Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan

Transkript

1 RAPPORT Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, 2018, Järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, 2018, Järnväg Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk och Anne Hommik, TLoao Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV2018/5372 Version: 1.0 Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk

2 Innehåll BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 SAMMANFATTNING... 4 UTFALL OCH ANALYS... 5 Merförseningstimmar... 5 Väder... 6 Vind... 7 Spårhalka... 7 Tunga tåg... 8 Naturhändelser... 9 Beredskap för krishantering... 9 Olyckor och tillbud... 9 Mediehändelser TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Kommunikation Trafikinformation Kvalitetsavgifter Inställda tåg Stormsäkring Trädsäkrade sträckor Riskträd Röjning efter trädsäkring Verksamhetsområde Investering Verksamhetsområde Planering Verksamhetsområde Stora projekt Entreprenörer Järnvägsföretag FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Inkomna förbättringsförslag Åtgärdade förbättringsförslag IDENTIFIERADE BRISTER

3 BASUN-koder som använts TRAFIKLEDNING OCH UNDERHÅLLSDISTRIKT Merförsening per Underhållsdistrikt Nord Sammanfattning Väder Spårhalka Effektsamband Tunga tåg Naturhändelser Mitt Sammanfattning Väder Spårhalka Effektsamband Tunga tåg Naturhändelser Öst/Stockholm Sammanfattning Väder Spårhalka Effektsamband Tunga tåg Naturhändelser Väst Sammanfattning Väder Spårhalka Effektsamband Tunga tåg Naturhändelser Syd Sammanfattning Väder Spårhalka Effektsamband Tunga tåg Naturhändelser... 38

4 Bakgrund Varje år arbetar Trafikverket tillsammans med berörda parter inom branschen fram och tillämpar nationella årstidsstyrda beredskapsplaner inom järnväg för att förebygga och minimera årstids- och väderrelaterade risker. Som ett led i arbetet med att ständigt förbättra vårt arbete följs beredskapen för aktuell årstid upp. Rapporten omfattar uppföljning av nationell höstberedskapsplan inom järnväg giltig vecka 37-46, Syfte Rapporten syftar till att informera om hur beredskapen för årstiden föll ut och samtidigt utgöra underlag för Trafikverkets ständiga förbättringsarbete. Metod Statistik är hämtad från Trafikverkets datasystem LUPP. Registrerade merförseningstimmar (+3min), på utvalda orsakskoder för hösten, se sid 17. Textmaterial till kapitlen har hämtats in från entreprenörer, järnvägsföretag och Trafikverket och sammanställts av författarna till denna rapport. Information om väder har arbetats fram av SMHI. Sammanfattning Det har varit en höst med relativt begränsade regnmängder, det har regnat ofta men i små mängder, vilket inneburit att friktionen påverkats negativt. Beredskapen har varit god även om statistiken visar på många merförseningstimmar. Den här säsongen har haft de näst högsta antalet merförseningstimmar på utvalda orsakskoder jämfört med de senaste sex åren. De koder som används i denna rapport är koder som kan kopplas till höst och finns längst bak i dokumentet. Mycket spårhalka, framförallt när koderna läggs samman för spårhalka och den spårhalkrelaterade ONA-koden. En förklaring när det gäller spårhalka, att buskröjning och trädfällning inte kunde utföras under den torra och varma sommaren på grund av brandrisk. Dessa arbeten blev mycket försenade, flera av dessa arbeten blev aldrig genomförda under höstperioden. Kapacitetsbrister med tider i spår innebar att endast cirka 50 procent av de planerade spårhalkåtgärderna kunde genomföras inom underhållsdistrikt Väst. Natten mellan den 21 och 22 september passerade stormlågtrycket Knud österut över landet och gav riktigt blåsigt väder med hårda eller mycket hårda vindbyar. SMHI utfärdade Klass 2-varningar för hela södra Sverige. Stormens framfart blev lugnare än väntat, och under natten till den 22 september sänktes alla klass 2-varningar, förutom i Bohuslän, till klass 1 med m/s, vilket innebär att ovädret inte längre klassas som storm. Det rapporterades sedan om upprepade strömavbrott, nedfallna träd och problem i trafiken. Stormlågtrycket Knud berörde underhållsdistrikten Öst/Stockholm, Väst och Syd. 4

5 Utfall och analys Statistiken bygger på giltighetsperioden för beredskapsplanen vecka Detta för att kunna följa upp under flera år med samma statistiska tidsperiod. Med merförseningar menas, försening jämfört med körplanen i första mätpunkten, eller tillkommande försening mellan två mätpunkter som följer direkt efter varandra i Trafikverkets system för avvikelser. Merförseningstimmar Banarbete/transport Driftledning Infrastruktur övrigt Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Summa: Registrerade merförseningstimmar (+3min), på utvalda orsakskoder för hösten. I tabellen ovan är "Banarbete/transport" utbrutet ur "Infrastruktur" och redovisas i en egen kolumn. Observera att driftledning avser alla driftledningskoder. Samtliga koder tyder på att den här hösten av olika anledningar genererat fler merförseningstimmar än tidigare refererade år förutom banarbete/transport. Störningskod Infrastruktur övrigt, det har varit flera händelser bland annat ett omfattande signalfel vid Årstaberg, flertalet kontaktledingsfel och träd över kontaktledningen i samband med stormen Knud. Det har varit flera händelser störningskoden olyckor/tillbud och yttre faktorer bland annat brinnande teknikhus på Västra Stambanan under oktober medförde 877 merförseningstimmar.

