Sammanfattning. Västervik den 10 juli 2017

Transkript

1 Ärendenr: NV Västervik den 10 juli 2017 Sammanfattning Ekoturismföreningen välkomnar bildandet av Sveriges 30:e nationalpark i västra Åsnen. Våra nationalparker är ryggraden i skyddet av unik svensk natur, och samtidigt en tillgång för nära och långväga besökare under devisen värna, vårda, visa. För natur- och ekoturism är skyddad natur en möjlighet att tillgängliggöra naturen för breda grupper, samtidigt som nya jobb skapas och vi bidrar till landsbygdens välstånd. Idag utgör föreskrifter och skötselplan gränssnittet mellan förvaltning av skyddad natur och traktens besöksnäring. Två underlag, som i fallet med Åsnens blivande nationalpark, måste handla om samspel, roll- och ansvarfördelning mellan två verksamheter, som har olika syften men även gemensamma intressen och mål. Bra föreskrifter och en fullödig skötselplan är basen för en effektiv förvaltning och en framgångsrik besöksnäring. Tyvärr måste Ekoturismföreningen konstatera att remissens underlag har så pass stora brister att det kan bli svårt att med framgång hantera samspelet mellan förvaltning och besöksnäring. Det handlar dock om brister som relativt enkelt kan åtgärdas, kanske till och med innan parkens invigning. Ekoturismföreningen föreslår därför att befintligt underlag i form av föreskrifter och skötselplan kompletteras med en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. Utvecklingsplanen måste svara på flera viktiga frågor som idag saknas i det befintliga underlaget, som exempelvis; Hur fler besökare kan resa miljö- och klimatanpassat till nationalparken? Hur parken kan interagera med destinationens hela utbud? Hur fler besökare stimuleras att stanna längre för att uppleva mer? Hur besökare kan fördelas och styras i geografin, via olika aktiviteter och över fyra årstider? Vilka risker det finns för ett för högt besökstryck? Möjlig friktion mellan olika grupper av besökare. Hur nationalparken kan bidra till mesta möjliga sysselsättning och välstånd i området runt parken? Ekoturismföreningen föreslår därför att länsstyrelsen i Kronoberg tillsammans med Naturvårdsverket och företrädare för lokal, regional och nationell naturbaserad Svenska Ekoturismföreningen Box VÄSTERVIK Telefon info@ekoturism.org

2 besöksnäringen får i uppdrag att gemensamt arbeta fram en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. Resultatet av en sådan process kräver även en flexibilitet att i närtid kunna revidera föreskrifter och skötselplan. Vi vill också påtala att bristerna i remissunderlaget åtminstone delvis är en konsekvens av ett otydligt formulerat uppdrag från regering och riksdag, när det gäller förvaltning av skyddade områden och deras potential för svensk natur- och ekoturism. Därför hoppas vi att riksdagen utnyttjar beredningen av den blivande nationalparken för att titta närmare på nationalparksturismens möjligheter och utmaningar. När det gäller förslaget till föreskrifter för Åsnens nationalpark har Ekoturismföreningen främst följande specifika synpunkter; Vi välkomnar föreslagna restriktioner kring husbilar, husvagnar och tältning, men det förutsätter en ökad tillsyn om föreskrifterna ska efterlevas i praktiken. Utifrån befintligt underlag föreslår vi maximalt fem knop för båttrafik i parken. Det krävs bättre skrivningar för att reglera ridning och cykling i parken. Föreskrifterna måste hantera frågan om vilka krav på dialog, samråd och/eller tillstånd, som ska gälla för naturturismföretag som vill verka i nationalparken. Vi efterlyser skrivningar som reglerar fisket i parken och vill veta mer om varför jakt på klövvilt tillåts i nationalparken. Angående förslaget till skötselplan för Åsnens nationalpark har Ekoturismföreningen i första hand följande specifika synpunkter; Skötselplanens avsnitt om hållbart sportfiske i nationalparken och hur det påverkas av övrigt fiske behöver utvecklas och förtydligas. Roll- och ansvarfördelning kring naturvägledning, naturguidningar och framtida exponering via nationalparkens hemsida behöver klargöras. Vi har förstått att det finns professionella aktörer, som vill guida parkens besökare. Den ambitionen bör stimuleras och stärkas från förvaltningens sida och inte utsättas för illojal konkurrens. Vi välkomnar ett naturvårdsråd, som även bör inkludera en process med försök kring medbestämmande och inflytande över förvaltningen av nationalparken. Rådet behöver kompletteras med ett särskilt forum för traktens turismföretag. Underlag för vårt remissvar Detta remissvar från Ekoturismföreningen bygger på de handlingar som presenteras på Naturvårdsverkets webbplats. Se vidare Processen att bilda Åsnens nationalpark initierades redan Vi har förstått att flera goda resultat har uppnåtts och att viktiga underlag har tagits fram under dessa år. Men när referenser saknas till dessa gjorda insatser, är det svårt för en utomstående aktör att rättvist bedöma det remissunderlag som presenteras. Vi beklagar om vår begränsade insyn i processen att bilda Åsnens nationalpark resulterar i olyckliga missförstånd. Vi hoppas att Naturvårdsverket och andra berörda kan ha överseende med detta. 2

