Ärendenr: NV-06642-14 Västervik den 11 december 2017 Svenska Ekoturismföreningens remissvar angående Skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark Sammanfattning Ekoturismföreningen fortsätter att efterfråga ett tydligt utvecklingsperspektiv för naturoch ekoturismen i nationalparkernas skötselplaner. Vi är övertygade om att både turism och naturvård gynnas av en närmare samverkan och tydligare roller. Vi hänvisar därför till en rad politiska skrivelser, propositioner och utredningar, som vi menar stärker den uppfattningen. Dessutom anser vi att det finns goda skäl för en djupare samverkan mellan naturvård och naturturism, eftersom detta förbättrar tillgänglighet, skapar samordningsvinster kring skötsel, stärker den lokala förankringen av naturskyddet och synliggör det ekonomiska sambandet mellan naturvård och turism. När det gäller förslaget till skötselplan för Färnebofjärden har Ekoturismföreningen följande övergripande och generella synpunkter: Konsekvenserna av vattenkraftens reglering av parkens vattenflöden bör redovisas mer utförligt. Vi efterlyser även övergripande analyser på detta område, som utgår från både samhällsekonomi och biologisk mångfald. Vi är överraskade att varken lax eller havsöring omnämns i skötselplanen. Dessa två fiskarter borde rimligen vara ytterst värdefulla för både biologisk mångfald och traktens fisketurism. Underlaget som beskriver traktens besöksnäring är för begränsat och omöjliggör en ordentlig analys av natur- och ekoturismens nuläge, närmaste utveckling och framtida potential. Viktiga förvaltningsinsatser och infrastruktur som zonering, entréer, naturum, leder och målpunkter behöver analyseras och granskas utifrån naturturismens möjligheter och behov. Vi förordar mer samplanering på detta område och menar att närmare samverkan kan skapa värdefulla samordningsvinster, ökad tillgänglighet, nya lokala jobb, högre lokala turismintäkter och möjliggöra en effektivare användning av förvaltningens begränsade medel. Samma behov av analys och framtida möjligheter finns kring en översyn av parkens befintliga rast- och övernattningsstugor. Svenska Ekoturismföreningen Box 2020 593 02 VÄSTERVIK Telefon 0490-137 50 info@ekoturism.org www.ekoturism.org
Ett hållbart sportfiske kräver en grundligare analys och genomgång av regler för fisket, kvoter för fångster och försäljningen av antal fiskekort. Jakten behöver i högre grad anpassas till befintlig och framtida viltskådning i nationalparken. Det är viktigt att marknadsföring även riktas till mindre friluftsvana målgrupper. Det finns enligt vår uppfattning en stor grupp som lockas av vacker natur i kombination med olika turismtjänster som boende, måltider och aktiviteter. Mål och riktlinjer för användningen av nationalparkernas guldstjärna behöver diskuteras med naturturismens nationella företrädare med syftet att stärka såväl naturvård som naturturism. En närmare samverkan mellan naturvård och naturturism bör rimligen innebära att mer pengar kan avsättas till förvaltningens kärnverksamhet. Det vill säga skötsel av olika naturtyper, insatser för artskydd, underhåll och skötsel av gemensam infrastruktur för friluftsliv och naturturism. Bakgrund: Liknande förutsättningar i Färnebofjärden och Åsnen Tidigare i år lämnade Ekoturismföreningen ett utförligt remissvar om föreskrifter och skötselplan för den blivande nationalparken i västra Åsnen. Förslaget till skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark påminner i flera stycken om underlaget för Åsnen. Det handlar om parker med ett värdefullt vatten i mitten, men även om två områden där det under lång tid har genomförts flera satsningar på lokal natur- och ekoturism. Insatserna till trots, saknar såväl skötselplanen för Färnebofjärden som underlagen för västra Åsnen genomarbetade grunder och tankar när det gäller