3 6
Omslag: Anna Nordenskiöld framför sitt verk Orientalisk röd som är förstapris 2016. Fotografi: Jennie Fahlström KÄRA MEDLEMMAR Plötsligt händer det. Efter ett och ett halvt års ideella insatser för att etablera SAK UNG kan vi nu med stolthet informera om att vår satsning, för att få fler unga engagerade i samtidskonsten, får ett generöst stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse. En introduktion till projektet finner ni längre bak i detta nummer. Efter flera års ovärderligt ideellt engagemang i styrelsen tackades Carina Seth Andersson, Charlotte Cederström och Christer Ragnar av på årsmötet. Samtidigt välkomnades Iris Müller-Westermann, blivande chef för Moderna Museet Malmö och formgivaren Patric Leo till styrelsens kommande arbete. I våras kunde vi också välkomna konstvetaren Anna Hesselbom som ny medarbetare på SAK:s kansli och här intill kan vi läsa deras svar på ett par korta frågor om det nya engagemanget i SAK. Bland alla nyheter kan vi med glädje presentera årets 120 vinster av 21 konstnärer som visas på vinstutställningen i oktober och lottas ut 24 november. Årets inköpsnämnd har bestått av ideella krafter genom konstnären EvaMarie Lindahl i Malmö, Bella Rune och Björn Springfeldt från SAK:s styrelse och undertecknad. Jag tackar även för förslag som inkommit från övriga i styrelsen. Nytt för i år är att jag skrivit ett par rader om de utvalda verken som kan fungera som en möjlig ingång. Dessutom får vi i detta nummer stifta närmare bekantskap med årets förstapriskonstnär, Anna Nordenskiöld, som målar under långa perioder för att ytterst koncentrerat reducera sitt måleri. Vi möter också Christian Partos, årets 100-priskonstnär, som i sviten till SAK i skrivande stund arbetar med diamantslippasta på filtboll över spegelglaset. Den leende spegelbilden kommer att presentera omgivningen i en humoristiskt förvrängd version, som om något plötsligt har hänt. Lycka till i dragningen! Jennie Fahlström, redaktör & intendent Fotografi: Maja Flink
TRE NYA I SAK På årsmötet 18 maj 2016 valdes blivande chefen för Moderna Museet Malmö, Iris MülllerWestermann och formgivaren Patric Leo in i styrelsen. I våras blev det också klart att vår nya medarbetare på kansliet är konstvetaren Anna Hesselbom som började tjänsten som assistent i april. Vi vill välkomna alla tre till SAK! i dag viktigare än någonsin. En föryngring av medlemmarna är viktig och behövs för att följa med en ung konstscen samtidigt som SAK måste göra sig mer synlig så att medlemstalen vänder uppåt igen. Fotografi: Jennie Fahlström Fotografi: Åsa Lundén / Moderna Museet Fotografi: Patric Leo SAK är en 184 år gammal institution, hur ser du på det historiska arvet och framtidens möjligheter? Med den stora Munch-utställningen vågade SAK till exempel 1894 att satsa på en ung inte särskild känd norsk konstnär. Utställningen som SAK anordnade påverkade dåtidens svenska konstscen avsevärt och gjorde Edvard Munch känd i Sverige innan han fick sitt erkännande i Norge. Bland de mer än 100 verken visades de som i dag anses som hans mest ikoniska verk: Skriet, Madonna, Vampyr. I dag är han Norges internationellt viktigaste konstnär genom tiderna. Tiden och konstscenen har ändrats under årens lopp och SAK har följt med. I dag ligger SAK:s fokus på svensk konst och sedan ett antal år har SAK slutat att anordna utställningar. Men att bidra med vassa inköp till en konstutveckling utan finansiella vinstintressen är kanske Vad är SAK för dig? Mitt första nära möte med SAK fick jag då jag formgav årsboken med Torsten Andersson 2002 och det var ett väldigt inspirerande och viktigt samarbete för mig och det var kul att då upptäcka vilken kraft det fanns i SAK. Sedan har jag precis också arbetat med den nya årsboken Ingångar & Utvägar vilket också var spännande med så många olika berättelser från både konstnärer och medlemmar. Vad är SAK för dig? En engagerad och traditionsrik förening som vill främja samtidskonsten i Sverige och som fungerar som en förmedlare mellan kultur- och konstintresserade människor och konstnärer. SAK:s spännande ateljébesök ger möjlighet till dialog med konstnärerna om deras verk och inblick i hur konsten blir till. Årsböckerna har jag i alla år som jag har varit medlem läst med stort intresse och glädje. Genom inköp av konst som sen lottas ut stöds konstnärer och medlemmarna som vinner får möjlighet att umgås med verket hemma. Det blir kanske början till ett ökande intresse och möjligen ett konstsamlande. Iris Müller-Westermann nyvald ledamot i SAK:s styrelse Du har tackat ja till att arbeta ideellt i SAK:s styrelse. Kan du berätta hur du ser på arbetet? SAK fyller en viktig roll på den svenska konstscenen. SAK är en oberoende förening som förmedlar kunskap om konst och en förståelse för visuella uttryck i vår samtid till en kulturintresserad allmänhet. SAK skapar nära kontakter mellan konstintresserade medlemmar och konstnärerna genom ateljébesök och samtal. Jag har tackat ja till uppdraget därför att jag gärna vill bidra till att intresset för kultur blir ännu större. sprida den mest intressanta och spännande konsten. Anna Hesselbom, ny medarbetare på SAK Patric Leo, nyvald suppleant i SAK:s styrelse Du har tackat ja till att arbeta ideellt i SAK:s styrelse. Kan du berätta hur du ser på arbetet? Det är ett riktigt hedersuppdrag och jag blev väldigt glad när jag blev tillfrågad. Jag har som formgivare till många böcker arbetat nära många konstnärer och fotografer genom åren och det har gett mig mycket insikt och erfarenhet som gör att jag tror att jag kan bidra med att utveckla SAK:s framtid. SAK är en 184 år gammal institution, hur ser du på det historiska arvet och framtidens möjligheter? Det är fantastiskt med en så lång historia och det finns en tyngd i det när man funderar på framtidens alla möjligheter. Det finns i dag ett väldigt intresse och en nyfikenhet på samtidskonst och SAK fyller en viktig roll i att uppdatera medlemmarna om nya konstnärer och konstverk. SAK ska fortsätta hitta nya vägar att Kan du berätta hur du ser på ditt nya arbete som assistent på SAK:s kansli? Det är roligt att tänka att man förvaltar ett 184 år gammalt arv och samtidigt fortsätter att arbeta för att hålla SAK relevant i vår tid. Arbetet är väldigt varierande och utifrån sett är det nog svårt att förstå vilket intensivt och engagerat arbete som utförs på det lilla kansliet med 1,6 tjänster. Det är fantastiskt att bläddra i gamla årsberättelser som är så vackert bundna i skinnband och högtidligt anger titlar som häradsskrivare, grevinna och telegrafist för medlemmarna. Jag är övertygad om att SAK har en viktig roll att spela i dag, som obunden aktör, att lotsa en in i konstvärlden. Extra roligt är det ju att SAK ung fått stöd att utvecklas. Att få in de unga är så klart avgörande för SAK:s fortlevnad i ett längre perspektiv. Vad är SAK för dig? För mig är SAK en viktig fri aktör utan kommersiella intressen. Och det är en fantastisk tanke att alla vi medlemmar har samma chans att vinna ett konstverk och samtidigt vara med och stödja den samtida konsten i Sverige.