3 Ekoturismföreningen välkomnar Åsnens nationalpark Svenska Ekoturismföreningen välkomnar en ny nationalpark i Åsnen i södra Småland. En nationalpark ökar intresset för att besöka unik svensk natur, och är en ikon med en stark lys- och attraktionskraft på utländska marknader. Ekoturismföreningen menar att rätt utformad har Åsnens nationalpark mycket goda förutsättningar att både bidra till växande exportintäkter från turismen, som till lokal ekonomisk utveckling och välstånd i området runt den nya parken. Detta är en av våra utgångspunkter tillsammans med ambitionen att på bästa hållbara vis tillgängliggör nationalparkens unika natur- och kulturvärden för breda grupper av besökare under de kommande årtiondena. En tredje grundval är att en väl avvägd balans mellan värna, vårda och visa bidrar till att förankra naturskyddet bland de som bor och verkar runt parken och våra beslutsfattare. Därför är det av stor betydelse att både föreskrifter och skötselplan utformas på ett sätt så att områdets naturvärden värnas, samtidigt som de främjar kvalitetsupplevelser för så många besökare som möjligt, med minsta möjliga slitage av naturen och största möjliga ekonomiska utveckling av området runt om parken. Vad kan en nationalpark tillföra? I remissunderlagets följebrev daterat den 4 maj 2017 besvaras den frågan på följande vis: Sveriges nationalparker lockar många människor till naturupplevelser och får stor uppmärksamhet nationellt och internationellt. En nationalpark ger uppmärksamhet och är en tillgång för trakten, kommunen, länet och Sverige. Ekoturismföreningen instämmer, men menar att resonemanget måste konkretiseras genom att besvara frågan på vilket vis parken är en tillgång för trakten, kommunen, länet och Sverige. Vårt eget svar kan summeras på följande vis: För området runt Åsnen i allmänhet och nationalparken i synnerhet är parken en möjlighet att skapa nya jobb och företag inom naturbaserad turism. För de angränsade kommunerna är den blivande parken en ikon, som bidrar till kommunernas image och attraktionskraft. Samtidigt har större besöksvolymer en baksida i form av ökad risk för nedskräpning, slitage och annat. Därför är det viktigt för berörda kommuner att parken bidrar till ett större skatteunderlag. För länet blir nationalparken en stark reseanledning, som i sin tur kan bidra till längre vistelser i södra Småland. Något som främjar regional utveckling. För Sverige bör Åsnens nationalpark bli en internationell turismmagnet, som stärker vår konkurrenskraft som spännande resmål exempelvis i Danmark, Tyskland och Holland. Fler utländska besökare i Åsnen är något som bidrar till värdefull export, vilket i sin tur genererar momsintäkter till statskassan. 3

4 Detta ur ett näringsperspektiv, men det finns ju andra som friluftsliv, rekreation, folkhälsa och forskning. Frågan är därför hur dessa olika sätt att nyttja den framtida parken förhåller sig till varandra och till det grundläggande syftet - naturskydd? När frågan inte besvaras mer uttömmande i det utskickade underlaget, är det svårt att veta i vilken grad vi är överens. Vi vet inte om Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Kronoberg delar vår tolkning, eller om de skulle svara på ett annat vis. Utifrån tidigare samtal vet vi att frågan får olika svar. Ibland blir svaret att det inte ingår i förvaltningens uppdrag att bedöma hur en nationalpark på bästa vis bidrar till svensk export, lokala jobb och kommunalskatt. Så är det kanske, men följdfrågan blir då vem som har ansvaret och vem som tar ett helhetsperspektiv? Otydligheten om vad som ingår i uppdraget när en nationalpark bildas och vem som ansvarar för vad, är enligt vår uppfattning en stor brist som påverkar resultatet. Det blir också svårt för enskilda tjänstemän att leda processen med att bilda en ny nationalpark när det saknas nationella riktlinjer på hur samverkan, ansvar och rollfördelning mellan naturskydd och naturturism ska fungera. Det är ytterst en politisk fråga som måste besvaras av Sveriges regering och riksdag. Vi menar att tiden nu är mogen för att hantera dessa nationella utmaningar. Det behövs ett helhetsperspektiv kring förvaltning och turismutveckling En nationalpark lockar många olika besökare. Deras behov, önskemål och förväntningar skiljer sig åt. Skilda besöksgrupper i olika antal påverkar den värdefulla natur som parken har till syfte att skydda liksom området runt om parken. Men även resorna till och från parken har en påverkan på klimat och miljö. För att göra avvägningar och kunna fatta kloka beslut krävs god kunskap, en verktygslåda med flera redskap för att hantera naturturism och friluftsliv, och sist men inte minst en samverkan mellan förvaltning och traktens besöksnäring. Vi menar att det presenterade remissunderlaget har allvarliga brister för att framgångsrikt kunna hanterar dessa framtida utmaningar, vilket kan illustreras med följande exempel. 1. Vilka sätt att resa till Åsnens nationalpark ska stimuleras? Ekoturismföreningen har under många år aktivt drivit på för att underlätta kollektiva transporter ut i svensk natur. Vi uppmanar besökaren att göra den långa resan med tåg eller buss, och vill sedan se lokal transportlösningar med hyrbil, cykel, upphämtning, lokala busslinjer, transferlösningar och så vidare. I underlaget hanteras inte dessa utmaningar alls. Kanske har frågan diskuterats tidigare i processen, men det har inte gett några avtryck i exempelvis den aktuella skötselplanen. Detta är föga överraskande, eftersom en skötselplan vanligtvis inte inkluderar en sådan analys. Men å andra sidan är det förvånande, för att inte påstå anmärkningsvärt, att Naturvårdsverket som ansvarig myndighet för miljömålet Begränsad klimatpåverkan saknar rutiner för hur resandet till en blivande nationalpark ska planeras. Dessutom 4

