Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Relevanta dokument
Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Orsakskoder för kvalitetsavgifter

Störningar i tågtrafiken /ver2

Sommaren 2016 vecka 25 33, järnväg

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.2 Orsakskoder för kvalitetsavgifter Utgåva Bilaga 6.2 Orsakskoder för kvalitetsavgifter

Vintern , järnväg

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 1

6.5 Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Ny lydelse av text i avsnitt 6.5 och underrubrikerna tillagda.

Vintern , järnväg

Trafikverkets beredskapsplan

Rapport punktlighet. Nyckeltal för pendeltågens utveckling av punktlighet. Huvudrapport med utfall för maj 2019 TN

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4

Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Riktlinjer täthet mellan tåg

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 3

Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Kvalitetsrapport Norrtågstrafiken

BESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt

Årstidsstyrd beredskapsplan

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg

Riktlinjer täthet mellan tåg

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2

Järnvägens dagsform vårt utgångsläge

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 4

Riktlinjer täthet mellan tåg

Pågatåg punktlighetssammanställning september Sammanställd av Banverket Expertstöd HMSQ L.Wärlstam

Kvalitetsrapport Norrtågstrafiken

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna.

AVIHGT- Avvikande hastighet godståg

BESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Ack oktober 2017

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna. Nr 8 februari 2016

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg

Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna. Nr 12 juni 2016

Riktlinjer täthet mellan tåg

SÄNDLISTA. Järnvägsstyrelsen. Skellefteå Kommun. Skånetrafiken. Malmtrafik i Kiruna AB. Tågkompaniet AB. Green Cargo. Östgötatrafiken SJ AB

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

ÖVERSYN AV AFFÄRS- REGLER. Linda Thulin Gustaf Engstrand

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna. Nr 9 mars 2016

1.11 Förkortningar och definitioner. Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering

Forum för hantering av gemensamma trafiksäkerhetsrisker järnväg, FRI. Överenskommelse

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Uppförande av viltstängsel längs stambanan genom övre Norrland och tvärbanan

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Strategier för genomförande av banarbeten

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Handbok JTF. 6. Fara och Olycka

Information/läsanvisning till dokument ingående i utkast till Tågplan 2020

Effektiv planering av järnvägsunderhåll

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

Västlänken. OSPA Obehöriga stoppsignalpassager. Den sista ensamma dvärgen

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Beslut om de nya verksamhetsområdena. Trafikledning och Underhåll

Enkät om rapportering av förseningar

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Månadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018.

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Kapitel 7 Trafikverkets allmänna avtalsvillkor

Årstidsstyrd beredskapsplan

Uppföljning av nya konstruktionsregler på Värmlandsbanan

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Årstidsstyrd beredskapsplan

Årstidsstyrd beredskapsplan

Not 1: Förändrad redovisning av tunnelbanans punktlighet

Trafikverkets beredskapsplan

Månadsrapport Maj 2016

Bilaga 3 B Planerade större banarbeten PSB

Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR

Kort historia. Norrtåg

Nationella stråkkoordinatorer en väg mot en tydligare nationell helhetsbild av alla trafikpåverkande åtgärder och dess konsekvenser

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Trafikomfördelning. E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732

Månadsrapport tågtrafik

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Fastställd primär Tågplan 2019

Pågatåg punktlighetssammanställning januari Sammanställd av Banverket Expert & Utveckling L.Wärlstam

JBS Resultatkonferens 2018

Polismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor

Varför bildas Trafikverket?

Södra Stambanan 2015

Pågatåg punktlighetssammanställning februari Sammanställd av Banverket Expert och Utveckling HMSQ L.W

OSPA Obehöriga Stoppsignalpassager

Årsrapport vattenreglering 2017

Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS

Åklagarmyndighetens författningssamling

Transkript:

RAPPORT Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Hösten 2017, Järnväg Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Hösten 2017, Järnväg Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk och Anne Hommik, TLoao Dokumentdatum: 2018-01-19 Ärendenummer: TRV2017/20719 Version: 1.0 Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk

Innehåll BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 SAMMANFATTNING... 4 UTFALL OCH ANALYS... 5 Höst... 5 Förseningstimmar per stråk... 6 Väder... 6 Spårhalka... 7 Tunga tåg... 8 Naturhändelser ONA-koder... 9 Mediehändelser... 11 Kommunikation... 11 Trafikinformation... 11 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Olyckor och tillbud... 12 Kvalitetsavgifter... 12 Samhällsavgifter... 12 Verksamhetsområden Trafikledning och Underhåll... 12 Merförsening per Underhållsdistrikt... 13 Trädsäkrade sträckor... 14 Utförda bekämpningsmetoder mot spårhalka - samt utfall av antal spårhalkehändelser... 14 Nord... 16 Höst... 16 Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet... 17 Spårhalka... 18 Tunga tåg... 18 Mitt... 19 Höst... 19 Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet... 20 Spårhalka... 21 Tunga tåg... 21 Öst/Stockholm... 22 Höst... 22 Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet... 23 Spårhalka... 24