6 Väder Avvikelsekartor för hösten 2018, kartorna är ett snitt för perioden1 september till 25 november Första kartan visar nederbördens avvikelse i procent av det normala. Andra kartan visar temperaturens avvikelse från det normala i grader. SMHI har gjort bedömningen att vädermässigt har hösten 2018 varit betydligt torrare och något varmare än normalt. Alla tre höstmånader; september, oktober och november, bidrar till nederbördsunderskottet under hösten. Temperaturöverskottet kommer framför allt från september och november medan månadsmedel-temperaturen under oktober var omkring eller bara något över det normala. Även om de senaste fem höstarna, bortsett från år 2017, generellt sett har varit torra sticker hösten 2018 ut i jämförelsen då hela landet summeras som torrare än normalt. Temperaturmässigt är det ingen större skillnad på hösten 2018 och de senaste fem årens höstar, alla åren har haft ett mer eller mindre temperaturöverskott. Som stöd till operativ personal för att hantera väderförhållande proaktivt och operativt finns instruktion TDOK 2017:0363 Väderstyrd beredskap Trafikverket järnväg TDOK 2017:

7 Vind Under hösten är risken stor för kraftig blåst och stormar, med påverkan på viktiga samhällsfunktioner. När SMHI varnar för hård vind, så kan Trafikverket behöva begränsa tågtrafiken på framförallt sträckor som inte har stormsäkrats (trädsäkrats). Starka vindar påverkar kontaktledningen och hjälpkraftledning vilket kan leda till rörelse i sidled och då riskera kontaktledningshaveri. Detta är extra känsligt när tåg håller hög hastighet. Natten mellan den 21 och 22 september passerade stormlågtrycket Knud österut över landet och gav riktigt blåsigt väder med hårda eller mycket hårda vindbyar. Stormlågtrycket Knud berörde underhållsdistrikten Öst/Stockholm, Väst och Syd. Spårhalka I tabellerna ovan redovisas utfallet av störningar på grund av spårhalka. Trafikverket ansvarar för orsakskoden spårhalka när det gäller rapporterade merförseningar i systemet Basun/LUPP i den gemensamma modellen för verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter.

8 Spårhalka har orsakat dubbelt så många händelser och merförseningstimmar jämfört med året innan. Orsak till detta bedöms vara en kombination av att buskröjning inte kunde genomföras fullt ut innan höstperioden samt att det regnade små mängder ofta. Tunga tåg Det uppstår problem både för Trafikverket och järnvägsföretagen det körs med för tungt tåg. Det uppstår kvalitetsavgifter för berörda intressenter, dessutom kan hjulskador uppkomma och slirsår på rälen. Händelser och merförseningar orsakade av tunga tåg är något lägre i år än förra hösten, men merförseningstimmarna är fler än under de tidigare jämförda åren. Att analysera orsaken till detta är inte genomförbart då underlag från järnvägsföretag saknas. Som ett stöd för det gemensamma arbetet, riktad främst till järnvägsföretagen, finns foldern Snart blir det halt på spåren Snart blir det halt på spåren 8

9 Naturhändelser Trafikverket har förändrat rapporteringen av halkrelaterade störningar sedan oktober Enligt definition i Instruktion TDOK 2014:0259, uppdaterad , kan ONA-kod användas "vid halt väglag som endast drabbar ett tåg vid en plats". Anledningen är att det är svårt att avgöra om en ensam störning verkligen beror på spårhalka, tågets sammansättning, eller andra yttre faktorer som kan vara en bidragande orsak till störningen. Sådana naturhändelser rapporteras med ONA-kod, för att det inte klart kan avgöras vem som bär ansvaret för störningen, vilket innebär att inga kvalitetsavgifter debiteras någon part. Beredskap för krishantering Det har inte varit någon nationell krishantering under hösten. Olyckor och tillbud Här presenteras de tre största händelserna under hösten utifrån merförseningstimmar:

10 Brinnande teknikhus mellan Moholm och Väring, bandel 512. Orsaken var en fågel som kortslutit kontaktledningen och brand uppstod, totalt 877 merförseningstimmar På Sävenäs rangerbangård kolliderade två tåg, varav ett spårade ur, totalt 236 merförseningstimmar Träd över kontaktledning, mellan Högsjö och Vingåker, bandel 416, totalt 145 merförseningstimmar. Mediehändelser Perioden har medialt varit lugn för Trafikverket då valfrågan och medföljande diskussioner dominerat nyhetsflödet. Det har pågått diskussioner om kvalitet i tågtrafiken, omställning till höst respektive vinterförberedelser. Trafiken, främst under september, fungerade bra vilket minskade etermedias intresse att livesända via websidor och ordinarie nyhetssändningar. Pressjouren och beredskap har haft ordinarie bemanning under perioden. Mediebevakningen har till största delen varit neutral trots stora arbeten samt några större störningar på främst Västra Stambanan. Nedan finns några exempel på vad media skrivit under hösten. Mediahändelser: Stormen Knud ställde in tåg i Väst-/Sydsverige. Brand i teknikhus längst Västra stambanan stoppade järnvägstrafiken mellan Stockholm och Göteborg. Branden i Teknikhusen norr Skövde vinklades i stort neutralt rakt igenom där den sammanhållna extern kommunikationen fungerade som det var tänkt. Regeringsuppdrag om snabbare evakuering vid tågincidenter samt röjning speglades i TV sändningar. Dödsolycka i Köping på grund av spårspring, person smet under bommarna. Denna händelse satte fokus på spårspringsfrågan. Fler åker tåg trots trafikstrul, försäljningsrekord för Skånetrafiken. Kommunikation Den framtagna kommunikationsplanen har följts både internt och externt. På Trafikverkets webbsida finns denna rapport samt beredskapsplaner och annan relevant information gällande hösten, sökväg Trafikinformation Under perioden finns inget inom trafikinformationen som sticker ut. Trafikverket har börjat arbeta med trafikinformationsnivåer vilket ska underlätta att komma ut med information i rätt kanaler beroende på en händelses konsekvenser. 10

11 Kvalitetsavgifter På kartan ovan redovisas fördelningen av händelser uppdelat mellan spårhalka, tunga tåg och på berörda platser. Kvalitetsavgifter på grund av spårhalka och tunga tåg under vecka 37-46, 2018 uppgick totalt till SEK, motsvarande siffra 2017 var SEK. För spårhalka var det SEK 2018 och SEK Motsvarande siffra för tunga tåg var SEK jämfört med 2017 då siffran var SEK. Kvalitetsavgift för spårhalka har ökat markant medan kostnaden för tunga tåg har minskat. Regress ny ersättning till järnvägsföretag Första juli 2018 infördes regresser, ett ersättningssystem till järnvägsföretagen där man kan söka kompensation för förseningar som Trafikverket orsakar. Trafikverket har nu en organisation som kan ta emot ärenden från branschen. Det finns delar kvar som behöver utvecklas för att Trafikverket fullt ut ska kunna slutföra ärenden, förbättra och förtydliga hanteringen. Under 2019 kommer arbetet med denna ersättning att utvecklas.