traktens besöksnäring. I vårt remissvar från i somras formulerade vi detta på följande vis: Idag utgör föreskrifter och skötselplan gränssnittet mellan förvaltning av skyddad natur och traktens besöksnäring. Två underlag, som i fallet med Åsnens blivande nationalpark, måste handla om samspel, roll- och ansvarfördelning mellan två verksamheter, som har olika syften men även gemensamma intressen och mål. Bra föreskrifter och en fullödig skötselplan är basen för en effektiv förvaltning och en framgångsrik besöksnäring. I den beskrivande inledningen till skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark skildras traktens besöksnäring i en enda mening: Lokala turistentreprenörer och föreningar nyttjar området förhållandevis sparsamt idag (2017) för olika aktiviteter. 1 Detta är inte tillräckligt för att på ett framgångsrikt vis kunna hantera traktens besöksnäring. Ekoturismföreningen saknar egen gedigen lokalkännedom om Färnebofjärdens nationalpark. Därför är det svårt för oss att lämna konkreta förslag till alternativa åtgärder och insatser i förslaget till skötselplan. Istället försöker vi i detta svar med hjälp 1 Se vidare sidan 61 under avsnitt A6.3 Anläggningar för besökare i förslag till Skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark. 2
av upparbetad erfarenhet och övergripande frågeställningar närma oss natur- och ekoturismens möjligheter och utmaningar i Färnebofjärdens nationalpark. I detta sammanhang vill vi därför redan inledningsvis knyta an till vårt tidigare förslag i remissvaret för Åsnen: Ekoturismföreningen föreslår därför att befintligt underlag i form av föreskrifter och skötselplan kompletteras med en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. Utvecklingsplanen måste svara på flera viktiga frågor som idag saknas i det befintliga underlaget Eftersom varken länsstyrelsen i Kronoberg eller Naturvårdsverket har återkopplat kring detta förslag, vet vi inte om detta är möjligt, om samma frågor istället bör inkluderas i en befintlig skötselplan eller om det kan utformas på något annat sätt. En möjlig tolkning är också att den här uppgiften inte ingår i förvaltningens uppdrag. Vi vill därför kort summera varför den faktiskt bör göra det. Varför bör parkens förvaltning och traktens besöksnäring samverka? Ett första svar är att det ingår i nationalparkens syfte. I riksdagens beslut om Färnebofjärdens nationalpark från 1998 står det att allmänhetens möjlighet att uppleva områdets natur underlättas i lämplig grad. 2. (prop. 1997/98:91) Vi är övertygade om att den infrastruktur som traktens besöksnäring erbjuder i form av boende, måltider, guidningar och andra turismtjänster är avgörande för att underlätta allmänhetens tillgång till nationalparken. Det gäller i synnerhet den stora gruppen svenska och internationella besökare som inte är särskilt friluftsvana. Att detta är en utmaning för Sverige konstateras i det slutbetänkande som regeringens utredare Britt Bohlin nyligen överlämnade till näringsminister Mikael Damberg. Under avsnittet om naturturism föreslår utredningen att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med Riksantikvarieämbetet utveckla ett förslag för hur skyddade natur- och kulturområden, inklusive nationalparker, och biosfärområden kan användas för utveckling av natur- och kulturturism för inhemska och inkommande besökare. Det är inget nytt förslag. Liknande politiska ambitioner har formulerats i flera riksdagsoch regeringsbeslut under de fem senaste mandatperioderna: En samlad naturvårdspolitik (skrivelse 2001/02:173) - Regeringens bedömning: Naturturismen och naturvården bör utvecklas till ömsesidig nytta. Den svenska naturen i allmänhet och de skyddade områdena i synnerhet utgör en tillgång med utvecklingsmöjligheter. 3 Längre fram i samma avsnitt utvecklar regeringen sin ambition på följande vis. Beträffande naturturismen finns ett särskilt gemensamt intresse för turistnäringen och naturvården att utveckla ett långsiktigt hållbart turistföretagande inom de ramar som olika bevarandemål sätter. Ett kommersiellt turistiskt nyttjande kan ge både incitament och ekonomi för naturvård samtidigt som de 2 Se vidare Färnebofjärdens nationalpark (Proposition 1997/98:91) 3 Se vidare sidan 79 under avsnittet 3.9 Naturturism och naturvård - ömsesidig nytta. 3
