Järvsö Hållbar Destination, etapp 2

Relevanta dokument
Järvsö Hållbar Destination, etapp 2 - Det stora klivet

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Projektutvärdering slutrapport Extern utvärdering

Sammanfattande beskrivning

Destination Visit Bollnäs

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Fokus Yrkesutbildning VO

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling

Projektplan Projekt Oberoende

Hur bygger vi vidare?

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl

Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Järvsö Hållbar Destination etapp 2: 4R-analys. Inledning

ESA STATUSRAPPORT 3.DOC

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Verksamhetsplan NAD 2.0 (2019)

Guide till slutrapport

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Projekthantering uppföljning

Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs

SLUTRAPPORT. Extern utvärdering av socialfondsprojektet KLARA FÄRDIGA GÅ

Projektansökan

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

Processtöd inom Regionala serviceprogrammet

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Era svar på 4 frågor:

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Lokal och regional kapacitetsutveckling för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Informationsmöte 31 maj 2018

Famnas kompetensforum i ehälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

En lyckad spridning och implementering?

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

Förenkla - helt enkelt. Erfarenheter från 148 kommuner

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet.

Att bygga hållbara förändringar

Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september 2013.

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

Utvärderingsrapport Ungdomskraft

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj Ängelholm

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Logical Framework Approach steg 2

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen,

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Internationell strategi. för Gävle kommun

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP5 Diarienummer: Period: december

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017

HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december Elisabeth Kastman Krantz

Hållbarhet. Besöksnäringens framtid

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Nationellt uppföljningssystem för. projektverksamheten finansierad. av anslag 1:1 Från teori till praktik Reglab Regionala resultat

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

10. Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer (KIM)

Projektnamn: Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag i ÖMS regionen

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Är du redo att ta ditt företag till nya höjder?

DELPROJEKT PROCESSTÖD TILL ARBETSPLATSER

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG. Är du redo att ta ditt företag till nya höjder?

Jämställt bemötande i Mölndals stad

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Transkript:

Järvsö Hållbar Destination, etapp 2 Extern utvärdering Rapport halvtidsavstämning Östersund December 2017

Innehållsförteckning 1 INLEDNING HALVTIDSAVSTÄMNING 3 1.1 SYFTE MED HALVTIDSAVSTÄMNING 3 1.2 GENOMFÖRANDEMETOD 3 1.3 HALVTIDSAVSTÄMNINGENS NYTTA 3 2 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE 4 2.1 RESULTAT 4 2.2 MÅLUPPFYLLELSE 5 2.2.1 PROJEKTMÅL 5 2.2.2 DELMÅL 7 3 FRAMGÅNGSFAKTORER 8 4 UTMANINGAR 8 5 SLUTORD 9 BILAGA 1: ANTAL HÅLLBARA PRODUKTER 10 BILAGA 2: ANTAL UTVECKLINGSSTEG 10 BILAGA 3: FRAMGÅNGSFAKTORER 10 BILAGA 4: ENGAGEMANGSTRAPPAN 11 BILAGA 5: PROJEKTETS MÅL 12 Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 2

1 Inledning Halvtidsavstämning Regionalfondsprojektet Järvsö Hållbar Destination, etapp 2 är nu lite drygt halvvägs i sitt genomförande. Projektorganisationen tillsammans med den externa utvärderingen har därför genomfört en halvtidsavstämning. 1.1 Syfte med halvtidsavstämning Syftet med halvtidsavstämningen är att ta fram en nulägesbild av hur projektet ligger till jämfört med uppsatta mål, göra en bedömning om det krävs justeringar för att nå uppsatta mål samt starta arbetet kring vad som bör tas tillvara efter projektslut - implementering. 1.2 Genomförandemetod Arbetet inleddes med att projektgruppen fick i uppgift att egenutvärdera projektets målsättningar. Projektgruppen bedömde och motiverade uppfyllelse av projektets indikatorer, beskrev en story en händelse eller aktivitet som bra beskriver projektets arbetssätt och resultat, lyfte fram framgångsfaktorer samt slutligen identifierade och beskrev de arbetssätt, lärdomar och resultat som bör tas till vara efter projektslut. Parallellt med detta fick en företrädare för Järvsö Hållbarhetsråd, som arbetar med GSTC-processen, i uppdrag att beskriva GSTC-arbetet och de resultat som vi kan se idag. Nästa steg var en avstämning med projektets styrgrupp där de kom med inspel utifrån tre korta frågor och därefter genomfördes en workshop med projektgruppen. Vid denna sittning hade utvärderaren sammanställt och analyserat samtliga underlag. En sammanfattande bild presenterades och diskuterades. Detta gedigna arbete sammanfattas i denna rapport. 1.3 Halvtidsavstämningens nytta Halvtidsavstämningen och den följande dokumentationen är en ögonblicksbild av projektet. Rapporten presenterar hur projektet ligger till jämfört med uppsatta mål. Den största nyttan är kanske ändå att projektledning och styrgrupp har fått chansen att stanna upp, reflektera och diskutera nuläge, erfarenheter och hur projektet och dess parter ska arbeta vidare. En chans för aktörerna att lära av processen fram till idag och tydliggöra vad som är viktigt framöver. Hur projektet ska fortsätta sitt arbete och skapa nytta för målgruppen, branschen och för samhället. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 3