vinst nr 1 Anna Nordenskiöld ( f 1950) Orientalisk röd 2016 Alkydfärg på linneduk, 120 x 95 cm
ÅRETS FÖRSTAPRIS ORIENTALISK RÖD AV ANNA NORDENSKIÖLD Hänger den snett? frågar Anna Nordenskiöld när jag kommer på besök med SAK:s ordförande Björn Springfeldt för att titta närmare på målningen Orientalisk röd i den ljusa ateljén i Malongen på Södermalm. Apropå Annas fråga om den eventuella snedheten berättar Björn om jazzmusikern Thelonius Monk, vars fru ständigt justerade konstverken i hemmet så att de hängde rakt. Monk gick å sin sida och stötte till de olika verken för att man, som han menade skulle se dem, vilket man ju gjorde om de hänger snett. Vi provar att justera det sneda men i Malongens nästan fyrahundraåriga väggar och tak finns en snedhet som kan bli rak om ditt eget huvud vinklas något eller om du väljer ut endast en list eller sida att förhålla målningen till. Orientalisk röd är förstapris i årets dragning. Bakgrunden är vit och fylls av rörelser, former och samspel i framträdande rött. Det röda finns i många nyanser och målningen har långsamt arbetats fram under de senaste två åren där övermålningar och undermålningar går in i och ut ur varandra. Anna Nordenskiöld har rest mycket och ser sitt konstnärliga arbete som en upptäcktsresa, där det handlar om att följa de vägar man inte känner till. Inte för inte är hon släkt med upptäcktsresanden Adolf Erik Nordenskiöld, som bland annat fann Nordostpassagen 1879 med skeppet Vega när han färdades från Atlanten till Stilla Havet genom att segla norr om Sibirien. Anna är född i Åre 1950 men reste som 16-åring till Detroit där skivbolaget Motown startats och soulmusiken gjorde stort intryck på småstadsflickan som efter ett år kom hem till Sigtuna. I snart trettio år har Anna långsamt utforskat måleriets möjligheter parallellt med undervisning på Konstfack. Den senaste tiden har Anna åkt längre perioder till ön Lamu utanför Kenya där hon byggde ett hus och upptäckte en ny värld. Hur ser du på ditt arbete som konstnär? För en del konstnärer räcker det med att upptäcka ett sådant här rum (ateljén), och hela komplexiteten ligger här. Men jag vill se vad som finns i nästa rum och nästa. Jag tror att det har haft en betydelse med upptäcktsresanden i släkten, säkert då inte genetiskt utan vilka skrönor och berättelser man är uppvuxen med. Anna berättar hur hon som utbytesstudent i Detroit började varje skoldag med ämnet konst och hur det öppnade upp för nya perspektiv och sannolikt förde in henne på konstnärsbanan. Hon ville bli teckningslärare och kom in på Konstfack i mitten på 70-talet som då präglades av revolutionär stämning där det var mycket snack om olika teorier. I den miljön som också var kreativ började hon att måla. Som alla som inte kan låta bli en penna målade Anna där hon kom åt, hon gick Birkagårdens förberedande konstskola där konstnären Arne Charlez som också varit lärare på Konstfack blev viktig, och så kom hon in på måleri på Kungliga Konsthögskolan. Bara något år efter examen deltog Anna i flera utställningar och uppmärksammades stort men hon berättar att hon var för ömtålig för att följa upp det som skulle kunna fortsätta. Hon drog sig tillbaka. Man ska vara både entertainer, följsam och tjockhudad för att hålla balansen, förklarar hon. Totalt gick jag 12 år i konstskolor, man kan tro att det är skyddat, men det är det ju inte när man inte har framtiden i sin hand. Rent måleriskt, hur har ditt måleri vandrat på trettio år? Redan från början var färgerna ganska få i varje målning. Jag har reducerat nästan hela vägen. När jag fick barn 1991 fick det en påverkan och jag hade ett fysiskt behov av att göra objekt och gå ut i rummet som målare. Jag var särskilt intresserad av hur saker fäster på marken, brytpunkten, rummet som en berättelse. Speciellt på utställningen Vägs ände 1999 på SAK Rödbodtorget i Stockholm, som blev slutpunkten på den måleriperioden. Efter den utställningen hade Anna nått en slags nollpunkt då allt slocknade. Hon hyrde ut sin stora ateljé och flyttade in i ett pyttelitet rum och så småningom började hon måla från början igen och det blev föreställande. Hon letade sig fram långsamt för att försöka greppa verkligheten. Det figurativa och det