Tunga tåg... 24 Väst... 25 Höst... 25 Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet... 26 Spårhalka... 27 Tunga tåg... 28 Syd... 28 Höst... 28 Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet... 29 Spårhalka... 30 Tunga tåg... 31 Verksamhetsområde Planering... 31 Verksamhetsområde Investering... 31 Verksamhetsområde Stora projekt... 32 Entreprenörer... 32 Järnvägsföretag... 32 BASUN-KODER SOM ANVÄNTS... 33 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG... 34

Bakgrund Varje år arbetar Trafikverket tillsammans med berörda parter inom branschen fram och tillämpar nationella årstidsstyrda beredskapsplaner inom järnväg för att förebygga och minimera årstids- och väderrelaterade risker. Som ett led i arbetet med att ständigt förbättra vårt arbete följs beredskapen för aktuell årstid upp. Rapporten omfattar uppföljning av nationell höstberedskapsplan inom järnväg giltig vecka 37-46, 2017. Syfte Den här rapporten syftar till att informera om hur beredskapen för årstiden föll ut och samtidigt utgöra underlag för Trafikverkets ständiga förbättringsarbete. Metod Statistik är hämtad från Trafikverkets datasystem BASUN/LUPP. De orsakskoder som har använts i denna rapport finns redovisade i tabellen sid 34. För samhällsavgifter har prognossystem Sampers och ASEK6 använts, som är Trafikverkets beräkningsmodell för samhällsekonomiska bedömningar. Textmaterial till de olika kapitlen har hämtats in från entreprenörer, järnvägsföretag och Trafikverket och sammanställts av författarna till denna rapport. Information om väder har arbetats fram av SMHI. Sammanfattning Den samlade bedömningen är att vi haft en god beredskap under perioden. Vädermässigt har hösten 2017 varit varmare och blötare än normalt i hela landet. Sett till varje enskild månad sticker september ut som blötare i Götaland och södra Svealand, medan det har varit torrare än norrmalt i norra Svealand och i Norrland. I oktober uppmättes nederbördsmängder över det normala i hela landet. I november föll omkring normala nederbördsmängder, men längs Norrlandskusten och i Norrbottens län mängder över det normala. De senaste 5 åren (2012-2016) har höstsäsongen i allmänhet varit torrare än normalt eller legat omkring det normala i nederbördsmängd, så i den jämförelsen sticker hösten 2017 ut som betydligt blötare. Tendensen är att problem med tunga tåg ökar under spårhalkperioden. Vi har gjort en analys på ONAkoder och kan konstatera att det är många händelser som blir ONA-kod men som kan knytas till halka och tunga tåg. Därför är årets utfall av spårhalka och tunga tåg mer osäkert än det har varit tidigare. Det har varit problem med tider i spår och tågtidtabeller för att bekämpa spårhalka inom Väst. De förbättringsförslag som har identifierats finns beskrivna i ett separat kapitel.

Utfall och analys Höst Driftledning Infrastruktur Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Summa 2012 268 2446 409 538 3661 2013 335 2406 346 2191 5279 2014 329 2217 280 772 3598 2015 387 2331 372 941 4031 2016 459 2725 503 2577 6265 2017 423 1598 385 1616 4023 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. I tabellen ovan redovisas historik 2012-2017, vecka 37-46 för respektive år. Registrerade merförseningstimmar (+3 min). Statistiken visar att hösten 2017 gått bra ur förseningshänseende inom alla områden. Tabell på utvalda orsakskoder för hösten finns på sidan 33. Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. Diagrammet ovan visar historik 2012-2017, vecka 37-46 respektive år. Registrerade merförseningstimmar (+3 min). Orsakskoder redovisade i tabellen sid 33.

Förseningstimmar per stråk Sammanställning för alla UHd, höst 2017 för veckorna 37 till 46. De tolv största stråken med Ofeliakopplade infrafel som har en merförsening >=3 min Antal anmälda infrafel per stråk Händelsestråk (JVG) Försening +3 (h) Medel 5 år v 37- Antal störda tåg 46 (h) Antal anmälda fel Medel 5 år v 37-46 Södra Stambanan 419 855 1822 1095 1181 Göteborgs närområde 341 374 730 370 454 Västra Stambanan 264 847 1387 837 1004 Stockholms närområde 229 733 1393 756 733 Malmö närområde 144 183 702 444 493 Värmlandsbanan 143 228 348 185 239 Ostkustbanan 139 396 764 638 831 Malmbanan 138 212 247 336 400 Godsstråket genom Bergslagen 129 314 332 407 470 Mälarbanan 101 196 376 238 388 Norra Stambanan 90 215 158 232 308 Stambanan genom Övre Norrland 88 531 245 487 603 Denna tabell är inte kopplad till några basunkoder, utan bara till tågstörande infrafel från OFELIA. Utfallet ser mycket bra ut, jämfört med medelvärdet de senaste fem åren. Både när det gäller merförseningar och antalet fel. Väder Avvikelsekartor för hösten (sep-nov) 2017. Första kartan visar nederbördens avvikelse i procent av det normala. Andra kartan visar temperaturens avvikelse från det normala i grader. Det normala avser medelvärdet under referensperioden 1961-90 som är internationellt överenskommen och ska användas

som normalperiod till och med 2020. Först från och med 2021 har SMHI en ny hel 30-årsperiod tillgänglig som internationell referens. Spårhalka I tabellerna ovan redovisas utfallet av störningar på grund av spårhalka. Trafikverket ansvarar för orsakskoden spårhalka när det gäller rapporterade merförseningar i systemet Basun/LUPP i den gemensamma modellen för verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter.

