Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/06 2006-09-26 Ärende nr 5 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)s Delårsbokslut för januari - augusti 2006 1
Sammanfattning DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov utifrån en helhetssyn genom att organisera arbetet så att vi kan ta ett samlat ansvar för de insatser som behövs. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen tilldelades 40,0 Mkr i samverkansmedel för 2006. Budgeten har fastställts till 43,9 Mkr. Resultatet för perioden är 1,0 Mkr. Prognosen på helår är att Samordningsförbundet kommer att lämna ett positivt saldo i förhållande till tilldelade medel på 1,0 Mkr. Prognosen i förhållande till beslutad budget på 43,9 Mkr är ett positivt utfall motsvarande 4,9 Mkr. Antalet personer som varit aktuella inom socialmedicinska aktiviteter har ökat i förhållande till motsvarande period förra året. Antalet personer som avslutats i aktiviteten har ökat. Skillnaden mellan vårdcentralerna är dock stor: Avslutat aktiviteten Backa Biskg Brämg Kärra Tuve Totalt Jan-aug. år 2005 218 251 162 258 28 917 Jan-aug. år 2006 281 283 250 207 25 1046 Skillnad 63 32 88-51 -3 129 För de arbetslivsinriktade aktiviteterna är det omvända resultat dvs. det är färre aktuella individer under innevarande period i förhållande till föregående. Även här är skillnaden stor: Totalt aktuella under perioden Jan-aug. 2005 Jan-aug. 2006 Skillnad SANNA 148 118-30 A-torget Biskop 433 364-69 A-torget Kville 417 310-107 A-torget Ungdomar 591 691 100 Summa 1589 1483-106 I SUS-systemet finns 18 DELTA-aktiviteter registrerade under 2006. Av dessa är 15 aktiviteter som riktar sig till deltagare och de tre övriga är i form av administrativt stöd för samverkan och kartläggning/inventering. Framöver behövs bland annat att man arbetar fram bättre rutiner för SUS samt ger stöd åt aktiviteterna att implementera arbetet med SUS-uppföljning. Utveckling av ledarskap i samverkan har under perioden påbörjats men kommer då, det är en strategisk fråga, att fortsätta under kommande perioder. Under perioden har styrgrupper tillsatts för varje aktivitet. Även kontaktperson eller samordnare har utsetts. Inledning DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov utifrån en helhetssyn och att organisera arbetet så att vi kan ta ett samlat ansvar för de insatser som behövs. Delårsbokslut för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) syftar till att ge en lägesbestämning av förbundets verksamhet och ekonomiska ställning. Det åligger ett samordningsförbund att ha en god intern kontroll på 2
sin verksamhet. God intern kontroll inom offentlig verksamhet omfattar inte bara ekonomi utan framförallt själva verksamheten. Delårsbokslutet syftar till att tillgodose kravet på en god intern kontroll samt redovisa gjorda insatser utifrån en helhetssyn på Hisingsbons behov. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen tilldelades 40,0 Mkr i samverkansmedel för 2006. Budgeten har fastställts till 43,9 Mkr. I budgeten för år 2006 avsattes 5 Mkr för nya satsningar. Dessa medel har under perioden inte ianspråktagits. Det råder fortfarande osäkerhet angående Försäkringskassans utfall för perioden eftersom faktureringen för 1:a halvåret är schablonmässig och underlag för juli och augusti inte har lämnats. Resultatet för perioden är 1,0 Mkr. Prognosen på helår är att Samordningsförbundet kommer att lämna ett positivt saldo i förhållande till tilldelade medel på 1,0 Mkr. Prognosen i förhållande till beslutad budget på 43,9 Mkr är ett positivt utfall motsvarande 4,9 Mkr. Belopp i tkr Utfall jan aug Aktuell budget jan aug Avvikelse jan - aug Prognos helår (aktuell) Prognos helår (föregående uppf tillfälle) Aktuell budget helår Bokslut föreg år Nettokostnad 25 612 29 200 3 588 