IE1206 Inbyggd Elektronik

Relevanta dokument
IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Embedded Electronics

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

IE1206 Embedded Electronics

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Komplexa tal. j 2 = 1

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

1 Grundläggande Ellära

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Komplexa tal. j 2 = 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Complex numbers. William Sandqvist

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Sammanfattning av likströmsläran

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Referens :: Komplexa tal version

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

LABORATION 3. Växelström

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Referens :: Komplexa tal version

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Introduktion till Komplexa tal

Andra ordningens kretsar

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

10. Kretsar med långsamt varierande ström

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Laboration - Va xelstro mskretsar

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Komplexa tal. j 2 = 1

Transkript:

E1206 nbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen R2R AD F5 Ö3 KK2 LAB2 Tvåpol, AD, Komparator/Schmitt F6 F8 Ö6 F13 Ö4 Ö5 F10 F7 F9 F11 F12 Ö7 redovisning tentamen KK3 LAB3 Transienter PWM Visare jω PWM CCP KAP/ND-sensor KK4 LAB4 Step-up, RC-oscillator LC-osc, DC-motor, CCP PWM LP-filter Trafo + Gästföreläsning Redovisning av programmeringsgruppuppgift Trafo, Ethernetkontakten

Phasor - vektor ω 2π f X L ω L 1 X C ω C

Vad innehåller kretsen? (11.4)

Vad innehåller kretsen? (11.4)

Visardiagram??

Visardiagram 2 2 2 C R C R C R + 1 3 3 3 4 5 2 2 2 2 R R C R Nu är alla värden kända! De två spänningarna är vinkelräta. Pythagoras sats gäller!??

Visardiagram 1 R 3 3V 5V

Visardiagram (11.6) 200 V, f 50 Hz, L 0,318 H, R 1 100 Ω, R 2 50 Ω.

Visardiagram (11.6) 200 V, f 50 Hz, L 0,318 H, R 1 100 Ω, R 2 50 Ω. X L ω L 2π 50 0,318 100 Ω

Visardiagram (11.6)

Visardiagram (11.6) Välj LR som riktfas ( horisontell ).

Visardiagram (11.6) Strömmen Välj LR som R har riktfas samma ( riktning horisontell som ). LR.

Visardiagram (11.6) Strömmen Välj LR som L ligger har riktfas samma 90 ( efter riktning horisontell LR och som ). har LR lika. lång visare som R eftersom R 1 och L har samma växelströmsmotstånd. ( X L 100 Ω, R 1 100 Ω )

Visardiagram (11.6) De Strömmen Välj två strömmarna LR som L ligger har riktfas samma 90 R och ( efter riktning horisontell L kan LR adderas och som ). har vektoriellt LR lika. lång visare till som strömmen R eftersom. R 1 blir och 2 L ggr. har samma längre än växelströmsmotstånd. R eller L (enligt (X L 100 pythagoras Ω, R 1 sats). 100 Ω)

Visardiagram (11.6) Strömmen De Strömmen Välj två strömmarna passerar LR som L ligger har riktfas samma 90 R genom och ( efter riktning horisontell L den kan nedre LR adderas resistorn och som ). har vektoriellt R LR lika. lång 2. visare till som Spänningsfallet strömmen R eftersom. R 1 blir och R2 2 L får ggr. har samma samma längre riktning än växelströmsmotstånd. R eller som L. (enligt (X LR har L 100 pythagoras längden Ω, R 1 R sats). 100, 100 Ω) R2 har längden 50. Eftersom R 2 blir R2 LR / 2.

Visardiagram (11.6) Spänningen Strömmen De Strömmen Välj två strömmarna passerar kan slutligen LR som L ligger har riktfas samma 90 R genom och ( efter riktning fastställas horisontell L den kan nedre LR adderas som resistorn och som ). har vektoriellt vektorsumman R LR lika. lång 2. visare till av LR och som Spänningsfallet strömmen R2. R eftersom. R 1 blir och R2 2 L får ggr. har samma samma längre riktning än växelströmsmotstånd. R eller som L. (enligt Fasvinkeln (X LR har L 100 pythagoras längden Ω, ϕ Rär 1 vinkeln R sats). 100, 100 Ω) mellan R2 har längden och. 50. Strömmen efter Eftersom R 2 blir R2 LR / 2. spänningen är kvoten mellan längderna på och. induktiv karaktär

Visardiagram (11.7) Rita visardiagram för kretsen i figuren. Vid frekvensen f gäller att X C R och X L R/2. 2 är lämplig riktfas.

