Kemilärarnas Resurscentrum www.krc.su.se Ett departementsuppdrag - att fylla tomma påsar? SPUCK XIV, Aspenäs 20 augusti 2009 www.krc.su.se
Verksamhet och personal KRC har ett nationellt departementsuppdrag sedan ca 15 år att stöda och stimulera kemi och NO-undervisning i landets alla grund- och gymnasieskolor Verksamheten utförs av en personal på 3 personår och med en årsomsättning på ca 2,5 miljoner sek KRC har nära kontakter med kemi- och NO-lärare via kurser och studiedagar, Informationsbrev, interaktiv hemsida med frågelåda etc. KRC får vissa projektartade uppdrag av Skolverket KRC har ett brett kontaktnät, både nationellt och internationellt, bl.a. för att kunna fungera som idé damsugare
Utdrag ur vår frågelåda 1 som är del av vår interaktiva hemsida Vi ska genomföra NP i kemi. Vi behöver 0,5M NaCl-lösning ca 2 liter. Har ni något recept på hur man på egen hand kan blanda till detta? Tacksam för svar. Finns det någon åldersgräns för kemikalier? Vi har på vår skola börjat röja i ett gammalt kemikalieförråd, där det finns äldre kemikalier med bara namnet på ämnet angivet. Jag undrar varför man inte använder metanol för att desinficera på hud och ytor. Etanol är ju allmänt vedertaget, men är metanol också bakteriedödande? Om ja, varför används det inte mer? hej! jag har en fråga, jag undrar hur skriver man labbrapport. Jag vet inte hur kan man börja skriva metod.
Utdrag ur vår frågelåda 2 Vad är det som reagerar surt i RNA-molekylen? Hittar basiskt reagerande NH 2 -grupper. varför heter ämnet -syra? Jag vill tillverka bakelit och nylon. Hittar inte mina lab. beskrivningar- kan ni hjälpa? Hur sitter jodmolekylerna ihop i jodkristaller? Hur binder jod till stärkelse och vad orsakar den blåa färgen? Varför måste en låga alltid brinna på något? Hur förklarar man att jodtriklorid ICl 3 och IF 5 finns? Alla vill ha en extra elektron. Varför är Hg, som är en metall, en vätska? Skulle vilja ha formeln för klorhexidin,hittar inte formeln på nätet. Undrar om det kan vara bra för vår inre och yttre miljö med detta bakteriedödande. Bryts klorhexidin ner på ett naturligt sätt? Vad händer med vår friska bakt-flora? Släkt med DDT?
Kemi för alla behövs det? Ska våra barn och ungdomar lära sig förstå hur materien i vår omvärld är organiserad? Vem bestämmer om det? Vad behöver elever ta med sig från skolan för morgondagens samhälle? Hur skall undervisningen se ut för att dagens elever skall få bästa möjliga förutsättningar att anta framtidens utmaningar? En liten del av befolkningen behövs som rena kemister för att uppehålla dagens samhällsfunktioner men MÅNGA yrken kräver kunskaper i kemi R&D kräver ett okänt antal kemikunniga av samhället Specialutbildning i NV behövs för yrkesgrupper som NVjournalister, miljöjurister, -ekonomer etc Analys av problem och problemlösning tränas vid NV-studier?
Det behövs kemi inom många yrkesområden vet ungdomarna det? Apotekare och receptarier Miljövetare Toxikologi Geologi Instrumentteknologi Forensisk kemi Hälsorådgivning Kosmetologi Atmosfärskemi Biokemisk analytik Biokemi Näringsvetenskap Materialvetenskap Processkemi Kärnkemi Kristallografi Klinisk kemi Kemiingenjör Marin kemi Molekylär biologi Forskning och utveckling Journalistik
Generella färdigheter som är nyttiga i alla sammanhang Analytiskt tänkande Experimentellt arbete Problemlösning Team-arbete (lagarbete) ICT färdigheter Kommunikativa färdigheter Numeriska färdigheter (t.ex. överslagsräkning) Vem sköter morgondagens samhälle? Vilken kunskap har de fått i skolan?
Världen förändras- gör vi det?
Inlärning förr och nu Traditionellt: definitioner, lagar, regler, teorier lärs ut. Det finns ett rätt svar. På 1960-talet gavs förenklade begreppsmässiga strukturer. Det fungerar för de bästa eleverna, men kan bli passiverande för många elever Processtänkandet kom senare : elever skulle helst hitta både frågor och svar själva ( hands-on-science ), vilket inte gör inlärningen lättare Senare kom Vetenskapen som en del av samhället in i debatten. Det utvidgar även det legitima ämnesinnehållet. Utmaningen är att få en balans mellan de tre aspekterna Det blir mindre tid för sakfrågor, vilket kan uppfattas som en standardsänkning, men om mera centrala mål i dagens samhälle uppnås, är det kanske ett pris vi måste betala. Kan vi optimera graden av förståelse så att sakkunskapen blir tillräcklig och arbetsmetoder och betydelse av den kemiska kunskapen klar?
