Hur mår pappor i Sverige egentligen?

Relevanta dokument
Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

Uppmärksamma den andra föräldern

Rutiner vid användande av

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Psykosociala behov och åtgärder

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Jämlikt föräldrastöd att inkludera alla nyblivna föräldrar inom barnhälsovården

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Definition föräldraskapsstöd

Problemformulering och frågor

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet

Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Krisstöd vid allvarlig händelse

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Pappa och olycklig. en intervjustudie om sju nyblivna fäder med depressiva symptom

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Identifiering av postpartum depression hos nyblivna föräldrar på BVC i Uppsala län

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Motivation och bemötande

Autism Spectrum Disorder

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

NYBLIVEN PAPPA GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN ATT UPPMÄRKSAMMA TECKEN PÅ ORO OCH DEPRESSION TIDIGT I FÖRÄLDRASKAPET JAN DALGREN

Bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fäders förändrade livssituation

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

Burnout in parents of chronically ill children

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Om autism information för föräldrar

Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Återhämtning - en introduktion

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Resultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Internetbaserad psykologisk behandling

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Postpartum depression hos fäder -Bakomliggande orsaker samt påverkan på familjen och barnet

Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK

Autism Spectrum Disorder

Flyktingbarnteamet Göteborg

Kan man bli sjuk av ord?

Palliativ vård vid olika diagnoser

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Kan man bli sjuk av ord?

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Exempel på tidigare tentamen

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Adolescents selling sex and sex as self injury

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding

Familj som skyddande faktor - NAVIGATOR ACT gruppbehandling för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen psykisk ohälsa

Transkript:

Hur mår pappor i Sverige egentligen? Elia Psouni Docent, Utvecklingspsykologi Lunds Universitet NFSU Konferens Malmö 10-11 September 2018 1 Hur mår pappor i den postnatala perioden? 1980 2002 / 20 studier (Goodman, 2004) 1,2 % 25,5 % 1980 2009 / 43 studier (Paulson & Basemore, 2010) 10,4 % 8,5 % 12,7 % 24 % 50 % 5,6 % 36,5 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 2 = = Deprimerad = icke Deprimerad 1

Hur mår pappor i den postnatala perioden? 1980 2015 / 74 studier (Cameron et al, 2016) 8,4 % Nordamerika 12,5% Europa 6,5% Kerstis et al., 2016: 37 / 727 5,1 % Massoudi et al., 2016: 56 / 882 6,3 % Massoudi et al., 2013: 29 / 882 3,2 % Kerstis et al., 2013: 16 / 320 5 % Bergström, 2013: 84 / 812 pappor 10,3 % Hjelmstedt & Collins 2008: 0/36 0 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 3 = = Deprimerad = icke Deprimerad Hur mår pappor i den postnatala perioden? Elias meta-analys: 7 % Kerstis et al., 2016: 37 / 727 5,1 % Massoudi et al., 2016: 56 / 882 6,3 % Massoudi et al., 2013: 29 / 882 3,2 % Kerstis et al., 2013: 16 / 320 5 % Bergström, 2013: 84 / 812 pappor 10,3 % Hjelmstedt & Collins 2008: 0/36 0 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 4 = Deprimerad = icke Deprimerad 2

Hur mår pappor i den postnatala perioden? Hur mäter man? När mäter man? Vad räknas in? Minor depression? (DSM-IV) Vilken del av Depressionsspektrumet (severe moderate mild, DSM-5) Kerstis et al., 2016: 37 / 727 5,1 % Massoudi et al., 2016: 56 / 882 6,3 % Massoudi et al., 2013: 29 / 882 3,2 % Kerstis et al., 2013: 16 / 320 5 % Bergström, 2013: 84 / 812 pappor 10,3 % Hjelmstedt & Collins 2008: 0/36 0 % Edhborg, 2008: 2 / 113 1,76 % Edhborg et al., 2005: 1 / 106 0,94 % 5 = Deprimerad = icke Deprimerad EPDS dock olika cut-offs 0-2 månader, 6 månader Specifika symptom (EPDS) Olika belastningar (rullande cutoffs) Mätningens sammanhang N = 447, BDI-II 3,3% 6 : BDII 29, : BDII 20, : BDII 14, : BDII < 14 3

EPDS dock olika cut-offs 0-2 månader, 6 månader Specifika symptom (EPDS) Olika belastningar (rullande cutoffs) Mätningens sammanhang N = 447, EPDS 64,9% 19,23% 15,9% 7 : BDII 29, : BDII 20, : BDII 14, : BDII < 14 Eichbichler & Psouni, revision N = 530 73,2% 4,1% 8,1% 10,6% N = 447 3,3% 8 : BDII 29, : BDII 20, : BDII 14, : BDII < 14 4

