Översyn av föreskrifter för Stenshuvuds nationalpark - konsekvensanalys

Transkript

1 Naturvårdsverket Diarienummer NV Översyn av föreskrifter för Stenshuvuds nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker hanteras kommersiell verksamhet olika. Inom 17 av nationalparkerna finns idag förbud mot eller tillståndsplikt för kommersiell verksamhet. Övriga nationalparker kan ha föreskrifter som indirekt, i varierande grad, begränsar kommersiell verksamhet. Regeringen vill främja besöksnäringen, bland annat naturturism, samt regional utveckling. Av friluftspropositionen (prop. 2009/10:238) framgår bland annat att naturturism har stor betydelse för hälsa, rekreation och regional utveckling. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att se över förbuden mot kommersiell verksamhet i våra nationalparker. Syftet med översynen är att de föreskrifter som uttryckligen förbjuder kommersiell verksamhet ska ändras så att sådan verksamhet istället möjliggörs. Effekten av detta förutses vara att besöksnäringen stärks, bland annat naturturismen. Samtidigt har en utgångspunkt i översynen varit att värna syftet med respektive nationalpark och de värden som ska skyddas. Även andra övriga föreskrifter än det som förbjuder kommersiell verksamhet har ingått i översynen. Syftet med regeringsuppdraget Grunden till detta regeringsuppdrag finns att hämta i prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Regeringen betonar i propositionen att Sveriges natur utgör en stor tillgång för såväl inhemska som utländska besökare. Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad på rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Även andra underlag beskriver regeringens politik om regional utveckling respektive friluftsliv, t.ex. finns i regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik grundtankarna kring den nya politiken för naturvården samlade. I propositionen 2008/09:124 Hållbart skydd av naturområden skriver regeringen om nationalparksarbetet att det är angeläget att Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet fäster stor vikt vid såväl områdenas nationella betydelse från bevarandesynpunkt som deras möjligheter att som besöksmål ge nytta åt lokalsamhället. Enligt den nationella strategin för svensk besöksnäring är Sverige ett av Europas mest attraktiva resmål. Det framgår vidare av strategin att Sverige är känt som ett modernt, spännande, naturnära och hållbart besöksmål med en svårslagen kombination av storstad och 1 (9)

2 naturupplevelser. Besöksnäringen bedöms vara en av Sveriges mest värdefulla näringar för ekonomin, sysselsättningen och regional livskraft. Naturturism och friluftsliv som bedrivs på ett hållbart sätt bidrar till social och ekonomisk hållbar utveckling. Vistelse i naturen väcker intresse och kan bidra till ökad förståelse för biologisk mångfald, naturvärden och bevarandefrågor. Förutsättningarna i Stenshuvuds nationalpark Stenshuvuds nationalpark ligger på Österlen i Skåne län och är Sveriges sydligaste nationalpark. Området, med sina ca 200 hektar, är en av de minsta nationalparkerna i Sverige men samtidigt en av de mest välbesökta. Berget Stenshuvud, som gett nationalparken dess namn, bildar den sydostliga avslutningen på Linderödsåsen. Berggrunden utgörs av rödaktig gnejs. Två kraftiga markerade höjder ligger inom nationalparken, varav den nordliga, det egentliga Stenshuvud, når högst med ca 97 m.