Tunga tåg Problematiken med tunga tåg har varit i fokus under 2017. Inom Trafikverket försöker vi hitta lösningar för att minska konsekvenserna av tunga tåg. Som ett stöd för det gemensamma arbetet har foldern Snart blir det halt på spåren med tips till järnvägsföretagen för planering av höstens arbete med spårhalka. Foldern distribuerades till Järnvägsföretagen via kundansvariga hos Trafikverket och finns även på Trafikverkets webbsida sökväg: Folder Förberedelser inför årets spårhalka

Antal händelser Antal tåg Registrerad merförsening (tim) Det uppstår problem både för Trafikverket och järnvägsföretagen när man kör med för tungt tåg. Förutom att det uppstår kvalitetsavgifter för berörda intressenter så kan det bland annat uppstå hjulskador för järnvägsföretagen och slirsår på rälen som drabbar banan. Naturhändelser ONA-koder Rapporterad merförsening v37-46 (ONA), som kan knytas till problem med halka. 400 300 200 100 0 LDN LDM LDÖ LDV LDS Summa 2016 23,4 39 28,5 41 7,2 139,1 2017 44,5 102,9 64 59,2 45,4 316 800 600 400 200 0 Störda tåg v37-46 (ONA), som kan knytas till problem med halka. LDN LDM LDÖ LDV LDS Summa 2016 34 68 80 104 37 323 2017 59 172 210 124 157 722 Rapporterade händelser v37-46 (ONA), som kan knytas till problem med halka. 400 300 200 100 0 LDN LDM LDÖ LDV LDS Summa 2016 21 35 37 60 17 170 2017 26 92 80 64 44 306 LD = Underhållsdistrikt: N = nord, M = mitt, Ö = Öst, V = väst, S = Syd Det är viktigt att påpeka att Trafikverket förändrat rapportering av halkrelaterade störningar sedan förra hösten, när ny rapporteringsrutin infördes i oktober 2016. I korthet innebär förändringen att störningar med halka, som inträffat på en plats för ett tåg ska rapporteras med orsakskod ONA Olyckor/tillbud yttre faktorer, -Naturhändelser. Anledningen är att det är svårt att kunna avgöra om en ensam störning verkligen beror på spårhalka, tågets sammansättning, eller andra yttre faktorer och som kan vara den bidragande orsaken till störningen. Därför ska sådana händelser rapporteras med ONA-kod, för att man

Antal händelser inte klart kan avgöra vem som bär ansvaret för störningen, vilket innebär att inga kvalitetsavgifter debiteras någon av parterna. Registrerade händelser v37-46 2017, (IFK01) spårhalka + (ONA) som kan knytas till halka. 400 300 200 100 0 LDN LDM LDÖ LDV LDS Summa IFK01 3 8 34 22 26 93 ONA halka 26 92 80 64 44 306 LD = Underhållsdistrikt: N = nord, M = mitt, Ö = Öst, V = väst, S = Syd Enligt definition i TDOK 2014:0259 kan ONA-kod användas "vid halt väglag som endast drabbar ett tåg vid en plats". Begreppet "tveksamma ONA-händelser" i ovanstående diagram kan vara ett resultat av att flera tåg är inblandade, flera platser inom samma tidsspann är berörda eller att det är tågens sammansättning som bidragit till störningen. Det vill säga rapporterade händelser Halt väglag som inte endast helt klart kan knytas till ett tåg och en plats. Det har visat sig att cirka 45 procent av de rapporterade ONA-händelserna under hösten 2017 som används i samband med störningar relaterat till halt väglag, helt eller delvis, inte enbart kan paketeras i segmentet "halt väglag som endast drabbat ett tåg vid en plats". I genomförd analys av registrerade händelser vecka 37-46 säsongen 2017, har ambitionen varit att ta hänsyn till hur händelsen inträffat i kombination till geografin, tidsaspekten, andra händelser (spårhalka/tungt tåg) samt om påverkan förekommit för fler än ett tåg. För att kunna genomföra analysen har varje händelserapport som registrerats under ONA-kod som saknar nivå 3-orsak, gåtts igenom och sorterats utifrån om rapporter haft någon koppling till halka i till exempel fritextfältet, eller om rapporten på annat sätt gått att hänföra till halka.

