Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden? VOSE-projektet Utbildningsstyrelsens arbetsseminarium 25.3.2010
Syftet är att skapa en modell för kompetensprognostisering inom alla yrken och branscher 1. Val av bransch, t.ex. social- och hälsovården 2. Bakgrundsutredning om branschen 3. Framtidsscenarier om branschen 4. Framtidsscenarier om kompetensbehoven inom branschen Olika verktyg utvecklas för att få till stånd detta
Prognosmodellen ska gälla yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning utbildning för unga och vuxna behov på kort, medellång och lång sikt Modellen piloteras på finska inom byggbranschen på svenska inom social- och hälsovårdsbranschen (speciellt dagvård och annan barn- och familjeverksamhet)
1. Val av bransch Barnrådgivningen Familjedagvård Gruppfamiljedagvård Vård i hemmet Öppen dagvård Barnklubbar Specialdagvården Specialsjukvården DAGVÅRDEN Barnträdgårdslärare Barnskötare Assistenter Övrig personal Barnskyddet Tal- och verksamhetsterapeuter Kultursektorn Förskolan Skolan
2. Bakgrundsutredning om branschen Bakgrundsutredningen för dagvården och barn- och familjeverksamheten http://www.oph.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/oph/embeds /122073_Bakgrundsutredning_dagvard_barn_familj_2010.pdf
Framtidsfaktorer enligt SOTE-projektet Kund-, service- och yrkesstrukturerna samt arbetsprocesserna bör förnyas Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och det tidiga ingripandet bör utvecklas Kunderna blir allt mer utbildade och krävande Det kommer att råda brist på arbetskraft Teknologin kommer in i vården Andelen privata tjänster kommer att öka Behoven av specialsjukvård minskar Ansvarsfördelningen mellan olika yrkesgrupper kommer att förändras Behovet av mångprofessionellt samarbete ökar Invandringen ökar, vilket ökar behovet av särskilda tjänster. Behovet av förändringsledarskap ökar Krav på kostnadseffektivitet och effekter ökar. Nya yrken uppstår. ( Etelä-Karjalan koulutuskuntayhtymä 2009: SOTE-ennakointi, sosiaali- ja terveysalan tulevaisuuden osaamistarpeiden ennakointi)
3. Framtidsscenarier om branschen 1. Business as usual-scenarie 2. Katastrofscenarie 3. Utvecklingsscenarie enligt trenden: mångprofessionalism och smörgåsbord 4. Utvecklingsscenarie enligt trenden: teknologin kommer in i vården Alla fyra scenarier utgår från ett nationalekonomiskt scenarie som stämmer överens med tänkandet inom prognostiseringen av kvantitativa utbildningsbehov.
Scenarie 1 Världen förändras, inte vården Nuvarande strukturer inom vården. Färre skattebetalare och fler pensionärer, svagare offentlig ekonomi åldrande befolkning och ökat vårdbehov. Risk för arbetskraftsbrist. Invandringen otillräcklig. Ökar förvärvsarbetet och ökat tryck på dagvården. Familjedagvården kompletterar. Hemvårdsstödet minskar. Vård hemma ökar inte. De sociala problemen ökar och avspeglas i dagvården. Behov av särskilt stöd fortsätter öka. Stora skillnader mellan regioner och kommuner. Kommunerna i Svenskfinland avfolkas inte. Dels stora, dels små kommuner. Dels utvecklat tvärprofessionellt arbete, dels stagnerad utveckling. En del kommuner har överfört dagvården till bildningssektorn, andra håller kvar den inom social- och hälsovården. Glapp i samarbetet mellan dagvård, rådgivning och skola i många kommuner. Familjerna allt mer krävande. Majoriteten av barnen har tvåspråkig bakgrund. Tvåspråkig dagvård skapas på många ställen för att effektivera dagvården. Bristen på dagisplatser innebär att kommunerna delvis köper privata dagvårdstjänster. Svenska små dagvårdsaktörer klarar sig dåligt i upphandlingen.