upplevelser som naturturismen förmedlar kan medföra ökad förståelse för och kunskap om naturvård. Detta gäller i synnerhet om turistföretagen och turistprodukterna har en god lokal förankring. 4 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring (proposition 2004/05:56) - I ovan nämnda skrivelse 5 framhöll regeringen att den offentligt ägda marken utgör en tillgång som ger särskilda möjligheter att utveckla naturturism hand i hand med naturvård. De statliga markförvaltarna har därmed en roll i att fortsätta utveckla naturturismen på den statliga marken. Målsättningen när turism utvecklas på det statliga markinnehavet är att den samtidigt bör bidra till den lokala ekonomin, dvs. den lokala utvecklingen. Så långt som möjligt bör, i linje med viljeinriktningen i skrivelsen, de statliga markförvaltarna uppmuntra och underlätta för lokala entreprenörer att driva turism. Detta i syfte att bidra till att mål även inom regional utvecklingspolitik kan uppnås. 6 Hållbart skydd av naturområden (proposition 2008/09:214) - Regeringens bedömning: Skyddade naturområden som nationalparker och naturreservat är en tillgång för regional tillväxt och landsbygdsutveckling. 7 Framtidens friluftsliv (proposition 2009/10:238) - Vi vill framhålla att nationalparker och naturreservat kan bidra till landsbygdsutvecklingen i såväl glesbygd som tätortsnära landsbygder. Naturvården kan gynna det lokala näringslivet och värdefulla och intressanta natur- och kulturmiljöer är attraktioner för turism och besöksnäring. 8 Ett land att besöka (SOU 2017:95) - Det finns goda erfarenheter från flera länder att ta tillvara. Under utredningen har Finland nämnts som föregångare inom nationalparksturism. Vid sidan om Naturvårdsverket har länsstyrelserna en nyckelroll när det gäller att tillgängliggöra naturreservat, och att bedöma vilka naturreservat som är särskilt lämpade för utveckling av naturturism. 9 Men minst lika viktigt är att det finns goda argument för att både nationalparkernas förvaltning liksom traktens besöksnäring har mycket att tjäna på en närmare samverkan och en tydligare rollfördelning. Här listar vi fyra argument varför ökad samverkan är nyckeln till ömsesidig nytta. 1. Destinationens utbud av olika turismtjänster som boende, måltider och olika aktiviteter som exempelvis ridning, sportfiske och vandring höjer parkens attraktionskraft hos en stor grupp av mindre friluftsvana besökare. Den här gruppen är sannolikt den största och den mest intressanta om vi vill stärka uppfattningen om att skydd och vård av ett gemensamt natur- och kulturarv är något värdefullt. En närmare samverkan mellan förvaltning och naturturism skulle med andra ord tillgängliggöra nationalparkens natur- och kulturvärden 4 Se vidare sidan 80. 5 Syftar på tidigare nämnda skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) 6 Se vidare sidan 64 under avsnittet 4.8.6 Miljöpolitik. 7 Se vidare sidan 115 under avsnittet 12.2 Regional tillväxt och lokalt engagemang. 8 Se vidare sidan 40 under avsnittet 4.8 Skyddade områden. 9 Se vidare sidan 282 under avsnittet 10.7 Turism i skyddade områden. 4
