Syftet är genomföra en försöksverksamhet med att stärka kamratstödjare till engagemang och delaktighet i kampen mot rattfylleri.

Västerås 2011 08 15 Slutrapport 2011: Here 4U i kampen mot rattfylleri Projekttid 2010 08 15 2011 08 15 1. Sammanfattning Målet var att: genomföra fem olika aktiviteter som bygger på att främja en utveckling av färdigheter i ställningstagande och socialt samspel för att stå emot och hindra rattfylleri med 170 ungdomar i Here 4U. att med hjälp av fem fokusgruppsintervjuer belysa aspekter på insatser i Don't drink & drive arbete från ett ungdomsperspektiv. Resultat Fem aktiviteter har genomförts med samtliga ungdomar i Here 4U. Aktiviteterna gällde filmvisning med diskussioner, gruppsamtal om påverkan, dramaövningar, case uppgifter och diskussioner och värderingsövningar. En aktivitet tillkom och det var en debattövning som genomfördes med 50 ungdomar. Fem fokusgruppsintervjuer med 30 ungdomar har genomförts. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar att aktiviteterna gett ungdomarna en möjlighet att träna självkontroll, att känna igen känslor, empati, problemlösning, kommunikation, förmåga att bygga relationer, hantera grupptryck samt beslutsfattande. Fokusgruppsintervjuerna belyser att ungdomarna fått en inblick i hur de kan påverka situationer med alkohol och droger i trafiken på individ och gruppnivå. Projektets delar har genomgående uppnått de uppsatta målen. 2. Syfte med projektet Syftet är genomföra en försöksverksamhet med att stärka kamratstödjare till engagemang och delaktighet i kampen mot rattfylleri. 3. Bakgrund Kamrater spelar en viktig roll för ungdomars sociala anpassning. Kamrater som uppmuntrar drogbruk ökar risken för droganvändning hos den enskilde individen. Det är också en riskfaktor att ha få eller inga kamrater. Medverkan i organiserade fritidsaktiviteter kan fungera som en skyddsfaktor. Barn som får stöd tidigt löper mindre risk att utveckla problembeteenden i framtiden. Program som tränar sociala förmågor, beslutfattande, empatisk förmåga samt självkontroll är effektiva när det gäller att minska riskbeteenden. (FoU rapport 2003:2, Knut Sundell). 1

Forskning visar att när jämnåriga arbetar med att stötta, hjälpa och undervisa sina kamrater: upptäcks problem tidigare och blir på så vis mer lättlösta. Det gäller främst skolk, mobbning, alkoholbruk, rökning, skadegörelse, narkotikamissbruk och familjeproblem. kan normer kring alkohol och narkotika i ungdomsgruppen påverkas fördelaktigt. växer "stökiga" ungdomar som får uppgiften att hjälpa någon och blir dessutom hjälpta själva (Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk, 2003). Skolan är en plats där alla barn och ungdomar möts och är därmed en naturlig arena för förebyggande arbete. I dagsläget bygger skolans förebyggande arbete, för att motverka missbruk av alkohol, narkotika och tobak, till stor del på att främja elevernas självkänsla, vilja att lära, delaktighet och möjlighet att påverka. Detta arbetssätt bör även sätta sin prägel på arbetet mot rattfylleri bland ungdomar för att bli framgångsrikt. Here 4 U startade 2002 och är en utveckling av tidigare kamratstödjargrupper som tillhör enheten Förebyggarcentrum i Västerås stad. Here 4 U arbetar för att ge ungdomar möjlighet och verktyg att stödja varandra och skapa en trygg närmiljö. Medlemmar är elever i skolor som vill engagera sig för sina kompisar. En del medlemmar har alltid lyckats tidigare i livet, och en del har misslyckats. En del har varit skötsamma, och en del har kanske tidigare varit i kontakt med polis och socialtjänst. Det som förenar dessa båda grupper är ett brinnande intresse och engagemang för framtiden och sina medmänniskor. Here 4 U finns idag på totalt 16 skolor på gymnasiet och i grundskolan årskurs 6 9 med totalt cirka 170 medlemmar i Västerås. 