ö.h. Det södra berget - Kortels huvud - är drygt 80 m högt. I övrigt kännetecknas topografin av svagt sluttande marker ned mot havet. Här består de lösa avlagringarna av grusiga, sandiga och även leriga sediment. Större delen av området täcks av ädellövskogar. På norra bergets östsluttning mot havet växer en låg och knotig ekskog med inslag här och var av lind och andra lövträd. Bokdominerade avsnitt förekommer framför allt i södra delen. I första hand är det dock avenbok som sätter sin prägel på nationalparkens skogar. De har vuxit upp huvudsakligen under 1900-talet som resultat av det minskade betestrycket. Insprängda här och var står gamla och storkroniga hagmarksträd av bok och ek och minner om den öppnare betesepoken. Skogen är i allmänhet mycket örtrik. Betydande delar av Stenshuvud är betesmark. I sydöstra delen finns ett större sammanhängande öppet hedområde. Stenshuvudområdets flora uppvisar som helhet en mycket stor artrikedom. Vid inventering på 1990-talet påträffades ca 600 kärlväxtarter. Ur kryptogamsynpunkt är framför allt den oceaniskt präglade mossfloran intressant. Ett milt och gynnsamt klimat i kombination med de starkt skiftande naturförhållandena inom Stenshuvudområdet skapar förutsättningar för ett rikt och differentierat djurliv. Flera sällsynta och hotade arter har påträffats, såsom hasselmus, lövgroda, långbensgroda, sandödla och hasselsnok. Av större djur märks rådjur, räv, grävling och på senare tid även vildsvin. Fågellivet är mycket rikt pga. den mångfald av biotoper som inryms i nationalparken. Insektsfaunan uppvisar stor artrikedom med flera sällsynta arter. Särskilt kan nämnas bokskogsjordlöparen, grå vårtbitare, samt vedlevande skalbaggar som är beroende av grova lövträd. Under tidigare århundranden har området varit påverkad av kraftigare bete än idag. Skogen har dock aldrig varit helt försvunnen. Så kallad skottskog har förekommit på några platser. Under vissa tider har även smärre åkerlyckor funnits. I nationalparkens norra del, vid Hällevik, finns ett område med främmande träd och buskar, vilka inplanterats i början av 1900-talet av dåvarande länsträdgårdsmästaren Carl Ekenstam. Stenshuvud har sedan lång tid varit ett populärt utflyktsmål och besöks numera av uppskattningsvis personer årligen. I nationalparken råder tillståndsplikt för kommersiell verksamhet. Idag bedrivs organiserad verksamhet i nationalparken främst av länets skolor. Ett besök i Stenshuvuds nationalpark ligger bland annat med som en obligatorisk del av den så kallade Skåneresan för grundskolan, men även universitet och högskolor nyttjar området i sina utbildningar. Vad gäller rent kommersiell verksamhet så förekommer det i princip inte. I dagsläget finns inga externa entreprenörer som har tillstånd att bedriva någon form av kommersiell verksamhet inom nationalparken, och det 2 (9)

3 har bara varit en (1) ansökan under de senaste 10 åren. Den ansökan avsåg att mot betalning berätta sagor och sägner vid en lägereld på stranden, vilken beviljades med vissa villkor. En del ideella organisationer använder även området för naturvandringar, men inte mot betalning. Det icke organiserade friluftslivet är klart övervägande bland dem som besöker nationalparken. En förenkling av föreskrifterna kan leda till att aktörer i området utvecklar sin verksamhet i och kring nationalparken, med följden att besöksnäringen gynnas och därmed den regionala utvecklingen. Problem med förslaget till ändring och förslag på lösning Om man tar bort tillståndsplikten för kommersiell verksamhet kan man förvänta sig att guidade turer, kick-offer, teambuilding-övningar och fiskeresor kan bli aktuella i nationalparken. Aktörer som kan förutses vilja bedriva kommersiell verksamhet i nationalparken är i så fall främst lokala företagare för att dryga ut sina redan existerande verksamheter. Men det kan också tänkas komma mer långväga entreprenörer just vad gäller arrangerade resor med syfte att sälja en upplevelse, exempelvis öringfiske som redan idag drar många danskar till nationalparken. Detta öppnar möjligheter för en förlängd besökssäsong med fler besökare under perioder som idag upplevs outnyttjade. Detta skulle kunna komma att påverka/hota syftet med nationalparken och de värden som nationalparken avser att skydda genom ökat slitage då besökssäsongen förlängs och sprids ut på områden som idag inte nyttjas i någon större utsträckning. Fler konflikter mellan besökare, med eller utan hund, och betesdjur kan nästan garanteras då många idag är ovana att interagera