12 Inställda tåg Tabell H1: Akut inställda godståg till slutstation fördelat per inställelseorsak, Höst(vecka 37-45) Inställelseorsak Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Okänd vid rapporteringstillfället Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Omledning Driftledning Omledning Infrastruktur Omledning Järnvägsföretag Omledning Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Omledning Tågplanejustering Tågplanejustering Totalt Tabell H2: Avbokade godståg till slutstation fördelat per inställelseorsak, Höst(vecka 37-45) Inställelseorsak Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Okänd vid rapporteringstillfället Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Omledning Driftledning Omledning Infrastruktur Omledning Järnvägsföretag Omledning Olyckor/Tillbud och yttre Omledning Tågplanejustering Tågplanejustering (tom) Totalt

13 Tabell H3: Akut inställda persontåg till slutstation fördelat per inställelseorsak, Höst(vecka 37-45) Inställelseorsak Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Okänd vid rapporteringstillfället Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Omledning Driftledning Omledning Järnvägsföretag Omledning Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Tågplanejustering Totalt Tabell H4: Avbokade persontåg till slutstation fördelat per inställelseorsak, Höst(vecka 37-45) Inställelseorsak Banarbete ej överenskommet Banarbete överenskommet Driftledning Felaktig planering Följdorsak Infrastruktur Järnvägsföretag Okänd vid rapporteringstillfället Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Omledning Driftledning Omledning Infrastruktur Tågplanejustering Totalt Osäkerhet om kvalitén på ovanstående rapporterade avvikelseorsaker medför att uppgifterna bör tolkas med försiktighet. Statistiken omfattar endast person- och godståg på statliga järnvägsanläggningar, Inlandsbanan, Arlandabanan samt svenska delen av Öresundsbron. Stormsäkring I begreppet stormsäkring ingår trädsäkring, riskträd och även efterföljande röjning. Trädsäkrade sträckor Trädsäkringen är en del i det förebyggande underhållet för att framför allt skydda elkraftanläggningen från nedfallande träd. Under 2018 trädsäkrades totalt cirka 10 mil järnväg. Huvudsakligen har trädsäkring genomförts på Bergslagsbanan genom Ljusnarsbergs, Hällefors och Filipstads kommuner. Dessutom slutfördes trädsäkring i februari 2018 på sträckan Flemingsberg Södertälje - Järna.

14 Riskträd Trädsäkrande åtgärder har genomförts på cirka 6 mil, framförallt i tätortsnära och naturkänsliga områden vid stambanor och på övriga banor i storstadsregionerna. Röjning efter trädsäkring Under 2018 har cirka 80 mil röjts på sträckor som tidigare trädsäkrats, bland annat på Södra stambanan mellan Katrineholm och Höör, Jönköpingsbanan samt delar av Vänerbanan. Verksamhetsområde Investering Investering har haft den beredskapen som är bruklig och tillräcklig. s banarbeten fortlöpte bra, dialog med entreprenörer och BAP/BUP-samordningen, nyttjande av HTSM. Svårt att få BUP-tider efter behov, trots det har Investering lyckats samordna fem projekt (dubbelspår genom Hallsberg/ planerat Underhåll/nationellt spårriktning/trimningsåtgärder Katrineholm-Laxå/ny Opto-kabel Pålsboda-Vretstorp) på de reltativt knappa tider. Investering framhåller samverkan mellan olika projekt. Viljan från alla i projekten att göra det bästa av situationen. Trafikcentralen i Hallsberg, som trots begränsade förutsättningar, lyckats hålla trafiken igång. 100 procent trafik enligt avtal på 50 procent av spåren då resterande spår var avstängda. Det har varit problem med att ha kontroll på planering för maskiner och hastighetsnedsättningar. Problem att få tider i spår. Investering har en önskan om bättre framförhållning vad gäller information om hastighetsnedsättningar. Investerings uppfattningt är att avtal med järnvägsföretag skrivs utan hänsyn till komplicerade projekts behov och till och med ökar trafikeringen. Verksamhetsområde Planering Inget att rapportera från denna period. Verksamhetsområde Stora projekt s banarbete med Kardonbanan har fortlöpt bra. Beredskapsmaskiner och personal har funnits tillgängliga under alla helger som arbeten som kunnat påverka trafiken som utfördes. Stora Projekt ställde in arbeten som bedömdes inte skulle kunna genomföras inom den tillgängliga tiden vecka 35. Arbeten som bedrevs vecka 40 gick mindre bra då signalprovningarna tog längre tid än förväntat. Detta har inte haft några konsekvenser på trafiken. Okända förutsättningar som till exempel odokumenterade ledningar är ett bekymmer då de kan orsaka förseningar i arbetena vilket är kritiskt i trafikerad spårmiljö. Projekten ska sträva efter att ha alla förutsättningar klara för sig och om andra delar av Trafikverket kan stödja med underlag skulle det bidra till att minska riskerna för oplanerade avbrott. Gällande projekt Västlänken har beredskapen varit god vid kritiska moment. Generellt har arbetena fortlöpt bra, endast mindre störningar har uppstått. 14

15 Entreprenörer Information från Trafikverkets entreprenörer inom drift och underhåll på järnvägen. BDX: har fungerat bra utan större väderhändelser. Vi har inte haft några problem med det som står i beredskapsplanen. Infranord: Åtaganden och förberedelser har skötts enligt beredskapsplanen. Samarbetet och dialog med berörda har varit god. Beredskapsplanen har fungerat bra och därför finns inga förbättringsförslag denna gång. Infratek: Vi har klarat oss bra och varit bra förberedda. Vi har ett inarbetat arbetssätt som fungerar, inga förbättringar just nu. Strukton: Samtliga regioner och pågående drift och underhållskontrakt, har fungerat bra och har inga övriga synpunkter på höstplanen. VR-Track: Vi vill fortfarande uppmana till att Nationella beredskapsplanerna föredras av Trafikverkets projektledare i respektive underhållprojekt. Våra kontrakt är utformade olika och de åtgärder som det uppmanas till i den nationella planen kan vara sådant som inte ingår i vårt åtagande och vi kan därför inte utföra dessa utan Trafikverkets godkännande. I hösten 2018 som i stort handlar endast om spårhalka utför vi enligt handling i våra kontrakt och Trafikverket utför leveransuppföljning. Vad gäller vegetations röjning så är det olika i våra kontrakt om det ska samlas upp och forslas bort respektive flisas. Vi utför enligt respektive kontrakt säger. Järnvägsföretag Tågab: Nästa höst behövs resurser för planenlig halkbekämpning på sträckan Ställdalen Nykroppa Kristinehamn, där vi bland annat kör genomgående resandetåg Falun Göteborg. I höst har vi haft problem att stanna vid plattform bland annat i Grythyttan (båda riktningar), Nykroppa (norrifrån) och Storfors (norrifrån). Resultat: Hjulplattor. För våra godståg har vi som vanligt tillämpat vagnviktsbegränsning och/eller haft extra lok. Övriga järnvägsföretag: Samtliga järnvägsföretag har blivit erbjudna att bidra till denna rapport, men endast ett företag har valt att komma in med text. Förbättringsförslag Inkomna förbättringsförslag 2018 Nedanstående förbättringsförslag har inkommit från berörda under arbetet med denna rapport. Dessa förbättringsförslag kommer att hanteras, bevakas och överlämnas till berörda. En plan som gäller tre år för röjning efter trädsäkring, det vill säga 7 meter utanför spårområdet för att kunna planera vegetationsbekämpning behöver arbetas fram av Trafikverkets avdelning Järnvägssystem. Det har varit problem med att få tider i spår för spårhalkmaskiner, samtidigt visar denna rapport att det är många inställda tåg, både akut och med kort varsel. Statistiken för inställda och avbokade tåg behöver

