SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 009-07- Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist () Delstudie BBIC Föräldrars upplevelser av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar Ola Nordqvist Utvecklingsledare barnavårdsutredningar BBIC SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan Forskning och utveckling Telefon: 050-8 8 80 KATRINEHOLM Telefax: 050-8 8 00 Org.nummer 000-00 www.katrineholm.se socialforvaltningen@katrineholm.se
009-07- (). Inledning En barnavårdsutredning inom socialtjänsten syftar i först hand till att belysa barnets behov och att se till att barnet inte far illa. En barnavårdsutredning kan leda till kraftiga ingrepp i en familjs liv, och har dessutom utredningen startat p.g.a. att en anmälan inkommit till socialtjänsten kan ovilja och misstänksamhet finnas hos vårdnadshavarna. BBIC (Barns behov i centrum) som är en struktur för utredning, planering och uppföljning i socialtjänstens barnavård har i några av sina nio grundprinciper tagit fasta på att familjen skall vara delaktig genom att arbetet skall bedrivas i nära samarbete med barnet och dess familj. BBIC bygger bl.a. på ett systemteori genom ett utvecklingsekologiskt perspektiv där familjens funktion och vårdnadshavarens förmåga till omsorgstagande är centrala delar. 00 beslutade Socialförvaltningen i Katrineholms kommun att införa BBIC och till sommaren 009 beviljades förvaltningen fullvärdig licens. Under våren 007 skrev en av våra medarbetare Jenny Franzon sin om föräldrars upplevelse av bemötande, information och delaktighet i samband med barnavårdsutredningar. En enkät gick ut till 9 föräldrar och återkom. De utredningar som där belystes var genomförda utan hjälp av BBIC. Som ett led i att följa upp BBIC har två uppföljningar presenterats tidigare, om implementeringen av BBIC och det praktiska arbetet med denna. Som ett tredje steg i uppföljningen presenteras resultatet av den bemötandenkät som genomförts mellan september 008 och maj 009. Frågorna är jämförbara med de frågor som användes i ovan nämnda C- uppsats. Syftet blir då att jämföra bemötandet, informationen och delaktigheten mellan utredningar gjorda utan och med BBIC:s hjälp. Den nya enkäten lämnades ut av utredaren i samband med att utredningen avslutats. De fick sedan fylla i enkäten hemma och den skickades sedan anonymt till förvaltningen.. Resultredovisning och jämförande studie I detta avsnitt beskrivs resultatet av enkätundersökningen. Dessutom kommer resultatet att jämföras med den som genomfördes våren 007. Denna baserade sig på svar och förvaltningens undersökning på svar. När det gäller C- uppsatsen så var det 8 utredningar som startats efter egen ansökan och 5 efter anmälan och i förvaltningens undersökning 8 genom ansökningar och åtta genom anmälan. Resultatet kommer att presenteras under rubrikerna bemötande, information och delaktighet. Resultatet kommer att redovisas i procent för att kunna göra en jämförelse mellan undersökningarna. Procentsatsen baserar sig på dem som svarat på respektive fråga. Under varje fråga presenteras de kommentarer som nedtecknats i enkäterna.