39 025 40 925 43 925 49 156 Bidrag 26 668 26 668 0 40 000 40 000 40 000 52 500 Resultat 1 056-2 532-3 588 975-925 -3 925 3 344 Utgående EK 8 780 Bidrag Bidrag i tkr Försäkringskassa 10 000 Länsarbetsnämnd 10 000 Kommun 10 000 Hälso- och sjukvårdsnämnd 10 000 Totalt 40 000 Uppföljning av verksamhet eller projekt Resultat i tkr per område (ord verksamhet resp projekt) Utfall jan aug Aktuell budget jan aug Resultatavvikelse jan aug Prognos helår (aktuell) Aktuell Budget helår Samordningsförbund/sekretariat 1 121 1 133 12 1 700 1 700 Kunskaps-DELTA 1 171 2 000 829 2 100 3 000 Aktiviteter 23 320 26 067 2 747 35 225 39 225 Totalt 25 612 29 200 3 588 39 025 43 925 Samordningsförbund / Sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. 3
Kunskaps-DELTA Av budgeten för 2006 framgår Då fokus under senare år främst har varit mot implementering och inte mot nya initiativ behövs en översyn av nuvarande kriterier för att föreslå att ansökan beviljas. Ett sådant arbete pågår och kommer att fullföljas under år 2006. Samordningsförbundets sekretariatet har tillsammans med beredningsgruppen diskuterat följande principer för när finansiering genom Samordningsförbundet kan ske 1. När viss typ av uppdrag inte finns inom ordinarie verksamhet. 2. När det finns uppdrag som för närvarande inte prioriteras inom ordinarie verksamhet. 3. När det finns extra kostnader för uppdrag som ligger utöver det ordinarie arbetet 4. När det finns övriga kostnader som bidrar till att samverkan kan bibehållas, ex lokal, samordnare, administration osv. System för uppföljning av samverkan (SUS) I budgeten för 2006 anges att I samband med start av nya aktiviteter skall SUS systemet (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) användas som en del i uppföljningen av aktiviteterna. Då SUS inte för närvarande bedöms vara full utvecklat skall vi fortsätta att använda vårt eget uppföljningssystem parallellt. Samordningsförbundet kommer under år 2006 aktivt bidra till att SUS kan utvecklas, vara ändamålsenligt och ha en hög kvalitet. Under perioden har samordningsförbundet förtydligat att SUS skall användas genom ett särskilt beslut. Beslutet innebär att alla aktiviteter inom Samordningsförbundet skall använda SUS. Samtidigt pågår ett parallellt arbete med den så kallade excelfilen. Resultatet av denna uppföljning redovisas separat. REGISTRERING AV UPPGIFTER I SUS-systemet finns 18 DELTA-aktiviteter registrerade under 2006. Av dessa är 15 aktiviteter som riktar sig till deltagare och de tre övriga är i form av administrativt stöd för samverkan och kartläggning/inventering. All registrering inom DELTA har samma struktur för att underlätta tydlighet och 4
översikt. Beskrivning av aktivitet, syfte, målgrupp, budget för 2006 mm finns registrerat och möjligt att ta del av för alla som har läs- eller skrivbehörighet i SUS. De arbetslivsinriktade aktiviteterna Sanna, Lundbykajen och Arbetsmarknadstorget tar in uppgifter på individnivå vid 3 mättillfällen; start, avslut och 6 mån efter avslut. Det har förekommit en hel del initiala svårigheter och det är därför viktigt att ge stöd till handläggarna att komma in i de nya rutinerna. I de socialmedicinska aktiviteterna på vårdcentralerna med stort deltagarantal och korta rehabtider är det vanskligare att finna rutiner för att ta in uppgifter på individnivå. Här får vi överväga nyttan med uppföljning på individnivå med de resurser som krävs för att genomföra inhämtandet och registreringen av uppgifter. Hälsodisken/Värkstaden är en förebyggande aktivitet med stor mängd deltagare som är anonyma. Denna verksamhet är svår att följa upp på det sätt som SUS förskriver. SUS-BEHÖRIGHET Endast Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fungerande behörigheter idag. Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen har ännu ingen teknisk lösning som gör det möjligt för personal att få SUS-behörighet. Juridiska hinder finns för personal anställd inom samordningsförbund att få behörighet, vilket har uppmärksammats av den centrala arbetsgruppen i Stockholm. FRÅGOR ATT ARBETA MED FRAMÖVER Finna bästa sätt för registrering av varje aktivitet inklusive deltagare med beaktande av resursåtgång för insamling och registrering av data samt nyttan med resultatuppföljning. Ledning av samverkansaktiviteter I budgeten nämns Det behövs en fortsatt gemensam organisering av arbete och ledningsfunktioner när aktiviteter implementeras. Denna process har påbörjats genom diskussioner i beredningsgruppen. Under år 2005 påbörjades ett arbete kring ledarskap i samverkan. Syftet är att utveckla rollen som chef och ledare i samverkansorganisationer. Detta arbete kommer att fortsätta under år 2006. Under perioden har styrgrupper tillsatts för varje aktivitet. Även kontaktperson eller samordnare har utsetts. Angående utvecklingsarbetet kring ledarskap har en utbildning i ledarskap tillsammans med Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) påbörjats och kommer att slutföras under perioden september december. Arbetet med implementering av Tidig och samordnad rehabilitering fortsätter med stöd av en processtödjare på halvtid. 5
Under rubriken Kunskaps-DELTA ingår också erfarenhetsutbyte och att sprida kunskaper. Under perioden har detta skett genom besök och studiebesök från flera kommuner runt om i landet samt deltagande i flera konferenser. Aktiviteter Som ett led i att tydliggöra att budgeten eller finansieringen från DELTA skall stödja samverkan i aktiviteter beslutades om en budget för varje aktivitet. I Budgeten formulerades detta enligt följande I budgeten för år 2006 är tilldelningen lagd till varje aktivitet. Inom en aktivitet finns flera samverkande myndigheter t ex. så är resurser för försäkringskassans handläggare inom tidig och samordnad rehabilitering inkluderad i respektive aktivitets budget. Syftet är att tydliggöra den samverkan som Samordningsförbundet beviljar medel till. Inför år 2006 bör varje aktivitet ha en aktivitetsägare som ansvarar för att resurserna fördelas inom aktiviteten och mellan myndigheterna och har ett samlat ansvar för fakturering till Samordningsförbundet. Under perioden har budget på aktivitetsnivå inte fått genomslag fullt ut. Genom att organisera verksamheten med kontaktpersoner och styrgrupp, som beskrivs ovan, kommer förutsättningarna att hantera budgeten på aktivitetsnivå att förbättras. Hälsodisken & Värkstaden Målet för insatserna inom Hälsodisken är att Bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Sammanlagda resultat i siffror Besöksstatistik, Jan-aug. Antal träffar Antal besök Nya besökare Besök/samtal Hälsodisken 575 Värkstaden 76 686 62 Sömnskola 3 124 48 Depressionsskola 6 138 25 Öppna depressionsskolan 11 144 36 Stresskola 7 162 39 Leva vidaregrupper 12 108 9 Qigongkurser 12 168 14 Kognitiva samtal 295 295 27 Studiebesök mm 14 88 88 Totalt 436 2488 348 6
Antal besök jan- augusti År 2005 År 2006 2 617 2 488 Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att vara omfattande och är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. En nyhet i under våren är stresskolan. Denna gruppverksamhet startade för att allt fler söker sig till våra olika grupper pga. svårigheter att hantera sin stress. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Förutom gruppverksamheterna erbjuder Hälsodisken enskilda kognitiva samtal. Tre vårdcentraler (Bjurslätt, Brämaregården och Kyrkbyn) vägleder patienter till Hälsodisken. Det gäller patienter med ångest, depression och stress/utbrändhetstillstånd. Nya erfarenheter är att flera värkstadsbesökare använder Värkstaden istället för att söka sig till vården när man av olika anledningar får bakslag eller behöver stöd för att själv kunna gå vidare i sitt liv. Tidig och samordnad rehabilitering Torslanda fd Livsstil för Hälsa i Torslanda Målet för verksamheten inom Livsstil för Hälsa är att Engagera fler Torslandabor i de hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser och aktiviteter. Pröva nya tvärprofessionella arbetsformer i mötet med de boende i Torslanda och utforma dessa efter de lokala behoven. Minska skillnaden i hälsa mellan män och kvinnor i stadsdelen, genom att öka kvinnors upplevda hälsa. Stärka förmågan till egen försörjning. Genom den hälsofrämjande verksamheten erbjuda en tillgänglig resurs och ett kunskapscentrum som stödjer Torslandabon att finna egna verktyg för hälsa och välbefinnande samt att stödja samverkan mellan verksamheterna i Torslanda runt hälsofrågor Tidig och samordnad rehabilitering Torslanda hade kontakt med 678 personer från Torslanda under första och andra kvartalet. Antal personer som var i kontakt med Livsstil för Hälsa, Jan-aug. År 2005 År 2006 700 678 7
DELTA-medel är i storleken 54% av totalbudget. Insatsernas karaktär överensstämmer med fördelningen mellan de tre finansiärerna. Man arbetar på att via Hälsorådet i Torslanda och tex. via en Open Space dag försöka finna en hållbar struktur för hur samverkan mellan myndigheter och Hälso-/Rehabarbete ska organiseras i Torslanda i framtiden. Samtidigt har Västra Götalandsregionen aviserat att det råder stor osäkerhet kring finansieringen från regionens sida framöver. Denna osäkerhet innebär att verksamheten tappar utvecklingskraft och behöver få tydliga besked kring framtiden så snart som möjligt. Tidig och Samordnad Rehabilitering Målet för verksamheterna inom Tidig och Samordnad Rehabilitering är att Minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. Genom att göra tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskapen hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. Aktiviteterna består av tvärprofessionella team med klara former för samverkan mellan myndigheter. Teamens sammansättning och arbetsformer varierar utifrån de lokala förutsättningarna. Tidig och samordnad rehabilitering med uttalad inriktning på de tidiga insatserna finns på fem av Hisingens åtta vårdcentraler. Vid de övriga tre vårdcentralerna på Hisingen (Torslanda, Kyrkbyn och Bjurslätt) finns begränsad tillgång till teamresurser. Arbetsformer och behandlingsutbud anpassas till Hisingsbornas aktuella behov. Som en del i den finansiella implementeringen beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 att överta 2 Mkr av finansieringen under 2006. Dessa medel har gått till vårdcentralen i Biskopsgården. Detta innebär att en omfördelning kan ske till övriga vårdcentraler i förhållande till den budget som Samordningsförbundet beslutat för år 2006. I detta tjänsteutlåtande föreslås en omfördelning enligt: Enligt tidigare beslut, Tkr Förslag till omfördelning, Tkr Backa ToSR 3 130 3 900 Kärra-Rödbo ToSR 2 000 1 966 Biskopsgården/Länsmansgård ToSR 4 310 2 400 Tuve-Säve ToSR 1 680 2 000 Brämaregården ToSR Lundby 3 910 4 484 Uppföljningen Den excelfil som använts sedan 1/1 2005 ger en uppfattning om flödena inom de olika aktiviteterna. Siffrorna visar på en enhetlig inriktning mot tidiga insatser inom alla aktiviteter. Behandlingsperioder och sjukskrivningsperioder är korta. Under perioden har 1 046 individer avslutats i de olika aktiviteterna. 75 % av dessa har varit i aktiviteten kortare tid än 6 månader. Vid avslut är 8