16 verifieras av Trafikverkets verksamhetsområde Planering, för att undersöka möjligheten att få mer tillgång i spår för underhållsåtgärder. I regelverket BVH Rälssmörjning (TDOK2014:0600) finns uppgifter om att rälssmörjning ska stängas av under spårhalkeperioden. De nya rälssmörjningsapparaterna är effektivare, därför bör underhållsavdelning Teknik och Miljö göra ändring i regelverket. Åtgärdade förbättringsförslag 2017 Med anledning av resultatet från ONA-analysen i denna rapport torde det vara klarlagt och angeläget att störningar med väglag som inträffar på en plats för ett tåg, fortsättningsvis bör registreras med en separat enskild kod till exempel inom ONA men även med kod nivå 3. Som det ser ut idag i Basun och LUPP då dessa händelser registreras som en ONA utan underkod, innebär det stor risk att dessa händelser hamnar "utanför radarn" och vidare analyser och åtgärder försvåras därmed högst avsevärt. Produktionsuppföljning bör få del av analysen, med syfte om att förbättringar kan ske till nästa års spårhalkesäsong. Tidigare innehöll den dagliga rapporten som järnvägs-företagen kunde ta fram om spårhalka men sedan ONA-koder har tillkommit är det svårare för järnvägsföretagen att agera eftersom det inte anges som spårhalka och då kan järnvägsföretagen missa att sänka vagnsvikten. Åtgärd: Problematiken angående saknad av ONA-kod för spårhalka har belysts men ännu inte åtgärdad. Vi har arbetat fram kartor för Underhållsdistrikt väst med detaljerad information kring var halkbekämpningsåtgärder ska genomföras. Syftet är bland annat att vara ett stöd till berört Trafikledningsområde. Vår ambition att arbeta fram kartor för alla Underhålls-distrikt till nästa års beredskapsplan. Åtgärd: Har inte genomförts på grund av omprioritering. Med anledning av de problem som tidigare uppstått på grund av svårighet med tillgång till tider i spår för halkbekämpning inom underhållsdistrikt Väst, bör vi överväga hur detta ska hanteras. Åtgärd: Beslut har tagits om längre kontraktstid så att tider i spår för spårhalkåtgärder kan ansökas i långtidsplanering i tågplan. Vid skogsavverkningar i närheten av spår är det viktigt att vi får kännedom om dessa samt att vi i samråd med branschen kan komma överens att ta ned träden närmast spåret så att inga lämnas kvar. Åtgärd: Ärendet överlämnat till Trafikverket, enhet järnvägssystem tillstånd spår (UHjsp) och är under utredning. Identifierade brister Till denna utredningsrapport har endast ett järnvägsföretag bidragit till utvärderingen, vilket påverkar kvaliten i rapporten. Nedanstående brister har identifierats efter periodens utvärdering och bör åtgärdas internt av Trafikverket. Ska följas upp och åtgärdas i möjligaste mån till nästa års beredskapsplan. Det finns behov av att säkerställa att trafikledningstipsen når ut till berörda Fjärrtågklarerare, detta åligger Regional Operativ Ledning. Hoting-Forsmo, bandel 153 har problem med träd i spårområde och mycket vegetation i spåret, Detta bör underhållsdistrikt Nord se över till nästa säsong. Både Underhållsdistrikt Mitt och Nord bör följa upp de sträckor som tidigare år inte haft problem med spårhalka. 16

17 Underhållsdistrikt Stockholm/Öst: Sträckan Norrköping-Järna, behöver trädsäkras Underhållsdistriktets representant i arbetet med beredskapsplaner har kontaktat berörd projektledare och underhållsingenjören som i sin tur har tagit kontakt med trädsäkringsprojeket för att få bandel 421 prioriterad. Underhållsdistrikt Väst: Kapacitetsbrister med tider i spår innebar att endast cirka 50 procent av de planerade spårhalkåtgärderna kunde genomföras inom underhållsdistrikt Väst. Nästa höst behövs resurser för planenlig halkbekämpning på sträckan Ställdalen-Nykroppa- Kristinehamn, där bland annat körs genomgående resandetåg Falun-Göteborg. I höst har det varit problem att stanna vid plattform bland annat i Grythyttan (båda riktningarna) Nykroppa (norrifrån) och Storfors (norrifrån). Underhållsdistrikt Syd: Önskvärt vore att halkbekämpning sker innan morgontrafiken och inte under kväll/natt så att banan förhoppningsvis håller sig ren och fri från spårhalka. Bekämpningståget har blivit inställt vid ett flertal gånger men information om detta har uteblivit. Trafikverkets projektledare i respektive underhållsprojekt uppmanas att föredra beredskapsplanerna av underhålls projektledare i respektive underhållsprojekt. BASUN-koder som använts Orsak1 Kod Orsak2 Kod Orsak3 Kod Beskrivning Anmärkning D PS 1 Felaktig hantering/beslut I BT Banarbete/transport I EA 1 Kontaktledning I FK 1 Spårhalka I SA 2 Plankorsning SA 3 Positioneringssystem SA 4 Signal Signalställverk, RBC och SA 5 linjeblockeringssystem I TA 2 Kabelanläggning J AS Avvikande sammansättning Pga. hög frekvens av arb. under hösten så ökar även risken för felplanering av tkl Hög frekvens av banarbeten/arbetsfordon under hösten Kontaktledningen kan drabbas av fel i samband med höststormar Halka kan förekomma frekvent under hösten Kabelskada pga. grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada pga. grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada pga. grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada pga. grävning maa frekventa banarbeten Kabelskada i telekabel pga. grävning maa frekventa banarbeten Om tågets sms inte stämmer med uppgift i Trainplan Punktnedsättning pga. överskriden lastprofil AS 1 Överskjutande lastprofil AS 2 Långt tåg Ex tåg för långt för vissa spår AS 3 För tungt tåg AS 5 Loktransport J DM 3 Strömavtagare DM 4 Hjulskada/dragfordon J VA 3 Hjulskada/vagn Tunga tåg kan förekomma hela året och kan ställa till med störningar, varför vi bör följa detta. Nedsatt Sth pga. fel fordonstyp, vagntyp eller loktransport Ktl/strömavtagare kan drabbas av fel i samband med storm Kan bl.a. uppstå efter att hjul låst och kanat pga. halka "hjulplatta" Kan bl.a. uppstå efter att hjul låst och kanat pga. halka "hjulplatta"