009-07- (). Bemötande Inom socialt arbete är en av de viktigaste komponenterna att kunna ge klienten ett gott bemötande. Detta kan präglas av att visa respekt och empati och att visa ödmjukhet både för personen och dess livssituation. Ett gott bemötande kan ge en bra grund för en hållbar relation mellan socialarbetare och klient och leder förhoppningsvis till ett bra samarbete för att skapa en bra utredning. Tabell Blev ni tagna på allvar? 9 7 5 0 5 7 De lyssnade för mycket på pappan Blev bättre när vi bytte handläggare Handläggaren hävdade att min son inte upplevt det han säger När det gäller frågan om man blev tagen på allvar under utredningen så svarar en stor majoritet i förvaltningens nya uppföljning att så varit fallet. 7 anser att de blivit tagna på allvar, 0 att de delvis blivit tagna på allvar, endast en person ansåg att de inte tagits på allvar av handläggaren. I jämförelse med den tidigare undersökningen så är det stora skillnader, av de som ansåg att de blivit tagna på allvar så var andelen 0 högre i den nya uppföljningen än i den gamla som även hade en hög andel som inte kände att de blivit tagna på allvar. I den nya uppföljningen var det inga större skillnader i upplevelse av de som sökt bistånd och för de som utreddes på grund av en anmälan. Tabell Förståelse av behov 9 7 8 5 8 De försökte konstant förringa min sons mående och oro
009-07- () När det gäller frågan om utredaren förstod klientens behov så visade sig i den nya uppföljningen att 7 av de som svarat ansåg att utredaren förstod deras behov, även här var detta en höjning med 0 mot den tidigare undersökningen 007. ansåg att utredaren förstått deras behov till viss del. Endast två personer ansåg att utredaren inte förstod deras behov. Ingen skilland kunde heller här påvisas när det gäller aktualiseringsorsak. Tabell Har ni blivit lyssnade till? 7 7 5 5 7 8 9 Dom lyssnade på mig, men tog mig inte på allvar De var inte kapabla att ta till sig information, vilket var väldigt frustrerande I denna tabell kan man utläsa att 7 anser att de blivit lyssnade till i samband med utredningen, en siffra som ligger 5 högre än tidigare undersökning. 5 ansåg att de blivit lyssnade till delvis, endast en upplevde sig inte lyssnad till. Inga större skillnader kunde påvisas när det gäller aktualiseringsorsak. Tabell Tillgodosett tidsbehovet 0 8 9 58 9 0 0 Var inte intresserad av kontakt med socialtjänsten Stressigt I tabellen ovan kan man utläsa att 8 av de som svarat ansåg att de fått den tid de behövt under utredningen, detta är även här 5 fler än från förra undersökningen, anser att de till viss del fått den tid de behövt och person svarade vet ej.
009-07- 5 () Tabell 5 Respektfullt bemötande? 9 79 7 7 5 8 9 7 Ingen lyssnade eller hjälpte mig i situationen Gjorde massa saker mot min inrådan När det gäller upplevelsen av att känna sig respektfullt bemött av utredaren så svarade 79 att så var fallet mot 5 i den tidigare undersökningen. En person svarade till viss del och fyra svarade nej, av dessa var alla aktualiserade genom anmälan. Tabell Har utredaren gjort sitt bästa? 7 7 7 0 Kände mig kriminell, handläggaren ansåg mig skadlig för barnet Tog inte reda på fakta Lade ingen vikt vid vad mitt barn sa Resultatet på frågan om den svarande ansåg att utredaren gjort sitt bästa under utredningen så ansåg 7 att så var fallet, en skillnad på 9 mot den tidigare undersökningen. Tre personer ansåg att detta stämde till viss del och fyra ansåg att utredaren inte presterat sitt bästa. Något fler än hälften av dem som aktualiserats via en anmälan ansåg inte att utredaren gjort sitt bästa.. Information Kommunikation och information är viktiga komponenter i utredningsarbetet och även viktigt som en del i ett respektfullt och gott bemötande. Det handlar exempelvis att 5
009-07- () genom tydlighet och enkelhet i skrift och ord se till att klienten tar del av utredningsarbetet. Flera undersökningar pekar på att de klienter som fått god information om sina rättigheter och skyldigheter tenderar att vara mer nöjda med socialtjänsten än andra klienter. Tabell 7 Användande av svåra ord? 8 88 0 9 Handläggaren ljög och behandlaren la orden i min mun Endast en person ansåg att utredaren använt sig av svåra ord under utredningen och två personer ansåg det till viss del. I denna fråga stämde resultaten väl överens med den tidigare genomförda undersökningen. Tabell 8 Tillräcklig information? 7 7 7 8 Det blandades in för mycket folk hela tiden, till vilken nytta Skulle ha behövt tolk ibland Blandade in folk bakom min rygg När det gäller frågan om de svarande fått tillräcklig information under utredningen så svarade 7 att den var tillräcklig mot vid den tidigare undersökningen. Tre ansåg att de delvis fått tillräcklig information och tre att de inte fått tillräcklig information, två av dessa var aktualiserade genom anmälan.
