a BrN Skolinspektionen Beslut Lapplands Kommunalförbund 2017-12-19 bert-olov.strom@lapplands.se Dnr 400-2016:11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Lapplands kommunalförbund
2(14) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. Syftet är att granska huvudmannens arbete för att utveckla utbildningen inom gymnasieskolan och skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och för att tillgodose ett allsidigt utbud. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur styr huvudmannen mot det kompensatoriska uppdraget? 2. Hur genomför huvudmannen uppföljning av gymnasieskolan? 3. Hur verkar huvudmannen för att elever får ett allsidigt utbud av program? Granskningen genomförs i 30 utvalda kommuner. Lapplands Kommunalförbund ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Lapplands Kommunalförbund (LKF) den 14-15 november 2017. Besöket genomfördes av Agneta Kenneberg och Eva Lanteli. Intervjuer har genomförts med rektorer för de fyra gymnasieskolorna som ingår i LKF, controller, gymnasiechef och biträdande gymnasiechef samt ordförande i gymnasienämnden. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till det utvecklingsområde som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens styrning av gymnasieskolan avseende granskningens frågeställningar i de flesta avseenden fungerar väl, men att det finns delar som behöver utvecklas. Det område som huvudmannen behöver utveckla presenteras under rubriken Identifierade utvecklingsområden.
3(14) Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Skolinspektionen bedömer att huvudmannen regelbundet och strukturerat följer upp Lapplands gymnasieskola. Det finns en övergripande utvecklingsplan där gymnasienärnnden beslutat om nyckeltal och vilken progression de ska ha under tre år. Denna plan revideras årligen. Granskningen visar att huvudmannen bland annat följer upp kunskapsresultaten, elevgenomströmningen, andel elever som nått examensmålen, meritvärden, elevinflytande och vilka förändringar som skett sedan föregående år. De följer även upp elevernas arbetsplatsförlagda lärande och resultaten för elever på språkintroduktion. Lärarnas uppföljning och analys av sin verksamhet ligger till grund för analyser och beslut om utvecklingsåtgärder på skol- och huvudmannanivån. Målen som analyseras är dels lokala mål beslutade på skolnivå, men också övergripande mål som beslutats av nämnden och som framgår i deras visionsdokument. Det framgår också att rektorerna genomgått fortbildning för att förbättra sin förmåga att göra analyser. Informationen från skolorna kommuniceras både muntligt och skriftligt med gymnasiechefen och nämnden. Rektorerna kommer till nämndmötet i början av året och redogör för sina respektive enheter. Därutöver tar nämnden del av den utvecklingsplan för hela Lapplands gymnasium som presenteras av gymnasiechefen. Det finns ett årshjul för uppföljning av olika verksamhetsområden såsom resultat och elevgenomströmning. Ett par gånger om året görs även en ekonomisk uppföljning av verksamheten. Rapporterna till nämnden har bland annat resulterat i en reviderad målsättning kring meritvärdena, där politikerna vill se en ökad progression, exempelvis genom att öka målet från 88 till 90 procent när det gäller andel elever med gymnasieexamen. Likaså vill nämnden se en progression när det gäller upplevelsen av elevinflytande. Förutom uppföljning av verksamheten görs även en uppföljning av resursfördelningen. Det sker genom att utbildningsnämnden ställer frågor till gymnasiechefen och ger honom uppdrag. Som exempel nämns att de i utvecklingsplanerna har sett att det är skillnad mellan flickors och pojkars meritvärden. Gymnasiechefen har därför fått i uppdrag att ta reda på vad det beror på.
