-samrådsmaterial. Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(40)

Åtgärdsprogram för Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområde, Västeråsfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjärden och deras närområden -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(40)

Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(40)

Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett eller flera av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet med denna bilaga är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Blackens, Väsbyvikens, Västerås hamnområdes, Västeråsfjärdens, Granfjärdens, Sörfjärdens, Oxfjärdens och Gisselfjärdens närområden samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(40)

Sammanfattning Här sammanfattas Blackens, Väsbyvikens, Västerås hamnområdes, Västeråsfjärdens, Granfjärdens, Sörfjärdens, Oxfjärdens och Gisselfjärdens närområden. Området sträcker sig över tre län och fyra kommuner. Det domineras av jordbruksmark och skog. Det finns sammanlagt 12 ytvattenförekomster i området. Fyra av dem är vattendrag och åtta är bassänger i Mälaren. Elva av de tolv vattenförekomsterna har måttlig ekologisk status. Övergödning är den främsta orsaken till att god ekologisk status inte uppnås. Även fysisk påverkan och miljögifter påverkar den ekologiska statusen negativt. Den tolfte vattenförekomsten, Västerås hamnområde, har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten (KMV) med hänsyn till den påverkan som följer av hamnverksamheten. Förekomsten bedöms ha måttlig ekologisk potential. Övergödningsproblemet är utbrett i området. Samtliga vattenförekomster bedöms ha problem med övergödning. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten. Länsstyrelserna i Västmanlands och behöver korrelera föreslagna åtgärder mot betingen. Sannolikt blir åtminstone strukturkalkning, enskilda avlopp och våtmarker aktuella att genomföra i området. I området finns det problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i några vattenförekomster. Åtta förekomster har problem med morfologiska förändringar och en med konnektivitetsförändringar. För att uppnå god status behövs åtgärderna fiskväg eller utrivning av vandringshinder och ekologiskt funktionella kantzoner. De två vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status även om kvicksilver undantas är Västeråsfjärden och Västerås hamnområde. I Västerås hamnområde är det gränsvärdet för antracen och tributyltenn (TBT) i sediment överskrids. I Västeråsfjärden är det gränsvärdet för antracen som överskrids. För att nå god kemisk status bedöms de åtgärder som beräknats kunna leda till de största minskningar av miljögifter inom åtgärdsområdet vara frys- och traditionell muddring. Det finns 16 grundvattenförekomster i området, varav 14 behandlas i denna bilaga. Av dessa 14 har samtliga god kemisk status och inga särskilda kvalitetsproblem. För att följa miljökvalitetsnormerna i området behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Länsstyrelserna i Västmanlands och utreda vilka av de föreslagna åtgärderna som behövs för att uppnå betinget inom området. 7 600 hektar åkermark strukturkalkas och ca 200 hektar våtmarker och fosfordammar anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Länsstyrelserna i Västmanlands och behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Hallstahammars, Västerås, Enköping, Eskilstuna och Strängnäs kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Hallstahammars, Västerås, Enköping, Eskilstuna och Strängnäs kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 950 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 400 hög skyddsnivå. 4(40)

Havs- och vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Västerås kommun i samråd med Västmanlands län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Södermanlands bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 27 vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs- och Vattenmyndigheten behöver ta fram styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. För miljöproblemet miljögifter: Västmalands län och Västerås kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av metaller. 5(40)

Åtgärdsprogram för Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområde, Västeråsfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjärden och deras närområden -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 18 2.1 Övergödning... 18 2.2 Försurning... 24 2.3 Miljögifter... 24 2.4 Främmande arter... 26 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 26 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 31 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 32 4.1 Nulägesbeskrivning... 32 4.2 Åtgärder... 32 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 33 5.1 Natura 2000-områden... 33 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 33 5.3 Nitratkänsliga områden... 33 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 34 6(40)

