Missiv Socialnämndens behov och prioriteringar 2019

Socialnämnden 2018-04-11 1 (1) Socialförvaltningen Enheten för utveckling och innovation SOCN/2018:15 Madeleine Sackemark, 070-167 28 54 Socialnämnden Missiv Socialnämndens behov och prioriteringar 2019 Förslag till beslut Behov och prioriteringar 2019 godkänns och översändes till kommunstyrelsen. Ärendet Behov och prioriteringar 2019 är utformad enligt anvisningar från kommunledningskontoret och ska lämnas till kommunstyrelsen senast den 19 april 2018. Rapporten beskriver omvärld och demografisk påverkan, nuläge för socialnämnden, utmaningar och inriktning för 2018 inklusive prioriterade områden per verksamhetsprocess samt nämndens förslag på effektiviseringsområden. Prioriteringar inför 2019 och framåt inom processen vård och sociala tjänster är att se till att det är alla förvaltningars uppdrag att invånare inte blir aktuella inom socialtjänsten, att motverka social oro, att anpassa verksamheten efter förändrade behov och målgrupper, att tillse kvalitet och rättssäkerhet då effektiviseringar genomförs samt att utveckla arbetet med komplexa behov. För processkvalitet prioriterar nämnden utvecklandet av ett komplett kvalitetsledningssystem, arbete med uppföljning, analys och förbättring samt arbete med verksamhetsnära utveckling och digitalisering. Inom processen medarbetare är det att vara en attraktiv arbetsgivare med ett hållbart arbetsliv för medarbetarna, att sänka sjukfrånvaron samt att anpassa arbetet efter det nya socionomkravet som prioriteras. Processen ekonomi prioriterar en helhetssyn och en ökad affärsmässighet i ekonomin samt effektivisering och strukturering av organisation. Socialnämnden/socialförvaltningen är i behov av en permanent ramförstärkning för att komma i balans med det löpande arbetet, för arbete med hedersrelaterat våld och förtryck på kommunövergripande nivå, för arbete med krisstöd efter barnförhör på Barnahus samt för arbete med utveckling med fokus på digitalisering. Utöver detta har nämnden också behov av vissa tidsbegränsade förstärkningar under 2019 för arbete med införande av Socionomkravet, för att frigöra tid för arbete med brukaråsikter och tjänstedesign samt för att införa kvalitetsstandard för uppföljning och externvård. SOCIALFÖRVALTNINGEN Mehmed Hasanbegovic Förvaltningschef

Behov och prioriteringar 2019 Behov och prioriteringar 2019: 2018-04-19 Organisation: Socialnämnden

Sammanfattning Socialtjänsten ska, enligt socialtjänstlagen, främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Med hänsyn till människans ansvar för sin och andras sociala situation ska socialtjänsten inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska också bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Nämndens största utmaningar framåt identifieras som behovet av utveckling och effektivisering som står i konflikt till det ökade trycket på socialtjänstens olika delar samt behovet av att minska den sociala oron och öka tryggheten i kommunen. En ökande befolkning tillsammans med brist på boendelösningar för nämndens målgrupper, hög arbetslöshet, ökad social oro samt fler familjer med komplexa behov och utanförskap har lett till att allt fler söker stöd och hjälp från socialtjänsten. Nämnden ser dock en minskning av behoven inom arbetet med ensamkommande barn och unga med anledning av att många fyller 18 år. Nya och förändrade målgrupper söker stöd och inflödet förväntas ligga fortsatt högt. Nämnden genomför en stor omställning där två nya områden har bildats barn och unga samt unga vuxna och vuxna och flertalet enheter har ställt om till mindre eller större del. Samtidigt förbereds det för flytt av samtliga myndighetsutövande utredningsenheter till Smedjegatan och dessa förändringar har under årets första månader tagit mycket tid och resurser i anspråk. Nämnden har sänkt sjukfrånvaron men ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med målet och arbete pågår för att sänka denna och för att stärka arbetsmiljöarbetet. Det ekonomiska resultatet för årets första månader är negativt med 6,1 miljoner kronor och helårsprognosen är -28 miljoner kronor. Under 2018 genomförs ett större projekt med flertalet insatser för att komma närmare en ekonomi i balans och en effektivare organisation. Prioriteringar inför 2019 och framåt inom processen vård och sociala tjänster är att se till att det är alla förvaltningars uppdrag att invånare inte blir aktuella inom socialtjänsten, att motverka social oro, att anpassa verksamheten efter förändrade behov och målgrupper, att tillse kvalitet och rättssäkerhet då effektiviseringar genomförs och att utveckla arbetet med komplexa behov. För processkvalitet prioriterar nämnden utvecklandet av ett komplett kvalitetsledningssystem, arbete med uppföljning, analys och förbättring samt arbete med verksamhetsnära utveckling och digitalisering. Inom processen medarbetare är det att vara en attraktiv arbetsgivare med ett hållbart arbetsliv för medarbetarna, att sänka sjukfrånvaron samt att anpassa arbetet efter det nya socionomkravet som prioriteras. Processen ekonomi prioriterar en helhetssyn och en ökad affärsmässighet i ekonomin samt effektivisering och strukturering av organisation. Omvärld Omvärldsanalysen visar utmaningar för nämnden på tre olika nivåer Eskilstuna, Sverige och övriga världen. Gällande den övriga världen är det utmaningar som socialnämnden inte kan påverka men kan påverkas av. Stort fokus är på den oro som existerar i omvärlden och risken för ändrade flyktingströmmar då många människor fortfarande är på flykt. För Sveriges del råder högkonjunktur för ekonomin nu men, enligt SKL, förväntas tillväxten minska från och med 2019. Det beskrivs att högkonjunkturen når sin topp 2019 och att resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas samt att antalet arbetade timmar inte ökar alls vilket medför en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. För åren därefter bedöms tillväxten sjunka ytterligare. 1