2 Resultat och måluppfyllelse Bedömningen är att projektet ligger bra till jämfört med uppsatta mål. Redan idag kan projektet visa upp flertalet resultat och projektet är på väg mot en god måluppfyllelse. Det är en utmaning för nästan alla regionalfondsprojekt att identifiera samt på ett tydligt och precist sätt följa upp ett projekts olika mål. Dels för att det inte finns något att jämföra med, antingen så genomförs projektet eller så genomförs det inte båda är inte möjligt, vilket gör det svårt att veta vad projektet har åstadkommit och vad som skulle hänt ändå. Dels för att dessa projekt ofta har kvalitativa målsättningar (även kallade mjuka mål ) för vilka det inte räcker att följa upp med kvantitativa indikatorer ( räkna pinnar ). Det krävs därför olika typer av uppföljande metoder. Kvantitativa indikatorer kan var en del men dessa måste kompletteras med kvalitativa metoder som t.ex. intervjuer med nyckelpersoner samt självskattningar av målgruppen och projektaktörer. 2.1 Resultat Nedan lyfter vi fram ett antal resultat som projektet bedöms ha bidragit till. Resultaten går i linje med projektets målsättningar, vilka beskrivs i nästa kapitel. Det är både kortsiktiga resultat i form av genomförda aktiviteter men också mer långsiktiga förändringar och effekter. Dessa resultat kommer att följas upp (och verifieras) under den fortsatta utvärderingen och beskrivas mer utförligt framöver. Kompetens lärande och struktur Stenegårds gårdsgöra Skapat en modell (ett tillvägagångssätt) och en plan för att kunna agera som ett hållbarhetscentrum. Enats om en vision för hållbarhet (i destination Järvsö) och att den ska utvecklas i harmoni mellan näring och ortsbefolkning. Ökad kompetens hos projektgruppen med fokus på jämställdhet, normer och normkritiskt granskande. Erfarenhetsinsamling från andra GSTC-orter, vilket höjt kunskapsnivån. Genomfört ledarskapsutbildningar för företag i Destination Järvsö. Utbildningarna har haft bra deltagande och har etablerat efterfrågan hos fler av destinationens företag. Engagemangstrappan Identifierat, lärt och via en bild beskrivit processen där Destination Järvsö och besöksnäringen är inkörsporten för nyinflyttning (Se bilaga 4: Engagemangstrappan). Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 4

Aktiviteter, relationer och beteenden Väckt frågan om hållbarhet hos företagen och att de själva gör insatser Ett exempel är avfallshantering. Certifiering, GSTC - Strategier för fyra kriterieområden och elva delområden är klara. Stärkt relation med kommunen, t.ex. utifrån arbetet med syd till byn och GSTC. Anammat och introducerat en Klara-Gå-Färdiga-strategi i destinationens produktutveckling hos både företagare och internt i projektet. Nya produkter testas tidigt för att kunna lära och fortsätt att utveckla dem i linje med Järvsömodellen (jämför med Minimum Viable Product (MVP)). Träffat en stor mängd interna och externa aktörer för erfarenhetsutbyte och spridning. Verifierat och tydliggjort en efterfrågad kompetens hos destinationsbolaget, visas t.ex. genom att personal ur projektgruppen ofta blir medbjudna av företag att delta vid olika möten och träffar. Sammanfattningsvis har det skett ett lärande och projektet har bidragit med ny och ökad kompetens hos aktörerna inom projektet - projektgruppen, samverkansparter och målgruppen - samt ett förbättrat samarbete som verkar bidra till fler hållbara produkter i destinationen. 2.2 Måluppfyllelse 2.2.1 Projektmål Projektmålet är att få fram nya och hållbara produkter inom besöksnäringen för den nationella och internationella marknaden. Projektet bedöms arbeta väl mot projektmålet där flertalet hållbara produkter kan identifieras: 1. Gårdstrampet 2. Via ferrata Järvstigen 3. Cykelleder CX 4. Fikacykling 5. Godkänd Kanotcentral 6. Is-led 7. Wild kids 8. Hugg din egen julgran 9. Konstsnöspår längdskidor 10. Folkdräktströja 2.0 Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 5