1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga sammanfattar Blackens, Väsbyvikens, Västerås hamnområdes, Västeråsfjärdens, Granfjärdens, Sörfjärdens, Oxfjärdens och Gisselfjärdens närområden. Området tillhör Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Merparten av åtgärdsområdet ligger i Västmanlands och och berör Västerås, Eskilstunas, Strängnäs kommuner. En mindre del av området ligger i Enköpings kommun i Upplands län. Området domineras av jordbruksmark och skog, det saknar i dagsläget statistik på invånarantal och fördelning landsbygd/tätort. I området finns tolv ytvattenförekomster (figur 1b), varav fyra är vattendrag och åtta bassänger i Mälaren. Totalt 16 grundvattenförekomster är helt eller delvis belägna inom åtgärdsområdet, varav 14 av dessa behandlas i denna bilaga. 7(40)

Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(40)

Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(40)

1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Elva av de tolv vattenförekomsterna har måttlig ekologisk status (figur 2). Övergödning är den främsta orsaken till att god ekologisk status inte uppnås. Även fysisk påverkan och miljögifter påverkar den ekologiska statusen negativt. Statusen i Mälarens bassänger är i första hand beroende av att tillförseln av näringsämnen från de stora tillflödena åtgärdas. Åtgärder i tillflödena är sannolikt mer kostnadseffektiva än åtgärder i själva Mälaren och dess närområden. Därför behöver åtgärder genomföras så att tillflödena når god status till 2021. Om dessa åtgärder är tillräckliga kan god status uppnås även i Mälaren. Den tolfte vattenförekomsten, Västerås hamnområde, har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten (KMV) med hänsyn till den påverkan som följer av hamnverksamheten. Förekomsten bedöms ha måttlig ekologisk potential. Västerås hamnområde är även påverkad av övergödning och fysisk påverkan. De betydande påverkanskällorna till övergödning är diffusa utsläpp från framför allt jordbruksmark och enskilda avlopp. För Västerås hamnområde är de betydande påverkanskällorna transport och infrastruktur samt förorenad mark/gammal industrimark. 10(40)

Figur 2. Karta över ytvattenförekomsterna i området och deras ekologiska status. Kemisk status Ingen av de tolv vattenförekomsterna i åtgärdsområdet bedöms uppnå god kemisks status. I Sverige överstiger kvicksilverhalten i biota gränsvärdet i alla vattenförekomster. Om kvicksilver undantas uppnår tio av tolv vattenförekomster god kemisk status. De två vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status även om kvicksilver undantas är Västeråsfjärden och Västerås hamnområde. Dessa förekomster uppnår inte god kemisk status då gränsvärdet för antracen och tributyltenn (TBT) i sediment överskrids. 11(40)

Figur 3. Karta över kemisk status i ytvatten. 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Det finns totalt 16 grundvattenförekomster som helt eller delvis ligger inom åtgärdsområdet. Av dessa behandlas 14 i denna bilaga. Av dessa 14 bedöms samtliga uppnå god kemisk status. En förekomst, Strömsholmsåsen, Eskilstunaområdet har bedömts riskera att inte uppnå god kemisk 12(40)

status 2021 på grund av potentiellt hög föroreningsbelastning. Den behandlas dock inte i denna bilaga. Kvantitativ status och risk Alla 16 grundvattenförekomster i åtgärsområdet bedöms ha god kvantitativ status. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ status till 2021. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten eller vattenförekomsterna inom ett område är särskilt skyddsvärda ur ett EU-perspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7 miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 3 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 4 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom avrinningsområdet finns två EU-bad utpekade. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 5 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom avrinningsområdet finns tre dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter 67. Inom avrinningsområdet finns totalt 30 skyddade områden. Områdena har skyddats genom naturreservat och/eller Natura 2000-områden upprättats. Sju av de skyddade områdena berör en eller flera vattenförekomster inom avrinningsområdet. Ridöarkipelagen (SESE0250008, SE0220077)) är både naturreservat och Natura 2000-område. Arkipelagen i Mälaren består av vatten och ca 160 öar, där de största är Ridön och Aggarön. Området är utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp och nissöga. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor. Ängsö (SE0250009) är både naturreservat och Natura 2000-område. Inom området finns 23 öar och 222 mindre holmar och skär samt vattnet mellan dessa. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp och nissöga. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor, bekämpningsmedel. 3 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 4 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 5 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 6 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 7 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 13(40)

