Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Relevanta dokument
Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Att förstå posttraumatisk stress

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

SMART Utbildningscentrum

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Trauma och återhämtning

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Trauma och Prostitution

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Bilaga A Traumaintervju

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

En liten bok om. komplext. trauma

Lite info om hälsa & livsstil

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

INFORMATION OM INVEGA

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Ångestsyndrom-Anxiety

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vad är psykisk ohälsa?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Till dig som är barn och lider av ångest

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

En broschyr om Tvångssyndrom

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Bemötande aspekter för nyanlända.

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Att arbeta med suicidnära patienter

Hemställan om ändring i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Kris och Trauma hos barn och unga

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

det psykologiska perspektivet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

LIVET SOM BLODCANCERBERÖRD

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

Transkript:

Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer få all den stöttning du behöver i ditt arbete. Under programmets gång kan du alltid höra av av dig anonymt via meddelanden i till våra psykologer via en applikation som heter telegram. Telegram

Med hjälp av appen Telegram kan du skicka meddelanden som är krypterade till din psykolog. Anledningen till att vi väljer att använda oss av Telegram är just säkerheten. Det är viktigt för oss att du känner dig trygg när du kontaktar din psykolog. För att komma igång, börja med att ladda hem appen och gå till http://telegram.me/psychologists. Din psykolog kommer svara när du skickar meddelanden till @psychologists Här kan du ladda hem Telegram till din iphone eller Androidtelefon. ios Android Ta kontakt med din psykolog

Ett bra första steg är att skicka ett meddelande till din psykolog så han eller hon vet att du har kommit igång med programmet och kan finnas där för att stötta dig. Här är ett exempel på vad du kan skriva. "Hej! Jag har just börjat med ert självhjälpsprogram för PTSD. Jag hoppas att du kan finnas där för att stötta mig under tiden jag går programmet" OBS Stöd via Telegram är endast tillgängligt för betalande deltagare. För 2000 kronor får du tillgång till hela programmet och stöd av en psykolog under tiden du går programmet. Du kan redan nu fylla i dina uppgifter här för att få tillgång till hela programmet och få stöd av en psykolog via Telegram. Förväntningar inför programmet

Vi tänkte börja med att berätta hur programmet kommer hjälpa dig att må bättre genom att gå igenom det del för del. Programmet är indelat i två huvudsakliga delar. Del ett lär ut färdigheter för att må bra och hantera känslor Del två fokuserar på att bearbeta traumatiska upplevelser Att bearbeta ett trauma kan väcka många känslor. Vi vill därför börja med att ge dig färdigheterna för att hantera dessa känslor innan vi påbörjar arbetet med att bearbeta traumat. Del 1 Stöttning och färdighetsträning

Del 1 handlar om stöttning och att hitta pusselbitarna till ett bra liv. Efter att vi har varit med om en svår händelse är det lätt att vi tappar fotfästet. I del 1 hjälper vi dig att på nytt ta kontroll över ditt liv och ge dig förutsättningarna för att i del 2 kunna arbeta vidare med dina traumatiska minnen. Varje del är indelad i fyra kapitel. Del 1 är indelat i följande kapitel: 1. Inledning och psykoedukation om trauma (psykoedukation innebär i psykologin riktad information, i det här fallet om trauma och PTSD). 2. Avslappning och aktivering. 3. Tankar om trauma och känsloreglering. 4. Stöd i omgivningen. Del 2 Traumanarrativ och vidmakthållande

Del 2 handlar om traumatiska minnen och hur vi bearbetar dessa för att hitta tillbaka till en fungerande vardag efter en svår händelse. I del 2 kommer du att: 1. Lära dig mer om hur trauma påverkar hjärnans funktioner. 2. Påbörja din egen traumaberättelse. 3. Exponering för traumatiska minnen. 4. Vidmakthållande. Glöm inte att ta kontakt med din psykolog! Vi hoppas att du tog tillfället i akt att ta kontakt med din psykolog genom Telegram.