18 O DJ 1 Påkörda djur Djur förflyttar sig bl.a. pga. jakt etc. DJ 2 Djur i spåret Djur förflyttar sig bl.a. pga. jakt etc. DJ 3 Påkörd ren Djur förflyttar sig bl.a. pga. jakt etc. O NA Naturhändelser Bl.a. Halt väglag som drabbar ett tåg vid en plats; Underminering NA 2 Översvämning Skyfall vid ex höststormar etc. NA 3 Storm Större risk för storm under hösten Jord/sten skred kan förekomma i samband med kraftigt regn. NA 5 Skred O SY 1 Avsyning av banan Kan behövas efter att storm dragit fram O TÅ Tåg/arbetsrörelse Hög frekvens av arbetsfordon på hösten TÅ 1 Urspårning/kollision Avser när tågfordon är direkt inblandad i händelsen ex. vid sammanstötning med nedfallet träd Vid halka kan tåg/fordon få svårigheter att stanna TÅ 4 Otillåten stoppassage TÅ 5 Uppkörd växel Hög frekvens av arbetsfordon på hösten Trafikledning och Underhållsdistrikt Beredskapsplanen är uppbyggd utifrån Trafikledningsområden men på grund av befintlig struktur på uppföljningsstatistiken presenteras bilagorna utifrån Underhållsdistrikten. Nedan reflektioner har gjorts gemensamt av berört trafikledningsområde och Underhållsdistrikt. Merförsening per Underhållsdistrikt 18

19 I tabellen ovan redovisas merförseningstimmar (+3 min) på utvalda orsakskoder, se sid 17, de tre senaste åren uppdelat per underhållsdistrikt under hösten. Underhållsdistrikt Nord, Öst/Stockholm och Väst har kraftigt ökade merförseningstimmar jämfört med förra året. Underhållsdistrikt Syd har en mindre ökning och underhållsdistrikt Mitt är det enda området där merförseningstimmarna minskat. Årets merförseningstimmar är snarlika de siffror som statistiken visar för hösten Nord Diagrammet ovan visar merförseningstimmar på utvalda orsakskoder, vecka för underhållsdistriktet. Registrerade merförseningar (+3 min). Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 17. Sammanfattning Beredskapen har varit god under perioden, inga beredskapsnivåhöjningar har genomförts. Trafikinformationen har fungerat bra. Halkbekämpning har utförts i enlighet med kontraktsspecifikation. Under perioden har det funnits tillräckligt med tider i spår för åtgärder mot spårhalka. Inom vissa kontrakt har åtgärder mot spårhalka utökats jämfört med planerat. De största spårhalkhändelserna skedde under vecka 41 och 45. Dessa händelser föranledde cirka 11,25 av totalt 11,75 merförseningstimmar under hela perioden. De fasta rälssmörjningsapparaterna har inte stängts av under perioden. De största händelserna kopplade till tunga tåg skedde under vecka 38 och 40. Statistiskt har problemen med tunga tåg minskat kraftigt från 2017 till 2018, antalet rapporterade händelser har gått från 19 till 8 stycken. Även rapporterade merförseningstimmar har minskat markant från 22,88 merförseningstimmar till 2,3. Vagnsreduceringar har förekommit under perioden. Trafikledning har aktivt påmint järnvägsföretagen om att denna åtgärd är nödvändig.

20 Trafikledningstipsen i beredskapsplanen har fungerat väl, i dagsläget finns inga sträckor som behöver uppdateras inför nästa spårhalkesäsong. Det finns behov av att säkerställa att trafikledningstipsen når ut till berörda Fjärrtågklarerare, detta åligger Regional Operativ Ledning i Nord. Väder SMHI har gjort bedömningen att vädret inom Underhållsdistrikt Nord under hösten 2018, med fokus på veckorna 37-46, varit torrare än normalt med nederbördsmängder på procent av det normala. Endast i de västra delarna av fjällkedjan har nederbördsmängderna motsvarat det normala. Medeltemperaturen för hösten 2018 är för underhållsdistriktet 1-3 grader över det normala för årstiden. Under mitten och slutet av september samt inledningen av oktober dominerade lågtrycken med klassiskt höstväder. Nederbörd passerade området mest i form av regn och säsongens första snödjup uppmättes till 2 cm i Hemavan den 24 september. Mitten av oktober var mest torr med temperatur väl över det normala. Under slutet av oktober passerade återigen lågtryck med nederbörd samtidigt som riktigt kall luft rasade ner norrifrån. Nederbörden föll i form av snö och den 30 oktober uppmättes det största snödjupet till 20 cm i Långträsk, ca 6 mil väster om Piteå. Vid månadsskiftet oktober/november var det återigen betydligt mildare luft som strömmade upp över distriktet och temperaturen låg väl över det normala fram till och med vecka 46. November var huvudsakligen torr med undantag från ett par dagar under slutet av vecka 45. Nederbörden föll då mest i form av regn, men i fjällen snöfall. Samtidigt var det även blåsigt i fjälltrakterna med vindbyar som nådde stormstyrka. 20