Nästa steg för projektet är att dessa ska genomgå hela processen för att följa definitionen av hållbara produkter som projektet har tagit fram och på detta sätt verifieras: 1) Kriterier för bedömning utgörs av matrisen i Järvsömodellen. 2) Projektgruppen använder kriterierna för att bedöma om en produkt är hållbar. 3) Motivering utifrån kriterierna dokumenteras. 4) Beslut om hållbar produkt tas av Hållbarhetsforum utifrån projektledningens underlag. Som ett analysverktyg samt för att visa upp hållbara produkter och deras väg (processen) kan med fördel en fyrfältsmatris likt nedan användas. Hållbar produkt 1 2 Stort stöd av projektet Litet stöd av projektet 3 4 Ej hållbar produkt Via bilden kan vi visa hur det finns flera vägar för produkter att bli hållbara, där projektet kan bidra i vissa delar. Det finns dock ingen rätt väg utan produkter kan ta flera olika vägar med slutmålet att bli hållbara. Produkter kan uppstå direkt i ruta ett (1) och vara hållbara redan från start. De kan gå från ruta tre (3) eller fyra (4) till ruta ett (1) eller två (2), d.v.s. det kan vara befintliga ej hållbara produkter som går till att bli hållbara produkter med eller utan projektets direkta stöd. Målet med projektet är att skapa och förflytta produkter till ovanför hållbarhetsstrecket. På kort sikt är fokus att stötta de aktörer och produkter som vill och kan ta emot ett direkt stöd. På lång sikt ska projektet också bidra till kunskap och en kultur där aktörer i Destination Järvsö har ett arbetssätt och ett tänk som gör produkter hållbara även utan ett direkt stöd från projektet/destinationsorganisationen. Utvecklingssteg Nästa indikator för projektmålet är antal utvecklingssteg. När projektet beskriver vad som avses med utvecklingssteg definieras det som; en händelse som förändrar/förbättrar de underliggande förutsättningarna för besöksnäringen. Sådana händelser kan vara planerade och noggrant genomtänkta men kan också uppstå som en mer eller mindre oväntad följd av insatser vi gör. Detta speglar mycket väl projektets syfte och arbetssätt. Det bidrar till att: Flera aktörer får nytta av arbetet - Det stärker Destination Järvsö (ett koncept). Knyta ihop aktörer, investeringar, platser, aktiviteter o.dyl. Destinationsbolaget är i mitten som den drivande och samordnande aktören där befintlig kunskap, kontakter och relationer används. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 6

Det märks tydligt att projektägaren, Destination Järvsö, har god kännedom om sin egen roll och sitt syfte i utvecklingsarbetet. (Se bilaga 2: Antal utvecklingssteg.) Fler indikatorer För projektmålet finns ytterligare ett antal indikatorer som ska följa och visa upp projektets måluppfyllelse. Dessa är; att destinationens företag har höjt sin kompetens kring hållbar utveckling, arbete med jämställdhet och integration samt ökad certifiering av verksamheter. Kompetensen kring hållbar utveckling hos destinationens företag verkar vara på rätt väg. GSTCprocessen har varit en viktig del. Jämställhetsarbetet har tagit kliv internt och skapat en grund för det vidare arbetet som ska bidra till målgruppen. En utmaning är att mäta och visa upp resultat och effekter av detta arbete. Även i arbetet med integration sker reflektion och lärdomar och där återfinns samma utmaning, att kunna identifiera och beskriva resultat av insatserna. Dessa indikatorer ska följas upp framöver i utvärderingen tillsammans med; att fler företag ska certifiera sin verksamhet, vilket inte heller har följts upp i samma utsträckning som hållbara produkter och utvecklingssteg. 2.2.2 Delmål Projektet har två delmål: 1) Järvsömodellen testas, utvecklas och beskrivs så att den vid projektslut kan användas på andra platser med liknande förutsättningar. Nya och befintliga attraktioner/reseanledningar i Destination Järvsö använder sig av modellen för att säkerställa långsiktig hållbarhet i sin utveckling. 2) Små och medelstora företag har fått del av coachning och rådgivning samt blivit en del av olika stödjande nätverk. Gällande delmål 1 så har Järvsömodellen utvecklats och växt fram under en lång tid och ligger nu till grund för projektet. Den finns beskriven och dokumenterad men är också en slags filosofi. Projektledningen har insikt i att modellen inte är en manual som kan följas från A - Ö och garantera ett visst resultat. Det handlar om ett medvetet och systematiskt arbete med Järvsömodellen som grund, där projektet/destinationsorganisationen samtidigt måste vara lyhörda och anpassa arbetet. Delmålet innebär att Järvsömodellen (kunskapen/arbetssättet snarare än manualen) används av aktörer i destinationen. Att beskrivning utvecklas och förfinas för att lättare kunna användas samt att den sprids till aktörer utanför destinationen. Projektet kommer att genomföra en sittning med fokus på modellen, vilket också blir ett led i arbetet fram till slutkonferensen. Ett långsiktigt arbete där beskrivningen av modellen driver och utvecklar arbetet. (En uppdaterad modell är ett delmål som ska bidra till en långsiktigt positiv utveckling i Destination Järvsö.) Det andra delmålet är betydligt mer konkret. Här blev arbetet med utbildningsinsatser till destinationens företag något försenat men har nu kommit igång ordentligt. Flera ledarskapsutbildningar är genomförda. Utbildningarna riktas framförallt till ledet under företagsledningen. Löpande genomförs även workshops och seminarier med företag. Företagen deltar ofta tillsammans med offentliga aktörer och föreningar. Flera workshops har inriktats mot hållbarhet. Träffar kring särskilda teman såsom t.ex. cykelleder eller gårdstrampet har lättast att engagera företagen. Projektet har också arbetat med flertalet nätverk. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 7