abstrakta har löpt parallellt genom åren, det figurativa dyker upp när jag inte förstår hur världen fungerar. Det abstrakta handlar om inre processer. Bilderna från denna period blev serien Man, Heaven and Earth, 21 avskalade stora målningar av båtar, berg, flygplan och simmare målade med en liten pensel. Det är ett disciplinerat måleri som påminner om den nya sakligheten från 1920-talet. Anna berättar att när dessa bilder var klara så kunde hon gå vidare, och hon hade börjat mjuka upp sig själv med mer abstrakta bilder. Kan du berätta om»orientalisk röd»? I livet och konsten ska man inte skära bort olika delar utan det är viktigt att vara rädd om alla grenar. För mig har saker pågått parallellt, och först när det brinner ihop i slutet fattar man vad de olika valen har lett fram till. Orientalisk röd är en del i serien Plots and Houses inspirerad av byggandet av ett hus. Ritningar, konstruktioner, tomtkartor, processen med allt som kommer ur byggande. Man bygger sitt liv. Nya relationer, nya konstruktioner. Att komma hem eller inte komma hem. Jag tar bort delar, och lägger till, tar bort annat. Jag målar Orientalisk röd snabbt och koncentrerat men i omtagningar, under lång tid. Målningen har fortfarande kvar sin direkthet och det var jävligt kul helt enkelt att måla den här målningen. De olika cirklarna tänker jag i relation till varandra, olika möten och tillstånd, speglingar av varandra, fördröjningar, upprepningar. Relationer. Det som gör att en målning känns rätt är ju att man kan fortsätta att titta på den, när det inte tar slut och när man inte har svaren, skulle jag säga. Det som är kvar och blir rätt kan man sällan tänka fram utan det kommer bakvägen från en inre erfarenhet, från ens samlade kunnande. Jennie Fahlström
vinst nr 2 Roland Persson (f 1963 ) Six o clock 2013 Skulptur i silikon, höjd cirka 50 cm Det var längesedan den gick rätt men med jämna mellanrum måste ju tiden rimligtvis stanna på klockan sex, även om det inte längre syns. Det är inte så noga, nu är det nya tider och visarna har gått vidare till andra uppdrag. Kvar finns små kikhål för den som håller till innanför. I den gamla klockan finns ett bo där pippifåglar insett hur urtavlans söndervittrade sköld kan fungera som ett skydd för det hem som skapats på andra sidan. Ett mindre sabotage har uppdagats i urtavlans område för klockan ett där liten fågel med filt om magen har tryckt sig ut. Roland Perssons skulptur är gjuten helt i silikon i skala 1:1 så som han arbetar genomgående. Det är inte skildringen av verkligheten som är viktig, utan bilden av bilden av verkligheten, som framträder genom silikonets kvaliteter, som ett nedsmutsat filter. vinst nr 3 Èva Mag (f 1979) Arkiv 8 2015 Pigmentutskrift på syrafritt papper, 97 x 97 cm I Éva Mags arbete i olika tekniker som textila skulpturer, fotografi och installationer finns en utpräglad känsla för kropp och rum. Ungefär som om konstnären samlat på och arkiverat kroppars rörelsemönster genom tygdockors ihopsydda hudlager eller tillfälliga dräkter till dans. Verket Arkiv 8 är ett fotografi, där den en gång så rörliga dräkten lagts tillrätta och nålats fast i sin bakgrund, som en fjäril på ett naturhistoriskt museum. Betraktarens möjlighet att noggrant studera den följsamma kroppen när den en gång var aktiv, får extra liv av de strumpbyxor under kjolen, som det fortfarande svänger om. Den arkiverade dräkten avslöjar inte om den del, som täcker huvudet även skymmer synen hos dräktbäraren, vilket väcker tankar om hur man tar sig fram enbart genom känsel och absolut gehör. vinst nr 4 Simon debrée (f 1985) Artifacts 2016 Olja på duk, 119 x 92 cm Simon debrées oljemålning Artifacts har en märklig kvalitet av att se ut som ett gammalt pussel i trä. Den sorten som inte är så lätt att lägga, men där utmaningen ligger i att foga form med form snarare än efter motiv. Pusselbitarna är lika organiska som landskapet som återges på motivet. De höstlikt orangea färgerna lyser upp möjligheterna att urskilja ett särskilt fält från ett annat. Det är ett stiliserat och lite grovhugget måleri, som övertygar genom färgernas och formernas samspel och kollisioner, som ser ut att komma underifrån duken och ut mot betraktaren.