5 finns det ett tydligt samband mellan geografisk placering av exempelvis nationalparkens entréer och hur det framtida resandet kan komma att utvecklas. Möjligheten att resa kollektivt är också en tillgänglighetsfråga för många hushåll som saknar egen bil. Detta gäller i synnerhet våra storstäder, som är en viktig målgrupp för turismen, och där andelen bilfria hushåll är relativt hög, exempelvis 25 procent i Stockholm. 2. Hur förhåller sig nationalparken till destination Åsnen som ett större resmål? Den blivande nationalparken på drygt hektar utgör bara drygt tio procent av destination Åsnen. Här finns Smålands tredje största sjö, 15 naturreservat och en unik insjöskärgård med över öar, fruktträdsodlingar och starka kulturhistoriska värden. Det är med denna bygd som nationalparken ska interagera. Underlaget innehåller ganska begränsad information om trakten runt om kring. I skötselplanen omnämns befintlig infrastruktur som exempelvis en etablerad kanotled, flera cykelleder, naturum i Huseby och att området är välbesökt under hela året. I konsekvensanalysen av förslag till föreskrifter beskrivs traktens turism på följande vis: Ett tiotal närliggande mindre företag, oftast familjeföretag, inom besöksnäringen bedöms i någon utsträckning beröras. Företagen tillhandahåller naturturism samt övernattning och matservering genom vandrarhem, bed and breakfast, camping, lanthandel, restaurang och café. Detta verkar vara remissen mest omfattande beskrivning av traktens naturbaserade turism, vilket är otillräckligt för att kunna bedöma hur förvaltning och traktens besöksnäring kan samverka på bästa möjliga vis. Vi menar att gedigen kunskap och en genomarbetad analys är basen för genomtänkta förslag på hur nationalparken på bästa vis kan bidra till nya jobb, lokal utveckling och regionalt välstånd. Något som i sin tur bidrar till lokal förankring av nationalparker, reservat och andra skyddade områden. Ekoturismföreningen hade gärna bidragit till den här delen av processen, men kan utifrån befintligt underlag inte uttala sig om hur den lokala besöksnäringen borde påverka utformningen av föreskrifter och skötselplan. 3. Hur är det tänkt att besökaren ska uppleva nationalparken? Ekoturismföreningen har flera gånger framfört att befintlig exponering och information om Sveriges 29 nationalparker i de allra flesta fall främjar dagsbesök i egen bil. Undantag finns givetvis för öar eller i enstaka fall tågstationer inne i en nationalpark. Genom att välja bort den omgivande naturen, andra upplevelsevärden och i synnerhet utbudet av boende, måltider, aktiviteter, guidningar och andra turismtjänster blir konsekvensen just denna - dagsbesök i egen bil blir det naturliga förstahandsvalet. Vi menar att detta arbetssätt på sikt inte tjänar Sverige, vårt naturskydd eller en aktiv landsbygdsutveckling och vi tror att många politiska beslutsfattare egentligen skulle vilja se andra lösningar. I remissen hittar vi inga resonemang om hur turismen i och runt nationalparken bör utvecklas. Vi syftar exempelvis på andel och antal lokala, regionala, nationella och internationella besökare. Vidare efterlyser vi resonemang kring hur långa vistelser som bör uppmuntras och stimuleras. Exempelvis andel och antal dagsbesökare, helgvistelser 5