3 Framgångsfaktorer Utifrån förarbetet, där projektgruppen listat framgångsfaktorer, diskuterades dessa på den gemensamma workshopen. Tre viktiga förutsättningar för projektet lyftes fram; förankring, kommunikation och lyhördhet, vilka projektet även framöver måste prioritera. Dessa förutsättningar var viktigt innan projektet och kommer likaledes vara viktiga i arbetet med implementering. Fler aktörer ska inkluderas i det fortsatta arbetet, både för att skapa förankring men också för att få nya inspel. När Destinationsbolaget kommer på tal lyfts att den främsta framgångsfaktorn är bolagets relationer och olika konstellationer. I bilaga 3: Framgångsfaktorer, listas identifierade framgångsfaktorer. 4 Utmaningar Utmaningar finns i alla projekt. Här lyfter vi ett antal som är viktiga för projektet att vara medveten om. Operativt arbete Projektgruppen är primärt operativ och stöttas av projektägaren (Destination Järvsö) och styrgruppen i strategiska frågor. Det är viktigt att projektgruppen i sitt arbete är medveten om att deras arbete inkluderar test, uppföljning, analys samt att aktivt ta vara på resultat och planera för verksamhet efter projektslut. Här har projektet en klar fördel med en aktiv och närvarande styrgruppsordförande. Styrgruppsordföranden har ett ansvar för att stötta projektledaren så hon inte fastnar i det dagliga operativa arbetet. Att tydligt prioritera tre delar som projektet ska fokusera på och även delar som inte ska prioriteras var bra. Projektets verksamhet och resultat Det är viktigt att kunna särskilja och visa på projektets verksamhet och resultat från ordinarie verksamhet. T.ex. så bör Destinationsbolaget kunna visa för sina medlemmar att verksamheten (och leveranser) inte kan vara lika omfattande utan projektet. Det är även viktigt att visa för finansiärer och intressenter hur väl projektet har lyckats nå uppsatta mål jämfört med enbart den ordinarie verksamheten hur gör projektpengarna skillnad? Beskriva mjuka värden och resultat Mycket av det som projektet ska implementera och som ska leva kvar efter projektslut är mjuka värden. Det ställer lite extra krav på att beskriva, dokumentera och kommunicera, till skillnad från ett projekt som t.ex. ska arbeta med ökad export eller tillskapandet av en ny verksamhet. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 8

5 Slutord Som tidigare nämnt är ett fortsatt fokus på kommunikation och uppstart av implementeringsarbetet rekommenderat. Förberedelse och planering till projektets slutseminarium kan med fördel vara en drivande aktivitet här. Projektet bör lägga stor vikt på att visa upp och visualisera projektets arbete och resultat. Att löpande sätta ord och bild på projektverksamheten och resultaten, med syftet att andra aktörer ska förstå verksamheten och resultaten bidrar till att knyta ihop säcken för projektet att lära, sprida och implementera. Det är viktigt att gå hela vägen med ett antal produkter. Att visa hur de uppstod, tydliggöra projektets roll, beskriva utvecklingsprocessen samt att Hållbarhetsforum har definierat produkten som hållbar. Definitionen av en hållbar produkt ska dock inte ses som en ny certifiering, utan snarare som ett gemensamt internt utvecklingsarbete där flera aktörer tillsammans bedömer och lär av arbetet för att destinationens produktutveckling ska bli hållbar. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 9