4. Metod och material Vi har genomfört aktiviteter som syftar till att utveckla ungdomarnas sociala och emotionella förmågor, så som empati, självkännedom och social kompetens. För att skapa förutsättningar för meningsutbyte, gemenskap och delaktighet delades ungdomarna upp i fyra huvudgrupper som i sin tur delades upp i jämnstora undergrupper på aktiviteterna. Insatserna fördelades under två terminer. Vi har använt Trafikverkets Don't drink & drive material. Med stöd av materialet har vi genomfört följande aktiviteter: filmvisning och efterföljande diskussioner gruppsamtal om påverkan dramaövningar case uppgifter och diskussioner om möjligheter att påverka och stödja skolkamrater på individnivå, närmiljön och på samhällsnivå värderingsövningar och diskussioner debattövning Avslutningsvis genomfördes en uppföljning med fem fokusgruppsintervjuer med 30 ungdomar. 2

5. Resultatredovisning Förankring av projektet NTF har medverkat på ett möte med ledningsgruppen för Here 4U och diskuterat innehållet i projektet. Dels för att förankra projektet ordentligt och dels för att ta emot värdefulla synpunkter när vi ska genomföra projektet. NTF har träffat båda Here 4U samordnarna i Västerås stad och samtliga handledare i Here 4U, ca 30 lärare, och planerat och diskuterat projektet. NTF har informerat skolledningen på samtliga 18 skolor som har Here 4U ungdomar om projektet. NTF har träffat samtliga kamratstödjare, ca 170 ungdomar, på deras ordinarie träffar och presenterat Don't drink & drive och diskuterat om upplägget av insatserna i projektet. NTF Västmanland har genomfört följande aktiviteter: Filmvisning med gruppdiskussioner Inför Alla helgons helg och höstlovet genomfördes den första aktiviteten. Vi visade filmen Länge leve livet till samtliga 170 Here 4U ungdomar. Efteråt delade vi in ungdomarna i mindre grupper och hade gruppdiskussioner om innehållet och budskapen i filmen. Samtliga Here 4U ungdomar har fått Trafikverkets mössa märkt med Don t Drink & Drive loggan. Gruppsamtal om påverkan Vi har genomfört grupparbeten om påverkan med samtliga 170 Here 4U ungdomar. Grupperna har fått arbeta med frågor kring: vad som påverkar vilka val vi gör i trafiken vad som påverkar våra attityder till olika företeelser i trafiken mediers påverkan drogers påverkan på kroppen drogers påvekan på samhället Ungdomarna fick välja hur de ville redovisa sina grupparbeten inför varandra. Redovisningarna genomfördes via sketcher, bilder, demonstrationer och föreläsningar. Dramaövningar Vi har genomfört praktiska dramaövningar som byggde på ungdomarnas grupparbeten om påverkan med samtliga 170 Here 4U ungdomar. I grupperna fick ungdomarna träna på olika val och handlingar som visade olika scenarier och konsekvenser som de sedan diskuterade inför varandra. Grupperna spelade upp ett antal scener om påverkan i trafiken som de sedan diskuterade med de övriga ungdomarna. 3

Case uppgifter med diskussioner Vi har genomfört case uppgifter med problembeskrivningar utifrån olika situationer i trafiken med samtliga 170 Here 4U ungdomar. Syftet med casen var att diskutera olika typer av lösningar på ett problem. Diskussionen var lika viktig som att presentera en intressant lösning. Värderingsövningar Vi har genomfört ett antal värderingsövningar med ungdomarna som berör alkohol och droger i trafiken med samtliga 170 Here 4U ungdomar. I värderingsövningarna fick ungdomarna ta ställning till olika påståenden. Ungdomarna fick diskutera för sina ställningstaganden, lyssna till och påverkas av andras argument. Fokusgruppsintervjuer Vi har genomfört fem fokusgruppsintervjuer med 30 ungdomar i Here 4U. Debattövning En aktivitet som tillkommit