4(14) Huvudmannens erbjudande om allsidigt urval av nationella program Skolinspektionen bedömer att Lapplands Kommunalförbund på flera sätt verkar för att erbjuda ett allsidigt urval av program. Bildandet av kommunalförbundet har inneburit att eleverna fått tillgång till ett större programutbud, vilket innebär 16 av 18 nationella program. Nämnden har i sin vision skrivit fram att Lapplands gymnasieförbund ska ha ett brett programutbud för att eleverna inte ska behöva flytta från orten. Av verksamhetsredogörelsen framgår att de har ett stort programutbud på alla fyra gymnasieskolorna i förhållande till respektive skolas storlek. Valet har varit att inte dela upp utbildningarna mellan orterna utan att samverka för att kunna ha utbildningen på flera orter. Möjligheten att arbeta med hjälp av fjärrundervisning är också en fördel. Kommunalförbundet har utökat den undervisningsformen och förstärkt med teknisk personal på skolorna. Satsningen på fjärrundervisning gör också att de på många program har möjlighet att erbjuda undervisning med behöriga lärare även i ämnen där den enskilda skolan saknar sådan kompetens. Vidare framkommer att elever på exempelvis El- och energiprogrammet kan gå första året i sin hemkommun och därefter fortsätta sin valda inriktning på en annan kommun inom Lapplands gymnasium om den inte finns i hemkommunen. Det är framför allt elevernas efterfrågan som styr programutbudet. Huvudmannen tar reda på elevernas önskemål genom att kartlägga och analysera sökmönster, både inom och utanför Lapplands gymnasium. De undersöker också vad eleverna tycker om det program som de går på. När förbundet ändå beslutar sig för att lägga ner program handlar det framför allt om bristande elevunderlag och svårigheten att göra det ekonomiskt hållbart. Av den anledningen lägger man ner ekonomiprogrammet i en av kommunerna. En annan faktor som har betydelse för programutbudet är efterfrågan på arbetsmarknaden. Många elever söker till de program som har en god arbetsmarknad. Enligt nämndordföranden och gymnasiechefen finns ett bra samförstånd med näringslivet och dess behov av arbetskraft. Ett exempel på detta är beslutet att satsa på vård- och omsorgsprogrammet utifrån att det finns behov av arbetskraft inom det området i alla kommuner. Från att ha varit nere i 12 elever har de nu ökat till 56 elever på vård- och omsorgsprogrammet. Kommunerna satsade på mer arbetsplatsförlagt lärande, utbildade handledare och gav
5(14) eleverna möjlighet till vikariat under sommaren för att locka dem till programmet. Rektorerna har också fått i uppdrag att arbeta med att få en ökad jämställdhet mellan programmen, exempelvis att få fler flickor att söka typiskt manliga utbildningar, såsom fordonsprogrammet. Det har man också enligt nämndordföranden lyckats med. Fler flickor söker nu till fordonsprogrammet och fler pojkar till vård- och omsorgsprogrammet. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område: Huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget Huvudmannen behöver säkerställa styrningen av resurserna för elevhälsan så att alla elever i Lapplands gymnasium i högre grad får tillgång till den elevhälsa som de har rätt till. Skolinspektionen bedömer att Lapplands kommunalförbund ger gymnasieskolan en resurstilldelning med utrymme för kompensatoriska insatser, men att huvudmannens styrning mot det kompensatoriska uppdraget kan utvecklas när det gäller styrningen av elevhälsans resurser. När Lapplands kommunalförbund bildades beslutades att kommunerna själva skulle stå för så kallade "fria nyttigheter", dvs, kostnader för exempelvis lokaler, skolskjutsar, elevhälsa och skolmåltider. Det innebär att de enskilda kommunerna fattar beslut om elevhälsan och att Lapplands kommunalförbund inte styr över dessa resurser eller hur de används på gymnasieskolan. I och med införandet av den nya skollagen 2010 ställdes krav på en elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det enligt skollagen finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan
6(14) tillgodoses. i Skolinspektionens bedömning är att Lapplands Kommunalförbund inte i tillräcklig utsträckning styr resursfördelningen på ett sätt som säkerställer att eleverna på Lapplands gymnasium har den tillgång till elevhälsa som de har behov av. Huvudmannen behöver därför, enligt Skolinspektionens bedömning, utveckla dialogen med kommunerna för att säkerställa att eleverna vid Lapplands gymnasium får tillgång till den elevhälsa som de har rätt till. Av intervjuer med nämndens ordförande framgår att de avser att göra en översyn av kostnaderna för de "fria nyttigheterna". Hon menar att resurserna för elevhälsan behöver analyseras då den psykiska ohälsan bland elever har ökat. Enligt nämndordföranden kan det behövas mer elevhålsoresurser för gymnasieskolan, vilket är något de behöver diskutera med kommunerna om hur det ska lösas. I övrigt visar granskningen att Lapplands Kommunalförbund har ett välfungerande resursfördelnirtgssystem som beslutades i samband med att förbundet bildades 2010. Fördelningsnyckeln bygger på antal mantalsskrivna ungdomar i respektive kommun och på varje kommuns budget 2009. Tillkomsten av kommunalförbundet har gett eleverna ett bredare utbud av program, vilket enligt nämndordföranden har inneburit att de flesta elever stannar i kommunernas gymnasieskolor. Enligt gymnasiechefen har samordningen av gymnasieverksamheten också inneburit en kostnadsbesparing, exempelvis när det gäller kostnader för interkommunala ersättningar. Resurserna fördelas per program, där vissa program kräver mer resurser än andra. Programmen är olika dyra och har olika många platser, vilket får effekter på resursfördelningen. När det gäller program med särskilda kostnader, exempelvis transportutbildning och riksutbildningarna för längd- och alpinskidåkning, får rektorerna täckning för detta. Uppdraget från nämnden har varit att hålla igång så många utbildningar som möjligt i kommunerna. 1 2 kap 25 skollagen