Askö-Tidö (SE0250095) )är både naturreservat och Natura 2000-område. Området är också utpekat inom Ramsarkonventionen (se nedan). Området är ett större sammanhängande våtmarksområde som berör Asköbäcken och en vik av Mälaren. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor, bekämpningsmedel. Sundängen (SE0250161) är både naturreservat och Natura 2000-område. Området är en del av Mälarens strand inom vilket vassbälte och vatten ingår. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor, bekämpningsmedel. Kalvholmen (SE0250006) är ett Natura 2000-område. Kalvholmen är en ö i Mälaren. Vattnet i anslutning till ön ingår i det utpekade området. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor, bekämpningsmedel. Frösåker (SE 0250145) är både naturreservat och Natura 2000-område. Området är en del av Mälarens strand inom vilket vassbälte och vatten ingår. Utpekad naturtyp är bland annat naturligt näringsrik sjö. Arterna som pekats ut inom Natura 2000 är asp. Hoten mot området är regleringen av Mälaren, övergödning, främmande arter, exploatering av strandområden, muddring, dikningar, utsläpp från punktkällor, bekämpningsmedel. Ramsarkonventionen 8 (SÖ 1975:76) avser skydd av orörda våtmarksmiljöer. Askövikens våtmarkskomplex är en sådan miljö. Detta innebär bland annat att det föreligger dikningsförbud inom området. Enligt EU:s Fiskevattendirektiv 9 ska vattenkvaliteten övervakas i ett antal utvalda sjöar och vattendrag med syftet att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Riktvärden eller miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i dessa områden anges i förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 10. De områden som ska övervakas är förtecknade i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:6 11. Sjön Mälaren omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 12 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. Sedan tidigare omfattas all jordbruksmark inom avrinningsområdet av nitratdirektivet. Idag omfattas därför totalt 12 700 hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. 8 http://www.regeringen.se/sb/d/6551/a/113039. SÖ 1975:76 9 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2006:264:0020:0031:sv:pdf 10 http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20061140.pdf 11 http://www.naturvardsverket.se/documents/foreskrifter/nfs2002/nfs2002-6.pdf 12 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 14(40)

I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten Alla mälarbassänger i åtgärdsområdet utom en har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2027. Samtliga fyra bassänger i Mälaren som ingår i området har tidsundantag till 2027 på grund av övergödning 13. Skälet är naturliga förhållanden. Det är sannolikt mer kostnadseffektivt med åtgärder i tillflödena än i själva Mälaren. Tillräckliga åtgärder i tillflödena till 2021 innebära sannolikt att god status uppnås även i Mälaren men på grund av långsam återhämtningsförmåga i vattensystemet dröjer det troligen till 2027 innan god ekologiks status uppnås. Västerås hamnområde har bedöms som KMV. Därför har förekomsten normen god ekologisk potential. Samtliga fyra vattendrag i området har tidsundantag till 2021 på grund av övergödning och bristande lagstiftning samt bristande offentlig finansiering, vilket kategoriseras under orimliga kostnader. Tio av de tolv vattenförekomsterna har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Västeråsfjärden har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2021 med undantag för förhöjda halter av antracen 14, ämnet överskrids i sediment. Skälet är tekniskt omöjligt. Västerås hamnområde har också miljökvalitetsnormen god kemisk status 2021. Det är gränsvärdena för TBT och antracen som överskrids 15. Skälet är tekniskt omöjligt. 13 I tabell 1 står det felaktigt att Västerås hamnområde har tidsfrist till 2021. Det ska vara 2027. Det står även fel i VISS. 14 Undantaget för antracen är ännu inte inlagt i VISS. 15 Undantagen för antracen och TBT är ännu inte inlagda i VISS. Undantaget för PAH ligger kvar sedan tidigare och kommer att tas bort. 15(40)

Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015. Observera att Västerås hamnområde ska ha tidsfrist till 2027, och inte 2021 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Eksågsån SE657838-155901 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Kafjärdsgraven SE658714-154381 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Mälaren- Sörfjärden SE658715-155810 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Mälaren- Gisselfjärden SE659046-156527 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Mälaren- Väsbyviken SE659133-153507 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Mälaren-Blacken SE659544-154000 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Mälaren- Granfjärden SE659877-155479 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Mälaren- Oxfjärden SE660124-156481 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Mälaren- Västeråsfjärden SE660320-154469 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Mälaren- Västeråshamnomr SE660825-154247 God ekologisk potential 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Asköbäcken SE660874-153457 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) "Namnlös": Limstabäcken SE661242-154819 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) 1.2.2 Grundvatten Alla 14 grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Ridöarkipelagen (SESE0250008, SE0220077), Ängsö (SE0250009), Askö-Tidö (SE0250095), Sundängen (SE0250161), Kalkvholmen (SE0250006) och Frösåker (SE 0250145) naturreservat och Natura 2000-områden. Områdena berör flera vattenförekomster i och i anslutning till Mälaren. Inga av dessa vattenförekomster har kompletterade krav för de berörda skyddade områden. 16(40)

Enligt förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten gäller en lång rad med riktvärden för olika fysikaliska kemiska parametrar som bland annat nitrit, ammonium, temperatur, syrgas och ph. Kraven gäller för Mälaren inom ramen för Fiskevattendirektivet. 17(40)

2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster har problem med övergödning. Undersökningar av växtplankton har genomförts i fem av mälarbassängerna. Samtliga visar på måttlig status och näringspåverkan. I de övriga tre mälarbassängerna finns mätningar av klorofyll som också visar på måttlig status. I fyra av bassängerna stödjer undersökningar av makrofyter bedömningarna. I samtliga mälarbassänger finns mätningar av totalfosfor. Bara i Gisselfjärden är statusen god med avseende på nåringsämnen. 18(40)

Figur 5. Karta över vattenförekomster som bedöms ha miljöproblemet övergödning i området. 19(40)

2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 16 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 17. I de åtta mälarbassängerna ligger totalfosforhalterna mellan 30 och 60 µg/l. För att uppnå god status behöver halterna sänkas till mellan 30 och 36 µg/l. Bara en av mälarbassängerna har god status med avseende på näringsämnen och därmed inget reduktionsbehov (Gisselfjärden). I tre av vattendragen ligger totalfosforhalterna på drygt 100 µg/l, medan halterna i Eksågsån ligger på cirka 90 µg/l. För att uppnå god status med avseende på fosfor behöver halterna sänkas till cirka 80-85 µg/l. Förbättringsbehovet är lägst i Blacken (9 procent). Oxfjärden och Västeråsfjärden ligger på 13 procent och Granfjärden på 17 procent. Störst förbättringsbehov har Västerås hamnområdet, Sörfjärden och Väsbyviken med 32, 42 respektive 44 procent av belastningen. Kafjärdsgraven och Eksågsån har ett förbättringsbehov på 5 procent av belastningen vardera. Limstabäckens förbättringsbehov ligger på 13 procent, medan Asköbäcken ligger på 26 procent. En modell för optimering 18 har satts upp för Mälaren, men någon optimering är ännu inte gjord. Modellen har istället använts för att beräkna hur statusen med avseende på näringsämnen utvecklas i Mälaren om alla tillrinnande vatten uppnår god status med avseende på fosfor. Resultatet indikerar att tre av bassängerna skulle ha ett återstående beting. I Västerås hamnområde skulle förbättringsbehovet sjunka från 32 procent till 15 procent. För Sörfjärden och Väsbyviken skulle betinget bli detsamma som förbättringsbehovet. Anledningen är att det inte finns några beting uppströms dessa bassänger. Det finns fortfarande flera osäkerheter med modelleringen och resultatet ska ses som en första indikation. 16 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. www.smed.se 17 http://viss.lansstyrelsen.se/ 18 Gyllström, M. m.fl, 2014. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Västmanland. Ej publicerad. 20(40)

Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 21(40)

2.1.3 Källor till påverkan Källfördelningen av fosfor för området framgår av figur 7 19. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för området. I hela området är påverkan från jordbruk och enskilda avlopp betydande. I Västerås hamnområde bedöms dessutom påverkan från avloppsreningsverk som betydande. Kungsängsverket står för knappt 20 procent av den antropogena fosforbelastningen till vattenförekomstens hela avrinningsområde 20. Det motsvarar cirka 2 600 kg fosfor/år. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inom avrinningsområdet har två LOkala VAttenvårdsprojekt (LOVA) 21 genomförts av Västerås stad. Västerås stad har tagit fram en Vattenplan i ett av projekten. I det andra projektet, vilket var ett samarbete med Hushållningssällskapet, genomfördes strukturkalkning av åkermark och strukturkalkning av återfyllnadsmassor i samband med täckdikning, så kallade kalkfilterdiken. Dessutom har en fosfordamm anlagts. Projektet genomfördes inom Limstabäckens avrinningsområde. Projektet har minskat läckaget av fosfor med cirka 10 kg fosfor per år. I första hand har dessa åtgärder genomförts för att användas vid rådgivning med lantbruksföretag. 19 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. 20 Enligt SMHI:s vattenwebb, http://vattenweb.smhi.se/modelarea/. 21 LOkala VAttenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Västmanlands information om LOVA. 22(40)

Flera lantbrukare inom avrinningsområdet är idag anslutna till Greppa näringen 22. Av totalt 12 700 hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är idag drygt 5 300 hektar (42 procent) jordbruksmark ansluten till Greppa näringen. Reduktionen av näringsämnen är svår att bedöma med forskning indikerar att rådgivning har haft viss effekt 23. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor framgår av tabell 2. I tabellen framgår även åtgärdspotential samt kostnad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Åtgärdernas effekt är ännu inte fullt ut korrelerad till åtgärdsbehovet. Länsstyrelserna i Västmanlands och kommer att utreda detta och specificera vilka åtgärder som behövs. Sannolikt kommer de flesta åtgärdena bli aktuella att genomföra, om inte annat för att nå god ekologisk status i den nedströms liggande bassängen Mälaren-Arnöfjärden. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 7 600 Hektar 920 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark 250 Antal 120 76 000 660 Våtmark - fosfordamm 3,4 Hektar 180 170 000 930 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel 140 230 000 1 600 Våtmark för näringsretention 200 Hektar 810 3 200 000 3 900 Kalkfilterdiken 1 100 Hektar 99 720 000 7 300 Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 1 Antal 330 3 300 000 10 000 0 Ton 1 200 13 000 000 11 000 Skyddszoner, 0-2 meter 14 Hektar 2,2 28 000 13 000 Åtgärdande av enskilda avlopp till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal till hög skyddsnivå 950 Antal 350 5 100 000 15 000 400 Antal 21 380 000 18 000 Skyddszoner, 2-6 meter 27 Hektar 2,9 55 000 19 000 Skyddszoner, 6-10 meter 27 Hektar 2,2 55 000 25 000 SUMMA 4 200 27 000 000 Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 22 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Västmanlands information om Greppa Näringen. 23 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 23(40)