Hur man uppfattar hanteringen av när ONA-kod är lämplig att användas istället för IFK01 eller JAS, skiljer mellan underhållsdistrikten (LD) som ses på de ovanstående diagrammen, det är betydligt vanligare att använda ONA-koden inom exempelvis underhållsdistrikt Mitt (LDM) än vad det är inom underhållsdistrikt Syd (LDS). Eftersom analysen till stor del genomförts och bedömts på manuellt inskrivna uppgifter i fritextfält så finns det en viss osäkerhet i resultatet, men torde dock rimligen vara så pass informativt att man kan se dess tydliga tendenser kring fördelning av registrerade uppgifter. Mediehändelser Hösten utifrån medierna har i stort sett varit en lugn period. Det förebyggande mediearbetet har däremot gått på högvarv för att balansera ett flertal hårdvinklade TV-program. Media har fortsatt att vända sig mer till Trafikverket för inspel och information. Det som funnits högst på medias intresse är väderlek och trafik. Framförallt intresset för att livesända via web-sidor och TV3/Aftonbladet, TV4 samt att SVT börjat visa lite intresse. Ledstjärnan är fortsatt först ut regerar - alla andra följer efter och refererar till nr:1 med nyheter. Detta får Trafikverket förhålla sig till. Ett nytt arbetssätt från medierna har visat sig är att de säljer eller delar med sig av nyhetsupplägg med komplett material till konkurrenter för att få samlad kraft i sin nyhetsvinkel till exempel Kalla Fakta om mutor. Händelser som i större utsträckning speglats i media, när de cirka 70-80 procent av totala antalet inslag som är kvar då de som härstammar från mediameddelanden räknats bort och som är relevant för perioden är: Höstvindar stängde järnvägar i Skåne. Nationell trafikinfo/kommentarer väg och järnväg varje vardagsmorgon i Aftonbladet TV/TV3 ofta även på TV4. Spårspringsinsatser med pyramidmattor har rönt stor uppmärksamhet och kommenteras positivt i stora delar av landet. SVT följer upp signalfel, spårgeometrifel samt växelfel och gör en egen tolkning. Den nya infraministern uttalar stort förtroende för Trafikverket och dess Generaldirektör. Överbelastningsattacker av den administrativa IT-miljön som bland annat påverkade körordersystemet, medförde att tågen stod stilla. Större urspårning i Ludvika med farligt gods. Ekot följer upp IP-adresser som legat öppna kopplade till elförsörjningen av omformarstationer. Citybanan avstängd på grund av felindikation på signalsystem. Kommunikation Den framtagna kommunikationsplanen har följts. Trafikinformation Kundundersökningar gjorda under hösten visar inte på några större svängningar från tidigare mätningar. Det går dock att utläsa en ökning i nöjdheten hos resenärerna vad det gäller tydlighet och snabbhet i trafikinformationen.

Olyckor och tillbud Förseningstimmar på grund av olyckor och tillbud har varit lägre än förra höstperioden. Tre stora urspårningar, dock ej väderrelaterade har skett under perioden. 2017-10-12 Ludvika, urspårning av flertal vagnar samt en nedriven kontaktledning med konsekvensen att all tågtrafik fick ställas in. Statens haverikommission utredde olyckan. Tågen kunde köra igen 2017-10-30. 2017-10-24 Gävle godsbangård, Urspårning av godståg. Trafiken kunde rulla normalt 2017-11-05. 2017-11-01 Gävle godsbangård, Urspårning under växling. Trafiken rullade normalt först 2017-11-20. Kvalitetsavgifter Kvalitetsavgifter på grund av spårhalka och för tunga tåg under vecka 37-46 uppgick totalt till 556 895 SEK. Uppdelat 353 900 SEK på grund av spårhalka (IFK01) och 202 995 SEK på grund av för tungt tåg (JAS03). På kartan ovan redovisas fördelningen av händelser uppdelat mellan spårhalka och tunga tåg. Förra året var kvalitetsavgifterna uppdelat 616 025 SEK på grund av spårhalka (IFK01) och 155 480 SEK på grund av tunga tåg (JAS03). Samhällsavgifter De totala beräknade samhällskostnaderna vecka 37-46, av de utvalda orsakskoderna (4023 timmar) blir cirka 185 miljoner kr. Förseningstidsvärdet är framräknat med Trafikverkets beräkningsmodell för samhällsekonomiska bedömningar, Sampers och ASEK6 samt angivet i 2014 års prisnivå. Verksamhetsområden Trafikledning och Underhåll Beredskapsplanen är uppbyggd utifrån Trafikledningsområden men på grund av befintlig struktur på uppföljningsstatistiken presenteras rapporten utifrån Underhållsdistrikt. Nedan reflektioner har gjorts gemensamt av berört trafikledningsområde och Underhållsdistrikt.

Merförsening per Underhållsdistrikt Underhålls- Vecka distrikt 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 Nord 113,3 19 21,5 22,3 19 42,6 5,2 30,1 30 40,8 Mitt 64,5 80,5 25,7 114,8 133,3 123,6 140 219 90,3 66,9 Öst/Sthlm 155,4 73,8 78,8 142,5 63,8 233,2 58,4 142,1 94,8 66,7 Väst 53,3 51,5 33 115,6 49,2 75,2 55 112,7 32,5 35,6 Syd 59,9 34,5 125,6 76,7 32,3 88,2 127,4 108,6 63,7 181,7 Totalt 446,4 259,3 284,6 471,9 297,6 562,8 386 612,5 311,3 391,7 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. I tabellen ovan redovisas hur många försening i antal timmar på utvalda orsakskoder per vecka och per underhållsdistrikt under hösten. Se sid 33. Registrerade merförseningstimmar (+3 min). Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. I diagrammet ovan redovisas händelser per underhållsområde på utvalda orsakskoder de tre senaste åren under hösten, orsakskoderna redovisade i tabellen sid 33.