7(14) Varje rektor får en resurstilldelning som de fördelar utifrån behov i respektive verksamhet. Rektorerna har en tät dialog med gymnasiechefen. Skulle de vara i behov av mer resurser, exempelvis för att anställa assistenter, så är det enligt rektorerna och gymnasiechefen sällan något problem. Rektorerna ger exempel på hur de kurmat anställa personal både för att förstärka vuxennärvaron i någon klass och för assistenter till elever i behov av särskilt stöd. Huvudmannen gör insatser för att uppväga skillnader i förutsättningar mellan olika skolor och elevgrupper. Som exempel nämns gemensamma kompetensutvecklingsinsatser såsom arbete med IT-utveckling och en treårig utbildning i entreprenöriellt lärande. Även satsningen mot nyanländas lärande beskrivs vara en kompensatorisk insats. Fyra förstelärare arbetar med att handleda personal kring nyanländas lärande. Vidare har det funnits ett uttalat uppdrag från nämnden att på några utbildningar arbeta för en jämnare könsfördelning. Exempelvis på det Industritekniska programmet, VVS- och fastighetsprogrammet samt på Naturvetenskapsprogrammet. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 19 augusti 2018 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till kvalitetsgranskningarsthlm@skolinspektionen.se eller per post till, Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2016:11447) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef/Beslutsfattare Eva Lanteli Utredare/Föredragande
8(14) Bilagor Bilaga 1: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Lapplands Kommunalförbund är huvudman för den verksamhet som bedrivs inom Lapplands gymnasium, vilket består av gymnasieskolorna i Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare kommuner. Sammantaget finns cirka 1 600 elever fördelade på 16 nationella program samt riksrekryterande program för utbildning i samiska näringar. Utöver dessa anordnas samtliga fem introduktionsprogram. Dessutom erbjuder Lapplands gymnasium riksrekryterande idrottsutbildning (RIG) för längdskidåkning samt nationella idrottsutbildning (NIB) för såväl alpin- som längdskidåkning. Lapplands Kommunalförbund leds av Direktionen som motsvarar fullmäktige och har representanter för samtliga fyra kommuner som ingår i LKF. Under direktionen sorterar gymnasienämnden som består av politiker från samtliga medlemskommuner. Gymnasieförvaltningen leds av gymnasiechef och biträdande gymnasiechef. De fyra gymnasieskolorna har totalt 10 enheter med en rektor för varje enhet. På de två större gymnasieskolorna finns dessutom en administrativ ledning. Enligt nationell statistik uppnådde 94,8 procent av eleverna kraven för en gymnasieexamen läsåret 2015/2016. Den genomsnittliga betygspoängen för eleverna med examen eller studiebevis var för samma läsår 14,2. För introduktionsprogrammen saknas resultatuppgift i nationell statistik.
9(14) Bilaga 2: Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen Utvecklingsområde: Huvudmannen behöver säkerställa styrningen av resurserna för elevhälsan så att alla elever i Lapplands gymnasium i högre grad får tillgång till den elevhälsa som de har rätt till. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:
10 (14) Bilaga 3: Relevanta författningar och Skolverkets allmänna råd Skollagen (2010:800) 1 kap. 4 andra stycket I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 kap. 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. 2 kap. 2 I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. 2 kap. 8 a Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra stycket. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. 15 kap. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.
11(14) 15 kap. 4 Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt. 15 kap. 30 tredje stycket Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. 16 kap. 42 Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar. Kommunallagen (1991:900) 3 kap. 1 I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling: kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen. 3 kap. 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Läroplanen för gymnasieskolan 2011 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. En likvärdig utbildning En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.
12 (14) Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet2 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet Huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt se till att rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Rektorn bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Rektorn bör se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt 2 De delar som avser förskolan har uteslutits.
13 (14) sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten 3. Att följa upp måluppfyllelsen Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. Rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten. 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Huvudmannen bör med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas. 5. Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannen bör se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå, ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.
14 (14) Rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna, samt se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.