Ett antal faktorer på landsnivå som förväntas påverka socialnämndens verksamhet under 2019 och framåt är den nya dataskyddsförordningen, översynen av socialtjänstlagen, förslaget kring Barnkonventionen som lag samt socionomkravet. Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som införs redan 2018 antas nämnden behöva fortsätta anpassa verksamheten till även med sikte på 2019. Socialtjänstlagen ses över under 2018 bland annat med syftet att leda till en lagstiftning som underlättar effektiva insatser med god kvalitet baserade på kunskap. Den särskilda utredaren ska föreslå åtgärder som, bland annat, kan bidra till en rättssäker tillgång på socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas i december 2018 och förväntas leda till förändringar i verksamhet inför eller under 2019. Barnkonventionen föreslås bli lag i Sverige och träda i kraft den första januari 2020. Detta skulle innebära att barnets bästa ska bedömas utifrån det individuella barnet och dess situation och att barn i större utsträckning förväntas involveras i utredning och beslut som rör barnet självt. Socionomkravet innebär att personal som arbetar med utredning av barn och unga inom socialtjänsten behöver ha socionomexamen alternativt komplettera annan högskoleutbildning för att uppnå behörighet. Detta är i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård (HSLF-FS 2017:79) som utkom i början av 2018. Kopplat till detta är konkurrensen om kompetent arbetskraft fortsatt hög och det är svårt att hitta kompetent personal. Detta är speciellt tydligt gällande socialsekreterare vilket kan bidra till ytterligare svårigheter i samband med att personal behöver få kompletterande utbildning och då vara frånvarande. På lokal nivå i Eskilstuna ses flera faktorer som påverkar socialnämndens arbete. Förutom den ökande befolkningen som beskrivs under demografiavsnittet ses problem att hitta bostadslösningar för förvaltningens målgrupper och hög arbetslöshet som faktorer som ökar på utanförskapet. Ett ökat utanförskap leder till att fler söker stöd hos socialtjänsten men också till en ökad social oro vilket kan ses i ett flertal bostadsområden i kommunen. Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning från hösten 2017 visar också att bostäder och trygghet har de lägsta nivåerna då medborgarna fått ge sin bild och dessa beskrivs som områden att prioritera. Demografisk påverkan Eskilstuna är en tillväxtkommun med allt fler invånare. Den 31 december 2017 var totalt 104 709 personer folkbokförda i kommunen. Det är en ökning med 1 025 personer eller cirka en procent från den sista december 2016. I prognoserna för de kommande åren beräknas invånarantalet i kommunen öka med mellan 1 000 och 1 500 personer per år. Barn och unga upp till 19 år står för en stor del av ökningen där knappt hälften av befolkningsökningen beräknas tillhöra målgruppen. Den demografiska utvecklingen visar också på en stadigt ökande andel äldre personer från 65 år och uppåt. Ökningen beror på att det föds fler än det dör och på att inflyttningen är större än utflyttningen från kommunen. Eftersom de grupper som ökar mest är unga och äldre som inte arbetar kommer det demografiska trycket öka mer än skatteunderlaget från och med 2019 vilket blir en utmaning för kommunen och nämndens arbete. Den minskade andelen av befolkningen i arbetsför ålder innebär att färre ska försörja fler framöver. En ökande befolkning leder till en ökad andel som behöver stöd från socialtjänsten vilket nämnden också tydligt har märkt av, speciellt gällande barn och unga där det även bildats köer för genomförande av utredning. Förutom att antalet stödsökande ökar så har nämnden också märkt av förändringar i målgrupperna. En tydlig utveckling är att fler, både barn, unga och vuxna som söker 2