vinst nr 6 Lennart Mossberg (f 1954) Sjörapport 2015 Olja på duk, 80 x 90 cm vinst nr 5 Michael Schleu (f 1961) Rest i Ljus 2015 Olja på duk, 100 x 64 cm Michael Schleus målning påminner om en arkeologisk utgrävning. Titeln Rest i ljus kan syfta på de lämningar, som nu bara finns spår av, men som sannolikt har fler lager om bara det som döljer dem försiktigt borstas bort. Rest i Ljus kan också spegla målningens»utgrävda» partier, som framträder som just uppresta, tack vare det kontrasterande dagsljuset. Här finns en dramaturgi mellan undermålningar, som övermålats eller övermålningar, som undermålats. Vilket lager som kom först är ännu oklart. Genom att låta blicken varsamt följa och skrapa bort de första lagren av det synbart ogenomträngliga öppnar sig en möjlig väg tillbaka till antiken. Av de många inslag som återkommer i radion under ett dygn finns sjörapporten som en trogen vän bland opålitliga naturkrafter. Sjörapporten, som presenteras i en obruten monologform, påminner om performance, en slags spoken word, där Kattegatt, Gävlebukten och Bottenviken många gånger spelat huvudrollen. I Lennart Mossbergs oljemålning Sjörapport får den ofta sakliga, men ack så poetiska prognosen liv genom vindarnas tänkbara riktningar, den något disiga sikten och en låg vattennivå, som trots varningar kan locka även vana sjöfarare att gå på grund. vinst nr 7 Hans Isaksson (f 1962) Gloves 2014 Aluminium emaljfärg, 24 cm h En ensam arbetshandske hänger på väggen som en påminnelse om en viktig insats. Så viktig, att handskens samarbetspartner, makan eller maken bland arbetande par, förlorats på vägen. Passformen, mjuk i början och stel och obändig efter allt hårt slit, håller ändå i rätt många år. Kraften i en väl använd arbetshandske ger skulptural form åt föreställningar om arbetets förtjänster, ett före och ett efter. Hans Isaksons handskar, med eller utan sin andra hälft, är gjutna i aluminium och målade för hand med en känsligt utförd tromp l oeil effekt.
vinst nr 8 Leif Mattson (f 1954) Du är mitt täcke 2015 Blandteknik, 65 x 52 cm I Leif Mattssons collageliknande målning Du är mitt täcke finns det många möjligheter att följa spår efter olika tekniker. Men i motivet, som böljar fram likt ett utsnitt från en kubikmeter hav, finns något drömskt. Är det en jättemanets trådar, som lyckats stänga in sitt byte, eller är det sömnens tunga och vilsamma krafter, som håller den sovande i sitt grepp? Korta fraser, som»väck mig med drömmar», blandas med urklipp och måleri i ett myller av aktiviteter som pågår parallellt. Kopplingarna till sömnen och en återkommande önskan om att i vila bearbeta, eller släppa dagens mödor, blir mindre kravfyllda när små märkliga toppluvor, eller är det behållare, som förblir gömda för betraktaren, simmar runt i samma fält som tankarna från en dag som passerat. vinst nr 9 Anna Nordström (f 1984) Best Western Slippers 2013 Paljetter engångstofflor, 30 x 12 cm Anna Nordström arbetar med textilens inverkan på vår vardag. Hon tar i verket Best Western välkända hotelltofflor, som i vanliga fall är tvättbara och vita och kan sättas på vilken fot som helst, och omvandlar dem till upphöjda juveler. I många av hennes arbeten finns referenser till välkända loggor eller korta informationsstycken, som Free Wi-Fi, som ska få oss att välja café efter möjligheter. Ofta får de kända styckena eller varumärkena nya sammanhang, tack vare textila förskjutningar i skala eller material. I de två tofflorna, som här blivit ett udda par, har konstnären med stor precision sytt fast varje paljett och pärla, som om tofflan vore turistens haute couture. Ett sätt att utmärka sig även om stommen, tofflan och loggan är densamma för alla på hotellet. Individualismen kontra kollektivet är i ständig kamp om uppmärksamhet, allt handlar om vilka val du gör. vinst nr 10 Bianca Maria Barmen (f 1960) Tvillingar 2015 Gips Ed 1/6, h 17 cm Så nära inpå kan tvillingarna komma varandra. Alltid en av två. Eller två av en. Enägg eller tvåägg är ren formalia, som vanliga syskon sägs det om»tvåäggarna», men stämmer det verkligen? En jämn kamp om likheter och olikheter kan leda bort från påtvingad tvåsamhet eller fram till en närhet i tanken och känslan av ett vi, som svårligen utmanas av de som står utanför. Det finns föreställningar om att tvillingar har en telepatisk förmåga, som om tvillingskapet innebar något övernaturligt. I Bianca Maria Barmens skulptur ges en annan bild. Ömt skildrat i det lite sträva materialet gips skymtar år av gemensamma egenheter där en blick, en grimas eller ett tonfall i rösten säger allt för din tvilling.
vinst nr 11 Bigert & Bergström (Mats Bigert f 1965 Lars Bergström f 1962) In Memory of a Melting Glacier 2016 Mässing, 10 x 36 x 20 cm Kebnekaises södra topp riskerar att inte längre vara Sveriges högsta punkt på grund av det allt varmare klimatet, som gör att glaciären smälter. Konstnärsduon Bigert & Bergström har i en aktion försökt rädda toppen från att smälta mer genom att täcka in den i ett guldskimrande och reflekterande gigantiskt tygstycke. En filmatisering av denna symboliska handling för att hindra klimatförändringarnas framfart och en replika av Rescue Blanket for Kebnekaise visades på utställningen The Freeze tillsammans med en minnesskulptur av hur den södra toppen såg ut 2014. In Memory of a Melting Glacier är gjuten i mässing och är en mindre version av minnesskulpturen från samma utställning. vinst nr 12 Hilda Hellström (f 1984) Sedimentation urna 2014 Formgjuten Jesmonite pigment, 43 x 17 x 17 cm Den geologiska process när material faller ner genom vätska och lagras exempelvis på havets botten kallas sedimentation. Lager på lager packas materialet, som över tid blir till sten. Hilda Hellström leker med naturens förlopp och förleder oss att blanda ihop vad som är naturligt och artificiellt. Urnan, många gånger avsedd för kroppens sista stoft som ska bli till jord, är gjuten i ett kompositmaterial kallat Jesmonite och ser ut som sten, känns som sten och är tung som sten. Skärningspunkten mellan natur och kultur blir sinnebilden för Hellströms lekfulla konstnärskap. vinst nr 13 Katja Aglert (f 1970) Construction #4 Aurora Borealis 2009 Screentryck, 52 x 70 cm. Verket sett i dagsljus till vänster och i mörker till höger.»aurora Borealis», mer känt som norrsken, är ett ljusfenomen som lyser absintgrönt på himlen när rymdens partiklar krockar med atmosfärens atomer och molekyler. Samma gröna färg, men framställd av människan, används som nödljus på ubåtar när mörkret är ett faktum och inga andra ljuskällor finns att tillgå. Katja Aglerts screentryck, tryckt i 3 D med denna nödljusfärg, syns bara i mörker. Det första intrycket av ett vitt verk i en vit ram blir i mörker till en kraftfull grön virvel, vars rörelse lockar betraktaren ut i rymden igen.