med större djur. Som en konsekvens av ovanstående kan föreskrifterna behöva kompletteras med en styrning av de organiserade besöken till att i första hand hålla sig till markerade leder och anvisade platser. I dagsläget finns redan förbud mot tältning, ridning, cykling, eldning och okopplad hund vilket, om de efterföljs, hindrar de flesta problem som annars skulle kunna uppkomma. Förändringar av övriga föreskrifter Förändringen av övriga föreskrifter bedöms inte påverka konkurrensförhållanden eller nyttjandet av nationalparken. Förändringarna gör endast att föreskrifterna blir tydligare och mer lättförståeliga såväl för den aktuella parken som gentemot övriga nationalparker. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon ändring av föreskrifterna inte kommer till stånd Om en ändring inte kommer till stånd Genom ändringen av föreskrifterna förenklas processen för både turismaktörer och förvaltare. Verksamhetsutövaren vet på förhand att viss verksamhet inte är tillståndspliktig vilket innebär ökade möjligheter till marknadsföring och framförhållning. Det finns därför en förhoppning om att nationalparkerna i högre grad ska kunna utnyttjas av kommersiella aktörer, främst inom besöksnäringen. Om inte föreskrifterna ändras får företag inom besöksnäringen inte lättare att utnyttja nationalparkerna för sin verksamhet. Detta kan i sin tur verka hindrande för arbetet med landsbygdsutveckling och regional tillväxt. För Stenshuvuds nationalpark bedömer vi att konsekvenserna av att inte ändra föreskrifterna skulle leda till att de aktörer som vill bedriva kommersiell aktivitet väljer andra områden för sina syften, vilket är den situation vi har idag. Alternativa lösningar Det finns ett antal olika alternativ för att reglera kommersiell verksamhet i nationalparker. Rimligen är problemet dock inte i normalfallet att verksamheten är kommersiell. Problemet borde istället i de flesta fall kunna definieras inom ramen för organiserad verksamhet med större antal deltagare oavsett om den är kommersiell eller ideell. 3 (9)

4 Om man bedömer att kommersiell verksamhet generellt kan utgöra ett hot mot syftet med nationalparken kan man i princip låta dagens situation med tillståndsplikt för kommersiell verksamhet kvarstå, eller ändra föreskrifterna och istället ha förbud eller tillståndsplikt för organiserad verksamhet. Då kan länsstyrelsen fortfarande efter ansökan förbjuda eller anpassa verksamheten utifrån hur den påverkar syftet. Då uppnår man dock inte det grundläggande syftet med översynen, d.v.s. att underlätta för bl.a. naturturism i nationalparkerna. Som ett alternativ kan man istället ha tillståndsplikt för kommersiell/organiserad verksamhet om man gör bedömningen att kommersiell/organiserad verksamhet inte behöver strida mot syftet och i normalfallet kan tillåtas men kan behöva förbjudas eller anpassas i vissa fall. Om man gör bedömningen att kommersiell/organiserad verksamhet i nationalparken i grunden är acceptabel men vill ha kontroll över den verksamhet som bedrivs i området så kan man införa samrådsplikt för alla eller vissa kommersiella och/eller organiserade verksamheter. Detta ger möjligheter till dialog mellan verksamhetsutövaren och förvaltaren. Ett annat alternativ är att ha anmälningsplikt. Detta ger möjlighet för förvaltaren att hålla koll på vilka verksamheter som pågår i nationalparken, men utan möjligheten att påverka den, dock med möjligheten att ge information till verksamhetsutövaren och ge denne möjlighet att anpassa verksamheten frivilligt. Då nationalparken redan idag har ett mycket högt besökstryck är det inte troligt att en ändring av föreskrifterna skulle leda till fler besökare under sommarsäsongen, utan snarare att säsongen förlängs med aktiviteter under andra delar av året. Om aktörerna trots allt vill agera under sommarsäsongen så kommer antagligen aktiviteterna att förläggas i de delar av nationalparken som idag har färre besökare. Risken finns att detta kan