2.2 Försurning Ingen av de tolv vattenförekomsterna i området har försurningsproblem. Ingen kalkning bedrivs heller i området i övrigt. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har bedömts inte uppnå god kemisk status p.g.a. att kvicksilverhalten överstiger gränsvärdet. Om kvicksilver undantas bedömningen är det två av vattenförekomsterna som inte uppnår god kemisk status, Mälaren-Västeråsfjärden och Mälaren- Västerås hamnområde. I bägge dessa har Antracen uppmätts i halter över det gränsvärde som föreslagits för sediment. I Mälaren-Västerås hamnområde har även TBT uppmätts i halter över det föreslagna gränsvärdet. Även naftalen, benso(a)pyren, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten,benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren uppmättes i halter över de gränsvärden för sediment som föreslagits. De gränsvärden för sediment som föreslagits för dessa ämnen har dock bedömts som inte tillräckligt tillförlitliga för att överskridanden ska medföra sänkt kemisk status, men halterna bör anses förhöjda även av dessa ämnen. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och den miljöövervakning som bedrivits i vattenförekomsterna finns publicerade i VISS 24. Mälaren-Västeråsfjärden och Mälaren-Västerås hamnområde är de delar där tillståndet med avseende på miljögifter undersökts mest. Av de prioriterade ämnena har metallerna kadmium, bly och nickel övervakats inom recipientkontrollprogrammet för Svartån-Västeråsfjärden sedan 2010. Halterna av metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och TBT i bottensedimenten har undersökts vid en kartering och provtagning av bottensedimenten 2012. Halterna av de prioriterade ämnena i vatten Västerås hamnområde har undersökts vid flera tillfällen sedan 2008. Prioriterade ämnen i vatten har även undersökts i Mälaren-Blacken vid en screeningstudie 2008. I övriga delar har ingen regelrätt övervakning av miljögifter bedrivits under senare år. 2.3.2 Förbättringsbehov Inom åtgärdsområdet har statusen klassats ner med avseende på TBT och antracen. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS) (se tabell 3). Tabell 3. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde Vattenförekomst Mälaren-Västerås hamnomr. SE660825-154247 Mälaren-Västeråsfjärden SE660320-154469 Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ QS-sediment Matris Förbättringsb ehov TBT 132,5 µg/kg TS 10 µg/kg TS Sediment 122,5 µg/kg TS Antracen 327,4 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment 303,4 µg/kg TS Antracen 75 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment 51 µg/kg TS 24 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 24(40)

2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Nedanstående tabell 4 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan. I Västeråsfjärden och Västerås hamnområde bidrar förmodligen förorenad mark och äldre industriell verksamhet och belastning till förhöjda halter av TBT, antracen och andra PAH:er i sediment. Sjöfart och fritidsbåtsverksamhet är förmodligen den främsta källan till förhöjda TBT-halter. Tabell 4. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Mälaren-Västerås hamnomr: SE660825-154247 Mälaren-Västeråsfjärden SE660320-154469 Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Antracen Antracen Påverkanskälla 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Flera förororenade markområden med bedömd och utredd risk för läckage av föroreningar ligger i anslutning till vattenförekomsten. Sannolikt påverkas vattenförekomsten av läckage av föroreningar från förorenad mark och tidigare verksamheter. 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Flera förerorenade markområden med bedömd och utredd risk för läckage av föroreningar ligger i anslutning till vattenförekomsten. Sannolikt påverkas vattenförekomsten av läckage av föroreningar från förorenad mark och tidigare verksamheter. 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inga särskilda åtgärder har genomförts i åtgärdsområdet. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god kemisk status, inom avrinningsområdet, kan ses i tabell 5. Åtgärderna omfattar ett övergripande behov då påverkanskällorna är diffusa och fler undersökningar samt åtgärdsutredningar krävs för att kunna ange en mer specifik åtgärd. 25(40)