6 och ännu längre besök. Samma resonemang kan tillämpas ur ett geografiskt perspektiv och för olika aktiviteter som sportfiske, cykling, vandring, naturguidningar, måltider i naturen och givetvis även turism och friluftsliv under årets fyra årstider. Både ur ett besöksnärings- och ett naturskyddsperspektiv vore det bland annat önskvärt att fördela besöken mer jämnt över hela året, begränsa stora besöksvolymer i närheten av känsliga områden och främja aktiviteter som minimerar slitaget, men som skapar en relativt stor lokal turismintäkt. Exempelvis boendepaket där man under en helg vandrar eller cyklar in till och runt i nationalparken. Tyvärr saknas utförliga tankegångar kring dessa utmaningar och möjligheter. Något som Ekoturismföreningen anser vara nödvändigt för att kunna bedöma de aktuella förslagen till föreskrifter och skötselplan. 4. Är det nödvändigt att dimensionera framtida besöksvolymer, i så fall hur? Turism och rörligt friluftsliv kommer sannolikhet att bli den faktor som kommer att ha störst påverkan på den blivande nationalparken och dess omgivningar. Bildandet av nationalparken kommer att bidra till ett växande intresse för destinationen och därmed högre besöksvolymer. Något som traktens besöksnäring givetvis vill dra fördel av. Under rubriken Destination Åsnen (1.5.4) i skötselplanen presenteras den lokala turismens utvecklingsorganisation på följande vis: Företag, föreningar och andra aktörer i området har, tillsammans med de tre Åsnenkommunerna, arbetat fram en grund, för hur området kan utvecklas för att bli ett starkt besöksmål med spännande aktiviteter men också lugna, tysta naturupplevelser. Med detta arbete som bas är målsättningen att Åsnenområdet i framtiden ska bli Sveriges ledande nationalparksdestination och förstahandsvalet för naturupplevelser i södra Sverige. Ekoturismföreningen gillar den presenterade visionen och föreningens ambitioner, men vi vet inte vad förstahandsval eller ledande nationalparksdestination innebär. En tolkning är att man vill bli populärare än Stenshuvuds nationalpark, med runt en halv miljon besökare varje år. Vi lägger ingen värdering i detta, men vi förvånas över att skötselplan och föreskrifter inte resonerar kring vad detta i så fall kan innebära i form av slitage och störningar. Det är också märkligt att skötselplanen i stort sett saknar siffror om antalet besökare. Undantaget är en siffra för Bjurkärr på besökare per år och ett resonemang kring fiskgjusens häckningar. Utifrån den kunskapsbristen är det närmast omöjligt att göra en adekvat bedömning av framtida risker för störning och slitage. Detta är förvånande, inte minst med tanke på att arbetet med att bilda nationalparken har pågått i sex år. Dessutom har länsstyrelsens arbete, om vi har förstått saken rätt, kompletterats med ett par fristående utvecklingsprojekt. Tillträdesförbud (ofta fågelskydd), zonering och kanalisering via entréer och inte minst olika sorters leder är de vanligaste verktygen för att styra och dimensionera besöken i ett skyddat område. Men det finns fler ett sätt, exempelvis genom krav på de företag som tillåts verka i nationalparken. Se vidare särskild punkt under specifika synpunkter på förslaget till föreskrifter. 6

7 Vi menar att det är avgörande hur framtidens växande besöksvolymer kan hanteras med hjälp av föreskrifter och skötselplan. Utifrån ett bristfälligt underlag blir det dock svårt att presentera seriösa och genomtänkta förslag på hur detta, som på en och samma gång är både en möjlighet och en utmaning, bäst hanteras. Denna brist måste enligt Ekoturismföreningens uppfattning åtgärdas i närtid. 5. Hur kan nationalparken bidra till sysselsättning och välstånd i närområdet? Även detta är en prioriterad fråga, inte minst om löften om framtida jobb i och kring en planerad nationalpark ska upplevas som trovärdiga. Utan insyn i Naturvårdsverkets arbete är det svårt att sia om varför allt färre nya nationalparker invigs i Sverige. Men trenden är tydlig och kan summeras på följande vis. Under 80-talet invigdes fyra nya nationalparker, sex parker tillkom under 90-talet, men sedan millenniumskiftet har bara tre nya parker sett dagens ljus. Efter att Naturvårdsverkets så kallade nationalparksplan presenterades 2008 har faktiskt bara en ny nationalpark tillkommit - Kosterhavet i september För Ekoturismföreningen är den här utvecklingen illavarslande. Vi behöver skyddad natur och vi oroas över det faktum att Naturvårdsverket verkar få allt svårare att genomföra sitt uppdrag. Varför vi inte, men det ligger nära till hands att tro att en bidragande förklaring kan vara att utlovade turismsatsningar inte har infriats. Något som i sin tur kan ha bidragit till en ökad motvilja på landsbygden till skyddad natur. Därför är det olyckligt att föreskrifter, konsekvensanalys och skötselplan i stort sett saknar genomarbetade resonemang och underlag om hur nationalparken ska bidra till sysselsättning och välstånd runt om parken. Detta gäller exempelvis hur besöken i parken knyts samman med olika typer av övernattning, hur utbudet av lokala måltider kan gynnas och i sin tur stimulera en ökad lokal livsmedelsproduktion och vilken typ av internationella besökare som ska inspireras. Att formulera områdets framtida turismutveckling är i huvudsak en uppgift för traktens besöknäring. Ekoturismföreningen har förstått att detta sker inom Destination Åsnens arbete. Men åter igen, näringens utvecklingsplaner måste harmoniseras och beaktas när styrdokument som föreskrifter och skötselplan tas fram. Dessa två dokument utgör ju gränssnittet mellan förvaltning och turism och måste spegla den här processen. Utifrån den presenterade remissen är det svårt att se resultatet av en sådan process och även detta måste åtgärdas snarast möjligt. 6. Hur ska nationalparkens behov av guidade upplevelser tillfredsställas? Under rubriken Naturvägledning och skyltning (2.4) i skötselplanen redovisas ett antal åtgärder för att informera, väcka intresse och berika besökarnas naturupplevelser. Det handlar om informationsskyltar, foldrar, vägledningar, ljudguider och hemsida. Av underlaget framgår att en naturvägledningsplan och analys och utredningar om hur besökare kan tas emot på bästa sätt har genomförts. I remissen saknas dock information om hur efterfrågan av personligt guidade upplevelser ska tillfredsställas. En 7