för en stor och strategiskt viktig målgrupp. Dessutom finns det i våra storstäder en stor grupp hushåll som saknar egen bil. Här kan turismens lokala infrastruktur i form av boende, transporter och exempelvis uthyrning av cyklar spela en positiv roll. 2. Ett brett utbud av professionella och engagerade företagare inom naturbaserad turism borde rimligen kunna vara en värdefull resurs i det dagliga arbetet med nationalparkens förvaltning, tillsyn och skötsel. 3. En tydlig koppling mellan nationalparkens attraktionskraft och lokala intäkter från turismen är sannolikt en avgörande faktor för att stärka och förankra naturskyddet lokalt. Här finns, som nämns i Bohlins utredning, intressanta erfarenheter från Finland 10. Kanske finns det även ett samband mellan den finska modellen och den avsevärt högre takt som Finland uppvisar när det gäller förmågan att bilda nya nationalparker. 4. Avslutningsvis vill vi synliggöra betydelsen av vild och vacker natur för Sveriges ekonomi. Visserligen saknas statistiskt säkra underlag som redovisar sambandet mellan turismens intäkter och skälen till varför besökaren väljer att besöka en viss plats eller ett land. En sådan övergripande analys är särskilt intressant att göra när det gäller intäkterna från internationella besökare. Utifrån olika källor och undersökningar är det dock rimligt att presentera en första hypotes utifrån antagandet att svensk natur är en aktivt bidragande orsak för minst var fjärde internationella besök. Tillväxtverkets undersökning av Inkommande besökare i Sverige (IBIS) under fyra år visade att drygt 25 procent gjorde något i svensk natur. En färsk och omfattande studie från Svenska institutet (SI) slog fast att över 35 procent av tillfrågade nordamerikaner svarade att nature and outdoor activities är det som gör Sverige mest intressant 11. Enligt Visit Swedens studie från 2016 ville hela 90 procent i målgruppen de globala resenärerna uppleva naturen på sin Sverigesemester 12. Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, uppgick under 2016 till 120 miljarder 13. En följd av ovanstående resonemang är att svensk natur aktivt bidragit till minst 25 procent eller 30 miljarder kronor av turismens exportintäkter. Det betyder i sin tur att av statens momsintäkter på drygt 17 miljarder kronor från utländska besökare, bör drygt 4 miljarder hänföras till svensk natur. Det beloppet kan sedan jämföras med det totala anslaget under 2016 till skydd av och åtgärder för värdefull natur på knappt 2,3 miljarder kronor 14. Sambandet mellan skyddad natur och intäkter från natur- och ekoturism är ofta mer uppenbar i andra delar av världen, där man exempelvis betalar inträde till en nationalpark. I Sverige är 10 Se vidare Finska parker gynnar bygden 11 Se vidare Ny rapport: Amerikaner och kanadensare mer positiva till Sverige under det senaste året 12 Se vidare Svensk natur med mer potential 13 Se vidare Tillväxtverkets rapport Turismens årsbokslut 2016 14 Se vidare Resultat av anslagen för värdefull natur 2016 5
en sådan finansiering inte aktuell, men inte desto mindre existerar en stark relation mellan naturskydd och offentliga turismintäkter. Ett samband som inte är lika påtagligt, men som just därför är värt att synliggöra i högre grad. Vår slutsats blir att en ökad tillgänglighet, värdefulla synergier kring förvaltning och skötsel, ett bättre förankrat naturskydd och ekonomiska samband mellan naturvård och naturturism borde vara starka argument för en avsevärt närmare och tydligare samverkan mellan förvaltning och besöksnäring. Kommentarer och resonemang om det aktuella förslaget till skötselplan Vi vill ännu en gång betona att Ekoturismföreningen saknar tillräcklig lokalkännedom för att kunna lämna kompletta och fullt ut nyanserade synpunkter på nedanstående avhandlade punkter. Vi hoppas därför att Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Gävleborg har överseende med eventuella missuppfattningar i följande avsnitt. Skötsel av naturtyper och skydd av växt- och djurarter Förslagen till olika skötselåtgärder och bevarandeinsatser förefaller vara välmotiverade och