Tabell 5. Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter Vattenförekomst Mälaren-Västerås hamnomr: SE660825-154247 Mälaren-Västeråsfjärden SE660320-154469 Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* TBT 303,4X µg/kg TS Åtgärdsutredning- Antracen/TBT- Västerås hamnområde Antracen 122,5 µg/kg TS Efterbehandling av miljögifter- Antracen/TBT- Västeråshamnområde Efterbehandling av Antracen 51 µg/kg TS miljögifter- Antracen- Västeråsfjärden Åtgärdsutredning- Antracen/ Västeråsfjärden * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter 10 000 1 400 000 1 400 000 10 000 Främmande arter finns i vissa vattenförekomster i hela Västmanlands län. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet i jämförelse med flödesförändringar och morfologiska förändringar. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Avseende morfologi har endast närområde och svämplan klassificerats, vilket avspeglas i att den åtgärd som föreslås för morfologiska förändringar i nuläget är anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. De markavvattningar eller rätningar och rensningar som finns i avrinningsområdet syns inte i kartläggningen. Därför finns heller inga konkreta åtgärder som anknyter till denna typ av morfologisk påverkan. Inom avrinningsområdet har åtta vattenförekomster problem med morfologiska förändringar och en med konnektivitetsförändringar (figur 8). Ingen förekomst har problem med flödesförändringar. 26(40)

Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Tillstånd Vid statusklassificeringen är de hydromorfologiska faktorerna stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 27(40)

Bedömningen av morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim är gjorda med hjälp av modellering och behöver verifieras innan de kan få större genomslag i bedömningen av ekologisk status. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. Statusklassificeringen i avrinningsområdet visar att ett vattendrag har sämre än god status med avseende på parametern konnektivitet. Det gäller Eksågsån, som bedöms ha dålig status då det finns definitiva och partiella vandringshinder. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. Vid dålig status saknas mer än 75 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten. I avrinningsområdet finns totalt 27 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts. Alla dessa hinder ligger inom en och samma förekomst, Eksågsån. Hydrologisk regim I avrinningsområdet finns det ingen vattenförekomst som har sämre status än god med avseende på hydrologisk regim. Bedömningen av hydrologisk regim är gjord med hjälp av modellering och behöver verifieras innan den kan få större genomslag i bedömningen av ekologisk status. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd som är ett tillstånd med ingen eller mycket liten mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer av skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar ingår i beskrivningen. För vattenförekomsterna i avrinningsområdet har parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag klassificerats. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. En sammanvägning av dessa parametrar ger kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Den visar att åtta vattenförekomster inte uppnår god status. Fyra vattenförekomster har måttlig status, fyra har otillfredsställande status. Om statusen är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är mer än 35 procent men högst 75 procent av närområdet påverkat. Nästan all morfologisk påverkan leder till förlust eller förändring av habitat som i sin tur leder till mer homogena samhällen eller/och utarmning av biodiversiteten. 28(40)

2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Inom avrinningsområdet finns en förekomst (Eksågsån) som bedöms vara fysiskt påverkad av konnektivtet. Inom förekomsten finns 27 vandringshinder som behöver åtgärdas för att nå god ekologisk status. Flödesförändringar Ingen av vattenförekomsterna i avrinningsområdet har problem med flödesförändringar. Därför anges inga förbättringsbehov. Morfologiska förändringar I avrinningsområdet behöver ekologisk funktionella kantzoner anläggas för att uppnå god ekologisk status. För Sörfjärden saknas dock förbättringsbehov. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Det finns en vattenförekomst som är fysiskt påverkad av vandringshinder (figur 10). Med vandringshinder avses dammar både med och utan aktiv reglering samt vägtrummor. Flödesförändringar Problemet finns inte i avrinningsområdet. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor och svämplan utgör en stor del av närområde till vatten. Dessa antropogena ingrepp påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet. Detta i sin tur påverkar livsmiljöer för organismers i vattendraget. I avrinningsområdet är det åtta vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 10). Figur 10. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i området. 29(40)

