söråker. Detta alternativ innebär en kostnadsbesparing på investeringarna på kring 30 miljoner kronor och är det alternativ som sammantaget har de flesta fördelar. MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 2

Uppdraget Timrå kommun har genom Näringslivschef Bill Bengtson givit arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark, i uppdrag att översiktligt studera hur en utformning av ett verksamhetsområde i anslutning till en kombiterminal skulle kunna se ut. Föreliggande rapport är ett första steg i arbetet för att genomföra detta projekt. Områdets förutsättningar Regionalt läge Midlandaområdet ligger i norra delen av det stora landskapsrum som kan kallas Sundsvallsdistriktet och som sträcker sig från Torsboda i norr till Njurundabommen i söder. Det är samma område mellan Indalsälvens och Ljungans utlopp som blev centrum för det sena 1800-talets sågverksepok i Norrland. Midlandaområdet och Torsboda är för E4-resenären den norra porten till Sundsvallsdistriktet, här lämnar man skogsbygden och landskapet öppnar sig med Indalsälvens dalgång och delta, Klingerfjärden och Timrå centrala delar med Östrands och Wifstavarvs fabriker. I fjärran syns Södra stadsberget vid Sundsvall. Rollen som regional port till Sundsvallsdistriktet är tydlig. I den större funktionella Sundsvallsregionen, dit såväl Härnösand som Ånge och Nordanstigs kommuner räknas, ligger Midlandaområdet nästan mitt mellan Sundsvalls och Härnösands stadskärnor. Med ett större upptagningsområde för gods till en kombiterminal som sträcker sig upp till Örnsköldsvik i norr och Hudiksvall i söder ligger Midlanda centralt och på rätt sida Sundsvalls stadskärna med tanke på att merparten av godsgenererande verksamheter ligger norr om Sundsvalls centrum. Sundsvall MIDLANDA Timrå Njurundabommen Torsboda Sundsvallsdistriktet Örnsköldsvik Ånge MIDLANDA Härnösand Sundsvall Sundsvallsregionen Nordanstig Hudiksvall MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 3

Torsboda bangård Midlanda flygplats Naturreservat MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 4

Lokala omgivningsförutsättningar Midlanda Midlandaområdet ligger i det platta deltalandskap som bildats vid Indalsälvens utlopp i havet. Den yttersta delen av deltat är naturreservat med skogbevuxna sandbankar. Deltat och älven omges på typiskt mellannorrländskt vis av skogklädda bergsryggar. På Söråkerslandets sydvästsluttning dominerar jordbruksmark och tätortsbebyggelse. Den rumsliga porten till Sundsvallsdistriktet norrifrån ligger mer exakt i gränsen mellan skogsbygd och öppet jordbrukslandskap där man passerar Ådalsbanan. Den öppna jordbruksmarken är här dominerande och övergår sen till deltalandskapet när man är nere vid bron över Norrån. Väster om Sörån tar ett parti skogsbygd vid för att sen ersättas av Timrås sammanhängande stadsbygd i höjd med Bergeforsbron. E 4 Bergeforsen E 4 Porten till Sundsvallsdistriktet MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 5

Gällande planer För deltaområdet finns en översiktsplan från 1990. Den visar för området öster om Norrån två strategiska utvecklingsområden nedanför väg 684 på bägge sidor E4. Närmast E4 anges öppen mark för utblickar och ovanför väg 684 öppet odlingslandskap. Torsbodasluttningens öppna jordbrukslandskap är den dominerande karaktären när man passerat den norra porten till Sundsvallsdistriktet. Deltalandskapet ger för E4-resenären några korta utblickar över vattenytor och skogklädda sandbankar, men utblickarna mot Klingerfjärden är få och skulle kunna förstärkas för att göra Midlandaområdets koppling till havet tydligare. MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 6

Söråker Söråkers stadsbygds utveckling norrut är, liksom Timrås österut, begränsad av flygplatsens bullermatta. Infarten från E4 till Söråker går i den nedre delen av det öppna jordbrukslandskapet med slåtterängar och inägor på bägge sidor vägen. Även här skyms utblickarna över deltat och Klingerfjärden av en tät strandvegetation. Översiktsplanen för Söråker 1997 antogs en Fördjupad Översiktsplan för Söråker som visar en utveckling av stadsbygden både ner mot vattnet och norrut mot Torsboda med en framtida sammankoppling till ett verksamhetsområde längs E4 högst uppe i backen. Områdena närmast E4 väster om järnvägen har på grund av flygbullerstörning redovisats som jordbruksmark, jordbruk och gles bebyggelse samt naturpark med flera naturvårdsobjekt. Terminalområdet norr om E4 omfattas ej av planen. MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 7

Terminalområdet Bangården, som består av tre elektrifierade spår med en längd av 750 meter, ligger ungefär 100 meter från Indalsälven på plan mark på nivån + 2,5, med goda grundförhållanden. Mellan bangården och älven finns ett skogsparti. En högspänningsledning korsar bangården mitt på. Marken öster om bangården, det tänkta terminalområdet, är också plan. I norra delen av bangården sträcker sig den plana marken drygt 100 meter österut, därefter vidtar en relativt brant (17 %) skogbevuxen sluttning upp till väg 684 som ligger på nivån + 30. I södra delen av bangården sträcker sig den plana marken cirka 300 meter österut. I norr är marken skogbevuxen, i söder är det öppen jordbruksmark med några skogspartier. Geoteknik En översiktlig geoteknisk bedömning har gjorts av Statens Geotekniska Institut, Jan Blumenberg. Den visar att marken består av sediment i form av sand och silt med inslag av torv i lågpunkter och att bärigheten är tillräcklig och liten risk finns för stabilitetsproblem och sättningar. Natur- och kulturmiljövärden Några kända natur- och kulturmiljövärden finns ej inom området. Detaljplaner Inga detaljplaner finns inom området TORSBODA BANGÅRD E 4 MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 8