vinst nr 14 Linda Hofvander (f 1978) The Tesseract 3 2016 Pigment print vitlaserad ram och reflexfritt glas 3/5, 42 x 33,5 cm I sin svit The Tesseract, som består av fem fotografiska bilder med en tänkt fyrdimensionell kropp, går Linda Hofvander närmare in på djup och yta. Den vita kroppen är i en vinkel alldeles platt, som en stängd dörr, men backar betraktaren något så öppnar sig plötsligt en ingång till ett nytt ljust rum, inbjudande och i stark kontrast till det svarta mörker, som omger öppningen. Här finns ingen given berättelse, men en lustfylld lek med rumslighet, som med små skiftningar i den vita kroppens position i förhållande till bakgrunden, lurar ögat att tro på fler möjligheter. vinst nr 15 Per Mårtensson (f 1969) Komplize 2015 Archival ink jet, 42 x 30 cm Vissa behöver ingen inramning. Andra framträder tydligare med ett väl valt ramverk. Per Mårtenssons fotografi är minimalistiskt men likväl en humoristisk twist på bilden av verkligheten. Det är skuggorna från ramverket som utgör huvudmotivet. Konstnären har först fotograferat skuggorna som faller från ramen. Skuggbilden ramas därefter in i samma ram som gav upphov till de avfotograferade skuggorna. Som i ett trollslag adderas nya skuggor på den inramade skuggbilden, nu med ett förändrat ljusläge från fotograferingstillfället. Den visuella känsligheten för skuggan som medbrottsling (Komplize är tyska för medbrottsling) framträder som en optisk synvilla. sak:s styrelse efter årsmötet 18 maj 2016 ledamöter: Björn Springfeldt, ordförande, Bella Rune, vice ordförande, Jan-Erik Söderhielm, skattmästare, Helene Billgren, Anders Karnell, Iris Müller-Westermann, Jan Watteus Suppleant: Patric Leo vinst nr 16 Tina Eskilsson (f 1960) Skräddare 2014 Foto och akryl på blästrat plexiglas, 49 x 75 cm Rörelsen genom vatten och speglingar återkommer i många av Tina Eskilssons verk, både skulpturer och fotografier. Den välkände skräddaren springer vanligtvis på vatten tack vare förlängda benpar och vattenavstötande hår. Men vattnets ytspänning, som bär skräddaren, har här bytts ut till en balansakt på ostyriga molntussar. Världen är upp och nedvänd. Skräddarens kunskap om avancemang på vattendrag ger ett stadigt avtryck i skyn innan rörelsen fortsätter.
vinst nr 18 Mirja Leierth (f 1982) Gaze 1 2015 Stuckaturlist i porslin med lysrör bakom, 10 x 60 x 15 cm vinst nr 17 August Ranelid (f 1986) Gamla Kjesarens Nya By 2015 Olja på MDF, 61 x 61 cm I August Ranelids målning ser Kejsarens nya by ut att vara byggd ovanpå den gamla. De nya husens ljusare tegel tar självklar plats över den förra generationens, men grunden är märkbart svajig. Bergen och vidderna som omger byn verkar också påverkade av de mobila kraftiga färgfälten. Allt rör sig. I förgrunden finns en glödande kittel där det bubblar och fräser. Men i ett av de nybyggda husen, lite till höger i bild, öppnar sig en möjlighet att lämna den gamla kejsarens osäkrade byggkonster och slå in på en illgrön men lockande stig till en annan lätt förvriden verklighet. Den ornamentala stuckaturen har släppt sitt sekelskiftestak och smälter ned över neonljusrörets fabriksproducerade och effektiva ljuskälla. Mjukt möter hårt där det hantverksmässiga i stuckaturens utmejslade former står i konstrast till neonrörets industriella tillverkning. I Mirja Leiherths verk förtydligas keramikens och teknikens olika förutsättningar sett genom historiens utveckling. De båda aktörernas olika beståndsdelar i materialet spelar huvudrollerna i denna dramatiskt iscensatta duett. vinst nr 19 Elizabet Thun (f 1978) Cottage and Pines II 2015/16 Akryl på pannå, 25 x 32 cm I Elizabet Thuns täta målning tornar plötsligt ett hus upp sig i tallskogen. Men byggnaden är tom och och fönstren igenbommade. Det är dunkelt, fuktigt och nästan spöklikt. Växtligheten har tagit över och fyller utrymmena långt upp på fasaden mellan husets bärande pelare. Som i ett slag lyckas ett livligt rosaskimrande ljusspel ta sig igenom tallarnas täckande barr och får det fallfärdiga och övervuxna att bli sagolikt. vinst nr 20 Malin Gabriella Nordin (f 1988) Untitled 2016 Collage på papper, 32, 5 x 19 Malin Gabriella Nordins collage ser ut att komma från en annan tid. Motivet består av olika lager av enkla organiska eller växande former. Lager på lager-tekniken ger en bild av hur trängsel kan te sig i bladriket, kanske tävlar de om solens strålar eller om nattens livgivande droppar. Färgerna för tankarna till ungrenässansen, lite dova och mättade, men som trots krackelerade ytor fortsätter att stå sig över många sekel.