i projektet är att vi involverade Don t Drink & Drive i ett ordinarie Here 4U uppdrag som ca 50 utvalda ungdomar genomförde under höstlovet. Uppdraget handlade om skapa trygghet för handlare och kunder under en vecka då många lediga barn och ungdomar rör sig i centrum. Ungdomarna fick en särskild utbildning som vi breddade med debattövningar i Don t Drink & Drive. Ungdomarna fanns på plats i centrum alla vardagar och kändes igen på sina Here 4U jackor och Trafikverkets mössor märkta med Don t Drink & Drive loggan. Ungdomarna valdes utifrån att de har civilkurage, social kompetens och integritet. 6. Slutsatser/diskussion Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar att aktiviteterna gett ungdomarna en möjlighet att träna självkontroll, att känna igen känslor, empati, problemlösning, kommunikation, förmåga att bygga relationer, hantera grupptryck samt beslutsfattande. Aktiviteterna har gett ungdomarna möjlighet att diskutera möjliga lösningar för att bland annat hindra andra från att köra påverkade. Men det viktigaste är att de i aktiviteterna även fått träna på att stoppa någon i olika praktiska övningar. De har fått skapa sina egna argument, via exempelvis dramaövningar, där de tvingat av en kompis bilnyckeln med hjälp av olika argument. Det är rimligt att tro att när de praktiskt har fått genomfört handlingar och använda argument som de sagt inför varandra ger dem styrka att själva tro och känna att de kan hindra andra från att köra påverkade. Ju mer en person tror sig klara av en uppgift desto större är chanserna att hon eller han gör det. I ett arbete av denna storlek är det dock svårt att säkerställa vilken effekt aktiviteterna har men mycket tyder på att aktiviteterna framkallat självinsikt och reflektion hos ungdomarna. I bästa fall har vi ökat deras mod och argument så att de kan säga nej till alkohol och droger i trafiken och därmed hindra ett antal potentiella rattfyllerister. Vi anser att investeringar för att genomföra dessa aktiviteter bör ge avkastning på trafiksäkerheten. Aktiviteterna har gett ungdomarna möjlighet att utveckla sin förmåga att 4

lösa problem och konflikter. De har också fått träna på att fatta vettiga beslut och träning i att överblicka konsekvenserna av olika handlingar. 7. Effekter mot mål Effekten av att genomföra fem olika aktiviteter som berör problematiken kring alkohol och droger i trafiken med ungdomar i Here 4U är svåra att säkerställa. Men mycket tyder på att aktiviteterna framkallat självinsikt och reflektion hos ungdomarna. I bästa fall har vi ökat deras mod att säga nej till alkohol och droger i trafiken och därmed hindra ett antal potentiella rattfyllerister. Effekten av att genomföra fem fokusgruppsintervjuer är att vi kan belysa aspekter på Don't drink & drive aktiviteter från ett ungdomsperspektiv. 8. Spridning av resultat Aktiviteterna har löpande redovisats till Here 4U handledarna, ca 30 personer. Spridning i media En tidningsartikel. 9. Utvärdering Utvärderingen har skett under maj juni 2011. Utvärderingen grundas på material som samlats in genom fokusgrupper. NTF Västmanland har genomfört fem fokusgruppsintervjuer med sex ungdomar i respektive fokusgrupp. 17 tjejer och 13 killar, totalt 30 ungdomar, som är engagerade i Here 4U. Tre fokusgrupper var med gymnasieelever i årskurs två och tre och två fokusgrupper var med högstadieelever i årskurs nio. Varje gruppintervju varade mellan 30 och 40 minuter. För att inte ungdomarna skulle låsa sig till korta, korrekta, förutbestämda svar så har intervjuerna byggt på strukturerade samtal som gett utrymme till förändring beroende på ungdomarnas berättelse. Perspektivet utgår från ungdomarnas subjektiva upplevelser och bedömningar. Etiska frågor Det var frivilligt att delta