Scenarie 2 Välfärd och vård nedmonteras Finland reser sig inte ur finanskrisen, ekonomin försämras katastrofalt. Skattebetalarna minskar, åldringarna och långtidsarbetslösa ökar. Samtidigt arbetskraftsbrist. Ingen invandring. Avfolkning i glesbygden, sociala problem i tätorterna. Vården klarar inte miniminivån. Alla resurser går till akuta problem. Pandemier lamslår samhället. Dagvårdsavgifterna höjs. Föräldrar blir hemma med barnen. Fattigdomen och de sociala problemen ökar i barnfamiljerna. Antalet omhändertagna barn ökar. Barnskyddet hinner inte. Många barn far illa. Dagvårdsgrupperna blir större.personalen utbränd, personalomsättningen hög. Obehöriga hoppar in. Dagvården på svenska lider särskilt mycket av arbetskraftsbrist. Tvåspråkiga daghem skapas för att nå effektivitet. Ingen pedagogisk eller organisatorisk utveckling.
Scenarie 3 Barn- och familjecenter Sysselsättningsläget gott, ökad invandringen, ökat förvärvsarbetet och ökat tryck på dagvården. Ökat behov av arbetskraft. Dagvården utvecklas till en attraktiv och flexibel arbetsplats. Barnskötare och barnträdgårdslärare utbildas t.ex. genom läroavtal och med smidiga flerformsstudier. Utbildningen på olika nivåer samarbetar. Dagvården är kundtillvänd och betjänar de alltmer heterogena familjerna.föräldrar erbjuds olika flexibla lösningar: hel- och deltidsvård, öppen dagvård, vård under nätter och helger. Barn- och familjecenter med samlade tjänster gällande dagvård, rådgivning, skola, barnskydd och särskilt stöd. Hälsofrämjande och förebyggande dagvård. Särskilda behovuppmärksammas i ett tidigt skede. Språkligt stöd ges en-, två- eller flerspråkiga. Kulturen tas in i verksamheten. Dagvården stöder aktivt fostran i hemmet och förbereder för livslångt lärande och samarbetar med skolan. Centren blir svenskspråkiga samlingsplatser. Verksamheten är tvärprofessionell och slimmad med tydlig ansvarsfördelning. Vissa tjänster köps privat.
Scenarie 4 Vård på webben Finlands ekonomi har stärkts pga teknologiska innovationer,en ny kraftig högkonjunktur och export även inom vården. Relativt god offentlig ekonomi. Sysselsättningsläget är gott, invandringen ökar. Det ökade förvärvsarbetet ökar trycket på dagvården. Vården blir preventiv och i hög grad självadministrerande med hjälp av olika former av intelligent teknologi. Föräldrar arbetar mer hemifrån. Många föräldrar vill köpa tjänster till hemmen eller utnyttja öppna dagvårdstjänster. Daghemmen är IKT-utrustade med stora interaktiva datorskärmar. Teknologin blir en naturlig del av leken och barnen och dagvårdspersonalen har möjlighet till kontakt med föräldrarna under dagen. Personalen kan smidigt ta hjälp av experter för olika former av särskilt stöd genom videokonferensverktyg och i communitys inom de sociala medierna.
Framtida kompetensbehov enligt svenskspråkiga daghem i Södra Finland hösten 2009 Familjen, föräldrasamarbete Mångkulturalism och språk Pedagogik Teknik och media Administration och ledarskap Flexibilitet Källa: Sydkustens landskapsförbund, opublicerat material 10.11.2009, bearbetning Kristel Englund, Utbildningsstyrelsen
På arbetsseminariet i november 2009 tog piloten fram vissa kompetensbehov enligt dessa scenarier, som finns i en lite utförligare form införda i dokumentet om scenarierna som sändes ut på förhand. Dessa ska vi i dag jobba vidare med! Detta arbete kommer ytterligare att fördjupas genom elektroniska expertpaneler (= piloten)
Kontaktperson för den svenskspråkiga delen i VOSE Undervisningsrådet Heidi Backman heidi.backman@oph.fi 040 348 7187 VOSE:s projektchef Ulla Taipale-Lehto ulla.taipale-lehto@oph.fi 040 348 7760 VOSE:s projektassistent Seija Saari (talar svenska) seija.saari@oph.fi 040 348 7931