Trädsäkrade sträckor Under 2017 så har sträckan Laxå Karlstad trädsäkrats på Värmlandsbanan. Sträckan Flemingsberg- Södertälje-Järna påbörjades under spårhalkeperioden och beräknas slutföras i februari 2018. Trädsäkringen av Ystads banan har blivit försenad och planeras att trädsäkrats under 2018. Utförda bekämpningsmetoder mot spårhalka - samt utfall av antal spårhalkehändelser

Antal timmar På ovanstående kartor finns uppgifter om Trafikverkets planerade åtgärder i spår gällande spårhalka, hämtade från beredskapsplanen. Kartorna har därefter kompletterats med uppgifter om var och hur många spårhalkehändelser (antal 1-3, 4-6, (7)-9) som förekommit under spårhalkeperioden. Nord Höst UHdn Merförsening utvalda koder Höst, v37-46 2017. 120 100 80 60 40 20 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. Diagrammet ovan visar förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder, vecka 37-46 för underhållsdistriktet. Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 33. Registrerade merförseningar (+3 min).

Väder SMHI har gjort bedömningen att vädret inom Underhållsdistrikt Nord under hösten 2017 har varit blötare än normalt, i allmänhet 100-150 procent av det normala för årstiden. Dock har sträckan Örnsköldsvik- Umeå samt området Piteå-Luleå-Boden fått mängder på 150-200 procent av det normala. De största mängderna föll under oktober och november, medan mängderna under september var ganska normala. Under framför allt november föll merparten av nederbörden i form av snö, men med en hel del regninslag i kustlandet. De största snömängderna föll i slutet av november, i samband med stormen som passerade 22-23 november. Medelvinden nådde stormstyrka i delar av fjällvärlden, men över underhållsdistriktet nådde medelvinden inte upp i stormstyrka (25 m/s). Stationerna Lycksele och Arvidsjaur har dock observerat mycket hårda vindbyar (>21 m/s, varningsnivå V1) under hösten. De kraftiga vindarna i slutet av november medför att november blev något blåsigare än normalt, medan september och oktober hamnar inom det normala. Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Beredskapen har varit god under hela perioden. Vi har inte haft någon incident där vi har gått upp i beredskapsnivå. Den största väderhändelsen med trafikpåverkan hände 2017-10-02, träd blåste ned över kontaktledningen på bandel 129 mellan Björna och Långviksmon, vilket gav 1 522 förseningsminuter.

Spårhalka Det har inte varit några problem med att få tillgång till tider i spår gällande spårhalkbekämpning. Det har inte funnits banarbetstider som har påverkat spårhalkbekämpning. Inom underhållsdistrikt Nord stängs de fasta rälssmörjningsapparaterna inte av under spårhalkeperioden. Vi kan konstatera ett mycket lågt utfall av störningar med orsakskod spårhalka för årets säsong. Detta är det lägsta värdet som någonsin noterats i Nord. Tunga tåg

Antal timmar En liten ökning av antalet rapporterade händelser gällande tunga tåg jämfört med 2016, men en minskning av rapporterad merförsening på grund av dessa händelser. Mitt Höst 250 UHdm Merförsening utvalda koder Höst, v37-46 2017. 200 150 100 50 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. Diagrammet ovan visar förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder, vecka 37-46 för underhållsdistriktet. Registrerade merförseningstimmar (+3 min). Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 33.

Väder SMHI har gjort bedömningen att vädret inom Underhållsdistrikt Mitt har varit något blötare än normalt under hösten 2017, nederbördsmängderna hamnar på 100-150 % av det normala bortsett från Gävleområdet och Norduppland som fick 150-200 % av det normala. Dock är det stora variationer mellan höstmånaderna, september var generellt sett torrare eller mycket torrare än normalt medan november hamnar inom det normala eller bara strax däröver. Blötast blev definitivt oktober med mängder över det normala för hela underhållsdistriktet. Gävleområdet och Norduppland sticker ut, där föll det tre gånger så mycket regn som normalt i området under oktober. Första riktiga snöfallet kom framåt slutet av oktober till de norra delarna av underhållsdistriktet, men följdes ganska snabbt av mildare väder och snön övergick i regn. Först framåt slutet på november blev snön liggande ganska allmänt över området och snödjupet ökade rejält. Oktober blev något blåsigare än normalt, men över underhållsdistriktet nådde medelvinden inte upp i stormstyrka (25 m/s) och inte heller byvinden nådde varningsnivå (21 m/s). Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Beredskapen har varit tillräcklig under perioden och informationen i beredskapsplanen har tillämpats. Inga större väderhändelser har inträffat.

Spårhalka Vi har inte upplevt några problem med att få tider i spår och heller inte haft några banarbetstider som har påverkat spåhalkbekämpningen. Rälssmörjning utförs enligt plan på Underhållsdistrikt Mitt även under spårhalkeperioden. Orsaken är att rälssmörjningen inte ligger i anslutning till spårhalka. Tunga tåg

Antal timmar Det har varit mycket problem med tunga tåg under året i förhållande till tidigare år. Öst/Stockholm Höst 250 200 150 100 50 UHdö Merförsening utvalda koder Höst, v37-46 2017. 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. Diagrammet ovan visar förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder, vecka 37-46 för underhållsdistriktet. Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 33. Registrerade merförseningar (+3 min).