60 % arbetsföra och andelen sjukskrivna har från start till avslut halverats. Många patienter sjukskrivs inte alls utan erbjuds andra insatser som träningsprogram eller samtalsbehandling. Antal personer som var aktuella i socialmedicinska aktiviteter under perioden jämfört med föregående år har ökat. Under perioden är det 184 personer fler i år jämfört med förra året. Totalt aktuella under Jan.aug. Jan-aug. år 2005 Jan-aug. år2006 Skillnad 1 462 1 646 184 Skillnaden mellan vårdcentralerna är dock stor: Backa Biskopsg Brämareg Kärra Tuve Total Jan-aug. år 2005 350 396 284 367 65 1462 Jan-aug. år 2006 497 398 351 352 48 1646 Skillnad 147 2 67-15 -17 184 Backa har ökat i antal medan Kärra och Tuve har minskat. Även antal personer som avslutat i aktiviteten har ökat: Totalt avslutade under perioden Jan-aug. år 2005 Jan-aug år 2006 Skillnad 917 1 046 129 Även här skiljer sig vårdcentralerna sig åt: Backa Biskg Brämareg Kärra Tuve Totalt Jan-aug. år 2005 218 251 162 258 28 917 Jan-aug. år 2006 281 283 250 207 25 1046 Skillnad 63 32 88-51 -3 129 Analys och fördjupad uppföljning kommer att göras under kommande period. Varje aktivitet kan genom sin egen excelfil följa utvecklingen avseende tider i behandling och sjukskrivnings- och behandlingsresultat. Denna feedback utgör ett underlag för utveckling av arbetsinnehållet. Materialet ger också en möjlighet att göra fördjupade studier. Utveckling/förändring I Tuve har försäkringskassans handläggares tid på vårdcentralen minskat från 40% till 20% av en heltid under perioden. Förändrat arbetssätt mot mer tidiga insatser pågår i Tuve. Man ser goda resultat när man når individen tidigt. Man räknar med att arbetssättet kommer att underlättas av att teamet och vårdcentralen kommer att få gemensamma lokaler under året. I Kärra har man arbetat med en mer strukturerad uppföljning av patienter som är aktuella i teamet. Uppföljning sker minst en gång/månad och individ. Detta medför hög aktivitet i sjukskrivningsprocessen och FK kommer in tidigt i 9
denna process. FK-handläggaren på Kärra har många individuella besök av försäkrade och många avstämningsmöten på Vårdcentralen. I Kärra har man halverat antalet sjukskrivningarna under perioden 2002-2005 utan att öka sjukersättningen. Vid Brämaregårdens vårdcentral erbjuder sjukgymnast och psykolog stresshanteringskurs. Målet med kursen är att patienten ska lära sig nya strategier för att hantera och förebygga stressrelaterad ohälsa. Man har gjort en ettårsuppföljning av kursen och funnit att deltagarna enligt vedertagna skattningsskalor upplever mindre stress och bättre hälsa. Dessutom har deltagarna minskat sin sjukskrivning och ökat sin arbetsförmåga. Vid Backa vårdcentral pågår utbildning inom smärtområdet för att möta Hisingsbor med smärtproblematik. Man har noterat en ökande andel patienter med smärtproblematik i kombination med psykiska besvär. Sjukgymnasterna som har delar av sin arbetstid förlagd till Lundbybadet har ett välfungerande samarbete med FYSS/FAR-samordnarna där. Det innebär att övergången från sjukgymnastik till träning i egen regi och fortsatt egen friskvård för patienter underlättas. Det är en viktig del i Tidig och samordnad rehabilitering att patienten själv tar ansvar för sin hälsa som en fortsättning på den rehabilitering som erbjudits inom aktiviteten. Utveckling av samverkan med AF pågår på Backa vårdcentral. En handläggare från AF kommer till vårdcentralen var 6:e vecka för planering kring patienter som behöver hjälp från AF för att den medicinska rehabiliteringen smidigt ska kunna övergå till en arbetslivsinriktad rehabilitering. På Biskopsgården har man för att tidigt identifiera riskpatienter i syfte att minska sjukskrivningar och öka arbetsförmåga arbetat med utökat fokus på tidiga och korta insatser. Patienter med sjukersättning erbjuds begränsade insatser. Man arbetar utan väntetider till samtliga yrkeskategorier i teamet och till alla professioner i teamet finns akuttider. Patientflödet har ökat, mer än 50 % av patienterna är arbetsföra vid avslut och 72% av patienterna är i aktiviteten kortare tid än 6 månader. Man har etablerat en fungerande teamstruktur som inkluderar tydliga samverkansformer med Försäkringskassa och Socialtjänst. Försäkringskassans nya organisation med arbetsgivarinriktning medför längre handläggningstider och risk för längre sjukskrivningsperioder då olika FKhandläggare på olika kontor har hand om patienter på en och samma vårdcentral. Unga Vuxna Målet för unga vuxnas insatser är att Erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. 10
