Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Relevanta dokument
Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Kompetensutveckling Att leda kollegialt lärande. Utvecklingsledare Berghults förskolor Almen, 6 december 2017,

Flerspråkighet en möjlighet!

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för förskollärarutbildning Sektionen för lärarutbildning.

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Utvecklas genom lärande samtal

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Systematisk problemlösning enligt EPA-modellen

Stockholm 15 mars 2013

A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Student Personnummer

Alla språk. bär till lärande SPRÅKRESAN LÄSÅRET 17/18 FORTSÄTTER. Välkomna att resa vidare med Språkresan!

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Välkomna! Närträff 4 april Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

svenska kurskod: sgrsve7 50

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Återberättande text med cirkelmodellen

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 8 Projektledare: Sara Molin Projektbeteckning Version. Slutrapport för

Underlag för självvärdering

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

Referera inte plagiera

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Formativ Undervisning

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Ledare för kollegialt lärande

"Siri och ishavspiraterna"

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Lyft språket, lyft tänkandet

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

En likvärdig undervisning för alla!

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Stödinsatser i skolan

Studiehandledning till PBL på IT för användare

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Skolledarkonferens september 2016

Broskolans röda tråd i Svenska

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Att leda lärande samtal 26 februari 2018

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Svenska. Ämnets syfte

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

En förskola för alla där kunskap och människor växer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2

Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola

Observationsprotokoll för lektionsbesök

US208P/A, Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Transkript:

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk- och kunskapsutveckling Försöka hitta en modell för systematiskt kollegialt lärande som vi kan fortsätta att använda. TID: Beslut i ledningsgruppen: 1h var tredje vecka ägnas åt denna lärpocess. Kärnlagen dokumenterar sitt arbete skriftligen. För anteckningar över träffarna. Utvecklingsledarna ansvarar för att skapa förutsättningar och följa upp. Josefin ansvarar för att ge feedback och fungera som bollplank. Ledningsgruppen tillsammans med Josefin ansvarar för att ge stöd inför uppföljning.

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larandenyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296

Teori Praktik

Undersökande och kunskapsbildande cykel för lärare Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att uppnå viktiga mål? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att tillgodose våra elevers behov? Hur har vårt nya agerande påverkat de resultat som vi anser är viktiga för våra elever? Låta eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Fördjupa de professionella kunskaperna och finslipa den professionella förmågan. (efter Timperley, 2013)

finslipa formuleringarna i vår plan fundera över hur vi kan utnyttja lärtiden effektivt mycket kort berätta för övriga om valt fokusområde.

Effektiva möten? Vad är ett dåligt möte? Vad är ett bra (effektivt) möte? TID? Gör klart dagordning och/eller att alla är överens om vad mötet går ut på (vem ansvarar för det?) Bryta strukturer? Klargöra alla deltagares roller. Vem som är ordförande/mötesledare? Vilken är mötesledarens uppgift? Tydlig struktur. Ser till att hålla fokus. Fördelar ordet jämt. Det betyder att de som alltid pratar rakt ut vad de tänker, behöver vänta på sin tur. Den som sällan pratar, behöver bli adresserad. Tidshållare: hjälper mötesledaren att hålla tiden. Sekreterare: ser till att gruppens samtal återges på ett strukturerat sätt.

Kom överens om ett gemensamt fokusområde Definiera och konkretisera fokusområdet genom att utgå från Timperleys modell. A) Vilka kunskaper och förmågor behöver eleverna? (fokusera!) B) Vilka kunskaper och förmågor behöver vi utveckla? C) Hur går vi tillväga för att försöka utveckla dessa kunskaper och förmågor? Vad? När? Hur? Fundera på och bestäm hur er lärprocess dokumenteras och när och hur den ska följas upp.

