VÄRDERINGSMODELL FÖR VA-LEDNINGSNÄTET SVU projekt 11-115 Kostnad Långsiktighet Kvalitet, service och miljö Gunnar Mellström Gilbert Svensson Kjell Kihlberg
Syfte med modellen Övergripande modell för värdering av va-nätets effektivitet Värdering av service, kvalité och miljö Relativ kostnadseffektivitet Långsiktighet Baserad på internationella modeller Anpassad till svenska förhållanden Baseras på den egna verksamheten utveckling i jämförelse med likvärdiga verksamheter Ett steg före myndigheter
Värdering av kvalité, service och miljö, 93 kommuner Nyckeltal som kan beskriva verksamheten Uppnådda resultat ställs i relation till fastställda sämsta och bästa värden, 10 % respektive 90 % percentilen Baserat på VASS- statistik Modellen hämtad från regleringsmyndigheten i England och Australien
Aspekt Kritiskt nyckeltal Vikt Poäng Vattenledningsnät Dricksvattenkvalitet Mikrobiologiska vattenanalyser 1.8 18-180 Kemiska vattenanalyser 0.6 6-60 Service / Kundnöjdhet Klagomål på dricksvattenkvalitet 0.6 7-60 Leveransavbrott på huvudledning 1,8 18-180 Leveransavbrott på servisledning 0,8 8-80 Miljö Rörnätsläckage 0.4 4-40 Avloppsledningsnät Service Avloppsstopp i huvudledning 1,3 13-130 Avloppsstopp i servisledning 0,5 5-50 Källaröversvämning 1.8 18-180 Miljö In- och utläckage i ledningsnätet 0.4 4-40 Nyckeltal, vikter och poäng för värdering av kvalité, service och miljö (aktuellt värde sämsta värde)/(bästa värde sämsta värde) * 90+10 S:a poäng vatten 60-600 avlopp 40-400
Kommuner som har lägre värdering har främst haft problem med vattenkvalité, läckor och klagomål
Värdering i förhållande till kommunstorlek
Värdering i procent i förhållande till bästa värde
Värdering av kvalité, service och miljö, kommentarer till resultatet Noggrannheten borde vara hög på flertalet parametrar som ligger till grund för nyckeltalen, efterfrågas av myndigheter och ledning Klagomål kan behöva tydligare definition Svaga samband mellan olika nyckeltal Lägst värdering för tillskottsvatten och mikrobiologisk vattenkvalité Spridningen kan bero på felaktiga värden
Värdering av kostnadseffektivitet 109 kommuner Jämförelser av den procentuella skillnaden mellan verklig kostnad och beräknad normerad kostnad Regressionsanalys Differensen mellan verklig och beräknad kostnad anges i procent, organisation med minsta differens utses till benchmarkingbolag Modellen hämtad från regleringsmyndigheten i England
Drift och underhållskostnad för vattenledningsnätet Ledningslängd vattenledningar Ledningslängd serviser Antal tryckstegringar per km vattenledning Drift och underhållskostnad för avloppsledningsnätet Ledningslängd avloppsledningar Ledningslängd avloppsserviser Antal pumpstationer per km ledning Nyckeltal för värdering av relativ kostnadseffektivitet
Drift och underhållskostnad vatten och avloppsledningar kr/m
Procentuell avvikelse från beräknad normerad kostnad för vattenledningar
Värdering av kostnadseffektivitet, kommentarer till resultatet En del kommuner särredovisar inte dagvatten I VASS redovisad totalkostnad är i några kommuner mindre än drift och underhållskostnaden för verk, ledningar och kapitalkostnader (adm, deb, mätare mm redovisas inte på nivå 1) Olikheter i redovisningen av förnyelse Fördelning av gemensamma kostnader? Olikheter i redovisning av regresskrav Ambitionsnivån skiljer sig mellan kommunerna
Värdering av kostnadseffektivitet, kommentarer till resultatet Felaktig redovisning av kostnader, ledningsnätet har belastats med kostnader för verk, vattenmätare etc. Svårt att jämföra kostnader Särförhållanden kan påverka men eg. inte mer än 20-30 %.
Värdering av kostnadseffektivitet, förslag till åtgärder Mer enhetlig indelning av verksamheter/ aktiviteter Ta fram korrektionsfaktorer för exv., geotekniskt markvärde, tjäldjup mm Redovisningsprinciper för förnyelse Kvalitetsgranskning av uppgifter innan klarmarkering i VASS Komplettera definitioner i VASS Ökat samarbete med SKL Läs definitionerna
DEA analys i två kommungrupper Avloppsledningar, 50 mittkommuner reg.analysen Avloppsledningar < 25 000 invånare
Matris kvalité och kostnadseffektivitet för va-ledningsnätet
Slutsatser Effektivitetsmodellerna är svåra att bedöma med hänsyn till att redovisningsprinciperna tydligen skiljer sig mycket mellan kommunerna. Fokusera på redovisnings- och definitionsfrågorna är en nyckelfråga får man ingen enhetlighet så hjälper aldrig så bra modeller. En regleringsmyndighet på nationell nivå är sannolik och att därför är bra om man kan visa upp att man har en trovärdig intern uppföljning av service och effektivitet. Sv. Vatten måste vara ett steg före Utveckla korrektionsfaktorer Hjälp till kommuner med begränsade resurser