Under perioden har Unga vuxna haft 625 besök. 52 personer är eller har varit aktuella. Av dessa har 19 personer har avslutats. Ungdomarna kommer främst från Arbetsmarknadstorget eller ViCan. Antal samtal med den unge vuxne verkar vara starkt kopplat till när samtalen inleds. Ju tidigare samtalen inleds, när den unge vuxne har hamnat i bidragsberoende, desto mindre blir det personliga lidandet och de samhälleliga kostnaderna. Identifiering av arbetslösa med sjukersättning Uppgiften är att identifiera de tidsbegränsade sjukersättningsärenden som finns på vårdcentralerna och arbetslösa Hisingsbor med målsättning att återfå arbetsförmågan efter långvarig sjukdom. Under första halvåret 2006 har 46 personer identifierats som varit lämpliga för insatser. Av dessa finns ett lyckat resultat för 16 personer då man har börjat arbeta, arbetsträna i R-uppdrag eller avslutat sin sjukersättning och blivit arbetssökande. Arbetslivsinriktade aktiviteter Under denna rubrik redovisas Arbetsmarknadstorget och SANNA. Under perioden har något färre varit aktuella jämfört med samma period förra året. Totalt aktuella under perioden Jan-aug. år Jan-aug. år 2005 2006 Skillnad 1589 1483-106 Samtidigt ser vi nedan att gruppen ungdomar ökar medan antalet vuxna minskar. Totalt aktuella under perioden Jan-aug. 2005 Jan-aug. 2006 Skillnad SANNA 148 118-30 A-torget Biskop 433 364-69 A-torget Kville 417 310-107 A-torget Ungdomar 591 691 100 Summa 1589 1483-106 Arbetsmarknadstorget Målet för verksamheten på Arbetsmarknadstorget är att: Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Minskade kostnader i de samverkande myndigheternas försörjningssystem samt bidra till ökad livskvalitet för Hisingsbon. 11
Under perioden har något fler personer avslutats jämfört med föregående period. Totalt avslutade under perioden Jan-aug. år 2005 Jan-aug. år 2006 Skillnad 657 666 9 Även här är dock skillnaden mellan stadsdelarna stor och Biskopsgården har ökat medan Backa och Lundby har minskat: Jan-aug. år 2005 Jan-aug. år 2006 Skillnad Torslanda 23 17-6 Biskopsgården 271 344 73 Lundby 206 179-27 Tuve-Säve 29 20-9 Backa 111 89-22 Kärra-Rödbo 17 17 0 Summa 657 666 9 Något fler är aktuella mer än 12 månader samtidigt som något färre är aktuella kortare tid än 6 månader. Tid i aktivitet Jan-aug. år 2005 Jan-aug. år 2006 Skillnad < 6 mån 358 337-21 7-12 mån 135 143 8 > 12 mån 164 186 22 Summa 657 666 9 Försörjning IN Jan-aug. år 2005 % Jan-aug. år 2006 % Skillnad Försörjning via Af 42 6 % 26 4 % -16 " Fk 26 4 % 13 2 % -13 " SDF 560 85 % 612 92 % 52 Ej offentlig försörjning 0 0 % 0 0 % 0 uppgift saknas 29 4 % 15 2 % -14 Summa per period 657 100 % 666 100 % 9 Av tabellerna ovan framgår att andelen som hade försörjningsstöd via socialtjänsten när de blev aktuella har ökat mellan perioderna. Försörjning UT Jan-aug. år 2005 % Jan-aug. år 2006 % Skillnad Försörjning via Af 52 8 % 52 8% 0 " Fk 18 3 % 7 1% -11 " SDF 101 15 % 93 14% -8 Ej offentlig försörjning 481 73% 507 76% 26 uppgift saknas 5 1% 7 1% 2 Summa per period 657 100% 666 100% 9 Av de som avslutat aktiviteten har andel som inte uppbär offentlig försörjning ökat med 3 %-enheter eller 26 personer. Cirka 330 av de som 12