8 tolkning är att guidningar överlåts till traktens turismföretag, men vi vet inte om det är tanken. Företag i området har i tidigare kontakt med Ekoturismföreningen framfört farhågor för att förvaltningen har planer på att genomföra egna, med offentliga medel subventionerade, naturguidningar. Ett tecken på att så kan vara fallet är att naturum Kronoberg och länsstyrelsen i Kronoberg, enligt guiden Naturutflykter 2017, åtminstone i år ordnar en handfull guidningar i den blivande nationalparken. Ekoturismföreningen anser att offentlig finansiering ska användas till att tillgängliggöra skyddad natur för grupper som saknar ekonomiska medel eller har svårt att komma ut på egen hand. Vi syftar främst på skolelever, gamla på äldreboende, funktionshindrade och nyanlända flyktingar. En sådan verksamhet kan med fördel upphandlas bland områdets professionella guideföretag och kanske även genomföras under deras lågsäsong. Då blir vinsten dubbel, när värdefull natur tillgängliggörs för särskilda grupper samtidigt som traktens guideföretag stimuleras. 7. Placering av nationalparkens entréer och användning av befintligt naturum Den geografiska placeringen av parkens entréer styr en stor del av nationalparkens besök. I Sverige förläggs entréer och ofta även naturum i direkt anslutning till nationalparken. Det kan tyckas vara klokt, men får flera oönskade konsekvenser. Dels tas värdefull natur i anspråk för parkeringsytor, toaletter och sophantering. En annan är att främst biltrafiken leds ända fram och ibland långt in i en park. Om detta inte vore den gällande normen, skulle sannolikt en icke oväsentlig del av våra besökare uppfatta detta ingrepp i en unik naturmiljö som störande. Av skötselplanen framgår att två entréer är på väg att ta form vid Sunnanbron och Trollberget. Kanske är detta entréernas optimala placering, men det vet vi inte eftersom det saknas information och motiv till varför dessa platser har valts. Ekoturismföreningen saknar tillräcklig lokalkännedom för att ifrågasätta placeringen, men vi hade gärna tagit del av argumenten bakom lokaliseringen. Det hade också varit spännande att fritt resonera om och i så fall i vilken mån befintlig turistisk infrastruktur, exempelvis i form av en närliggande campingplats, hade kunnat var ett alternativ. Det har sällan prövats i Sverige, men öppnar upp för nya sätt att lösa uppgiften att ta emot och introducera besökaren till en nationalpark. Störande biltrafik kan då hanteras på ett annat vis, efterfrågad infrastruktur i form av toaletter och sophantering finns kanske redan på plats. Nationalparkens egna informationstavlor kan sedan kombineras med ett utbud av måltider, fika och personlig guideservice från något lokalt turismföretag. Vi saknar också information om vilken roll det befintliga, och åtminstone delvis offentligt finansierade, naturum Kronoberg är tänkt att fylla i den infrastruktur som kommer ta emot besökare. Samarbetet mellan naturum Kronoberg och Huseby bruk är ju också spännande, eftersom det åtminstone delvis verkar ligga i linje med resonemanget ovan. Eftersom invigningen av Åsnens nationalpark har skjutits fram vid något eller några tillfällen har Ekoturismföreningen full förståelse för den otålighet som nu präglar 8

9 arbetet. Vi tycker ändå att det är märkligt att en av skötselplanens viktigaste åtgärder, och med stor påverkan på områdets naturbaserade besöksnäring, i princip är omöjligt att ifrågasätta eller diskutera, eftersom bygget av nämnda entréer redan har påbörjats. 8. Det behövs en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism Vi menar att ovanstående sju punkter illustrerar allvarliga brister i det utskickade underlaget. Kanske vittnar dessa punkter även om brister i själva processen att bilda Åsnens nationalpark. Viktiga erfarenheter och kompetens borde rimligen finnas hos den ideella föreningen Destination Åsnen, men utifrån remissen är det svårt att se att detta i någon högre grad har påverkat länsstyrelsen och Naturvårdsverkets nuvarande förslag till föreskrifter, konsekvensanalys och skötselplan. Därför menar Ekoturismföreningen att processen inom en snar framtid måste förstärkas med något som vi skulle kunna kalla en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. Detta eftersom en skötselplan av tradition inte hanterar samspel och rollfördelning mellan förvaltning och traktens besöksnäring. Vårt förslag grundas inte bara på genomgången av den aktuella remissen, utan är ett resultat av de senaste årens arbete med andra parkers föreskrifter och gjorda insatser i Kosterhavets nationalpark och den nyligen utvidgade Tivedens nationalpark. Samtidigt vill vi inte att förslaget ska försinka det pågående bildandet av Åsnens nationalpark. Vi föreslår därför att länsstyrelsen i Kronoberg tillsammans med Naturvårdsverket och företrädare för lokal, regional och nationell naturbaserad besöksnäringen får i uppdrag att gemensamt arbeta fram en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. Vi poängterar vikten av att detta sker tillsammans, eftersom vi under åren har sett ett stort behov bland både förvaltare och turismföretag för motpartens roll och verklighet. En sådan insats ligger även i linje med rekommendationer, förslag och slutsatser i den delstrategi, som Ekoturismföreningen, Visita och Svensk Turism presenterar till hösten. Det kan dessutom vara ett sätt att ta tillvara och utveckla kunskap som har upparbetats i samband med den nationella översynen av nationalparkernas föreskrifter (2014), vägledning för organiserat friluftsliv och naturturism i skyddad natur (2015), förslaget till modell för samverkan utifrån Kosterhavets nationalpark (2015) och det arbete som Ekoturismföreningen just nu medverkar till i och runt Tivedens nationalpark tillsammans med traktens företag och Laxå kommun. Specifika synpunkter på förslaget till föreskrifter för Åsnens nationalpark 3 6 Angående uppställning av husvagn och husbil Ekoturismföreningen välkomnar förbudet att ställa upp husvagnar och husbilar i nationalparken. Vi hoppas att detta speglar en förändrad inställning i frågan hos våra naturskyddande myndigheter. I Tiveden och Store Mosse förslogs för ett par år sedan istället nyanläggning av statligt finansierade ställplatser i samband med översynen av gällande föreskrifter och skötselplan. Det är dock viktigt att förbudet efterlevs. Detta 9

