HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Relevanta dokument
Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Money talks Ekonomisk lönsamhet som argument för hållbart resande PASTA-projektet

OM FLER GÅR OCH CYKLAR SPARAS 44 LIV VARJE ÅR BARA I ÖREBRO!

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Varför ett fotgängarprogram?

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsoeffekter av cykling

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

D-vitamin. Näringsrekommendationer

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Effekter av beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen En kunskapssammanställning

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

NYA MOBILITETSTJÄNSTER

Stillasittande & ohälsa

VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA

VAD VINNER VI PÅ ATT FLER GÅR OCH CYKLAR?

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Dialog kring cykelfrågor

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling

RADIATION TEST REPORT. GAMMA: 30.45k, 59.05k, 118.8k/TM1019 Condition D

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

31/01/2019 VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDSSPANING 2019 VART ÄR VI PÅ VÄG? VÄRLDENS MODERNASTE LAND STÖRSTA FÖRÄNDRINGEN I TRANSPORTSYSTEMET BÖRJAR NU -

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Folkhälsoaspekter av cykling

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

WHO sätter ekonomiskt värde på cykling

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Fördelar med ökad tillgänglighet

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Cykelinfrastruktur och pengar ,

Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh

28/04/2017 PLANERAR OCH BYGGER VI SÅ VI NÅR VÅRA MÅL? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Cyklingens värde för folkhälsan

SAMLAD EFFEKTBEDÖMNING Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, ,

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Hållbar planering varför det?

Vinterväghållning på gångoch cykelvägar i Sverige

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?

Bin, bidöd och neonikotinoider

På väg mot friskare luft i Skåne

Dataverktyg för cykelplanering Vad används, finns en efterfråga? Michael Koucky, Karin Löwing

Pendling och resvanor i Örebro län

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

Samverkan för säker cykling

15/03/2019 OVISS FRAMTID I TRANSPORTSEKTORN OCH FEM ANLEDNINGAR ATT FÖRHÅLLA SIG TILL DEN VART ÄR VI PÅ VÄG? VÄRLDENS MODERNASTE LAND

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Miljöaspekt människors hälsa

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa

Artikelöversikt Bilaga 1

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Fade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi?

Transkript:

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23

FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER? Hälsa är en del av de transportpolitiska hänsynsmålet och en del av folkhälsomålen Och en viktig post i utvärdering och prioritering av investeringar i transportsektorn ytterligare ett argument för cykling och cykelinfrastruktur 2

Val av cykel eller annat färdsätt påverkar individens exponering för: fysisk aktivitet, social interaktion, trafikolyckor, luftföroreningar, mm Vilket påverkar hälsoutfall i form av sjukdomar, skador, förväntad livslängd, förtida död mm www.pastaproject.eu de Hartog, J. J., et al. (2010). Do the health benefits of cycling outweigh the risks? Environmental Health Perspectives, 118(8), 1109-1116. 3

Hälsoeffekterna av cykling är många, positiva och negativa Samhället i stort påverkas också av att ffa bilresor minskar www.pastaproject.eu Footer 4

FYSISK AKTIVITET GER STÖRST HÄLSOEFFEKT 17 HEALTH IMPACT ASSESSMENTS (2015) Müller N et al. (2015): Health impact assessment of active transportation: A systematic review, Preventive Medicine 76, July 2015: 103 114.

DET FÖRKLARAS AV STORA HÄLSOEFFEKTER AV AKTIV MOBILITET Footer 6

IDAG KAN HÄLSA MÄTAS VIA TRAFIKVERKETS GC-KALK Används för kalkyler av infrastrukturinvesteringar Kräver många indata och en påläst användare => används därför sparsamt av t.ex. kommuner? Slutsats: viktigt att mäta hälsa i många trafiksammanhang och att göra det på ett vetenskapligt robust och samtidigt enkelt sätt 8

VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN HAR LANSERAT NYA HEALTH ECONOMIC ASSESSMENT TOOL FOR WALKING AND CYCLING (HEAT 4.0) Trivector

VERKTYGET HAR FLERA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN NULÄGE: Vad är värdet av dagens gående och cyklande? SCENARIER: Vad vore värdet av att stadens cyklande fördubblades eller blev som I Nederländerna? FÖRE-EFTER: Vad är värdet av den ökning av gång och cyklande vi har uppmätt (eller minskning)? http://www.heatwalkingcycling.org 10

HEAT GER DIG SVAR PÅ FRÅGAN: Om X personer går/cyklar Y minuter på de flesta dagar, vad är det samhällsekonomiska värdet av de hälsoeffekter som fås i form av minskad mortalitet (dödlighet)? Nya HEAT väger också in: - Luftföroreningar - Risken för krock/krasch - Värdet av minskade utsläpp av CO2 - Förutom värdet av den fysiska aktiviteten

http://www.heatwalkingcycling.org Trivector

HUR GÅR DET TILL? Trivector 13

Fiktivt Exempel: Vad är det värt om Örebro skulle nå sina trafikmål? Nuläge: 46% gång, cykel och kollektivtrafik Mål: 60% gång, cykel och kollektivtrafik Sparade liv Trafikolyckor -1,1 Luftföroreningar -0,3 Fysisk aktivitet 45,7 Totalt 44 sparade liv per år Värde: 1,75 miljarder kronor per år! www.pastaproject.eu Footer 14

FÖRDELAR MED HEAT (CORE PRINCIPLES) Vetenskapligt robust (WHO garanterar) Bästa tillgängliga evidens Användarvänligt Minimala krav på data input Finns tillgängliga default värden Transparent Lätt att följa antaganden och angreppssätt Konservativt med försiktiga antaganden Anpassningsbart till lokala förhållanden modulärt http://www.heatwalkingcycling.org

16 Trivector

PLEASE READ THESE EXPLANATIONS CAREFULLY TO MAKE SURE HEAT IS APPLICABLE TO YOUR CASE HEAT is to be applied for assessments on a population level, i.e. in groups of people, not in individuals. HEAT is designed for habitual behaviour, such as cycling or walking for commuting, or regular leisure time activities. HEAT is designed for adult populations. The tool is not suited for populations with very high average levels of walking or cycling. The HEAT air pollution module should not be used for environments with very high levels of air pollution. HEAT results involve uncertainty. 17