vinst nr 21 120 Christian Partos (f 1958) Emoji 2016 MDF glas spegel, 17 cm h Bilden visar en prototyp för de kommande 100 verken som är i produktion. ÅRETS 100-PRISVERK EMOJI AV CHRISTIAN PARTOS Tekniken, appen i mobilen, som ska erbjuda den kortaste vägen till ateljén i Västberga utanför Stockholm, lurar mig att gå en omväg. Jag råds att följa en snitslad bana delvis utmed motorvägen. I efterhand ser det ut som en lång och slingrig orm har dragit fram genom industriområdet. Lätt försenad med motorernas dån i örat kliver jag in i en stillsam och sommartom ateljéförening i slutet av juni där ett tjugotal kollegor i konsten håller till. Skulptören Christian Partos (f. 1958) må vara okänd för den stora allmänheten, men många offentliga verk bär hans signatur och 2015 utsågs han till mottagare av Moderna Museets vänners stora skulpturpris. Utbildningen på Konstfack i början av 80-talet har följts av en lång rad utställningar i Sverige och internationellt. Har man besökt stationen Triangeln i Malmö efter att Citytunneln invigdes 2010 har Partos verk Spårljus kunnat upplevas. När ett tåg är på ingång ilar små ljuskäglor utmed tunneln in mot stationen och när tåget lämnar följs tåget ut med ett lika sökande ljus ut ur tunneln. Partos är i mina ögon en visuell poet, där tekniken bara är ett medel för att pröva och förstå hur ljus, vatten, reflektioner och omgivning kan förvridas till oigenkännlighet genom humor och ofta vackra installationer. Som årets 100-priskonstnär har Christian uppdraget att ta fram hundra verk till lotteriet och här får vi veta hur konstnären arbetat med diamantslip för att få till den rätta böjen på mungiporna i spegeln där vinnaren kan ta del av ett nytt, något förvrängt anlete men också, och kanske särskilt, en böljande och förnyad bild av omgivningen. En omgivning som kommer vara olika för de hundra vinnarnas val av plats för sitt verk. Början till Christian Partos arbete med leende reflektioner, skedde i samband med ombyggnationer av den nuvarande ateljén. Lysrörsarmaturen plockades ned och låg ovanligt nog och lyste från golvläge. I en glödlampa som hängde kvar i taket såg Christian hur lysröret bildade en halvmåneformad spegling, likt en smiley, i lampan. Leendet blev till en installation i kryptan i Lunds domkyrka 2002. De icke fungerande glödlamporna fick där ett nytt liv av omgivningen och ju närmare lampan ljuset kom, desto större blev leendet. Ett par år senare, 2010, fick Christian i uppdrag att göra ett verk till den nya huvudentrén till Kulturhuset i Stockholm. Han berättar hur otroligt svårt det var att finna en lämplig plats för ett verk, eftersom Sergels Torg är så överbefolkat och det är många hänsyn som ska tas för fria vägar för ambulanser, skadegörelse etc. Verket, Modern Maskaron, ett blankpolerat stålklot finns placerat som ett huvud över entrén. Munnens stora leende består av en spegelbild av skylten nedanför; KULTURHUSET HU- VUDENTRÈ, i vita bokstäver mot röd botten. Några besökare på Plattan har trott att det kanske sitter en dold kamera bakom leendet vilket det inte gör. Du har arbetet med leendet igen, men nu i en annan form i verket till SAK, kan du berätta om Emoji? Egentligen var grundtanken en vanlig oval spegel, där man bara såg sitt eget ansikte, där spegeln böjde din mun till ett leende men det var inte helt lätt. Istället gjorde jag en fördjupning, som en smiley, med mun och ögon och när man tittar frontalt in i spegeln blir det inte ett leende, utan det förvränger ansiktet. Det intressanta är att det speglar omgivningen mycket mer än en själv. Först blir ögon och mun i speglarna grovt utskurna i spegelglaset efter konstnärens ritningar. Det finns fem olika varianter av leende figurer. En variant har ögon som sitter lite tätt, en annan har ett högre drag på mungipan. Grovjobbet görs med maskin hos en glasfabrik och sedan slipar Christian för hand med hjälp av en diamantslip ögon och mun som ska få en mjukare rundning. När fördjupningarna är mjukare poleras hela glaset upp för att det ska bli spegelblankt. Efter finarbetet ska de stora skivorna tillbaka till glasfabriken där varje oval skärs ut med vatten-skärare och kanterna ska slipas och ett bakstycke sätts fast. Spegelglaset är hårt på ytan, men kommer man väl igenom det hårda lagret är glaset ganska mjukt, exakt som skare berättar Christian. Du är utbildad på Konstfack men kan du minnas när ditt konstintresse började? Jag har alltid åkt på semester med kultur-