avslutats vet vi har gått till eget arbete eller egenfinansierade studier. Härutöver fick 39 personer anställning med offentligt stöd under förra perioden medan motsvarande siffra för nuvarande period är 31 personer. Under 2005 har Samordningsförbundet justerat målgruppen (2005-08-23) till att gälla: Personer som är arbetslösa men inte omedelbart anställningsbara. Vilket innebär arbetslösa som uppbär offentlig försörjning och är i behov av samordnade insatser från socialtjänsten och arbetsförmedlingen för att bli anställningsbara. Verksamheten vid Arbetsmarknadstorget har tidigare präglats av flera svårigheter. Det har gällt diskussioner kring målgrupp, åtgärdsstopp och svårigheter att få samsyn på arbetssätt samt verkställighet av samordningsförbundets beslut. Vid Samordningsförbundets möte den 3 mars 2006 fattades följande beslut ger ansvarige tjänstemannen i uppdrag att tillsammans med arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningarna på Hisingen rekrytera en person som skall leda arbetet vid Arbetsmarknadstorget. utser ansvarige tjänstemannen att interimistiskt leda arbetet vid Arbetsmarknadstorget. ger ansvarige tjänstemannen i uppdrag att tillsammans med arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningarna på Hisingen utforma en verksamhetsbeskrivning för Arbetsmarknadstoget. Ansvarig tjänsteman vid samordningsförbundet har under perioden interimistiskt lett verksamheten vid Arbetsmarknadstorget. Under perioden har en samordnare rekryterats. En styrgrupp har konstituerats och därmed har förutsättningarna för verksamheten avsevärt förbättrats. Under perioden har biskopsgårdsteamet flyttat till andra lokaler men behållit arbetsrum för mer organiserade möten med arbetsförmedlingen. Under sommaren har det saknats arbetsförmedlare vilket inneburit att både vuxenteamets och ungdomsteamets trepartssamtal och övrig samverkan inte varit optimal. Det finns fortfarande frågeställningar kring vilka personer som skall handläggas på Arbetsmarknadstorget i förhållande till ordinarie arbetsförmedling. Då det finns ett tidigare beslut från Samordningsförbundet att återkomma med en verksamhetsbeskrivning bör dessa oklarheter hanteras i samband med utformningen av denna beskrivning. Inom ungdomsteamet har personalomsättningen varit hög vilket påverkat möjligheterna för samverkan. Under perioden har ungdomsteamet flyttat ut från arbetsförmedlingens lokaler och in i arbetsmarknadstorgets lokaler. Planeringen är att arbetsförmedlare skall flytta med. Detta planeras under nästkommande period. Samverkan och nätverksträffar 13
pågår med andra verksamheter som arbetar med ungdomar inom DELTA. Lundbykajen Målet med verksamheten vid Lundbykajen är att Långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Förkorta tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A-kassa. Minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Från årsskiftet har socialtjänsten på Hisingen tagit över finansieringen av en del av Lundbykajens verksamhet. Sammanlagt 2.300.000 kr betalas av stadsdelarna. I samband med denna implementering gjordes en ansökan om s.k. Miltonmedel för att utveckla arbetsträningen för personer med psykisk ohälsa. Den verksamhet som bedrevs i Rehabteamet har kortats ner och omfattar personer som står närmare arbetsmarknaden och beräknas komma ut inom 4 månader. Denna förändring är bl.a. ett resultat av synpunkter från Af. Oklarheter om vad som gäller vid implementering har nu lösts och deltagarna i det som nu kallas Rodret kan få service från arbetsförmedlarna i huset. Vuxenutbildningsförvaltningen upphör vid halvårsskiftet med sitt engagemang att ha en kurs förlagd till de båda ViCan-teamen på Lundbykajen med 2 halvtidslärare avsatta. Anledningen är Vuxenutbildningsförvaltningens ökade kostnader för SFI-undervisningen. Medel omfördelas inom nuvarande ram för att täcka upp kostnaderna och fortsätta med undervisningsinsatser. Kompletta verksamhetssiffror har inte kunnat lämnas på grund av vakanser och sjukdom. SANNA Målet med verksamheten i SANNA är att: Rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning till arbete. Sammanlagt har 118 deltagare varit aktuella under perioden. 