Undersökande och kunskapsbildande cykel för lärare Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever för att uppnå viktiga mål? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som professionella för att tillgodose våra elevers behov? Hur har vårt nya agerande påverkat de resultat som vi anser är viktiga för våra elever? Låta eleverna uppleva lärande på ett nytt sätt. Fördjupa de professionella kunskaperna och finslipa den professionella förmågan. (efter Timperley, 2013)

Vårt gemensamma fokusområde är att utveckla skrivförmågan. Vi utgår från Timperleys cirkelmodell: Elevens behov: Bli säkrare på att skriva texter i olika genrer. Vi har valt att fokusera på argumenterande text samt skriva texter där man för utvecklade resonemang. Vilka kunskaper och förmågor behöver utvecklas? Skilja på fakta och åsikt, kunna argumentera i flera led, använda de konnektorer som hör till genren. Eleverna bygger upp kunskap kring området, modellera och visa exempel, skriva gemensam text, skriva självständigt Det genomförs på lektionerna i sv, en, so och no Det tas upp på lärtiden på måndagar där vi presenterar hur det har gått och kommer med tips till varandra

Vårt gemensamma fokusområde är att utveckla skrivförmågan. Vi utgår från Timperleys cirkelmodell: Elevens behov: Bli säkrare på att skriva texter i olika genrer. Vi har valt att fokusera på argumenterande text samt skriva texter där man för utvecklade resonemang. Vilka kunskaper och förmågor behöver utvecklas? Skilja på fakta och åsikt, kunna argumentera i flera led, föra resonemang, använda de konnektorer som hör till genren. Våra behov: Bli säkrare på att veta vad som utmärker dessa texter samt undervisa hur man skriver texter i olika genrer i sv, en, so och no - argumenterande text (Utmärkande drag? Struktur? Språk?) - föra utvecklade resonemang (vad är ett resonemang? (Likheter skillnader i olika ämnen? Språkliga drag?)

Så här går vi tillväga: - Vi kommer att ta stöd i Lyft språket, lyft tänkandet samt Låt språket bära (kapitlet om argumenterande text). Vi kommer också att ta del av exempel från hur andra lärare jobbat med just detta (olika bloggar). - På våra träffar kommer vi att fördjupa oss i och diskutera det stöd vi får från litteraturen och hjälpas åt att planera och skapa uppgifter med tillhörande stöttning för att hjälpa eleverna att förstå hur en argumenterande text är uppbyggd både till struktur och språkliga drag, samt - presenterar hur det har gått, hjälpa varandra att dra slutsatser av genomförandet och komma med tips till varandra Det här ska vi prova med eleverna: Eleverna bygger upp kunskap kring området argumenterande text genom att vi lärare provar att modellera och visa exempel, skriva gemensam text på ett tydligare och mer genomtänkt sätt än tidigare. Vi tänker att vår medvetna stöttning ska hjälpa eleverna att kunna argumentera och resonera på en högre nivå i skrift än tidigare. Vi tänker också att fler ska klara av att genomföra de uppgifter vi ger dem med ett gott resultat. Så här ska vi utvärdera och följa upp: Vår lärprocess med fokus på detta kommer att pågå fram till påsklovet. Då kommer vi att göra en sammanfattande utvärdering. Vi kommer också att utvärdera vår egen lärprocess varje gång när vi ses. Vi kommer att leta efter bevis i elevernas aktiviteter och lärande under arbetets gång och lyfta dessa med varandra.

Uppgift 1. Klargör och fördela rollerna i kärnlaget/gruppen. Samtalsledare, sekreterare, tidshållare 2. Gå igenom er plan. Finslipa era formuleringar så att kopplingen till Timperleysmodell är tydlig. Särskilj t ex mellan elevers lärandebehov, lärares lärandebehov, samt aktiviteter i kärnlaget och aktiviteter som ska genomföras med eleverna. 3. Förbered en kort presentation (ca 1 min) där någon i kärnlaget muntligt sammanfattar/presenterar för övriga vad ert kärnlagkommer att fokusera på.