009-07- 7 () Tabell 9 Lättförståelig information 87 9 59 9 9 Har fått information, men det tog lång tid utan några beslut Det lilla jag fått veta Skulle ha behövt tolk ibland Ljög om viss information Ovanstående tabell visar att hela 87 av de tillfrågade ansåg att informationen var lätt att förstå, 8 högre än vid förra undersökningen. Tre personer ansåg att till viss del var lätt att förstå informationen i samband med utredningen, alla dessa hade sökt bistånd själva. Tabell 0 Möjlighet att läsa färdig utredning 9 70 9 8 Ville inte då jag inte kände förtroende När det gäller kommuniceringen av den färdiga utredningen så hade alla utom en person fått läsa den färdiga utredningen och denna avböjde av ovanstående skäl. Detta är en tydlig förbättring mot förra undersökningen där 8 inte läst den avslutade utredningen. 7
009-07- 8 () Tabell Möjlighet att kommentera utredningen 8 5 9 7 5 9 Ingen lyssnade på mig, mamman trissade upp handläggaren 8 i den nya undersökningen hade haft möjlighet att kommentera eventuella felaktigheter i utredningen mot 5 i den tidigare. Fem personer hade inte getts denna möjlighet. Av dessa var tre aktualiserade genom anmälan. Tabell Kände ni igen ert barn i utredningen? 0 77 5 9 7 9 7 9 7 9 Allt var uppförstorat, jag var inte skadlig för barnet Det är hemskt att läsa, men det handlar faktiskt om mig Lyssnat för mycket på pappa och barn Ganska långt ifrån, exkluderande av fakta, felcitat Läste inte utredningen, gick på det som sades 77 kände igen sitt barn i den lästa utredningen, detta är 0 fler än i den tidigare undersökningen. Fem personer kände igen sitt barn till viss del. Endast en kände inte igen barnet i utredningen, denna person hade dock avböjt att läsa utredningen och gick på det muntliga. 8
009-07- 9 (). Delaktighet Inom den lagstiftning som styr utredningsarbetet betonas vikten av klientens delaktighet. Kraven på delaktighet har inte bara en juridisk ståndpunkt utan forskning pekar tydligt på att delaktighet är en förutsättning för att det skall bli en bra utredning. Ett bra och nära samarbete ökar också chansen för att de insatser som tillsätts skall få önskad effekt och därigenom en positiv utveckling för barnet och dess familj. En av BBIC:s nio grundprinciper pekar på vikten av delaktighet hos både barn och vårdnadshavare genom att utredningen skall ske i nära samarbete med dessa. Tabell Nöjd med de beslut som fattats 9 7 0 0 7 9 Har bra kontakt med mitt barn nu, och det funkar bra med mamman, sociala ger dock dålig hjälp till pappor Målen hade en del substans Ovanstående tabell visar att 7 är nöjda med den beslut som följt på utredningen, en ökning med hela 0 mot den tidigare genomförda undersökningen. Tre personer var nöjda till viss del och tre var missnöjda med den insats som erbjöds, av dessa var två aktualiserade genom anmälan. Tabell Möjlighet till delaktighet 0 77 8 5 0 0 7 5 Hade inget att säga till om, fick bita ihop Behandlaren läser våra tankar, även om det är mot våra tankar och ord 9
009-07- 0 () 77 ansåg att de hade möjlighet att vara delaktiga i utformandet av utredningen, detta var en kraftig ökning med 0 i förhållande till den tidigare undersökningen. Åtta svarande ansåg att kunnat vara delaktiga till viss del och fyra att de inte varit delaktiga alls. Hälften av dessa var aktualiserade genom anmälan Tabell 5 Ledde utredningen till insats? 8 5 0 8 8 55 Fick inte bo ihop med familjen mot slutet av förhållandet Flyttade till den psykologiska pappan Samtal som inte stämmer med agendan i utredningen Kontaktperson, medverkan med handläggare i samband med elevvårdskonferens, vilket var bra När det gäller frågan om utredningen ledde till någon form av insats så svarade ja på detta. I denna fråga var det inte så stora skillnader mot den tidigare undersökningen där 55 ledde till någon form av insats. Två svarade att det delvis lett till någon insats och fem att inte så var fallet. Två personer vet ej om utredning lett vidare till någon form av insats. När det gäller de som aktualiserats genom anmälan så ledde tre av åtta utredningar till någon insats.. Sammanfattande diskussion När det gäller båda dessa undersökningar går det inte