Om du önskar att gå programmet utan detta stöd, fundera över om det finns en vän eller anhörig som du tror skulle kunna stötta dig under arbetet med programmet? Även om vi många gånger ensamma då vi upplever ett trauma betyder det inte att vi behöver vara ensamma i arbetet att komma över det det! Väljer du att genomgå behandlingen med stöd av en anhörig ber vi dig kontakta oss på info@posttraumatiskstress.com och informera oss om detta. Information om posttraumatisk stress Du kommer nu få läsa information om PTSD och traumatiska upplevelser. Kanske har du redan läst den här informationen förut på vår hemsida eller i någon annat sammanhang. Vi ber dig ändå läsa igen. Anledningen till att vi ber dig läsa om

posttraumatisk stress och trauma är att det är viktigt att förstå innebörden av vad PTSD innebär innan du påbörjar arbetet att komma över dina traumatiska minnen. Posttraumatisk stress innebär att vi efter att ha upplevt en skrämmande eller obehaglig upplevelse börjar få ångest och obehag och andra psykiska problem. Om dina svårigheter uppfyller vissa kriterier kan du få diagnosen PTSD (Post Traumatisk Stress Syndrom). Att uppleva en traumatisk händelse är obehagligt för alla människor och de flesta som är med om någonting fasansfullt mår väldigt dåligt efteråt. Det är vanligt att man får svårt att minnas det som hände, plötsligt får flash backs av den traumatiska händelsen och börjar undvika situationer som har en koppling till den traumatiska upplevelsen. Det är också vanligt att få svårigheter med nedstämdhet, ångest och sömn. Symtom vid posttraumatisk stress

PTSD kan få dig att känna dig bortkopplad från den övriga världen Efter ett trauma kan du uppleva olika sorters symtom. Dessa symtom behöver inte vara ett tecken på att du lider av posttraumatisk stress, men det kan vara det. Du kan ha några, eller flera av symtomen som är vanliga i samband med trauma. Man brukar dela in symtomen vid PTSD i tre olika kategorier som du kan läsa mer om nedan. Återupplevande Intensiva minnesbilder av den traumatiska upplevelsen. Känslan av att återuppleva den traumatiska händelsen igen (flashbacks). Mardrömmar. Känslan av panik när du påminns om traumat. Ökade hjärtslag, illamående, muskelspänningar eller svettningar när du påminns om traumat. Undvikande

Undvikande av aktiviteter som påminner dig om traumat. Svårigheter att minnas specifika detaljer som är kopplade till traumat. Minskat intresse för aktiviteter och allmän känsla av trötthet. Känslan av att vara frånkopplad från andra människor och upplevelsen av att vara likgiltighet. En känsla av att din tid är utmätt eller kort (du gör inga framtidsplaner, som giftemål, karriär, barn etc). Ångest Svårigheter att somna eller hålla sig sovande. Känsla av ilska och irritation. Koncentrationssvårigheter. Hyperaktiv. Känslan av att hela tiden vara på helspänn. Hur du påverkas kan skilja sig åt beroende på om du är barn eller vuxen. Läs mer om det här: Posttraumatisk stress hos små barn. Posttraumatisk stress hos barn och tonåringar. Posttraumatisk stress hos vuxna. Posttraumatisk stress syndrom är en relativt ny diagnos, men psykisk ohälsa i samband med traumatiska händelser har förekommit i flera tusen år. Tack vare att vi idag förstår sjukdomen bättre har vi kunnat utveckla effektiva metoder för att hjälpa de som lider av sjukdomen. Att lida av posttraumatisk stress / PTSD kan vara skrämmande, men du är inte ensam och som tur är finns det hjälp att få. Olika typer av traumatiska händelser