Visardiagram (11.7) Börja med 2 som riktfas ( horisontel ).

Visardiagram (11.7) Strömmen Börja med R 2 har som samma riktfas riktning ( horisontel som 2 )..

Visardiagram (11.7) Strömmen Börja med C R ligger 2 har som samma 90 riktfas före riktning ( 2 horisontel och som är lika 2 ).. stor som R eftersom X C R.

Visardiagram (11.7) Strömmarna Strömmen Börja med C R ligger C 2 har och som samma 90 R riktfas före summeras riktning ( 2 horisontel och som ihop är lika till 2 ).. stor. som R eftersom är 2 ggr. X C längre R. än C eller R (enligt pythagoras sats).

Visardiagram (11.7) Strömmarna Strömmen 1 ligger 90 Börja med före C R ligger C 2 har och. som samma 90 R riktfas före summeras riktning ( 2 horisontel och som ihop är lika till 2 ).. stor. som R Längden eftersom är 2 ggr. är X C längre 1 R. Xän L 2 C eller R R/2 R (enligt R R/ 2 pythagoras sats).

Visardiagram (11.7) Spänningarna Strömmarna Strömmen 1 ligger 90 Börja med före C 1 och R ligger C 2 har och. som samma 90 2 summeras R riktfas före summeras ihop riktning ( 2 horisontel och som ihop till är lika till spänningen 2 ).. stor.. som R Längden eftersom är 2 ggr. är X C längre 1 R. Xän L 2 C eller R R/2 R (enligt R R/ 2 pythagoras sats).

Visardiagram (11.7) Spänningarna Strömmarna Strömmen 1 ligger 90 Börja med före C 1 och R ligger C 2 har och. som samma 90 2 summeras R riktfas före summeras ihop riktning ( 2 horisontel och som ihop till är lika till spänningen 2 ).. stor.. som R Man eftersom kan se Längden är 2 ggr. är X i diagrammet C längre 1 R. att blir lika stor som Xän L 2 C eller R R/2 R (enligt R R/ 2 1. Vinkeln ϕ 0 och därför är och i fas. pythagoras sats). nduktiv eller kapacitiv karaktär?

Komplexa visare, jω-metoden C X C X L X L X R ω ω ω ω 1 j 1 j j j C C C C C L L L L L R R Komplexa visare. OHM s lag för R L och C. Komplexa visare. OHM s lag för. ] Re[ ] m[ arctan ) arg( ϕ f π ω 2

jω mpedans (12.2)

jω mpedans (12.2) Man kan tänka sig visardiagrammet i komplexa talplanet, man delar upp i realdel och imaginärdel:

jω mpedans (12.2) 10 220 8,6 + 5j ( cos(30 ) + j sin(30 )) (8,6 (8,6 5j) 5j) 220 1892 1100j 99 19,1 11,1j

jω mpedans (12.2) 19,1 11,1j En tänkbar lösning är då en seriekrets med R och C R C 1 19,1 Ω X C 11,1 ωc 1 287 µ F 2π 50 ( 11,1) Kondensatorn har negativ reaktans. 19,1-11,1j

jω mpedans (12.2) En annan tänkbar lösning är en parallellkrets med R och C man tänker då uppdelad i två strömkomposanter R och C som är vinkelräta mot varandra.

jω mpedans (12.2) R' X ' C R C cos30 sin 30 220 10 0,87 220 10 0,5 25,3 Ω 44 Ω X C 1 1 ' C' 72,6 µ F ωc' 2π 50 44

jω mpedans (12.2) Finns det något sätt att ta reda på vilken av de två föreslagna kretsarna som egentligen innehåller??