genomarbetade. Det är möjligt att en bättre kännedom om traktens besöksnäring kan föranleda andra prioriteringar och alternativa insatser. Vi kan dock idag inte göra några sådana preciseringar. Däremot tycks det finnas en intressant möjlighet för en handfull turismföretagare att komplettera högsäsongens turismintäkter med olika lokala insatser kring skötsel, restaurering, inventering och andra sysslor. Det förutsätter givetvis vissa förkunskaper och kompetens, men vi har sett att sådana kombinationer är möjliga i andra delar av Sverige. Här tror vi det finns möjlighet att utveckla värdefulla synergier och samordningsvinster mellan förvaltning av skyddad natur och ett lokalt utbud av naturturism av hög kvalitet. En stor fördel med dylika upplägg är att värdefull kunskap på ett naturligt och kostnadseffektiv vis sedan förmedlas till tusentals besökare. En naturlig vattenregim Kraftbolagens reglering av flödet i Dalälven verkar vara en extern faktor med en stor påverkan på nationalparken. Största störningen verkar skapas av korttidsregleringar, som på några få timmar förorsakar kraftiga växlingar i vattennivåerna. Detta lär inverka menligt på traktens landsbygdsutveckling, fisketurismens potential och Färnebofjärdens biologiska mångfald. Vi efterlyser därför ett fördjupat resonemang kring hur förvaltningen kan förhålla sig till dessa utmaningar. Inte minst utifrån perspektivet om vad naturvård och en stark lokal besöksnäringen kan uträtta ihop på det här området. På sidan 73 i förslaget till skötselplan står det att berörda myndigheter samordnar sina insatser för att åstadkomma en naturlig vattenregim i Nedre Dalälven. Vi bedömer detta konstaterande som otillräckligt mot bakgrund av den stora påverkan som regleringen av Dalälvens vattenflöden innebär för parken. Vi är övertygade om att detta i mångt och mycket handlar om ekonomiska värden och avvägningar. Just därför skulle 6
en stark och växande lokal natur- och ekoturism kunna vara ett alternativt nyttjande och inte minst en intressant möjlighet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta) Vi finner det överraskande att tidigare rika förekomst av lax och havsöring i Dalälven över huvud taget inte nämns i skötselplanen. I en lokal fiskevårdsplan för Nedre Dalälven går det bland annat att läsa Den rika uppvandringen av lax i älven har fram till och med modern tid varit av mycket stor betydelse för bygden, vilket bland annat belyses i de första skriftliga dokumenten från området. Älvkarleby nämns första gången i ett påvebrev angående laxen år 1167 och när flera andra platser nämns i skrift första gången är det i samband med laxen (Avesta 1303, Näs 1353, Söderfors 1356). 15 Bland dagens nationalparker torde Färnebofjärden ha de absolut bästa förutsättningarna för att bli laxens och/eller havsöringens speciella nationalpark här i Sverige. Möjligheten att återskapa ett livskraftigt bestånd av vild lax och havsöring i Dalälvens nedre delar skulle dessutom sannolikt vara värt flera tiotals miljoner kronor årligen i lokala turismintäkter. Än märkligare blir laxens och havsöringens frånvaro i skötselplanen mot vetskapen om att det inom Gävleborgs länsstyrelse pågår ett särskilt projekt med målet att undersöka om det är möjligt att återfå livskraftiga och självreproducerande populationer av lax och havsöring i den nedre delen av en av landets största reglerade älvar, Dalälven. 