Väder Vädret i Underhållsdistrikt Öst/Stockholm har under hösten 2017 varit något blötare än normalt med nederbördsmängder på 100-150 procent av det normala. Sett till varje enskild månad låg september och november omkring det normala eller bara något över i nederbördsmängd. Det mesta av höstens nederbördsöverskott kom under oktober månad, då det på de flesta håll föll 150-200 procent av det normala, men i Örebro län och Östergötland 100-150 procent. Från mitten av november började nederbörden falla allt mer i form av snö, men då temperaturen pendlade friskt varierade även nederbördsformen. Oktober var något blåsigare än normalt, men inga stationer över land uppmätte stormstyrka (25 m/s) i medelvind. Inte heller byvinden nådde upp i varningsnivå (>21 m/s) över området under hösten. Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Beredskapen har varit bra och informationen i beredskapsplanen har tillämpats. Vi har inte höjt berdskapsnivåerna. Det var stora problem under några dagar på Nyköpingsbanan, vi valde att inte höja beredskapsnivån. Inga vagnsviktsreduceringar har begärts från Trafikverket under perioden.

Spårhalka Trafikledningstipsen i beredskapsplanen har använts och varit unerlag vid utbildning av ny personal. Det har inte varit några problem med att få tillgång till tider i spår gällande spårhalkbekämpning och det har inte heller varit några banarbetstider som har påverkat. Rälssmörjningen har varit på under hela perioden. Tunga tåg

Antal timmar Vid enstaka tillfällen har det varit problem med tunga tåg, men inte mer än vanligt. Väst Höst 150 UHdv Merförsening utvalda koder Höst, v37-46 2017. 100 50 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten. Diagrammet ovan visar förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder, vecka 37-46 för underhållsdistriktet. Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 33. Registrerade merförseningar (+3 min).

Väder Vädret i Underhållsdistrikt Väst har under hösten 2017 varit något blötare än normalt med nederbördsmängder på 100-150 procent av det normala. Sett till varje enskild månad var både september och november ganska normal. Det mesta av höstens överskott föll under oktober med 100-150 procent av det normala på flera håll. Från Kungälv och söderut över Halland mängder på 150-200 procent av det normala. Oktober var något blåsigare än normalt, men inga stationer över land uppmätte stormstyrka i medelvind. Endast mätstationen i Halmstad nådde vid ett tillfälle upp i varningsnivå för mycket hårda vindbyar (>21 m/s). Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Förebyggande beredskapsarbete inför perioden upplevs ha fungerat bra. Trafikledning har inte märkt av några problem med vagnsviktsreduceringar, det måste innebära att Järnvägsföretagen har skött sina åtaganden. Upplevelsen är att det har varit ovanligt lite väderrelaterade problem utan några större höststormar som påverkat järnvägstrafiken. Det beror troligen på en kombination av att det har varit ett bättre proaktivt arbete från Regional operativ ledning och entreprenör, men även ett gynnsamt väderläge.

Spårhalka Utfallet av störningar med orsakskod spårhalka för årets säsong har varit mycket lågt, det lägsta värdet någonsin som noterats i Väst. Vi har några få platser där det förekommit spårhalkerapporter trots att det har bedrivits spårhalkeförebyggande åtgärder. Beredskapen hos Trafikplanering för att färdigställa körplaner för halkbekämpning har inte fungerat tillfredställande. Detta har inneburit att vår entreprenör för halkbekämpning haft svårt att kunna planera in personal och maskinservice i tillräckligt god tid. Dessutom har i vissa fall körplaner och omlopp för halkbekämpning ökat i tidsomfång denna säsong, jämfört med tidigare år. Konsekvensen av sent färdigställande av körplaner samt tidsförlängda omlopp under 2017, har även inneburit en påtaglig kostnadsökning för halkbekämpningen inom Väst. Samtliga körplaner och sträckor där vi spårhalkebekämpar är utskickade till projektledare och driftledare. Det finns en planerad tidtabell för tåget, de få gånger som det har behövts extra halkbekämpning så har entreprenören åkt ut och genomfört de åtgärder som gick. Vissa omlopp blev helt inställda vissa veckor, andra omlopp fick många ändringar i sina körplaner på grund av banarbeten. Under perioden har de flesta problemen kunnat lösas med hjälp av tillfälliga körplaner med avkortade omlopp. Efterlevnaden av trafikledningstipsen som finns i beredskapsplanen har fungerat bra och behöver inte uppdateras inför nästa års spårhalksäsong.

Antal timmar Tunga tåg Det har förekommit en del problem med tunga tåg, fler händelser har inträffat i år med ökande merförseningar. Vilket innebär att trenden vänt och problem med för tunga tåg ökar igen. Syd Höst 200 UHds Merförsening utvalda koder Höst, v37-46 2017. 150 100 50 0 v37 v38 v39 v40 v41 v42 v43 v44 v45 v46 Förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder för hösten.