Christian Partos i sin ateljé i Västberga utanför Stockholm i juni 2016. intresserade föräldrar, så vi gick på museer, utställningar och operaföreställningar. Ofta var det väldigt, väldigt tråkigt som barn. Jag har alltid varit duktig i skolan på teckning och fått feedback på det, men läste kemi och teknik från början på universitetet men gick sedan en kurs i konsthistoria på kvällarna. Jag tyckte att jag kunde bättre än alla andra, och så svårt kan det inte vara Dina verk, väl medveten om din tekniska bakgrund och kunskap, känns hemliga i det att man sällan kan förstå tekniken bakom den visuella framställningen? Ja, allt är ju jättejobbigt att göra. Det mesta som verkar enkelt har otroligt många små steg som ska lösas. Jag har ju aldrig egentligen varit teknikintresserad. Min bror är den som är teknisk och jag har varit den otekniska. Han har plockat isär motorer och bilar, han har körkort och kan allt om flygplan och motorhistoria in i detalj på kolvar. Han är helt otrolig. Men det har inte varit min grej. Egentligen är jag inte teknisk på det viset. Jag vill bara kunna göra saker. Sen är det intressant att man kan hitta sätt att göra saker som i sig har en spännande teknik. Du roas av utmaningen? Ja, jag roas av hur man kan göra saker och på vilket sätt. Jag är väldigt intresserad av hur saker fungerar, inte bilar och motorer, men hur man skruvar och stansar eller vad som helst. I detta hemliga finns ju också något poetiskt, otekniskt ytligt sett. Ja, otekniskt, tekniken är mer ett medel. I sig kan tekniken ha värdefulla inslag som en teknik som är intressant eller fin eller kul eller poetisk. Och som alltid, allting är en stor röra. Ibland är det slumpen, ibland en skruv som styr något. När du gör verk till offentliga utsmyckningsuppdrag och till en utställning hur upplever du skillnaden? Med offentliga utsmyckningar få man in mycket pengar, det finns en budget som innebär att jag får möjlighet att göra något stort vilket är jätteroligt. Då pågår projektet över en längre period också? Ja, och det är ju jättejobbigt! Ofta är det tråkiga grejer som drar ut på tiden. Man måste vara med hela tiden för att det inte ska bli fel håll på grejer för att saker förändras under gång. Men det är ju i själva skisstadiet det är som roligast. Man behöver egentligen inte anpassa sig. Har man tur kan man göra precis vad man vill fast jättemycket större. Det är roligt att ha en begränsad ram som man precis kan tänja på gränsen lite grand så att man vet var man är. När du själv tittar på andras konst, vad går du igång på? Jag tycker nog om all möjlig slags konst. Men jag ser inte så mycket på utställningar nu eftersom jag jobbar så hårt sen så länge. Men jag kan tycka om holländskt 1400-talsmåleri, förrenässans. Det är finast. Finns det något drömprojekt som du vill göra? Nej, jag har många idéer som ligger i skåp och hörn men har arbetat med offentliga utsmyckningar i några år. Förvisso har jag haft utställningar emellan men jag har inte haft den tankehöjden att jag kan fantisera om nytt, jag har bara fantiserat om att bli färdig med grejerna. Har du kunnat leva på din konst? Ja, det är lite olika med utsmyckningsuppdrag, en del kan man tjäna pengar på men oftast gör man inte det och ofta kan det gå åt helskotta. Då går man med förlust. Men du har också fått längre stipendier och jobbar på med konsten? Ja, jag har absolut inget att klaga på ekonomiskt, det har gått över förväntan, ingen har stämt mig eller något sådant så det är jag tacksam för. Det är spännande. Varenda gång jag ska göra något så ställer jag mig frågan, ok, konst, vad är det? Hur gör man? Alla mina projekt brukar börja med att jag ska göra en orm. Men min fru Helén, som också är konstnär, säger att det inte blir bra med en orm och så går jag vidare efter det. Det blir aldrig den där ormen. Jennie Fahlström
SAK UNG FÅR STÖD FÖR NATIONELLT UPPSTARTSPROJEKT 2016 2017 Strax före sommarens uppehåll kom det glädjande beskedet att SAK:s satsning på att engagera unga i samtidskonsten har fått ett generöst stöd från Postkodlotteriets Kulturstiftelse för ett ettårigt projekt. Clara Axner, som var med och startade SAK UNG på ideell basis i Uppsala hösten 2014, kommer under 2016 2017 att arbeta med projektet SAK UNG nationellt för att aktivera unga i samtidskonsten på ett flertal orter. Som samarbetspartners finns Nationalmuseum och en rad lokala konstinstitutioner som fungerar som en kontakt och en viktig lokal förankring för konsten vid de planerade uppstartsevenemangen, bland annat Moderna Museet Malmö, Nordiska Akvarellmuseet och Hallands Konstmuseum. SAK UNG vill lyfta den sammantagna expertisen som finns på de olika institutionerna vad gäller samtidskonst, konsthistoria och kulturarv för att öka kunskapen om konst hos unga nationellt. Tack vare Nationalmuseums pedagoger blir museet en källa till konsthistoriska infallsvinklar som kompletterar SAKs eget arbete för samtidskonsten, ett arbete som pågått sedan 1832. Nationalmuseum har under åren erhållit i gåva många av de verk som en gång lottats ut i SAKs konstlotteri, och det är därför en institution med många band till föreningen. Genom att starta ungdomsgrupper som anordnar evenemang för andra unga på sin ort vill vi skapa en levande ungdomsorganisation med konst i fokus. Vi vill öka intresset för samtidskonst hos unga och förvalta deras konstintresse samtidigt som SAK UNG ska vara en plattform där de kan knyta kontakter och få erfarenhet inom konstvärlden. Jennie Fahlström TESTA NYA KONSTPERSPEKTIV TILL SPECIALPRIS! Beställ en provprenumeration för 199 kronor (4 nummer). Beställ via www.konstperspektiv.nu/sak eller hos Nätverkstan, tfn 031-743 99 05. OBS! Erbjudandet gäller nya prenumeranter i Sverige. Clara Axner, projektledare SAK UNG HAR DITT FÖRETAG INGEN KONSTFÖRENING? Prata med oss om hur du och dina anställda kan odla ert konstintresse och samtidigt stötta den samtida konsten i Sverige. Är du intresserad av att delta, eller känner du unga som skulle vara intresserade? Sprid gärna informationen, gå med i Facebook gruppen SAK UNG och mejla till Clara Axner på sakung@konstforeningen.se så berättar hon mer. Mer om projektets upplägg och möjligheter att engagera sig på de olika orterna presenteras på hemsidan när datum fastställts. Ring Anna Hesselbom på SAK:s kansli: 08-10 46 77 eller mejla till: info@konstforeningen.se