16 Traktens besöksnäring Information och analys av traktens besöksnäring är ytterst sparsam i förslaget. Av skötselplanen framgår att antalet besök uppskattas till runt 75 000 per år, varav närmare en fjärdedel är internationella besökare. De flesta besöken sker under sommartid och naturum har ca 20 000 besökare per år. Det saknas information om traktens boendeanläggningar, utbud av måltider, lokala försäljningsställen som gårdsbutiker och affärer, och aktiva guide- och aktivitetsföretag som är verksamma i och runt nationalparken. Utifrån ovanstående information borde dock nationalparken redan idag rimligen generera lokala turismintäkter på uppskattningsvis minst 15 miljoner kronor, vilket sannolikt motsvarar bortåt 20 arbetstillfällen på årsbasis. Om utländska besökare i hög grad väljer boende i egen husbil, husvagn, parkens egna raststugor och tältning, kan dock denna beräkning vara i högsta laget. Fakta angående gästnätter och uthyrning av stugor saknas i skötselplanen. Dessa beskrivs enbart som välutnyttjade, vilket omöjliggör en bättre analys. Zoner i Färnebofjärdens nationalpark Ekoturismföreningen ställer sig generellt positiv till en aktiv zonering av nationalparker. Det är dock inte osannolikt att en ordentlig analys av traktens besöksnäring, dess 15 Se vidare Övergripande fiskevårdsplan för Nedre Dalälven Kalle Hedin, NeDa juli 2008 16 Se vidare Projekt LIV laxfisk i nedre Dalälven 7
framtidsplaner och potential skulle innebära önskemål och förslag kring alternativa upplägg jämfört med skötselplanens nuvarande förslag till zonering. Entréer Hur nationalparkens entréer placeras i landskapet spelare en stor, för att inte påstå en helt avgörande, roll för hur den omgivande besöksnäringen utvecklas. Sannolikt påverkar det också vilka målgrupper som lockas till området. I skötselplanen saknas förklarande resonemang och bakgrunder till dessa strategiska val. Gjorda placeringar av entréer låter sig givetvis inte ändras hur som helst, men Ekoturismföreningen efterlyser ändå en dialog kring val och utformning av nationalparkernas entréer. Vi skulle förutsättningslöst vilja diskutera om entréer i vissa fall i framtiden kan placeras en bit utanför parken, kanske tillsammans med en lämplig lokal turismföretagare som erbjuder måltider eller boende, och där sedan parkens natur tillgängliggörs genom cykeluthyrning eller en kortare vandringsled. Utifrån de politiska ambitioner som vi tidigare har hänvisat till (om att öka de lokala intäkterna från nationalparksturismen) är detta en nyckelfråga att diskutera vidare. Målpunkter och rastplatser Av naturliga skäl torde merparten av målpunkter och rastplatser hamna inne i nationalparken. Vi är dock intresserade av att undersöka alternativ där en möjlig rastplats eller målpunkt kan vara ett lokalt café strax utanför nationalparkens gräns. Tyvärr saknar vi idag tillräcklig lokalkännedom för att bedöma om detta är möjligt. Rast- och uthyrningsstugor Enligt skötselplanen finns det fem raststugor i nationalparken plus två stugor för uthyrning under sommarhalvåret. Standarden är enkel, el och vatten saknas, övernattningar är gratis i raststugorna, kan inte bokas i förväg och är till för kortare vistelser. Fakta om antal gästnätter och om och hur detta fungerar i praktiken saknas i skötselplanen. Enligt webbplatsen Sveriges nationalparker finns det två stugor, som går att hyra veckovis från april till oktober för 2 000 kronor. 17 All stugverksamhet verkar drivas av länsstyrelsen. Givetvis fyller dessa stugor ett behov för det rörliga friluftslivet, men samtidigt är de en kostnad som belastar förvaltningen av parken. Frågan är om detta är en prioriterad uppgift som ingår i förvaltningens uppdrag enligt nationalparkens syfte att allmänhetens möjlighet att uppleva områdets natur underlättas i lämplig grad. För en utomstående tycks länsstyrelsens uthyrning innehålla en målkonflikt i relation till tidigare nämnda skrivelser och propositioner antagna av regering och riksdag. Vi föreslår därför en djupare dialog kring detta, och där fördelar med gratis raststugor och det som ser ut att vara en underprissatt uthyrningsverksamhet, vägs mot 17 Se vidare Hyra stuga i Färnebofjärden 8