Komplex impedans (12.6) Bestäm den komplexa impedansen AB för nätet.

Komplex sifferräkning AB (15 + j20) (10 j20) 15 + j20 + 10 j20 550 j100 25 22 j4 [ Ω] Här slapp vi förlänga med nämnarens komplexkonjugat, det brukar annars göra beräkningarna jobbiga

Komplex sifferräkning AB (15 + j20) (10 j20) 15 + j20 + 10 j20 ( 22 4i) Online Scientific Calculator länk från kurswebben.

Med jobbiga beräkningar! (12.9) Beräkna impedansen. Beräkna strömmen. Beräkna C (strömgrening). Beräkna L (spänningsdelning).

Beräkna impedansen 2 ( 8j) (2 + 8j) R R C C 2 8j 2 + 8j 1,88 0,47j R + X L + R C 1 j 3 + 6j+ (1,88 0,47j) 4,88 + 5,53j 2 2 4,88 + 5,53 7, 38 Ω

Beräkna strömmen Vi låter vara riktfas, reell 30 (4,88 4,88 + 5,53j (4,88 5,53j) 5,53j) 146,5 165,9 j 2,7 3j 2 2 4,88 + 5,53 2,7 2 + 3 2 4 A

Beräkna strömmen C R 2 (2, 7 3j) + j 2 8j 2 C R 2 X C (2, 7 3j) 2 (2 + 8j) 0,86 + 0, 46j 2 8j (2+ 8j) + C 2 2 0,86 0, 46 0,98 A

L komplexkonjugat metoden? L jx L jx + L R C + R 1 30 6j+ 6j (1,88 0,47 j) + 3 6j (4,88 5,53j) 30 18,3 + 16,2j 4,88 + 5,53j (4,88 5,53j) L 18,3 2 + 16,2 2 24,4 V

Belopp och fasvinkel ) arg( ) arg( ) arg( 2 1 2 1 2 1 2 1 + ) arg( ) arg( ) arg( 2 1 2 1 2 1 2 1

L belopp fasvinkel metoden? Belopp fasvinkel metoden ger ofta enklare räkningar, men numera klarar de flesta matematikprogram komplexa tal direkt jx L 6j L 30 jx + + R 6j+ (1,88 0,47 j) + 3 L R C 1 6j 6 90 30 30 4,88 + 5,53j 2 2 4,88 + 5,53 arctan 6 30 (90 48,6 ) 24,4 41, 4 7,38 24,4 V L 5,53 4,88

Ställ upp komplexa strömmen. (12.7) Ställ upp komplexa strömmen (med som riktfas). Observera! Man behöver inte alltid ange svaret på formen a+jb. Samma information, men med mindre möda, finns om svaret uttryckes som en kvot av komplexa tal. Belopp och argument kan vid behov tas från nämnare och täljare direkt.

Ställ upp komplexa strömmen. (12.7) Ställ upp komplexa strömmen (med som riktfas). Observera! Man behöver inte alltid ange svaret på formen a+jb. Samma information, men med mindre möda, finns om svaret uttryckes som en kvot av komplexa tal. Belopp och argument kan vid behov tas från nämnare och täljare direkt. a c + + jb jd a + c + jb jd arg ( ) arg( a + jb) arg( c + jd ) OBSERVERA!

Ställ upp komplexa strömmen. (12.7) Ställ upp komplexa strömmen (med som riktfas). ) 1 j( j j 1 j j ) j 1 ( C L R LR C L C L R L C R ω ω ω ω ω ω ω + + + + + LR C L C L R ω ω ω j ) 1 j( + + Att det är som är riktfas syns av att vi låter spänningen vara ett reellt tal! Tillräckligt förenklat!

Ställ upp komplexa strömmen. (12.8) Ställ upp komplexa strömmen till spolen (med som riktfas). Nu blir det enklare! Spänningen ligger direkt över parallellgrenen med induktansen L. (Vi behöver inte bry oss om R och C) j jωl ωl