leda till ökat markslitage och fler konflikter med betesdjur. Dessutom bör de få platser av ostördhet som finns kvar i nationalparken bevaras. En möjlig lösning på problemet kan vara att införa samrådsplikt för all organiserad verksamhet med ett visst antal deltagare. Då nationalparken nyttjas av skolor för utflykter blir det en ökad arbetsbelastning på förvaltningen som gränsar till att vara ohållbar. Dessutom hade blivit svårt rent tillsynsmässigt att veta vilka klasser som genomfört samråd eller inte. En annan lösning är att försöka hindra aktiviteter i de oexploaterade delarna av nationalparken och kanalisera till de områden som redan används och till viss del har anpassats för att klara ett högt besökstryck. På så sätt minskar administrationen av de organiserade besöken samtidigt som naturvärdena skonas. Slutsats om det bästa alternativet Slutsatsen blir att det bästa alternativet för att uppnå syftet med översynen och samtidigt inte äventyra syftet med nationalparken är att ersätta det tillstånd för kommersiell verksamhet som krävs idag med att det endast krävs tillstånd för organiserad verksamhet utanför anvisade stigar, anläggningar och platser. Detta hämmar dock all verksamhet utanför anvisade platser, även den som inte skadar nationalparken, och bör därför kompletteras så att endast grupper över 50 personer utanför anvisade platser behöver tillstånd. Genom översynen och förtydligandet av övriga föreskrifter blir dessa mer förståeliga vilket underlättar för såväl kommersiella som ideella aktörer liksom för den besökande allmänheten att veta vad som gäller i den aktuella nationalparken. 4 (9)

5 3. Uppgifter om vilka som berörs av ändringen av föreskrifterna Enligt nationalparksförordningen ska Naturvårdsverket höra länsstyrelsen, kommunen och Havs- och vattenmyndigheten innan föreskrifter meddelas. Övriga aktörer som berörs är Simrishamns kommun, grundskolor i närheten, universitet och högskolor. Vidare berörs Naturskyddsföreningen, lokala entreprenörer, byalag, arrendatorer och det oorganiserade och organiserade friluftslivet. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser ändringen av föreskrifterna medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen Tillståndslikt för kommersiell verksamhet behålls: Om tillståndplikten behålls så förväntas antalet externa entreprenörer som agerar inom nationalparken hålla sig nära noll. I dagsläget har vi endast haft en (1) ansökan om tillstånd de senaste tio åren, och vi ser ingen anledning till att det skulle ändras om inte föreskrifterna gör det. Följden blir att utbudet av arrangerade aktiviteter inte ökar. Fördelarna är att besökstrycket, samt vilka områden inom nationalparken som nyttjas, sannolikt bibehålls, vilket borde innebära oförändrat markslitage. Tillståndsplikt för kommersiell verksamhet tas bort, inga föreskrifter mot organiserad verksamhet: Alla aktörer har full tillgång att använda nationalparken, under förutsättning att inga andra föreskrifter bryts. Troligtvis kommer besökstrycket öka under de perioder nationalparken redan har ett högt besökstryck, med följden att besökarna även skulle användadelar av nationalparken som idag nyttjas mindre, och man skulle även kunna förvänta sig att fler krockar uppstår mellan olika aktiviteter. Därmed finns risk för negativa konsekvenser i form av ökat markslitage och aktiviteter som upplevs störande av andra besökare. Tillståndsplikt för kommersiell verksamhet tas bort, organiserad verksamhet med över X personer görs samrådspliktig: Alla aktörer har full tillgång att använda nationalparken, under förutsättning att inga andra föreskrifter bryts. Troligtvis kommer besökstrycket öka under de perioder nationalparken redan har ett högt besökstryck, med följden att besökarna även skulle använda delar av nationalparken som idag nyttjas mindre. Krockar mellan olika aktiviteter kan till viss del undvikas då förvaltningen känner till var och när olika saker sker och därmed kan