i intervjuerna och ungdomarna informerades om att de hade möjligheten att avbryta intervjun när de ville. Handledarna och ungdomarna fick veta att materialet samlades in anonymt och att det inte går att utläsa vem som svarat vad eller från vilket område de olika svaren kommer. Något som vi inte kan bortse ifrån är att ungdomarna som deltagit i fokusgruppsintervjuerna kan ha besvarat frågorna som de tror att vi vill att de ska besvaras. Vi har därför försökt att ha ett öppet och respektfullt förhållningssätt till gruppintervjuerna och att det funnits en noggrannhet med att visa att det inte finns några rätta eller felaktiga svar, utan målet är att försöka fånga ungdomarnas egna erfarenheter och synpunkter. 5

Resultat från fem fokusgrupper Filmvisningar och gruppdiskussioner Ungdomarna uppgav att filmen om trafik och alkohol var väldigt sorglig och väckte många känslor. Namnet på filmen är det ingen som kommer ihåg men alla kommer ihåg filmens budskap. Ungdomarna säger att det kändes som att de lärde känna personerna i filmen och att de lider med dem. Här nedan följer en av ungdomarnas beskrivning av filmvisningen: Känns fruktansvärt att folka ska behöva gå igenom sånt där, man blir väldigt berörd och vill göra nåt. I flera av intervjuerna framkom att filmen och diskussionerna påverkat ungdomarna och att deras uppfattning om alkohol i trafiken förändrats. Förut tänkte jag att det är upp till var och en. Att det inte var mitt ansvar om någon annan körde på fyllan. Idag känner jag annorlunda. Nu skulle vi vara flera som skulle försöka göra något. Gemenskapen i Here 4 U gör att jag skulle våga hindra någon från att köra på fyllan. Jag vet att de andra tänker ungefär som jag och skulle hjälpa mig. Om vi i Here 4 U gör något som är bra så påverkar de även andra att våga göra något och hjälpa till. Ungdomarna berättade att de blev berörda av olika scenarier i filmen. Många tyckte att filmen var realistisk och att det är lätt att identifiera sig med personerna i filmen. Att det var bra att få höra andras reaktioner efteråt och prata av sig och utbyta erfarenheter. Många av ungdomarna säger att det som de minns från filmen är att de olika händelserna är onödiga och inte går att få ogjorda i efterhand. Hur gärna de själva eller anhöriga än vill. En annan aspekt som ungdomarna nämnde var att det var bra att filmerna visade att rattfylleri även kan drabba personer i deras egen ålder. De diskuterar om att personerna i filmen är i liknande ålder och att det gör att tragedierna känns än mer levande. Förut tänkte jag att rattfylleri handlar om gubbar som mer eller mindre är fyllon på stan. Mössor med Don t Drink & Drive loggan Majoriteten av ungdomarna säger att uppskattade att få mössor märkta med Don t Drink & Drive loggan. De tycker att det känns bra att visa att de är engagerade mot rattfylleri. Ungdomarna säger att de känner sig stolta över att ha speciella kläder som visar att de är inblandade i olika projekt. En del tyckte mössan var för tajt på huvudet. Andra tyckte den var perfekt! De är coolt att ha en sån mössa brorsan ville också ha en! Jag såg ut som en vandrande kondom i mössan jag har den bara på fotbollsträningen. 6

Gruppsamtal om påverkan Det var flera av ungdomarna som berättade att Here 4 U gruppen stärkte deras civilkurage både generellt och kring alkohol, droger och trafik. Att de fått en inblick i hur de kan påverka situationer på individ och gruppnivå. Fokusgrupperna diskuterade mycket kring vad som är påverkan. De berättar att påverkan kan gälla att vara påverkad av exempelvis alkohol. Påverkan kan även vara hur vi påverkas att tycka och tänka om olika saker exempelvis kring alkohol i trafiken. Mediers påverkan (framförallt internet och tv) på dem var en annan del