Vad gör vi avkall på? Det diskuteras rätt lite om vilka fakta och begrepp som är viktigast eller är det främst processen vi borde fokusera på? Kan vi bli överens? Behöver vi det? No period in history has been more penetrated by and more dependent on the natural sciences than the twentieth century. Yet no period has been less at ease with it (Hobsbawn, 1995) Hur kan vi underlätta förståelsen av vår fysiska omvärld för elever, studenter? Jag tror på resonemang och förståelse som en viktig ingrediens i inlärningen för motivationens skull. Utan motivation, ingen inlärning.
Förhoppningar om Morgondagens skolungdomar Går i en demokratisk skola där alla lär sig att förstå grundläggande kemiska begrepp för att bättre kritiskt kunna granska ett snabbt förändrande informations-, tjänste-, och varuflöde Inser att kemi och naturvetenskap är spännande och nyttigt för vardagen och livskvaliteten Accepterar att man måste anstränga sig för att förstå vissa kemiska sammanhang, och att inlärning är en process Vill utveckla sitt logiska tänkande och sin förmåga att resonera och lösa problem Kan och vill utveckla för samhället viktiga yrkesområden
Förhoppningar om Morgondagens kemi i skolan Kemi lärs ut som allmänbildning, eleverna och deltar i diskussioner om dess för- och nackdelar. Läraren i nyckelposition, entusiasm och personlighet krävs. Många metoder används: modeller, simulering, story-tellling, visualisering, analogier, dataspel, lekar etc. Eleverna erfar att kemi är meningsfullt, lekfullt, informativt, trovärdigt och att teori behövs för förståelse av experimenten Pluggande och reflexion är en naturlig del av inlärningen, som kräver arbete, och det kan vara roligt Visar på felaktiga kemiska resonemang i t.ex. medier (om de förekommer) och visar på positiva bilder av kemin Många påverkar/deltar: Lärare, föräldrar, samhället
Möjligheter: Hur kan man uppnå målen? Leka är att lära utan straff. Men ibland krävs det mer än lek för att man skall komma till insikt. Kemins basbegrepp berör alla som använder kemiska produkter. Det bör påvisas i skolan. Stöda motivationen hos eleverna Konsumentupplysning måste utgå från att medborgarna har vissa baskunskaper Genom att känna till vår (naturvetenskapliga)historia och varifrån kunskapen härrör kan vi mera genomtänkt göra våra val idag. Hur har vi fått veta? stöda eleverna att utveckla sin förmåga att resonera om kemiska fenomen Få eleverna att inse att de kan lära sig och att det är värt besväret Genom att lära ut naturvetenskapens arbetsmetod kan man även lära ut en bra grund för kritiskt tänkande och för att bedöma vad som är sant och vad som inte är det Kunskapen hör hemma i ett sammanhang: forskare politiker och vetenskapens vardagsanvändare är inte fria från värderingar. Det är viktiga frågor att diskutera, också för elever Visa att naturvetenskaper skänker nöje och berikar våra liv
Aktuella skolreformer för mycket av det goda? Förskolan skall få kursplaner Grundskolan får nya kursplaner Nationella prov i grundskolan ke/fy/bi Gymnasiet får ny struktur & nya kursplaner Antagningen till universitet förändrats lite Lärarutbildningen är på väg att reformeras Vad kan vi göra för att stöda kemiintresset?
FN-sanktionerat Internationellt kemiår 2011 Det internationella kemi året firar kemins landvinningar som mänsklighetens (hållbara) välbefinnande till stor del bygger på Temat är Kemi vårt liv, vår framtid (Chemistry our life, our future) Viktigt att många (alla?) intressegrupper samarbetar för att uppnå bästa resultat. Kontakt i Sverige Agneta@chemsoc.su.se Hemsida: www.chemistry2011.org
Vad gör du/ni år 2011? KRC planerar preliminärt i samarbete med Nationalkommittén i kemi en Nordisk kemikonferens för skolans kemilärare Kontakt viviann@krc.su.se Kemins Dag Kontakt ulla.nyman@plastkemiforetagen.se Svenska Kemistsamfundets kretsar. Kontakt www.chemsoc.se En svensk hemsida Kontakt www.chemsoc.se Andra ev. förslag att utveckla: Frågor typ Visste du att...? för företag t.ex. Arla, GB, Scab etc. -vill du bidra? Månadskalender med kemitema? Med Kemiindustrin? Presentera unga aktiva kemister för skolelever? Samarbete med t.ex. SVT/UR om framtidens stora utmaningar (och lösningar)? Vad kan vi göra tillsammans, I nätverk?