10 förutsätter både effektiva informationsinsatser om lämpliga alternativ för besökare med husbil och husvagn, och en god tillsyn, främst då nattetid. 3 8 Angående högsta tillåtna hastighet i farled Eftersom flera farleder går rätt igenom den föreslagna inre zonen (A) där besökaren kan förvänta sig stillhet och vildmarkskänsla ifrågasätter vi en högsta tillåten hastighet på 20 knop. Det finns även flera andra skäl till att ifrågasätta förslaget, som exempelvis att flera farleder löper längs eller nära strandlinjer och att båtarnas svallvågor därmed torde kunna spoliera häckplatser för exempelvis storlom. Samma svallvågor kan också bli problem för besökare i kanot och kajak. Ett annat skäl är svårigheten att bedöma när någon är utanför angivna farleder och risken för att snabba båtar i farleder får andra besökare att tro att den hastigheten gäller hela nationalparken. I underlaget finns ingen motivering till varför högre hastighet behövs i markerade farleder. Då blir det svårt att balansera naturskydd och utlovade vildmarksupplevelser mot ett för oss okänt behov. Istället föreslår vi en hastighetsbegränsning på fem knop för all båttrafik i hela parken. Undantag ska givetvis ges för räddningsinsatser, tillsyn och andra nödvändiga transporter som måste ske snabbt Angående tältning och uppsättning av vindskydd på anvisad plats Vi delar bedömning att tältning ska begränsas till anvisad plats och bara gälla en natt. Vi vet inte vad som avses med uppsättning av vindskydd, men tankarna går till fasta anordningar byggda i trä. Det är svårt att tro att det är detta som avses, men formuleringen bör ses över för en tydlig kommunikation. Liksom för restriktionerna för husvagn och husbil är det avgörande att besökarna i ett tidigt skede får bra information om lämpliga alternativ i form av campingplatser runt nationalparken. Även här kommer frågan om tillsyn att vara en viktig faktor för föreskriftens efterlevnad Angående ridning utanför vägar Kanske är detta en ickefråga och som utomstående har vi svårt att bedöma behovet av att rida utanför vägar. Samtidigt är ridning en nisch för en växande naturturism och vi tror att en skrivning typ utan tillstånd rida utanför vägar ger samma effekt som den aktuella skrivningen. Däremot ger vårt förslag förvaltningen en flexibilitet att hantera ett eventuellt framtida behov, som skulle kunna fungera i samklang med nationalparkens syfte, föreskrifter och skötselplan. 3 X Angående cykling i nationalparken I förslaget till föreskrifter saknas förslag kring cykling i nationalparken. Givetvis bejakar Ekoturismföreningen cykling och vi hoppas att det kan bli ett förstahandsalternativ för att ta sig runt och uppleva både den kommande nationalparken och dess omgivningar. Men det är inte samma sak som en helt oreglerad cykling. Vi menar att även transporter med cykel måste hanteras för att unika naturvärden ska skyddas, men också av respekt 10

11 mot andra besökare och då främst vandrare. Ett växande intresse för terrängcykling (mountainbike) kan också bli ett problem i nationalparken. Förslagsvis kompletteras föreskrifterna med en skrivning typ är det förbjudet att - utan tillstånd cykla utanför vägar och anvisade cykelleder. 4 3 Angående särskild hänvisning för området Bjurkärr Här hänvisas till 3 19, men vi hittar ingen sådan punkt. Är det vi som missuppfattar hänvisning, ska det hänvisas till någon annan punkt eller saknas 3 19? 4 X Angående dialog, samråd och tillstånd för professionella turismföretag Behovet av att reglera turismen diskuterades intensivt under Naturvårdsverkets beslut att ta bort tidigare förbud mot kommersiell verksamhet välkomnades brett, men en alltför långtgående avreglering kritiserades av bland annat Ekoturismföreningen, LRF, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. En kritik som även företrädare för sju riksdagspartier mer eller mindre ställde sig bakom strax innan valet Mot bakgrund av att det nu har gått drygt två år sedan de nya reglerna började gälla, anser vi att det finns skäl att utvärdera utfallet av förändringen. I slutet av 2015 presenterade även Ekoturismföreningen tillsammans med företagarna på Koster, Turistrådet Västsverige, turistbyrån i Strömstad och Tanum och förvaltningen i Kosterhavets nationalpark ett första utkast på hur detta skulle kunna fungera. I samband med bildandet av Åsnens nationalpark vore det naturligt att fortsätta arbetet med den här frågan. I samtal med företag i området runt Åsnen får vi även signaler att man befarar konkurrens från mindre seriösa aktörer, i vissa fall från andra länder. Det är ett budskap som vi också hör från andra turismföretagare verksamma i andra nationalparker runt om i Sverige. I det utskickade förslaget till föreskrifter saknas skrivningar som kan reglera oseriösa aktörer. I förslaget till skötselplan hittar vi följande skrivning: Det är möjligt för naturturistföretagare att använda nationalparken som ett besöksmål i sin verksamhet efter dialog med förvaltningen. Mer om detta finns att läsa i Naturvårdsverkets vägledning för organiserat friluftsliv och naturturism i skyddad natur, Vi delar den ambitionen, men menar att detta är otillräckligt. Enligt Naturvårdsverkets egen Vägledning om utformning av skötselplan (2015) utgör skötselplanen strikt en instruktion för förvaltningen. Även omnämnda vägledning för organiserat friluftsliv och naturturism riktar sig till förvaltaren. Utifrån vår egen begränsade kompetens tror vi att dessa dokument (skötselplan och vägledning) saknar juridisk kraft att reglera eller ställa krav på de turismföretag som vill verka i en nationalpark. Tydliga skrivningar i parkens föreskrifter menar vi är den enda juridiska vägen för att kräva dialog, samråd eller tillstånd. Slutsatsen blir därför att den framtida natur- och ekoturismen i Åsnens nationalpark föreslås vara helt oreglerad. Det menar Ekoturismföreningen vore olyckligt, och något som ännu en gång lämnar naturturismen vind för våg i naturvårdens absoluta finrum. Detta måste åtgärdas i närtid 11