eventuell prispress och reducerad marknad för den omgivande besöksnäringen. Kanske kan en möjlighet vara att lägga ut stugverksamheten på anbud/entreprenad? Till vår glädje noterar vi att webbplatsen Sveriges nationalparker listar fem boenden utanför Färnebofjärdens nationalpark. 18 En sådan listning brukar andra länsstyrelser och handläggare/jurister på Naturvårdsverket förklara vara omöjlig. Detta då förvaltningen är en myndighet, som ska förhålla sig strikt neutral till marknadens aktörer. Däremot vet vi inte om eller vilka kriterier som finns för urvalet. Däremot konstaterar vi att det verkar som ett eller kanske flera boenden av för oss okända skäl inte exponeras. Rundslingor och leder Totalt finns närmare fem mil leder och rundslingor som sköts av förvaltning. En stor del av dessa, kanske merparten, verkar utgöras av rundslingor nära nationalparkens entréer. Vi hittar ingen information om någon av dessa leder knyts ihop med traktens utbud av boende eller om det finns cykelleder som tillgängliggör parken för de långväga gäster som väljer något av besöksnäringens boendealternativ. Ett brett utbud av vandrings- och cykelpaket utifrån lokalt boende är sannolikt det segment av natur- och ekoturism i nationalparken, som på kort sikt har störst utvecklingspotential. Vi förslår därför en dialog med förvaltningen och lokala turismfrämjande aktörer som Nedre Dalälvens Intresseförening om hur en sådan verksamhet skulle kunna främjas och utvecklas. Av central betydelse i detta sammanhang är en redovisning av befintligt utbud av leder utifrån och mellan olika boenden i nationalparkens närområde. Hållbart sportfiske Parkens och närområdets möjligheter att erbjuda ett internationellt attraktivt sportfiske är en annan affärsmöjlighet, som kan bidra till lokala turismintäkter, fler jobb och landsbygdsutveckling. Fisketurismen har, enligt initierade personer verksamma i området, tidigare varit mer utvecklad, men av olika skäl noterat en nedgång under de senaste åren. Ägarbyten, omvandlingen av en stugby till bostadsrätter och de senaste årens omfattande flyktingsmottagande verkar vara några av förklaringarna. Enligt skötselplanen är sportfisket omfattande i parken och en stor del av besökarna kommer till Färnebofjärden för att fiska. Däremot saknas tankar om och hur sportfisket kan utvecklas, hur parkens bestånd av fisk kan förvaltas på bästa vis ur både ett biologiskt mångfaldsperspektiv som ur ett lokalt samhällsekonomiskt perspektiv. Med tanke på den gedigna lokala kompetens, som finns hos bland annat Nedre Dalälvens Intresseförening, är det märkligt att skötselplanen saknar övergripande resonemang kring försäljning av antal fiskekort, prissättning av dessa, regler för sportfisket i form av minimi- och maximimått, och kvoter per fiskare och dag. Förslaget slår fast att sportfisket ska vara hållbart, men förklarar inte hur det ska gå till. 18 Se vidare Hyr boende i närheten av parken 9
Jakt Ekoturismföreningen har som mål att öka andelen skyddade områden där jakt inte är tillåtet. Det vore önskvärt att det åtminstone fanns några större geografiska områden där våra svenska viltstammar fick utvecklas helt fritt. Det finns ju någon sorts logisk koppling mellan naturskydd och jaktfria områden. Däremot verkar Färnebofjärdens nationalpark av flera skäl inte vara en lämplig kandidat för detta. Målet att bevara och återställa prioriterade naturtyper med högt inslag av lövträd gör det sannolikt omöjligt att inte använda jakten som ett verktyg för parkens långsiktiga utveckling. I skötselplanen saknas information om och i så fall i vilken grad parken används av företag som erbjuder viltskådning. Om det sker redan idag eller om det finns goda förutsättningar att etablera en sådan verksamhet i området bör den aspekten beaktas när jakten planeras och utformas. Inledningsvis vill vi peka på behovet och värdet av att inte bedriva jakt på bäver i hela området, utan avsätta