KALENDARIUM HÖSTEN 2016 Utöver det brukliga att medlemmar inför visningstillfällen ombeds att OSA ber vi även att man inväntar bekräftelse på bokad plats där bokning krävs. De programpunkter som innebär en avgift betalas till SAK:s BANKGIRO 721-7854 om inget annat anges. Betald avgift återbetalas endast om aktiviteten ställs in. Glöm inte att skriva namn på programpunkt och ditt eget namn när du betalar. OSA på tel 08-10 46 77 eller via e-post: info@konstforeningen.se. Med reservation för förändringar i programmet. Vänligen se hemsidan för uppdaterat kalendarium. OKTOBER TVÅ KONSTSAMLARE BERÄTTAR #3, 2016 GÖTEBORG Inga-Lisa och Örjan Strannegård bor centralt i Göteborg och har samlat konst tillsammans sedan de gifte sig 1960. Samlingen har en liten tyngdpunkt riktad mot Göteborg och Valands konstskola och har kontinuerligt ökats med hjälp av auktionsinköp, arv, verk av familjemedlemmar och goda vänner. Någon enhetlighet i samlandet har aldrig eftersträvats utan här finns en brokig men kär blandning utifrån ett personligt möte med konst. Lördag 8 oktober klockan 14.00 Ingen avgift men OSA krävs senast 1 oktober. SAK:s VINSTUTSTÄLLNING 2016 KONSTAKADEMIEN, GALLERI ÖST, STOCKHOLM 20 23 oktober Välkomna att se årets vinstutställning med 120 inköpta verk av 21 konstnärer inför dragningen i konstlotteriet. Årets 100-prisverk Emoji av Christian Partos visas för första gången. Vernissage 20 oktober klockan 17 19 Utställningen invigs kl 17.30 av SAK:s intendent Jennie Fahlström och årets förstapriskonstnär Anna Nordenskiöld. Se inbjudan på omslaget (bak) till detta nummer. Ta med en vän och glöm inte att OSA! att besöka de två konstsamlarnas hem och höra om hur ett professionellt konstliv färgat av sig på det privata hemmets samling av konst. Torsdag 17 november klockan 18.30 19.30 Ingen avgift men OSA krävs senast 10 november. Begränsat antal. DRAGNING i KONSTLOTTERIET NYTT 2016 24 november äger dragningen i konstlotteriet rum under överinseende av Lotteriinspektionen. Dragningslista publiceras samma dag på hemsidan. Vinnare får ett vinstbrev hemskickat. OBS. de 20 högsta vinsterna väljs i vinnarordning. SAK kontaktar dessa vinnare i vinstordning för val samma dag som dragningen. Får vi inte tag i vinnaren via e-post eller telefon går turen vidare till nästa i ordningen och de vinnare som ej går att nå tilldelas någon av de vinster som ännu inte valts bland de 20 högsta vinsterna. Vi tar tacksamt emot e-postadress och telefonnummer för en snabb hantering. Mejla till info@konstforeningen eller ring 08-10 46 77. ÄR DU EN BLIVANDE VINNARE I DRAGNINGEN 2016? Är du en blivande vinnare 2016? Bekanta dig redan nu med årets vinster i denna tidning eller på vinstutställningen. Vinst nr. 1 20 väljs i vinnarordning. Har du ingen e-post i dagsläget, spara denna tidning i närheten av telefonen den 24 november så att ditt val av vinst om turen är på din sida kan gå smidigt. Ditt lottnummer och ditt medlemsnummer finner du på omslaget längst bak i denna tidning i adressfältet där ditt namn står. VISNING av 2016 års vinstutställning Fredag 21 oktober klockan 13.00 Lördag 22 oktober klockan 13.00 Söndag 23 oktober klockan 13.00 Öppet: fredag 21 oktober 11 17, lördag 22 oktober och söndag 23 oktober 12 16. Konstakademien, Galleri Öst, Fredsgatan 12, Stockholm. FÖRELÄSNING Från vinstlott till museum om hur konstverk blir kulturarv Jeanette Rangner, intendent i pedagogik på Nationalmuseum berättar om kopplingarna mellan SAK och Nationalmuseums samlingar. Lördag 22 oktober klockan 14 15 Konstakademien, Galleri Öst, Fredsgatan 12, Stockholm. NOVEMBER TVÅ KONSTSAMLARE BERÄTTAR #4, 2016 STOCKHOLM Rikard Persson och Tom Mårtenson började driva galleri Mårtenson & Persson i Påarp utanför Båstad 2002 och utökade snart verksamheten till Karlavägen i Stockholm. I snart 15 år har galleriet presenterat samtida konstnärskap där många yngre förmågor har haft sina första utställningar bland mer etablerade kollegor. Nu ges SAK:s medlemmar möjlighet
POSTTIDNING B Sveriges Allmänna Konstförening / Bildupphovsrätt Sverige 2016 Ansvarig utgivare: Jennie Fahlström Redaktör: Jennie Fahlström Grafisk form: Teresa Castenfors Tryck: TMG Sthlm Sveriges Allmänna Konstförening Box 5343, 102 47 Stockholm Besöksadress: Slupskjulsvägen 34 på Skeppsholmen Tel: 08-10 46 77 E-post: info@konstforeningen.se Hemsida: www.konstforeningen.se SVERIGES ALLMÄNNA KONSTFÖRENING presenterar stolt 2016 års vinstutställning på Konstakademien 120 konstverk av 21 konstnärer. VERNISSAGE Torsdag 20 oktober 17.00 19.00 SAK:s intendent Jennie Fahlström och konstnär Anna Nordenskiöld inviger klockan 17.30 ADRESS: Konstakademien, Galleri Öst, plan 2, Fredsgatan 12 / Jakobsgatan 27 C (hiss), Stockholm OSA senast 17 oktober (ta gärna med en vän) info@konstforeningen.se eller 08-10 46 77 Utställningen pågår 20 23 oktober VARMT VÄLKOMNA!