12 och lämpligen då som en del i ovan föreslagna arbetet kring en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. 1 X Angående olika former av fiske I föreskrifterna saknas skrivningar om vad som gäller kring fiske i nationalparken. I skötselplanen anges att Syftet uppnås genom att: - jakt, fiske, friluftsliv och andra aktiviteter anpassas till störningskänsligt växt- och djurliv och områdets upplevelsevärden, Hur fisket ska anpassas till växt- och djurliv och upplevelsevärden är dock oklart. Ekoturismföreningen ser gärna att befintligt sportfiske inom nationalparken fortsätter och utvecklas. Givetvis med krav på långsiktig hållbarhet genom lokalt anpassade regler. Kanske sker detta bäst via gemensamma regler för det aktuella fiskevårdsområdet, men tänkt relation, dialog och rådighet över en begränsad resurs borde åtminstone klargöras i den konsekvensanalys som ingår i underlaget. Se vidare punkt om fisket under specifika synpunkter på förslag till skötselplan Angående rätt att jaga i nationalparken Ekoturismföreningens delar Naturvårdsverkets grundläggande uppfattning att jakt bör vara förbjudet i våra nationalparker. Att tillåta jakt i den striktaste formen av skyddad natur i Sverige är en svår pedagogisk utmaning, inte minst för internationella besökare. Jakträtt riskerar därmed att bidra till felaktiga uppfattningar om hur svenskt naturskydd fungerar. Jakt riskerar även att minska respekten för nationalparkens övriga förbud, exempelvis att bryta kvistar eller fälla eller skada levande eller döda träd eller buskar. Samtidigt har Ekoturismföreningen en pragmatisk inställning till både jakt och fiske i skyddade områden. Kan dessa aktiviteter bidra till en bättre förankring eller lokal sysselsättning, kan vi både acceptera och välkomna hållbar jakt och sportfiske. När Fulufjällets nationalpark bildades var det exempelvis nödvändigt att kompromissa kring lokalbefolkningens rätt att jaga för att det överhuvudtaget skulle bli en nationalpark. Utifrån samma tankegångar bejakar Ekoturismföreningen ett hållbart sportfiske i Åsnens nationalpark för att det bidrar till lokal sysselsättning. Däremot ställer vi oss frågande till motiveringen (klövviltets påverkan på lövföryngring) som anges i den aktuella konsekvensanalysen. Enligt Grimsö Forskningsstation i Bergslagen är exempelvis älgens så kallade hemområde i snitt hektar för kor och hektar för tjurar. Det vill säga älgarna rör sig över en yta som är lika stor som hela nationalparken. Med den bakgrunden är det svårt att förstå att en tillåten jakt i parkens randområden på några hundra hektar, skulle ha någon betydelse för betestrycket i området. Om hela Åsnensområdet har för stora klövviltstammar, vilket i sin tur ger ett oönskat högt betestryck i nationalparken, måste det rimligen hanteras med hjälp av en högre avskjutning i hela det så kallade älgförvaltningsområdet. I södra Sverige omfattar 12