ett par lämpliga områden där safari med oskygga bävrar kan bedrivas i framtiden. Marknadsföring I förslaget till skötselplan står det att marknadsföring är en angelägen uppgift för att locka och vägleda besökare till Färnebofjärdens nationalpark. Här är det viktigt att informationen utformas och anpassas till olika målgrupper som lokalbefolkning, besökare från andra delar av Sverige och internationella gäster, men också utifrån graden av friluftsvana. Vi menar att det är mycket viktigt att nationalparken även lockar och attraherar målgrupper som gärna kombinerar naturupplevelser med skönt boende, lokala måltidsupplevelser och guidade aktiviteter. Vi är helt övertygade om att detta kan ske utifrån modeller och arbetssätt som är konkurrensneutrala och som är förenliga med länsstyrelsen myndighetsroll. Utifrån tidigare nämnda politiska ambitioner i ovan nämnda skrivelser och propositioner hoppas vi därför att det ska vara möjligt att sätta gemensamma mål för fler lokala övernattningar, längre vistelser i och runt parken och dessutom en ökad andel besökare som reser klimatsmart till nationalparken. Nyttjanderättsavtal för varumärket Sveriges nationalparker I skötselplanen föreslås att nyttjanderättsavtal för varumärket Sveriges nationalparker tecknas med aktörer som organiserar arrangemang i nationalparken och som vill använda varumärket. Däremot saknas information eller hänvisning till vad det konkret innebär. I det förslag till samverkansmodell som arbetades fram gemensamt under 2015 i Kosterhavets nationalpark 19 förslogs att nationalparkernas så kallade guldstjärna skulle användas för att stärka och kommunicera redan befintliga märkningar som Svanen, KRAV och Nature s Best Sweden. Ett år tidigare framförde vi i vårt remissvar från den 12 december 2014 (NV-06433-11) även synpunkter på användningen av guldstjärnan i 19 Se vidare Modell för nationalparksturism 10
samband med förslaget till vägledning för Organiserat friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Eftersom ingen återkoppling har skett eller dialog förts med Naturvårdsverket i detta ärende sedan januari 2016, saknar vi aktuell information om status och planer kring guldstjärnan och möjligheten att teckna nyttjanderättsavtal för varumärket Sveriges nationalparker. Som nationell företrädare för Sveriges naturbaserade turism menar vi att det naturliga vore att hitta lösningar, som ömsesidigt stärker såväl förvaltning som svensk natur- och ekoturism. Vi hoppas därför att Naturvårdsverket snarast möjligt återkommer i detta ärende. Nationalparksråd Vi välkomnar skötselplanens förslag att inrätta ett särskilt nationalparksråd för Färnebofjärdens nationalpark. Vi hoppas att det rådet på sikt även kan kompletteras med ett särskilt forum för traktens professionella naturbaserade turism där spörsmål med direkt bäring på friluftsliv och turism kan hanteras. Ett sådant forum förutsätter dock en tillräckligt stor grupp av aktiva lokala turismföretag, och vi kan därför inte uttala oss om dessa förutsättningar redan finns. Finansiering Vi noterar att de i skötselplanen föreslagna åtgärder ska belasta anslaget för Biologisk mångfald genom bidrag från Naturvårdsverket. Vi vill i detta sammanhang poängtera vikten av att största möjliga andel av detta anslag används till nationalparkens och förvaltningens kärnverksamhet. Det vill säga enligt vår uppfattning skötsel av olika naturtyper, insatser för artskydd, och underhåll och skötsel av den infrastruktur som enskilda företag i traktens besöksnäring inte kan ta ett övergripande ansvar för. På det viset skapas en tydligare fördelning av våra roller och den lokala natur- och ekoturismen kan självfinansiera en del av de utgifter som idag bekostas via Gävleborgs länsstyrelse. Med vänliga hälsningar Per Jiborn generalsekreterare för Svenska Ekoturismföreningen 11