Diagrammet ovan visar förseningar i antal timmar på utvalda orsakskoder, vecka 37-46 för underhållsdistriktet. Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 33. Registrerade merförseningar (+3 min). Väder Vädret i Underhållsdistrikt Syd har under hösten 2017 varit något blötare än normalt med nederbördsmängder på 100-150 procent av det normala. Området Halmstad-Ängelholm-Hässleholm- Kristianstad-Karlshamn har dock fått upp till 200 procent av det normala. Sett till varje enskild månad vad september och oktober de blötaste, med allmänt 150-200 procent av det normala. November var däremot relativt torr med mängder omkring det normala och i Kalmar och Blekinge län till och med något under det normala. Oktober blev blåsigare än normalt, men medelvinden nådde aldrig upp i stormstyrka över land (25 m/s). Däremot har ett par stationer, främst i Skåne, vid ett antal tillfällen nått upp i varningsnivå för mycket hårda vindbyar (>21 m/s). Kommentar från Trafikledningsområdet och Underhållsdistriktet Beredskapen har varit bra. Planen har i princips följts full ut med hänsyn till vädret. Någon natt med minusgrader har stört.

Spårhalka Det har inte heller varit några stora problem med spårhalka jämfört med tidigare säsonger. I Syd förekom en händelse där en OFELIA (OF 1070376) Habo om att entreprenören inte går ut på spårhalka gällande större område inte blivit vidareanmält utan har stannat hos driftteknikern. Händelsen orsakade förseningar på ett tiotal tåg. Entreprenören har alltså inte fått OFELIAN och därför inte agerat. Det har inte varit några problem med att få tillgång till tider i spår gällande halkbekämpning. Enligt vad som rapporterats så har det inte funnits några banarbetstider som har påverkat spårhalkebekämpningen. Inom underhållsdistrikt Syd stängs de fasta rälssmörjningsapparaterna inte av under spårhalkeperioden. Jönköpingsbanan och de östra länsbanorna har mobilsmörjning och dessa utrustningar används inte under spårhalkeperioden.

Tunga tåg Totalt antal merförseningtimmar på grund av tunga tåg blev 24 timmar. Antalet störda tåg, för tunga tåg var cirka 80 i Syd. Tunga tåg i kombination med få rörelser och större stigningar, Eksjö-Hultsfred, ger störningar. Fokus kommer där att ligga på vegetation/gräs i spår till nästa år. Verksamhetsområde Planering Tjänsteman i beredskap är mycket nöjd med samverkan inom Trafikverket. Tjänsteman i beredskap har under hösten genomfört en samordningsaktivitet tillsammans med Nationell Operativ ledning och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Verksamhetsområde Investering Beredskapen i projekten har överlag varit god. I Flemingsberg var det visst problem med entreprenör i samband med inkoppling och inläsning. Vi har haft en bra beredskap i de ärenden som har kommit upp. I huvudsak har det gått bra för våra projekt. Avvikelser: Vecka 37, Strängnäs-Härad, signalkabel skadad vid flyttning av räls. Vecka 46, 15 november, Avgrävd kabel i växel vid spår 1 i Flemingsberg, medförde stopp för trafik på spår 2. Hastighetshöjning Åstorp-Halmstad blev försenat på grund av bristfälliga handlingar. I övrigt har vi klarat av jobben utan större missöden.

Bra samarbete mellan verksamhetsområdena Trafikplanering, Investering och Trafikledning kring ändring av arbetena till D-skydd, enligt nya kraven och reglarna kring användning av HTSM. Vi vill även framhålla Ånge kontaktledning, stax 25 som ett skolexempel på hur vi löser problem över verksamhetsområdens gränser, entreprenör och järnvägsföretag med bra kommunikation, och att projektledningen är aktiv i sina beslut och är närvarande. Verksamhetsområde Stora projekt Det har fungerat bra för Stora projekt. Vi har inte haft så många arbeten igång under hösten, med undantag av inkoppling på Citybanan och Kardonbanan i Norrköping. Entreprenörer Nedan finns information från Trafikverkets entreprenörer inom drift och underhåll på järnvägen. Infranord: Samarbetet har fungerat väl under höst med ganska goda väderförutsättningar. Beredskapen har varit god. Vi har inte haft några problem med det som stod i beredskapsplanen. Det har inte varit någon stor väderhändelse med trafikpåverkan. Infratek: Hösten har varit relativt lugn vädermässigt. Vår beredskap har fungerat bra. Vi har inte haft några större problem. Inga större väderhändelser har inträffat. Strukton: Beredskapen har varit god. Electra Gel 2003 har funnits på etableringen. Inga problem med beredskapsplanen. Inga väderhändelser som har påverkat området nämnvärt. I bildspelet står det att Grödingebanan Bandel 418 är trädsäkrad. Det skall vara sträckan Flemingsberg-Södertälje-Järna Bandel 410 & 412. Är nu ändrat. VR-Track: Beredskapen har varit god. Hösten har varit relativt lugn vädermässigt. Det har varit problem med tider i spår inom Väst även när det gäller felavhjälpning, särskilt på bandel 621. Järnvägsföretag Green Cargo: Beredskapen har varit god. Vagnsviktsbegränsningar har genomförts i samma nivå som tidigare dock har det varit längre period när vagnsviktsbegränsningar var nödvändiga att genomföra. SJ: Tycker att beredskapen fungerat bra och har inte så mycket mer att tillägga men en sak som kan vara bra att ha med framöver är om man även tar med årstidsberoende nedsättningar i denna beredskapsplan. Tågåkeriet AB: Hösten har fungerat bra och det har varit en god beredskap. Övriga järnvägsföretag har inte inkommit med något material.