som ungdomarna diskuterande. Det är kul att prata om vad som påverkar en att tycka vissa saker. Flertalet av ungdomarna tyckte det var bra att få höra olika argument som kom fram i gruppsamtalen. Att få sätta sig in i olika perspektiv som förare, passagerare och åskådare gjorde att de enades om att olika argument och egenskaper behövs för att påverka. Flera av ungdomarna beskrev en känsla av att de ändrade sina värderingar till de som var dominerande i gruppen i samband med diskussionerna. En del ungdomar nämnde att de lär sig att vara kompis och att kommunicera med andra. En annan aspekt som lyftes fram av ungdomarna var den bekräftelse de fick från sina kompisar i övningarna när de kom på bra argument och sätt att hindra någon från att köra påverkad. Ungdomarna ansåg att de fick en positiv reaktion från sina kompisar när de visade att de tog initiativ och ville hjälpa andra. På så sätt fick de en positiv bekräftelse på sig själva, de kände sig värdefulla genom att de kunde göra något för någon annan i övningarna. Några ungdomar nämnde att det var bra att få tid för att formulera tankar och lyssna på kompisars funderingar kring vardagsnära händelser i trafiken. Dramaövningar Majoriteten tyckte att de praktiska dramaövningarna var roliga och lärorika. Att agera och ta beslut inför andra var svårare än många trodde från början. Många nämnde att övningarna gav dem möjligheten att se att små handlingar har betydelse och att det gav dem möjligheter att träna på att samarbeta och bygga upp relationer. Det kändes bra i hela kroppen att agera istället för att bara tänka att man borde göra det. Det som många ungdomar minns från övningarna var att små handlingar och beslut har betydelse för vilka konsekvenser som följer. Varje handling som genomfördes för att försöka ändra på situationen hade betydelse för utgången. Flertalet tyckte det var bra att övningarna visade att vi kan styra våra handlingar som gör skillnad för hur situationer utvecklar sig. En annan aspekt som ungdomarna lyfte fram var att ingen skulle vara passiv om någon tänkte köra påverkad om vi kunde överblicka konsekvenserna direkt. Jag kände typ glädje när jag såg att de i gruppen hjälpte mig, de sa saker som förändrade handlingen så att det blev bra. 7

Case uppgifter med diskussioner Övervägande delen av ungdomarna gillade att arbeta med case uppgifter i olika grupper. Fokusgrupperna beskrev att de tyckte att det var intressant att de själva fick ta reda på vad som händer vid rattfylleribrott. De säger att det var bra att få veta att det går att få hjälp mot sitt missbruk om någon blir fast för rattfylleri. De gillade även att undersöka och diskutera vilka åtgärder som finns för att stoppa rattfylleriet. Att de fick träna på att utveckla sin förmåga att lösa problem tillsammans i sina grupper. De säger att alla har ansvar för att minska rattfylleriet utifrån sina förutsättningar när de gäller dem själva, kompisar, skolan och politiker. När det gäller vad som kan göras för att förhindra rattfylleri på samhällsnivå så anser så gott som alla ungdomar att det borde finnas alkolås i alla bilar. Ungdomarna tycker det är konstigt att det inte finns alkolås i bilar när man köper dem. Några ungdomar föreslår att det borde finnas alkolås på mopeder, MC och båtar. De tror att det skulle vara en bra markering att alkohol och trafik inte hör ihop och samtidigt hindra folk från att köra om man druckit. De pratar även om att det är viktigt att påverka politiker att besluta om att alla bilar ska ha alkolås. Om det är rattfyllerister ute på vägarna hjälper det inte hur uppmärksam jag själv är därför borde alla ha alkolås. När de diskuterade om vilka insatser som kan göras i närmiljön för att minska rattfylleriet så nämner de