21 Spårhalka De tre största händelserna orsakade av spårhalka: Tvärålund, bandel 126, fick 590 merförseningsminuter. Okänt ställe, har inte varit spårhalkproblem där tidigare år. Kommer inte att spårhalkbekämpas 2019, då detta får räknas som engångshändelse Bastuträsk, bandel 124, fick 42 merförseningsminuter. Okänt ställe, har inte varit spårhalkproblem där tidigare år. Kommer inte att spårhalkbekämpas 2019, då detta får räknas som engångshändelse Storblåliden, bandel 124, spårhalkåtgärder utförs normalt på denna sträcka, men denna händelse inträffade innan utläggning genomfördes, medförde 43 merförseningsminuter. Effektsamband

22 På ovanstående karta finns uppgifter om Trafikverkets planerade åtgärder i spår gällande spårhalka, hämtade från beredskapsplanen. Kartorna har därefter kompletterats med uppgifter om var och hur många spårhalkehändelser (antal 1-5, 6-10, 11-19, 20-29, 30-39) som förekommit under spårhalkeperioden. Tunga tåg De tre största händelser orsakade av tunga tåg: Stöcke, bandel 171, vilket gav 41 merförseningsminuter Degerbäcken, bandel 124, vilket gav 36 merförseningsminuter Åmsele, bandel 152, vilket gav 28 merförseningsminuter. Naturhändelser Sträckan Hoting-Forsmo, bandel 153, har under perioden fått 96 merförseningstimmar orsakade av naturhändelse. Sträckan är inte trädsäkrad och mycket vegetation i spåret, speciellt i vattenskyddsområden. Detta bör underhållsdistrikt Nord se över till nästa säsong. Identifierade brister och förbättringsförslag hittar du i rapporten sid 15 och

23 Mitt Diagrammet ovan visar merförseningstimmar på utvalda orsakskoder, vecka för underhålls-distriktet. Registrerade merförseningar (+3 min). Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 17. Sammanfattning Beredskapen har varit god och inga behov av beredskapsnivåhöjningar har behövts. Spårhalkbekämpning har utförts enligt kontraktsspecifikation. Det har funnits tillräcklig tillgång till tider i spår gällande spårhalka. De fasta rälssmörjningsapparaterna har varit påslagna under perioden. Största händelserna gällande spårhalka skedde under vecka 41 och 42. Tunga tåg har ökat både gällande antalet och merförseningstimmar sedan Trafikledningstipsen i beredskapsplanen har fungerat väl, i dagsläget finns inga sträckor som behöver uppdateras inför nästa spårhalkesäsong.

24 Väder SMHI har gjort bedömningen att vädret inom Underhållsdistrikt Mitt har under hösten 2018, med fokus på veckorna 37-46, varit torrare än normalt med nederbördsmängder på procent av det normala för årstiden, i fjälltrakterna procent av det normala. Medeltemperaturen för årstiden är 1-2 grader över normalt. Under mitten och slutet av september samt inledningen av oktober dominerade lågtrycken med klassiskt höstväder. Nederbörd passerade området mest i form av regn samtidigt som kallare luft efterhand svepte in och gav temperaturer omkring eller strax under det normala. Under mitten av oktober strömmade betydligt mildare luft upp från sydväst och gav en längre period med Brittsommartemperaturer och torrt väder. Under slutet av oktober rasade kalluft ner norrifrån och temperaturen föll under det normala för årstiden. Det blev även ostadigt med nederbörd, främst under de avslutande dagarna av oktober. Nederbörden föll då inledningsvis som snö, men då mildare luft tryckte på övergick det efterhand i regn. Största nederbördsmängden uppmättes i Härnösand till 49 mm den 30 oktober. Den milda luften höll kvar sitt grepp om landet även in i november med temperaturer som fram till och med vecka 46 låg flera grader över det normala för perioden. November var även mestadels torr, bortsett från några dagar i slutet av vecka 45. Det milda vädret bidrog till att nederbörden här föll i form av regn. 24

25 Spårhalka De tre största händelserna orsakade av spårhalka: Avesta Krylbo, bandel 313, gav 552 merförseningsminuter Insjön, bandel 331, gav 343 merförseningsminuter Viskan, bandel 224, gav 433 merförseningsminuter. Ovanstående tre händelser har tidigare inte haft spårhalka. Sträckorna kommer inte att leda till spårhalkåtgärder under Anledning är att det inte ses som ett trendbrott. Effektsamband

26 På ovanstående karta finns uppgifter om Trafikverkets planerade åtgärder i spår gällande spårhalka, hämtade från beredskapsplanen. Kartorna har därefter kompletterats med uppgifter om var och hur många spårhalkehändelser (antal 1-5, 6-10, 11-19, 20-29, 30-39) som förekommit under spårhalkeperioden. Tunga tåg De tre största händelserna orsakade av tunga tåg: Rättvik, bandel 331, fick 518 merförseningsminuter Fränsta, bandel 224, fick 898 merförseningsminuter Sprängsviken, bandel 232, fick 895 merförseningsminuter. Naturhändelser Naturhändelserna fortsätter att öka. Identifierade brister och förbättringsförslag hittar du i rapporten sid 15 och

27 Öst/Stockholm Diagrammet ovan visar merförseningstimmar på utvalda orsakskoder, vecka för underhållsdistriktet. Registrerade merförseningar (+3 min). Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 17. Sammanfattning Beredskapen har varit god under perioden och trafikinformationen har fungerat bra. Inga behov av beredskapsnivåhöjningar under perioden. Spårhalkebekämpning har utförts enligt önskade normer. De största spårhalkhändelserna skedde under vecka 41 och 43. De största händelserna orsakade av tunga tåg skedde under vecka 40, 41 och 43. Tider i spår för spårhalkåtgärder har inte förorsakat några problem. Rälssmörjningsapparaterna har varit igång hela tiden. Trafikledningstipsen i beredskapsplanen har fungerat bra och det finns inga behov av uppdateringar. Sträckan Norrköping-Järna, behöver trädsäkras, enligt veckorapporterna är det bandel 421 och 505 som står för merförseningsminuter av totalt merförseningsminuter. Det är 2/3 delar av problemen med spårhalka i region Öst under Underhållsdistriktets representant i arbetet med beredskapsplaner har kontaktat berörd projektledare och underhållsingenjören som i sin tur har tagit kontakt med trädsäkringsprojeket för att få bandel 421 prioriterad.