att dra generella slutsatser, dels genom att bortfallet är stort och att undersökningarna inte är helt jämförbara genom att förvaltningens undersökning baserar sig på något fler ansökningar procentuellt sett. Samtidigt ger troligtvis undersökningen en bredare bild av ämnet än om man skulle ha intervjuat ett fåtal respondenter. Förhoppningsvis har också undersökningen gett en inblick i hur utredarna uppfattas av klienterna när det gäller bemötande, information och delaktighet. Trots ovan nämnda tänkbara felkällor pekar undersökningen på anmärkningsvärda goda resultat. Den påvisar positiva förändringar på mellan 0-7 både vad gäller bemötande, information och delaktighet. Endast i två frågor var resultaten relativt lika, dels om utredaren använt svåra ord och frågan om utredningen ledde till någon form av insats där skillnaden endast var 9 mellan de två undersökningarna. 0
009-07- () När det gäller de första frågorna som handlar om bemötandet så är det viktigt att påpeka att utgår från klienternas syn på utredarens bemötande, detta behöver inte stämma överens med det bemötande utredaren anser att de gett. Det kan även vara så att oegentligheter i beslut eller insatser kan göra att bemötandet hamnar i skymundan. Ser man till resultatet så anser en stor del av de tillfrågade att de fått ett respektfullt bemötande, man har blivit tagen på allvar och blivit lyssnad till. Utredaren har förstått klientens behov och haft den tid som behövs under utredningen. I dessa frågeställningar är det ett bättre resultat på mellan 5-0 än vid den tidigare undersökningen. Frågeställningarna som berör informationen från utredare till klient så anser en stor majoritet att de fått tillräcklig information, den har varit lättförståelig och man kände igen sitt/sina barn i den skriftliga utredningen. I princip alla hade fått läsa utredningen och de allra flesta hade fått möjlighet att kommentera eventuella felaktigheter och feltolkningar. I dessa frågeställningar är det ett bättre resultat på mellan -0 procent mot den tidigare undersökningen. Den största positiva förändringen handlade om huruvida man kände igen sitt/sina barn eller inte i utredningen. När det gäller klientens delaktighet i utredningen så ansåg mer än / att den kände sig delaktiga och en stor majoritet var nöjda med den insats som följde på utredningen och i de allra flesta fall ledde utredningen till en insats. När det gäller de som aktualiserats genom anmälan var det dock endast tre av åtta som ledde till insats. Här bör det nämnas att det är en anmärkningsvärd skillnad när det gäller möjligheten till delaktighet mellan de två undersökningarna, i den nya undersökningen kände sig 7 fler sig mer delaktiga än i den tidigare undersökningen. Orsaken till dessa goda resultat kan diskuteras, dels utifrån att det är ett litet urval och om det är de som är riktigt nöjda och eventuellt de som är ordentligt missnöjda som svarat. Frågan är också om det är BBIC:s genomförande som gett dessa goda resultat eller ej. Något bör dock tillskrivas detta faktum. Genom de utbildningsinsatser och den implementering som genomförts när det gäller BBIC så har ett tydligt fokus legat på att förbättra arbetet med barnavårdsutredningar. I utbildningarna har frågor kring information och delaktighet varit centrala vilket troligtvis leder till ett bättre bemötande. Vårt systemteoretiska förhållningssätt kan också vara en del i det goda resultatet. Detta förhållningssätt handlar också mycket om bemötande och delaktighet, att kunna lyssna och att ställa frågor på ett icke kränkande sätt. För att kunna arbeta vidare med att behålla ett bra bemötande, att hålla klienterna informerade under utredningens gång så att de känner sig delaktiga är det viktigt att fördjupa arbetet med BBIC och hålla dess grundprinciper vid liv. Dessutom är det viktigt att knyta ihop utredningsarbetet med vårt systemteoretiska förhållningssätt genom att använda metoder som har sin grund i denna teori. Det är även viktigt att de utredningsmetoder som används är kopplade till förvaltningens grundsyn, dvs. de etiska riktlinjerna och det systemteoretiska förhållningssättet. Ola Nordqvist Utvecklingsledare