redovisningarna från deras case uppgifter som handlade om kollektivtrafik och information. Ungdomarna tycker att deras uppgifter visar att det är viktigt att bussarna kör på kvällar, nätter och helger. Ungdomarna säger att de inte har några större problem själva som bor i Västerås men att andra kan ha det som bor utanför Västerås. Det bästa är väl att veta hur man ska ta sig hem innan man åker iväg. Fokusgrupperna diskuterade mycket kring informationskampanjer riktade till olika målgrupper för att göra dem uppmärksamma på problematiken med alkohol och droger i trafiken. En del ungdomar lyfter fram att det var intressant att få jämföra promillegränser och diskutera alkoholkulturer i olika länder. De var förvånade över hur olika syn länderna i EU har på hur många promille det får finnas i blodet när man kör i trafiken. Det är alltid bra att veta när man åker utomlands. Några ungdomar tyckte det var bra att diskutera vilka sociala konsekvenser som kan inträffa i samband med rattfylleribrott. Att det var bra att ta reda på vilka följder som kan uppstå om man förlorar körkortet på grund av rattfylleri exempelvis på jobbet, hemma, fritiden och bland kompisar. 8

Värderingsövningar Ungdomarna anser att de värderingsövningar som de genomförde var ett bra sätt att få tänka efter och ta ställning kring alkohol och droger i trafiken. Majoriteten av ungdomarna tyckte det var kul att se och höra hur sina kompisar reagerade på olika påståenden. Vissa reaktioner var oväntade och flertalet var positivt överraskade av att så många bröt stämningar av passivitet och hopplöshet och hade en stark tilltro till förändring. Några ungdomar säger att värderingsövningarna har bidragit till att de blivit medvetna och/eller stärkta om sin egen rätt och förmåga att ta ställning själv samt att säga ja och nej vid rätt tillfällen. Ungdomarna säger att värderingsövningarna även gav dem utrymme att diskutera frågor kring vad de själva anser vara viktigt beträffande gott kamratskap, lära sig lyssna och respektera andra och att de tydligt såg olika alternativ på handlingar som förändrar situationen. Det blev lättare att ingripa och säga ifrån ju fler värderingsövningar vi gjorde. Några av ungdomarna tyckte att värderingsövningarna blev för många och tjatiga. Att de redan visste hur de skulle agera och resonera inför de olika påståendena. Andra uttryckte att värderingsövningarna stärkte deras känsla för rättvisa och tilltro till förändring. Det blev tjatigt efter ett tag jag vet redan vad jag tycker och hur jag ska göra. Debattövning Ungdomarna som deltagit i debattövningen tyckte det var roligt. De säger att de förberedde sig väldig väl inför sina debatter. Att inta olika roller i debatterna hade ungdomarna inte några problem med. De säger att det var lekfullt men samtidigt allvar. De ville till varje pris komma på bra argument för sin sak så att de skulle vinna debatten. Dessutom kände sig ungdomarna utvalda att de fick uppdraget att vandra på stan under höstlovet tillsammans med fältassistenterna. Alla blev superfokuserade på att komma med bra tal och argument för att vinna! 10. Kontaktperson för projektet Elisabeth Westman NTF Västmanland, Kokillgatan 3, 721 33 Västerås Tel: 021 81 58 03, 070 53 55 218. E post: elisabeth.westman@ntf.se 9

11. Ekonomisk redovisning Personalkostnader: 177 300 kr Externa kostnader: 9 300 kr Total kostnad: 186 600 kr Projektkostnaden beräknades till 166 600 kr varav Trafikverket beviljade bidrag med 100 000 kr. Resterande projektkostnad 66 600 kr finansierades genom egna medel. Projektet blev 20 000 kr dyrare än vad vi hade beräknat. Dels tillkom en aktivitet och dels tog genomförandet av aktiviteterna längre tid än beräknat. Kostnadsökningen finansierades genom egenfinasiering. 10