28 Väder SMHI har bedömt vädret med fokus på veckorna att vädret i Underhållsdistrikt Öst/Stockholm varit torrare än normalt med nederbördsmängder motsvarande procent av det normala för årstiden och medeltemperatur på 1-3 grader över normalt. Under mitten och slutet av september samt första veckan i oktober var det klassiskt höstväder med lågtryckspassager som dominerade väderbilden. Nederbörd passerade mest i form av regn och temperaturen var under mitten av september något över det normala. Natten mellan den 21 och 22 september passerade stormlågtrycket Knud österut över landet och gav under natten riktigt blåsigt väder med hårda eller mycket hårda vindbyar. I Malmslätt utanför Linköping noterades en byvind på 24 m/s. När Knud passerat fördes kallare luft ner norrifrån och temperaturen sjönk under det normala. Inledningen av oktober var något kallare än normalt men till andra veckan i oktober strömmade mildare luft in och till mitten av oktober låg temperaturen hela 5 grader över vad som är normalt för perioden. Samtidigt var det torrt med i huvudsak uppehållsväder. Den kalla luften gjorde åter entré mot slutet av oktober och den 26 oktober berördes Götaland av omfattande snöfallsområde medan det i östra Svealand var i huvudsak uppehållsväder. Största snödjupet uppmättes till 15 cm i Svinhult i södra Östergötland på morgonen den 27 oktober. I månadsskiftet oktober/november fördes återigen mild luft in och temperaturen höll sig väl över det normala fram till och med vecka 46. I november har det även varit mest torrt väder, dock passerade mindre regnområden november. 28

29 Spårhalka De tre största händelserna vad gäller spårhalka: Mellan Järna och Nyköping, bandel 421, resulterade i 588 merförseningsminuter. Kontakt med trädsäkringsprojektet för att få denna bandel prioriterad har genomförts Halt mellan Nyköping och Oxelösund, bandel 492, hjälpfordon blev tillkallat, 544 merförseningsminuter Tåg fastnade i Åbybacken, bandel 505, hjälpfordon tillkallades, resulterade i 452 merförseningsminuter. Effektsamband På ovanstående karta finns uppgifter om Trafikverkets planerade åtgärder i spår gällande spårhalka, hämtade från beredskapsplanen. Kartorna har därefter kompletterats med uppgifter om var och hur många spårhalkehändelser (antal 1-5, 6-10, 11-19, 20-29, 30-39) som förekommit under spårhalkeperioden.

30 Tunga tåg De tre största händelserna: Tälle, bandel 419, halt och hjälpfordon tillkallades resulterade i 128 merförseningsminuter Rosshyttan, bandel 441, halt på grund av regn resulterade i 85 merförseningsminuter Rosshyttan, bandel 441 en T43:a med nära 1200 ton på kroken fastnade resulterade i 50 merförseningsminuter. Naturhändelser Naturhändelser och tillhörande merförseningstimmar har minska under perioden i jämförelse med Det är trots det högre än Identifierade brister och förbättringsförslag hittar du i rapporten sid 15 och

31 Väst Diagrammet ovan visar merförseningstimmar på utvalda orsakskoder, vecka för underhållsdistriktet. Registrerade merförseningar (+3 min). Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 17. Sammanfattning Trafikverket beredskap har under perioden varit god, och tillräckligt med resurser fanns. Kapacitetsbrist med tider i spår har varit ett stort problem, vilket har resulterat i att spårhalkåtgärder inte kunnat utföras enligt kontraktsspecifikation. De fasta rälssmörjningsapparaterna har inte stängts av under perioden eftersom de nya rälssmörjningsapparaterna är bättre. Det har förekommit att tunga tåg inte klarat av att hålla planerad tidtabell i samband med lägre friktionsförhållanden. Underhållsdistrikt Väst ambition är att spårhalkebekämpning ska arbetas i ordinarie tågplan. Eftersom utförandet av halkbekämpningen blev kraftigt reducerat inför säsongen, så har bekämpningsmaskiner stått i Herrljunga och i Kil som jour för att kunna avropas av Trafikledning vid akut behov av halkbekämpning.

32 Väder SMHI har gjort bedömningen att vädret inom Underhållsdistrikt Väst har under hösten 2018, med fokus på veckorna 37-46, varit torrare än normalt med nederbördsmängder generellt sett på procent av det normala för perioden men i Bohuslän, Dalsland och södra Värmland procent av det normala. Medeltemperaturen har under perioden varit 1-2 grader över det normala. Under mitten av september var det ostadigt väder med lågtryck som passerade med tillhörande regnområden samtidigt som det var relativt milt med temperaturer omkring det normala och efterhand över det normala. Natten mellan den september passerade höstens första stormlågtryck, Knud, med riktigt blåsigt väder och regn. Som blåsigast blev det på Väderöarna i Bohusläns skärgård med en medelvind på 28 m/s och byvind på 33,9 m/s. Under avslutningen av september samt första veckan i oktober var det kall luft som letade sig ner norrifrån och temperaturen föll under det normala. Samtidigt var det fortsatt ostadigt med flera lågtryck som passerade med regn och blåst, bland annat uppmättes mycket hårda vindbyar i nordvästra Götaland den 27 september och i Halland den 2 oktober. Under andra veckan i oktober blev det åter torrare väder med mest uppehåll och mildare luft strömmade åter in från sydväst och det blev efterhand en lång period med Brittsommarvärme, temperaturen låg som mest 5-6 grader över det normala under mitten av oktober. Mot slutet av oktober blev det återigen kallare väder och den 26 oktober berörde ett omfattande område med regn och blötsnö Götaland där det i de inre delarna av underhållsdistriktet kom upp mot 1 dm snö. Den 29 oktober passerade ytterligare ett nederbördsområde åt nordost och berörde främst Värmland med inledningsvis snö som efterhand övergick i regn då mildare luft fördes in bakom nederbörden. Den milda luften höll kvar sitt grepp om distriktet även in i november och fram till och med vecka 46, samtidigt som det var mestadels uppehåll eller endast mindre nederbördsområden som passerade. 32

33 Spårhalka Svår spårhalka i Värmland, kring Kil, totalt 548 merförseningsminuter Tåg fastnade mellan Sandmon-Geijersdal, totalt 433 merförseningsminuter. Effektsamband På ovanstående karta finns uppgifter om Trafikverkets planerade åtgärder i spår gällande spårhalka, hämtade från beredskapsplanen. Kartorna har därefter kompletterats med uppgifter om var och hur många spårhalkehändelser (antal 1-5, 6-10, 11-19, 20-29, 30-39) som förekommit under spårhalkeperioden.