TSQ score Vart mäta pappa depression? 3,3% Mätningens sammanhang - Rekrytering oberoende av MHV - Mobila applikationer - Brett intresse - Språkkunskaper - Läsvana - (något överutbildade) 9 När mäta pappa depression? 3,3% 12 10 Tiden för mätningen: 0-18 månader - Pappans psykiska reaktion kommer med fördröjning 8 6 4 2 0 Depression (EPDS) T1 T2 Post Traumatic Stress TSQ) 5 4 3 2 1 0 T1 T2 10 5

När mäta pappa depression? 3,3% Tiden för mätningen: 0-18 månader - Pappans psykiska reaktion kommer med fördröjning - Cameron et al. oförändrad prevalens - Pappaledighet 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0-6 må 7-12 må 13-18 må BDI 14 BDI < 14 11 3,3% Hela spektret inkluderas - Även mild depression förknips med särskilda föräldrabeteenden - Konsekvenser för barnets utveckling - Konsekvenser för familjen 12 6

Hur mäta pappa depression? Typiska och atypiska symptom utåtagerande skäms ilska Tankarna fastnar inget är intressant Excess xxx Kan inte sova stressad 3,3% risktagande skuldkänslor distress Somatiska besvär 13 Hur mäta pappadepression? Typiska och atypiska symptom BDI II GMDS 3,3% EPDS 14 7

elia.psouni@psy.lu. 15 se Hur mäta pappadepression? EPDS och GMDS, 12 item -faktor laddnindar och korrelation >.5 Cronbach a=.89 R entire pool GMDS 2 (aggressiveness, impulsivity).71 GMDS 3 (irritable, restless, frustrated).68 GMDS 1 (low stress tolerance).66 EPDS 1 (no bright side of things).65 GMDS 6 (self-pity).62 EPDS 2 (not looking forward to things).61 EPDS 6 (overwhelmed).56 EPDS 8 (sad/miserable).78 EPDS 7 (unhappy/sleep problems).78 GMDS 5 (changed behavior).70 EPDS 5 (fear, panic).60 EPDS 10 (self-harm thoughts).51 Hur mäta pappadepression? Typiska och atypiska symptom Table: Internal consistency, sensitivity and specificity of the EPDS and EGDS, evaluated against BDI-II (cut-off 14). BDI II EPDS EPDS GMDS EGDS (12-item) α.85.90 Och för mammor?? AUC.929.937 Cut-off 9 10 11 12 9 10 11 12 Sensitivity 81.9 % 75.9 % 65.5 % 55.5 % 90.5 % 82.8 % 75.0 % 69.0 % Specificity 81.5 % 89.4 % 93.4 % 96.0 % 80.5 % 87.1 % 91.4 % 95.0 % 16 8

93 mammor med PPD Mamma PPD Pappa PND 36% PPD 3,3% 15,5 % PPD Män mindre benägna att berätta om depressiva symptom Mörketal beträffande PPD???? 19,2 % EPDS 12 17 Det relativt unika med pappor i Sverige Jämlikhetspolitik Mindre traditionella föräldraroller Fördelad föräldraledighet Engagemang i barnet Hormonella förändringar -Resultat av engagemang i barnet -Ökar kvalitén i engagemanget i barnet sänkt Testosteron (T) sänkt Testosteron - sänkt PPD (mamma) - ökad relationskvalité - ökad pappadepression Saxbe et al., 2017 T 2 må 9 må 15 må 18 9

Det relativt unika med pappor i Sverige (mamma) PPD - sänkt PPD (mamma) - ökad relationssvårigheter - ökad pappadepression e.g. Massoudi et al., 2016; sänkt Testosteron - sänkt PPD (mamma) - ökad relationskvalité - ökad pappadepression Saxbe et al., 2017 T 2 må 9 må 15 må 19 3,3% Underskattad prevalens? - Mäta ett bredare spektrum symptom - Inkludera moderat till allvarlig PND - Mäta först efter några månader - Mäta igen senare (9-10 må) - Mäta där papporna är 20 10

Mer kunskap - Psykologiska och psykosociala processer - Psykofysiologiska processer - Relationella processer - Familjesystemiska processer - Sociokulturell mångfald - Olika familjeformer - Icke-binära genusrelaterade upplevelser 21 11