24 deltagare har påbörjat aktiviteten och 31 deltagare har avslutat densamma. Av de 31 personer som avslutat sitt deltagande har 13 fått egen försörjning; 12 i form av lön från arbete/anställning och 1 i form av studiemedel. Detta motsvarar ca 42% av de som avslutats. Under perioden har skapats nya och enklare rutiner, för de deltagare som uppnått arbetsförmåga, vad gäller övergången till insatser inom Af Hisingen. Af Rehabiliterings representant har fått ett tydligare uppdrag att ansvara för denna aktualisering. 14
Under perioden har också bestämts att teamet skall pröva att ta emot deltagare med Af-ersättning på prov till ett antal uppgående till maximalt fem personer och som i övrigt uppfyller kriterierna för målgruppen. En deltagare har hittills aktualiserats på detta sätt. Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra Aktiviteten vänder sig de personer som är långtidsberoende av socialbidrag och har en psykisk ohälsa som hinder för att få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. Målen för aktiviteten är: Öka målgruppens hälsa och livskvalité. Att förbereda för annan arbetsrehabilitering. Att personer kommer ut i egen försörjning. Minska målgruppen långtidsberoende med 10 personer/år. Under året har ett aktivt arbete bedrivits för rekrytering till projektet och därefter rehabiliteringsarbete med dem som tagits in. För närvarande är 7 personer aktuella. Metoden för arbetet med målgruppen är bland annat: Motiverande samtal Kartläggning i form av Dokumentation, Utredning Resultat- utredningar Samverkan med olika yrkeskategorier främst de i Delta-teamet Samverkan med de praktikplatser som valts ut till projektdeltagarna Under tiden projektet pågått har det upptäckts att några personer har svårt att klara av sysselsättning i stadsdelens egna verksamheter. I området finns en relativt nystartad privat verksamhet, där man har stall med ridning, hunddagis, catering och lunchrestaurang. Man har tagit emot klienter från kriminalvård och även ungdomar med sociala problem placerade på institution och erbjudit sysselsättning med mycket stöd. Inom aktiviteten kommer man att pröva om de som inte kan gå ut på praktik inom SDF kan erbjudas en plats i denna verksamhet. Det har visat sig inte finnas ett så stort behov av terapier som planerat, varför dessa medel istället kan användas till att finansiera dessa sysselsättningsplatser. Samverkan i de enskilda ärendena sker mellan handläggare i ekonomigruppen på IFO och personal i DELTA-teamet. Man har erhållit sysselsättningsplatser i stadsdelen trots konkurrens från andra intressenter om platser exempel Plusarbetare. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av Hisingsbor. Under perioden har inga medel använts. Revision av delårsbokslutet Revisionen har granskat delårsbokslutets ekonomiska del och lämnat en ren revisions rapport dvs. en rapport utan anmärkning eller synpunkter. 15
Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att godkänna delårsbokslut per 2006-08-31 för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) att för år 2006 omfördela medel ur Samordningsförbundet Göteborg Hisingens budget för följande aktiviteter: T o S R i Backa T o S R i Kärra-Rödbo T o S R i Biskopsgården/Länsmansgården T o S R i Tuve-Säve T o S R i Brämaregården 3 900 000 kronor 1 966 000 kronor 2 400 000 kronor 2 000 000kronor 4 484 000kronor att översända delårsbokslutet till respektive huvudman för kännedom Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman 16