34 Tunga tåg Det har bland annat varit problem med tunga tåg på sträckan Rävlanda-Hindås på Kust till Kustbanan. Trafikverket har under perioden inte begärt någon vagnsviktreducering. Naturhändelser Tungt tåg fastnade vid Hindås på sträckan Borås-Göteborg. Rapporterad total merförsening för denna händelse 472 merförseningsminuter Halkigt kring Uddevalla. Tåg rapporterades med cirka 334 merförseningsminuter. Identifierade brister och förbättringsförslag hittar du i rapporten sid 15 och

35 Syd Diagrammet ovan visar merförseningstimmar på utvalda orsakskoder, vecka för underhålls-distriktet. Registrerade merförseningar (+3 min). Orsakskoderna redovisade i tabellen sid 17. Sammanfattning Beredskapen har varit god under perioden. Vid två tillfällen i samband med stormvarningar har beredskapsnivåhöjningar genomförts. Halkbekämpning har utförts enligt kontraktsspecifikation. Det har under perioden inte varit något problem med tider i spår för åtgärder mot spårhalka. De fasta rälssmörjningsapparaterna har inte stängts av. De största händelserna vad gäller spårhalka skedde under vecka 42 och 44. De tre största händelserna vad gäller tunga tåg skedde under vecka Dessa tre händelser föranledde 713 av totalt 893 merförseningsminuter. Vad gäller rapporterad merförsening för tunga tåg så var det under 2017, 859 registrerade merförseningsminuter mot, 893 merförseningsminuter under Infranord som är underhållsentreprenör på Västkustbanan, har önskemål om tätare läggning på enstaka sträckor. Strukton som är underhållsentreprenör på Södrastambanan, valde att lägga Electra Gel 2003 på bandel 851, som innan har halkbekämpas med ångtvätt. Länsbanorna hade en incident vid utläggning då spårledningen försvann på driftsplats Hultsfred, förmodligen på grund av för låg trafikering. Halkbekämpning sker framförallt kväll/nattetid när det inte går tåg. När tågen går på morgonen ligger det lika mycket löv omigen som orsakar halka. Önskvärt vore att halkbekämpning sker innan morgontrafiken, så att banan håller sig ren och fri från spårhalka. På länsbanorna nekades tågfärder på grund av att de kolliderade med servicefönster, men det framgick inte att det var färder för spårhalkebekämpning. Det löste sig så fort entreprenören och Trafikverket började kika på det gemensamt. Vid ett flertal tillfällen har bekämpningståget blivit inställt, men Trafikledning har inte fått information om detta. Återkopplingen till Trafikledning är viktig i den bemärkelsen att det blir fler påringningar på

36 aktuell sträcka där spårhalka inte har bekämpats. För att kunna meddela och skicka ut entreprenörer till känsliga platser på sträckan för att försöka minimera risken för spårhalka. Väder SMHI har gjort bedömningen att vädret inom Underhållsdistrikt Syd under hösten 2018, med fokus på veckorna 37-46, varit torrare än normalt med nederbördsmängder på procent av det normala för perioden. Medeltemperaturen har under perioden varit 1-2 grader över det normala. Under mitten av september var det ostadigt väder när lågtryck med tillhörande regnområden passerade åt nordost. Samtidigt var det milt med temperaturer omkring det normala och efterhand över det normala. Natten mellan den september passerade höstens första stormlågtryck, Knud, med riktigt blåsigt väder och regn. Hårda eller mycket hårda vindbyar observerades på flera håll i underhållsdistriktet i samband med att Knud passerade. Bakom Knud fördes kallare luft ner över Götaland och gav under avslutningen av september samt första veckan i oktober temperaturer under det normala. Samtidigt var det fortsatt ostadigt med flera lågtryck som passerade med regn och blåst, bland annat uppmättes mycket hårda vindbyar i Skåne den 2 oktober. Under andra veckan i oktober blev det åter torrare väder med mest uppehåll och mildare luft strömmade åter in från sydväst. Efterhand blev det en längre period med Brittsommarvärme och temperaturen låg som mest omkring 5 grader över det normala under mitten av oktober. Mot slutet av oktober blev det återigen kallare och ostadigare väder. Den 23 oktober var det blåsigt med hårda eller mycket hårda vindbyar på flera håll och den 26 oktober berörde ett omfattande område med regn och blötsnö Götaland. Största snödjupet uppmättes till 15 cm i Korsberga i Jönköpings län på morgonen den 27 oktober. Mildare luft letade sig återigen in över området under oktobers sista dag och höll kvar sitt grepp om distriktet även in i november och fram till och med vecka 46. Under november var det även mestadels torrt väder och endast mindre regnområden passerade under inledningen av vecka

37 Spårhalka De tre största händelserna orsakade av spårhalka: Habo, bandel 711, gav 337 merförseningsminuter Hultsfred, bandel 832, gav 258 merförseningsminuter Sölvesborg, bandel 943, gav 256 merförseningsminuter. Dessa tre största händelserna föranledde en tredjedel av den totala periodens merförseningsminuter. Effektsamband På ovanstående karta finns uppgifter om Trafikverkets planerade åtgärder i spår gällande spårhalka, hämtade från beredskapsplanen. Kartorna har därefter kompletterats med uppgifter om var och hur många spårhalkehändelser (antal 1-5, 6-10, 11-19, 20-29, 30-39) som förekommit under spårhalkeperioden.

38 Tunga tåg De tre största händelserna orsakade av tunga tåg: Billesholm, bandel 924, vilket gav 463 merförseningsminuter Ättekulla, bandel 933, vilket gav 148 merförseningsminuter Mullsjö, bandel 711, vilket gav 102 merförseningsminuter. Naturhändelser De tre största naturhändelserna: Vekerum, bandel 943, gav 484 merförseningsminuter Eksjö, bandel 831, gav 441 merförseningsminuter. Liggande hastighetsnedsättning sth40 efter spårarbeten Habo, bandel 711, gav 267 merförseningsminuter. De tre största naturhändelserna skedde under vecka 38 och 42 i region Syd. Dessa tre naturhändelser föranledde merförseningsminuter utav hela periodens merförseningsminuter som var merförseningsminuter. Identifierade brister och förbättringsförslag hittar du i rapporten sid 15 och