rekommendera alternativa platser eller tider. Fortfarande finns risk för negativa konsekvenser i form av ökat markslitage och aktiviteter som upplevs störande av andra besökare, då man vid samråd inte kan förbjuda utan bara vara rådgivande. Ökad arbetsbelastning för förvaltningen då samråd antagligen kommer att behöva hållas med samtliga skolor som besöker nationalparken. Tillsynen försvåras då det blir svårt att hålla reda på vilka grupper som haft samråd eller ej. Tillståndsplikt för kommersiell verksamhet tas bort, organiserad verksamhet med över 50 personer utanför anvisade stigar, anläggningar och platser görs tillståndspliktig: Alla aktörer har tillgång till nationalparken men kanaliseras till de områden som redan används och till viss del har anpassats för att klara ett högt besökstryck. Storlek på gruppen spelar mindre roll, utan främst var aktiviteten sker. Aktörer med större grupper har möjlighet att efter tillstånd bedriva aktiviteter i alla delar av nationalparken. Risken för slitage i mindre nyttjade delar av nationalparken minskar något, men ökar på anvisade platser i högre grad än i övriga förslag. Förvaltningen har viss möjlighet att parera det ökade slitaget då den är förväntad och på begränsad yta. Oönskade aktiviteter kan sorteras bort under tillståndsförfarandet eller ges villkor så att det löser eventuella problem. 5 (9)

6 5. Bedömning av om ändringen av föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Naturvårdsverket anser att en regel som innebär att tillstånd krävs för att få utöva tjänsteverksamhet i nationalparken överensstämmer med gällande EU-rätt. Tillståndsplikten är icke-diskriminerande gentemot utländska aktörer och motiverad med hänsyn till skyddet för miljön och är därmed förenligt med tjänstedirektivet 2006/123/EG. Regeln är också förenlig med direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Bedömningen är att ett normalt remissförfarande kombinerat med lokal information på naturum Stenshuvud, nationalparkens hemsida, -facebook och mejlgrupp bör vara fullt tillräckligt. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Ändringen av föreskrifter bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X )Ändringen av föreskrifter bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I dagsläget förekommer ingen kommersiell verksamhet i nationalparken, förutom den kioskverksamhet vid naturum Stenshuvud som bedrivs på uppdrag av länsstyrelsen. Förändrade föreskrifter kan leda till att fler arrangemang och aktiviteter genomförs vilket kan gynna landsbygdsutvecklingen. Aktörer som idag inte är verksamma i nationalparken, men som med ändrade föreskrifter kan etablera verksamhet i nationalparken berörs av ändringarna av föreskrifterna. 6 (9)

7 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång ändringen av föreskrifter kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Flertalet aktiviteter i nationalparken kommer att kunna genomföras utan att några tillstånd krävs. För de få aktiviteter som kommer att kräva tillstånd är processen relativt enkel och kostnadsfri. Inte heller idag finns det någon kostnad för ansökan om tillstånd. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader eller vinster den föreslagna ändringen av föreskrifter medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna ändringen av föreskrifter. Vinsten för många organisationer och företag att kunna bedriva verksamhet i nationalparken är att en viss kvalitetsstämpel på upplevelsen redan finns i folks medvetande, då nationalparker upplevs som något exklusivt. Om mängden besökare ökar och nya grupper kommer ut i naturen får staten även en vinst i form av ökad förståelse och berättigande för att fortsätta bedriva naturvård. Ändringen av föreskrifterna bedöms inte leda till några ökade kostnader för intresserade aktörer. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning ändringen av föreskrifter kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Eftersom det i princip inte bedrivs någon kommersiell verksamhet idag i nationalparken bedöms ändringen av föreskrifterna inte påverka konkurrensförhållandena. 5. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ändringen av föreskrifterna bedöms ha endast positiva effekter för företag då huvuddelen av den organiserade verksamheten släpps helt fri (dvs. inom ledsystem och anvisade platser). 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av de ändrade föreskrifterna Bedöms inte behövas särskilda hänsyn. Mindre företag får generellt sett större nytta av förändringen då större företag kan antas ha lättare att söka och hantera tillståndsansökningar. 7 (9)

8 C Andra verksamhetsutövare (ideella organisationer, enskilda) Med andra verksamhetsutövare avses organisationer, myndigheter och enskilda som bedriver någon form av organiserad verksamhet utan egentligt vinstintresse, men där gränsdragningen mellan kommersiell eller ideell verksamhet ibland kan vara svår att dra. Med ideell organisation avses en sammanslutning som har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma ideella strävanden och som inte primärt arbetar för deras ekonomiska intressen. En uppdelning av andra verksamhetsutövare kan göras så här: Oorganiserade verksamhetsutövare (enskilda, det spontana, familjebaserade eller kompisgäng) Ideella organisationer (scouter, friluftsfrämjandet, klätterklubben, orientering osv) Det offentligt organiserade (friluftsstiftelser, skola, barnomsorg, osv) Det kommersiellt organiserade (naturturism, entreprenörer och branschorganisationer, osv). Denna grupp hanteras under punkt B. 1. Beskrivning av andra verksamhetsutövare som berörs, vilka inriktningar dessa har samt deras storlek En förändring av föreskrifterna som innebär tillstånd för organiserad verksamhet medför att icke-kommersiell organiserad verksamhet som tidigare inte reglerats nu kommer att behöva söka tillstånd för vissa aktiviteter. Detta påverkar ideella föreningar och organisationer men även förskolor och skolor samt universitet. Då förändringen utformats så att tillstånd inte krävs för aktiviteter med färre än 50 personer eller som genomförs på anvisade stigar, anläggningar och platser berörs de flesta organisationer inte alls då man nästan undantagsvis använder de anvisade stigarna och platserna och normalt sett är färre än 50 personer. 2. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter påverkar andra verksamhetsutövare Förändringen av föreskrifterna blir en uppstramning för det organiserade friluftslivet som tidigare bara varit samrådspliktigt, enligt miljöbalken 12 kap. 6, då det nu kommer att krävas tillstånd för grupper över 50 personer utanför anvisade stigar, anläggningar och platser. Merparten av det organiserade friluftslivet sker dock idag på de stigar och platser som är utpekade, dessutom är de flesta grupper, dvs. de som kan beröras, som besöker nationalparken färre än 50 personer så bedömningen är att få blir berörda. 8 (9)

9 D Samråd Beskrivning av samrådsprocessen Uppdraget diskuterades inledningsvis informellt med olika tjänstemän på länsstyrelsen. Därefter utannonserades (via mejlgrupp, hemsida, lokaltidning, pressmeddelande och anslag) ett öppet informationsmöte i bygden för alla intresserade; företagare, kommun och privatpersoner, där uppdraget presenterades. Syftet var att fånga upp åsikter, förslag och farhågor. Efter informationsmötet bearbetades alla inkomna åsikter till ett förslag som sedan utannonserades igen för att få in åsikter. Utskicket gick via nationalparkens hemsida, -facebook och -mejlgrupp, samt annonserades i lokalpressen och via anslag i nationalparken och på naturum Stenshuvud. Länsstyrelsen planerar att bjuda in till förnyade möten när förslaget skickats ut på remiss. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Stefan Henriksson, Naturvårdsverket, , stefan.henriksson@naturvardsverket.se Fredrik Ståhlberg, Länsstyrelsen Skåne, , fredrik.stahlberg@lansstyrelsen.se 9 (9)