Om du har varit med om en svår händelse kan du här nedan läsa hur olika upplevelser kan vara kopplade till posttraumatisk stress. Familjevåld och posttraumatisk stress. Sexuella övergrepp och posttraumatisk stress. Våldtäkt och posttraumatisk stress. Cancer och posttraumatisk stress Krig och posttraumatisk stress Migration och posttraumatisk stress Mobbning och posttraumatisk stress Skilsmässa och posttraumatisk stress Andra typer av traumatiska händelser

Du kan lida av traumatiska minnen även om du inte upplevt någon av händelserna som beskrivs ovan. Starka upplevelser av skam eller skuld under barndomen är exempel på händelser som kan upplevas traumatiska och kan påverka oss under hela livet. Att leva med en psykisk sjuk förälder är en annan upplevelse som kan skapa trauma hos barn. Det kan vara extra svårt att bearbeta denna typ av händelser eftersom vi själva kanske inte helt förstår att det vi upplevt var traumatisk för oss. Att själv ha varit fast i ett missbruk eller att ha en nära anhörig som är eller har varit missbrukare är också något som kan leda till posttraumatisk stress. Oavsett vad det är som orsakat vårt trauma är det viktigt att vi vågar vara öppna med vad det är som hänt. Det är vanligt att våra trauman blir en del av en hemlig historia i vårt liv som vi aldrig berättar för någon men som vi bär med oss som känslomässig ärrvävnad.

I behandling för PTSD tar vi hand om dessa sår och ger dem den omvårdnad som behövs för att de ska kunna läka på ett bra sätt. Vanliga myter om trauma Det är ovanligt att vi pratar om traumatiska upplevelser till vardags. Det har gjort att vissa myter kring trauma uppstått. 1. Det är farligt att prata om trauma Att berätta om ett trauma kan väcka starka känslor av obehag. Det är därför vi i den här delen av programmet börjar med att ge dig verktygen du behöver för att hantera dessa starka känslor. Men att ett minne är plågsamt betyder inte att det är farligt och när du känner dig redo kommer berättandet hjälpa dig bearbeta ditt trauma.

2. Det är svårt att behandla trauma Behandling av trauma med hjälp av kognitiv beteende-terapi har i forskningsstudier visat sig ha en liknande effekt som behandling av andra former av psykisk ohälsa. Däremot ställer behandlingen höga krav på kompetens hos terapeuter som hjälper patienten att bearbeta sina svåra minnen. 3. Det är extremt ovanligt att vara med om ett trauma Att vara med om en traumatisk händelse är väldigt vanligt. 20-25 procent av flickor och ca 10 procent av pojkar vid 18 års ålder medger att det varit med om minst en traumatisk händelse kopplat till våld eller sexuella övergrepp. Känslor av ensamhet och utanförskap är vanligt efter ett trauma men det är viktigt att veta att du är långtifrån ensam. 4. Ett trauma kan bara vara en naturkatastrof eller en situation där jag är hotad till livet Många känner sig förvirrade efter att ha upplevt en traumatisk händelse. Når våld eller sexuella övergrepp förekommer i en nära relation är det lätt att bli överväldigad av våra känslor. Men även människor vi tycker om kan utsätta oss för ett trauma. 5. Ett trauma kan aldrig bli helt läkt Ibland kan det efter ett trauma kännas som någonting inom oss har gått sönder. Lyckligtvis går det att laga. Efter att ha bearbetat ett trauma berättar många att de får tillbaka hopp och får en ny styrka som ger dem möjligheten att skapa det liv som de vill leva. En av världens mest framstående psykologer Marsha H. Linehan har själv upplevt trauma och skapade dialektisk beteendeterapi för att hjälpa människor med svårigheter att reglera känslor.