TERMINALOMRÅDET MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 9

Skiss till utforming Samband med Söråker En grundläggande frågeställning, som varit uppe i tidigare planering, är om terminalområdet ska utformas som en del i ett verksamhetsstråk från Söråkers industriområde upp till terminalen, dvs som en utvidgning av Söråkers stadsbygd fram till E4, eller som ett fristående område i det befintliga jordbrukslandskapet. Möjligheterna att skapa ett sammanhängande verksamhetsområde har därför studerats översiktligt, se skiss härintill. Möjlighet finns att skapa ett stråk av verksamhetsområden från nuvarande industriområde upp till terminalområdet, men det kan bara bli ett smalt och mycket långsträckt stråk, drygt 1 km långt och kring 100 meter brett. Områdets möjliga utnyttjande begränsas av ett naturvårdsområde i form av en sumpskog och den för verksamhetsområden relativt branta sluttningen närmast väg 684. Den mark som lättast kan utnyttjas ligger närmast stranden och gränsen till naturreservatet och skulle dels innebära konflikter med strandskydd och naturreservatet, dels kräva en ny väg intill industrispåret för att trafikförsörja området. En sådan lösning skulle erbjuda en direkt väg längs stranden mellan terminalområdet och hamnen, vilket skulle avlasta tung trafik från väg 684. Samtidigt är väg 684 av hög standard på denna sträcka och tung trafik mellan hamn och kombiterminal skulle knappast innebära några problem. En ny väg skulle dessutom bli en kostsam investering utan så stora möjligheter att öppna nya tomter. Marken närmast väg 684 har en medellutning på 10 % vilket innebär stora terrasseringar om man vill skapa lite större industritomter. Anslutningar till väg 684 är dessutom rätt utrymmeskrävande. En koppling till terminalområdet kräver en planskild korsning med E4, dvs en vägport genom E4-ans vägbank. Möjligen skulle ett utnyttjande av industrispårets port under E4 vara möjligt för att spara pengar. Sammantaget bedöms fördelarna var små och nackdelarna betydande med ett sammanhängande verksamhetsstråk: - Dyra trafiklösningar för att komma åt begränsade ytor - Konflikter med strandskydd och naturvårdsintressen - Besvärliga tomter i sluttande mark nedanför vägen in mot Söråker, som dessutom riskerar att bli en ful infartsmiljö till Söråker. Slutsatsen blir att terminalområdet bör betraktas som ett fristående område i det öppna jordbrukslandskapet och ingen sammanbyggnad med Söråker ska eftersträvas. Det är också i linje med den Fördjupade Översiktsplanen för Söråker. MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 10

Översiktlig planskiss I linje med översiktsplanerna för såväl deltat som Söråker skulle den översiktliga planlösningen kunna se ut som nedanstående skiss. Stadsbebyggelsens gräns för Söråker ligger fast, områdena fram till E4 är i enlighet med Söråkersplanen jordbruksmark och naturmark, som enligt deltaplanen bör hållas öppen för bättre utblickar. Kombiterminalen med ett verksamhetsområde utnyttjas i enlighet med deltaplanens strategiska område, men hålls öppet för utblickar i den södra delen. Detaljerad planskiss I detalj skulle området kunna utformas som en kombiterminal med ett anslutande verksamhetsområde för sådana transport- eller industriverksamheter som har fördelar av närheten till såväl E 4 som kombiterminalen och hamnen Midlanda Seaport. Områdets utformning med gator och byggnader skulle kunna baseras på idén om bybebyggelse i det öppna jordbrukslandskapet, må vara i en större skala än jordbruksbyn i Torsboda. Vattenanslutning vid huvudvattenledning strax norr om området Kombiterminal vid befintlig godsbangård Torg med serviceverksamheter, t.ex centraler för el och vatten intill infarten till terminalen Mark som hålls öppen som hagmark för att ge vacker vy från E4 över området Trädplanterad gata som allé i jordbrukslandskapet Enhetligt utformade industribyggnader i falurött och med sadeltak Ny cirkulationsplats med anslutning till väg 684 Möjlig framtida vägport under E4 för expansion söderut Mark som hålls öppen som hagmark för att ge vacker vy från E4 över området Befintlig högspänningsledning flyttas förbi området Avlopp pumpas till ledningsnätet i Söråker MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 11

ETAPP 5 ETAPP 3 ETAPP 1 ETAPP 2 Etappindelning Etapp 1 Omfattar väganslutningen till E4 med intilliggande tomter för verksamheter, samt kombiterminalen. Etapp 2 Är beroende av intresset att exploatera de olika tomterna, men omfattar sannolikt området närmast söder om etapp 1 som kräver minsta investeringskostnader i infrastruktur. Etapp 3 På samma sätt som etapp 2 beroende av exploateringsintresset, kan vara området norr om etapp 2 för att slippa stora gatuinvesteringar. Etapp 4 Omfattar tomterna närmast E4 som har de mest attraktiva skyltlägena. Är beroende av en del gatuinvesteringar. Etapp 5 Är sannolikt den nordligaste delen av området. ETAPP 4 MIDLANDA KOMBITERMINAL Verksamhetsområde med kombiterminal vid E4 Rapport 2006-06-21 Sid 12