BASUN-koder som använts Orsak1 Kod Orsak2 Kod Orsak3 Kod Beskrivning Anm D PS 1 Felaktig hantering/beslut I BT Banarbete/transport I EA 1 Kontaktledning I FK 1 Spårhalka I SA 2 Plankorsning SA 3 Positioneringssystem SA 4 Signal Signalställverk, RBC och SA 5 linjeblockeringssystem I TA 2 Kabelanläggning J AS Avvikande sammansättning Pga hög frekvens av arb under hösten så ökar även risken för felplanering av tkl Hög frekvens av banarb/arbfordon under hösten Ktl kan drabbas av fel i samband med höststormar Halka kan förekomma frekvent under hösten Kabelskada pga grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada pga grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada pga grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada pga grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada i telekabel pga grävning maa frekventa banarbeten Om tågets sms ej stämmer med uppgift i Trainplan Punktnedsättning pga överskriden lastprofil AS 1 Överskjutande lastprofil AS 2 Långt tåg Ex tåg för långt för vissa spår AS 3 För tungt tåg AS 5 Loktransport J DM 3 Strömavtagare DM 4 Hjulskada / dragfordon J VA 3 Hjulskada / vagn Tunga tåg kan förekomma hela året och kan ställa till med störningar, varför vi bör följa detta. Nedsatt sth pga fel fordonstyp, vagntyp eller loktransport Ktl/strömavtagare kan drabbas av fel i samband med storm Kan bla. uppstå efter att hjul låst och kanat pga halka "hjulplatta" Kan bla. uppstå efter att hjul låst och kanat pga halka "hjulplatta" O DJ 1 Påkörda djur Djur förflyttar sig bla. pga jakt etc DJ 2 Djur i spåret Djur förflyttar sig bla. pga jakt etc DJ 3 Påkörd ren Djur förflyttar sig bla. pga jakt etc O NA Naturhändelser Bla. Halt väglag som drabbar ett tåg vid en plats; Underminering NA 2 Översvämning Skyfall vid ex höststormar etc. NA 3 Storm Större rsik för storm under hösten Jord/sten skred kan förekomma i samband med kraftigt regn. NA 5 Skred O SY 1 Avsyning av banan Kan behövas efter att storm dragit fram O TÅ Tåg/arbetsrörelse Hög frekvens av arbetsfordon på hösten TÅ 1 Urspårning/kollision Avser när tågfordon är direkt inblandad i händelsen ex. vid sammanstötning med nedfallet träd Vid halka kan tåg/fordon få svårigheter att stanna TÅ 4 Otillåten stoppassage TÅ 5 Uppkörd växel Hög frekvens av arbetsfordon på hösten

Förbättringsförslag Med anledning av resultatet från ONA-analysen i denna rapport torde det vara klarlagt och angeläget att störningar med väglag som inträffar på en plats för ett tåg, fortsättningsvis bör registreras med en separat enskild kod till exempel inom ONA men även med kod nivå 3. Som det ser ut idag i Basun och LUPP då dessa händelser registreras som en ONA utan underkod, innebär det stor risk att dessa händelser hamnar "utanför radarn" och vidare analyser och åtgärder försvåras därmed högst avsevärt. Produktionsuppföljning bör få del av analysen, med syfte om att förbättringar kan ske till nästa års spårhalkesäsong. Tidigare innehöll den dagliga rapporten som järnvägsföretagen kunde ta fram om spårhalka men sedan ONA-koder har tillkommit är det svårare för järnvägsföretagen att agera eftersom det inte anges som spårhalka och då kan järnvägsföretagen missa att sänka vagnsvikten. Vi har arbetat fram kartor för Underhållsdistrikt väst med detaljerad information kring var halkbekämpningsåtgärder ska genomföras. Syftet är bland annat att vara ett stöd till berört Trafikledningsområde. Vår ambition att arbeta fram kartor för alla Underhållsdistrikt till nästa års beredskapsplan. Med anledning av de problem som tidigare uppstått på grund av svårighet med tillgång till tider i spår för halkbekämpning samt behov av akut felavhjälpning inom underhållsdistrikt Väst, bör vi överväga hur detta ska hanteras. Det är också viktigt att produktionsplanen är anpassad efter beredskapsplanen till exempel att Trafikledningstipsen anammas. Det är viktigt att säkerställa att drifttekniker vidareanmäler OFELIOR gällande akut behov av spårhalkeåtgärder. Vid skogsavverkningar i närheten av spår är det viktigt att vi får kännedom om dessa samt att vi i samråd med branschen kan komma överens att ta ned träden närmast spåret så att inga lämnas kvar.

Detta är baksidan på rapporten. Den måste vara på jämn sida, lägg in en blank sida före om det behövs. Telefon: 0771-921 921, E-post: trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se Texttelefon: 010-123 99 97