13 det normalt hektar. Den jakten kan i så fall med fördel ske utanför den blivande nationalparken och inte inskränka övriga besökares tillträde under delar av hösten. Men kanske finns det andra både goda och starka skäl till att tillåta jakt. På samma sätt som en kompromiss var nödvändig för att Fulufjällets nationalpark skulle bli till, var det kanske även ett måste att hitta framkomliga medelvägar i förhandlingar med berörda markägare runt Åsnen. Det anser vi vara legitima skäl, men de bör i så fall öppet redovisas och förklaras. Detta för att inte skapa onödiga misstankar om uppgörelser som inte tål att granskas. Specifika synpunkter på förslaget till skötselplan för Åsnens nationalpark Fisket i sjön Åsnen Flera av den blivande nationalparkens naturvärden påverkas av faktorer utanför parken. Ett exempel på detta är det fiske som bedrivs i hela sjön Åsnen. Utifrån kontakter med företag verksamma i området och sökningar på nätet kan vi konstatera att det finns problem kring både tjuvfiske och enligt vissa bedömare även ett alltför omfattande nätfiske. Inom nationalparken är det tillåtet att sportfiska. Vi tycker att skötselplanen är bristfällig när det gäller underlag och resonemang kring hur förvaltningen ska kunna garantera ett hållbart fiske inom själva parken. Zonindelning och anordningar för besökare (sidan 50) Den avslutande meningen i första stycket tror vi är felskriven och bör rimligen vara i zon B och C. Naturvägledning och användning av hemsida (sidan 64) Under rubriken riktlinjer och åtgärder står det att: -Hemsidan ska innehålla information om guidningar och andra aktiviteter som äger rum i nationalparken. -Hemsidan ska innehålla minst tre rekommenderade aktiviteter, med tips om sevärdheter och vandringar. Ekoturismföreningen tycker att detta är utmärkta riktlinjer, men ställer frågan om vilka guidningar och aktiviteter som kan exponeras på hemsidan. En given följdfråga blir då också hur urvalet sker. Enligt Naturvårdsverkets remissvar angående Sveriges första nationella skogsprogram (NV daterat den 10 november 2016) framgår att en sådan exponering kan komma i konflikt med Naturvårdsverkets myndighetsroll. Förslaget om att synliggöra lokala aktörer kan vara svårt att kombinera med myndighetsrollen. Bland annat skulle det kunna leda till orättvisa konkurrensfördelar. Det är angeläget att skilja insatser för att göra det möjligt för företag att nyttja skyddade områden för turism, från att statliga aktörer skulle synliggöra företag. Eftersom bildandet av Åsnens nationalpark har åtföljts av mer eller mindre uttalade löften att parken ska stimulera områdets naturturism är det angeläget att klargöra vad 13

14 som gäller kring hemsidans exponering av guidningar och aktiviteter. Om bara offentligt finansierade verksamhet får synas, vilket är fallet för merparten av det utbud som exponeras via den gemsamma hemsidan för Sveriges nationalparker, så skulle tidigare löften svikas, områdets naturturism utsättas för illojal konkurrens och ännu en konflikt uppstå kring hur naturguidningar i och runt skyddade områden ska hanteras. Förslaget från Kosterhavet innehåller ett utkast till hur detta kan lösas och det vore naturligt att dessa erfarenheter tas tillvara och utvecklas inom ramen för det föreslagna arbetet med en lokal utvecklingsplan för Åsnens framtida natur- och ekoturism. Om relationen mellan allmänhet och organiserad verksamhet (sidan 65) Under riktlinjer och åtgärder slås fast att: - Länsstyrelsen ska löpande försäkra sig om att allmänhetens tillträde till nationalparken säkerställs. Exempelvis får en rastplats inte helt tas i anspråk av organiserad verksamhet. Ekoturismföreningen delar denna uppfattning, men vi vill gärna ta tillfället i akt att framföra att det handlar om en relation som måste präglas av ömsesidig respekt och förståelse. Vi får ibland uppfattningen att rörligt friluftsliv på egen hand har företräde framför organiserad verksamhet och inte minst betalande naturturister. Så väl betalande internationella gäster som lokala besökare på egen hand bör rimligen tillhöra allmänheten och därför i detta fall behandlas lika. Utmaningen att dimensionera besökstryck och hantera olika grupper av besökare kommer bli allt viktigare i takt med att svensk natur- och ekoturism växer. Inte minst om regering och riksdagens ambitioner kring regional utveckling och lokal sysselsättning runt skyddad natur ska förverkligas. Vi föreslår därför att en dialog kring dessa utmaningar och möjligheter inkluderas i det föreslagna arbetet med en lokal utvecklingsplan för Åsnens natur- och ekoturism. Ett rådgivande naturvårdsråd (sidan 66) Ekoturismföreningen välkomnar bildandet av ett naturvårdsråd med en rådgivande funktion till förvaltningen. Det kan bli ett viktigt redskap som bidrar till att förankra både naturskydd och förvaltning lokalt. Vi tror att vägen framåt även inkluderar försök att ge rådet medbestämmande och inflytande över förvaltningen av nationalparken. Det innebär en mer formell organisation med valda företrädare för områdets viktigaste grupper. Uppdrag i ett sådant råd anser vi ska arvoderas enligt gällande regler, som exempelvis medverkan i länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer. Det finns dock behov av ytterligare ett forum för områdets professionella turismföretagare. Det är en mötesplats för dialog, erfarenhetsutbyte och fortbildning mellan förvaltningen och traktens besöksnäring där alla intresserade och verksamma professionella företag bjuds in. Närvaron i ett sådant forum skapar också möjligheten att mäta de olika företagens engagemang för nationalparken, och kan tjäna som grund för vilka företag som exponeras exempelvis på nationalparkens hemsida. Se vidare det 14

15 förslag till samverkansmodell som presenterades utifrån arbetet i Kosterhavets nationalpark. Med vänliga hälsningar Per Jiborn generalsekreterare för Svenska Ekoturismföreningen 15