Längre ner kommer du få svara på kunskapsfrågor om trauma och själv fundera över dina mål för programmet. Bra jobbat, nu har du läst igenom första kapitlet! Sammanfattning I det första kapitlet har du tagit kontakt med din psykolog eller en när anhörig, lärt dig vad posttraumatisk stress är samt lärt dig hur det här självhjälpsprogrammet är uppbyggt och kan hjälpa dig att bli fri från dina symptom. I slutet av varje kapitel kommer vi kort repetera det som du lärt dig i programmet med några kunskapsfrågor. Kunskapsfrågor kapitel 1

1. Kan du komma i kontakt med en psykolog medan du läser programmet? A. Det vore bra att ha kontakt med en psykolog men det finns tyvärr ingen möjlighet till det. B. En psykolog finns tillgänglig via meddelanden på @psychologists via applikationen Telegram för betalande deltagare i programmet. Applikationen har valts ut eftersom den har stark kryptering och du har alltid möjligheten att vara anonym. Det kan också vara användbart att få stöd av anhöriga när du går programmet. C. Det här är ett program som det är menat att du läser själv. 2. Vad är målsättningen med del 1 av detta program? A. Att lära ut vad posttraumatisk stress är samt ge mig alla verktyg jag behöver för att senare i programmet kunna arbeta med att bearbeta traumatiska händelser. B. Att direkt exponera mig för obehagliga minnen på ett okontrollerat sätt. C. Att ge ut information om olika sorters trauma. Kan behandling hjälpa för alla former av trauma? A. Absolut, behandling är hjälpsamt för alla former av trauma och för alla människor. Även om inte alla personer direkt blir av med alla sina symptom brukar de flesta som genomgår en behandling rapportera en förbättring. Hur lång tid en behandling tar kan däremot påverkas av typen av trauma och antalet traumatiska händelser. Det första steget att påbörja behandling är ofta det svåraste så även om det kanske inte känns så har du redan tagit ett stort steg mot att överkomma dina svårigheter. B. Nej, för vissa typer av trauma så hjälper inte psykologisk behandling.

C. Nej, behandlingen är bara hjälpsam om man är en stark person så om jag inte är en tillräcklig stark person kommer inte behandlingen att hjälpa mig. Svar på kunskapsfrågorna 1: B 2: A 3 A Hemuppgifter

I alla former av psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi är hemuppgifter ett viktigt inslag. Inom kognitiv beteendeterapi utgår vi ifrån att allt det vi gör i vårt liv, inte bara stunden när vi träffar en psykolog eller läser text i ett program har möjligheten att påverka vårt mående. Hemuppgifterna blir därför en naturlig fortsättning på arbetet du gör när du läser texten i programmet och svarar på frågor. I början av programmet kommer hemuppgifterna ta kortare tid att genomföra. I senare delar av programmet kommer det vara mer utförliga. Hemuppgifterna är den absolut viktigaste delen i vårt program. Så ta dig tid att genomföra dem! Hemuppgift 1

Välj ut dina egna mål med programmet För att göra din första hemläxa fyller du i formuläret som du kommer till genom att klicka här. Har du svårt att fundera ut några mål kan du ta hjälp av exemplen nedan. Här är några exempel på mål: Gå vidare från det som har hänt och komma tillbaks till mitt liv. Sluta känna mig nedstämd. Få tillbaks min tro på framtiden Lära mig att hantera min ilska. Hitta sätt att hantera min ångest. Sluta känna känslor av skuld och skam kopplat till det som har hänt. Sluta må dåligt av återkommande påminnelser från det som hände mig. Jag vill lära mig hantera mina känslor på ett bättre sätt. Gå vidare från den traumatiska händelsen och klara av att vara öppen med det som har hänt mig när jag träffar människor jag litar på i min närhet.

Grattis! Du har nu genomför t den första delen i det här programmet. Ta gärna ett par dagar att fundera över det du har läst och dina mål. När du är redo att fortsätta och har fyllt i dina mål med programmet kan du gå vidare till del 2 här. I kapitel två i programmet får du lära dig utmärkta färdigheter för välmående. Gå vidare till del 2 Skicka meddelande