2.5.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder För att nå god ekologisk status bedöms de åtgärder som föreslagits kunna leda till de största minskningar av miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan i åtgärdsområdet, se tabell 6. Tabell 6. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner 1 Meter 57 000 2 240 Hektar 500 000 SUMMA 3 550 000 Konnektivitetsförändringar Problem med vandringshinder finns i en vattenförekomst i avrinningsområdet. För att uppnå MKN behöver 27 vandringshinder åtgärdas, vilket ligger under samma åtgärd, se tabell 6. Åtgärden kan vara antingen att dammen rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Det kan också vara en trumma som behöver läggas om eller bytas. Flödesförändringar Inga åtgärder finns föreslagna då problemet inte finns i området. Morfologiska förändringar För att komma till rätta med morfologiska förändringar i avrinningsområdet har åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner föreslagits. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen och det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av beskuggning, nedfall av organiskt material, filtrering av sediment och närsalter. Därför är av stor betydelse hur intilliggande mark är beskaffad. Åtgärden kan innefatta allt från gallring av skog där man tillåter en naturlig föryngring till inlösen av jordbruksmark och plantering av gräs, träd och buskar. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 meter bred och i stora vattendrag åtminstone 20 meter bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 meter) används för alla vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är således överskattad för många mindre vattenförekomster. Åtgärden kan innefatta allt från gallring av skog där man tillåter en naturlig föryngring till inlösen av jordbruksmark och plantering av gräs, träd och buskar. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 meter bred och i stora vattendrag åtminstone 20 meter bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 meter) används för alla vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är således överskattad för många mindre vattenförekomster. I avrinningsområdet har två åtgärder med funktionella kontzoner föreslagits. Detta innebär att 240 hektar kantzon behöver anläggas (tabell 6). 30(40)

3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 16 grundvattenförekomster finns helt eller delvis inom åtgärdsområdet. En förekomst, Strömsholmsåsen, Eskilstunaområdet, riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021 på grund av potentiellt hög föroreningsbelastning. Badelundaåsen-Eskilstuna-Västerås uppnår inte god kemisk status på grund av att förhöjda halter av bekämpningsmedel har uppmätts på flera platser i förekomsten. Denna grundvattenförekomst behandlas i åtgärdsbilagan för Svartån till Mälaren. 31(40)

4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I denna åtgärdsprogramsbilaga behandlas 14 grundvattenförekomster, av vilka två har dricksvattentäkter. Av dessa saknar vattentäkten i Barvaåsen, Husbyområdet, som ligger i Eskilstuna kommun, vattenskyddsområde. Vattentäkten i Strängnäs omfattas av vattenskyddsområde. Tabell 7. Befintliga vattenskyddsområden i Blacken mfl:s åtgärdsområde. *Enskilda vattentäkter har inget krav på vattenskyddsområde. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Eskilstuna 1 1* Strängnäs 1 1 Saknar skydd 4.2 Åtgärder Vattenskyddsområdet i Strängnäs kommun (tabell 7) inrättades före miljöbalkens ikraftträdande och kan vara i behov av revidering. 32(40)

5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För samtliga Natura 2000-områden och naturreservat är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Dessa krav anses inte komma i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berör områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet I avrinningsområdet lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptagen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även den utpekad i art- och habitatdirektivet. Stensimpan är idag utbredd i många av våra vattenmiljöer och arten bedöms idag vara livskraftig. Nissöga är en tredje Natura 2000-art som har påträffats inom Svartåns avrinningsområde i vattenförekomst Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna". Sannolikt finns arten också på flera håll i Mälaren. För att gynna asp, stensimpa och nissöga behöver fria vandringsvägar skapas i många av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet. 5.3 Nitratkänsliga områden Samtliga delar av avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom tolv timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 33(40)

6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att uppnå god ekologisk status i Blacken Västerås Oxfjärden med närområdes åtgärdsområde uppgår till ca 28 miljoner kronor. Av dessa är merparten av kostnaderna, 26 miljoner kronor kopplad till att minska övergödning i åtgärdsområet. Resterande kostnader handlar främst om att minska miljögifter och till att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 8. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 4 26 450 000 Fysisk påverkan 3 560 000 Miljögifter 1 2 820 000 Otillräckligt dricksvattenskydd 1 30 000 Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 0 0 Övrigt Summa 29 860 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 9 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 34(40)