Bilaga 1: Antal hållbara produkter 11. Gårdstrampet 12. Via ferrata Järvstigen 13. Cykelleder CX 14. Fikacykling 15. Godkänd Kanotcentral 16. Is-led 17. Wild kids 18. Hugg din egen julgran 19. Konstsnöspår längdskidor 20. Folkdräktströja 2.0 Bilaga 2: Antal utvecklingssteg 1. Visionsdokumentet Gårdsgöra 2. Förstudien om GSTC-certifiering 3. Samarbetet med Järvsörådet Hållbarhetsforum om en hållbarhetsvision 4. Utredningen om avfallshantering i turismboenden 5. Intern logistik i Järvsö - Syd till byn. 6. Hemsidan cyklajarvso.se 7. Framtagandet av lederna Hokabacksleden och Skästrabergsleden 8. Tecknandet av markägaravtal vid leddragning. 9. Järvsö Gårdstramp 10. Överenskommelsen om att TV-serien Wild Kids skulle spelas in i Järvsö 11. Utredningen om destinationens utbildningsbehov 12. Seminarieserien om ledarskap och utveckling Bilaga 3: Framgångsfaktorer Gemensamt ansvar för att projektets resultat lever vidare. Järvsömodellen Mindset mer än manual och checklistor. Relationer För att få kunskap, vara uppdaterad och ha trovärdighet. Gemensamt arbete. Stöd till enskilda aktörer. Delaktighet i utvecklingsarbetet. Samarbetskulturen i destinationen och inställningen till samarbete och att hjälpa varandra. Stötta aktörer i rätt läge. Trovärdighet (hos destinationsorganisationen) och att fatta snabba beslut (för stöd till aktörer). Delta i externa sammanhang. Projektgruppens sammansättning. Trygg och kompetent projektgrupp som också skrivit ansökan. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 10

Bilaga 4: Engagemangstrappan Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 11

Bilaga 5: Projektets mål * Definition hållbara produkter 1. Matrisen i Järvsömodellen utgör kriterier för bedömning. 2. Utifrån kriterierna bedöms produkter av projektledningen med stöd av hållbarhetsforum. 3. Motivering utifrån kriterierna dokumenteras. 4. Beslut utifrån projektledningens underlag tas i styrgruppen. Projektmål Projektet skall medverka till att få fram nya och hållbara produkter inom besöksnäringen för den nationella och internationella marknaden. Indikatorer Antal hållbara* produkter (tjänster, attraktioner och reseanledningar) som utvecklats eller uppstått med stöd från (deltagande företag) eller koppling till projektet (övriga företag och organisationer). Antal genomförda utvecklingssteg. Företag har ökat sin kunskap och kompetens rörande hållbar utveckling och vad som krävs för att erbjuda hållbara produkter till nationella och internationella kunder. Fler kvinnor i ledande positioner hos företag i Destination Järvsö. Fler män i serviceledet hos företag i Destination Järvsö. Hittat vägar för att integrera utrikes födda i destinationen och nyanlända i företagen. Fler företag som väljer att certifiera sin verksamhet för att säkerställa kvaliteten. Delmål 1 Järvsömodellen testas, utvecklas och beskrivs så att den vid projektslut kan användas på andra platser med liknande förutsättningar. Nya och befintliga attraktioner/reseanledningar i Destination Järvsö använder sig av modellen för att säkerställa långsiktig hållbarhet i sin utveckling. Delmål 2 Små och medelstora företag har fått del av coachning och rådgivning samt blivit en del av olika stödjande nätverk. I n d i k a t o r e r Antal lokala produkter, tjänster, attraktioner eller reseanledningar där Järvsömodellen praktiskt/operativt har använts och testats. Järvsömodellen har uppdaterats. Antal deltagande besöksnäringsaktörer (destinationsbolag, besöksnäringsarnsvariga på kommun, region etc.) på projektets slutkonferens. Antal företag som deltagit i coachning och rådgivning. Antal genomförda aktiviteter som seminarier och workshops. Antal nya företag/attraktioner som varit delaktiga i projektets aktiviteter. Antal nätverk som projektet har arbetat med. Klyo AB Org.nr. 556957 7967 www.klyo.se - Kunskapens väg 4-831 40 Östersund 12