stöd, har komplexa behov och behöver stöd från flera håll och förvaltningar med olika, kostsamma, särlösningar som följd. Delförklaringar till ökningen av de komplexa behoven bland unga är ändrade missbruksmönster där fler unga har tunga missbruk samt att psykisk ohälsa och diagnoser går ner i åldrarna. Gällande den äldre målgruppen är det fler som bor kvar hemma och som inte passar in i den ordinarie äldreomsorgen vilket medför att socialnämnden blir ansvariga för att tillhandahålla stöd. Migrationsverket beskriver att kommunen ansvarar för att ta emot nyanlända för bosättning efter anvisning utifrån sitt kommuntal och sin årsplanering. Dessutom tar kommunerna emot nyanlända som ordnar bosättning på egen hand, personer som kommer som anhöriga till en person som redan bor i kommunen samt ensamkommande barn. Många människor befinner sig på flykt idag och antalet personer som sökte asyl i Sverige under 2015 var historiskt högt. Antalet människor som söker asyl i Sverige har dock stabiliserats de senaste åren och utvecklingen bedöms hålla i sig under 2018. Möjligheten för migranter att resa in till och igenom Europa fortsätter att begränsas av olika former av restriktioner. Planeringsantagandet i prognosen från Migrationsverket visar att det kan antas komma cirka 23 000 asylsökande till Sverige under 2018 och 29 000 under 2019. Eskilstuna är cirka en procent av landet och kan således antas få cirka 230 respektive 290 asylsökande respektive år förutsatt att fördelningen sker lika mellan kommunerna. Vid en eventuell upplösning av överenskommelsen mellan EU och Turkiet skulle detta antagande för 2018 öka till 48 000 personer. Detta scenario anses osannolikt men inte uteslutet. För år 2020-2021 antas cirka 35 000 asylsökande per år komma till Sverige. Bedömningarna tar, bland annat, hänsyn till den tillfälliga lagens upphörande i mitten av 2019. En återgång till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och mer generösa bestämmelser för anhöriginvandring kan innebära att fler människor väljer att söka asyl i Sverige. Många av de tillfälliga uppehållstillstånd som tidigare beviljats går också ut till hösten 2018. Gällande ensamkommande barn, för vilka socialnämnden ansvarar, ansökte fler än 35 000 om asyl i Sverige under 2015 av vilka 341 anvisades till Eskilstuna. Under de två kommande åren minskade sedan antalet asylsökande ensamkommande barn som ett resultat av en tillfällig omställning i migrationspolitiken. Under 2016 kom det cirka 30 barn till kommunen och under 2017 endast sju stycken. Migrationsverkets prognos för mottagande av ensamkommande barn visar ett planeringsantagande på 1 500 barn till Sverige 2018, 2 300 barn 2019 och 3 000 barn per år 2020 och 2021. Enligt tillgängligt beräkningsunderlag skulle detta innebära att cirka 14 ensamkommande barn anvisas till Eskilstuna 2018, 22 barn 2019 och 28 barn årligen 2020-2021. Under 2017 var det cirka 100 ensamkommande barn som fyllde 18 år och under 2018 är det cirka 80 stycken vilket medför att de som efter detta är i fortsatt behov av stöd får vända sig till andra delar av socialtjänstens verksamhet. Nämndens nuläge Med bakgrund i den demografiska utvecklingen och de nämnda omvärldsfaktorerna ser nämnden ett fortsatt ökat inflöde av ärenden. Detta stämmer också överens med den utveckling som nämnden har sett de senaste åren. Antalet anmälningar till socialtjänsten ökar vilket medför att fler utredningar görs och fler insatser måste sättas in. Det ökade behovet av socialtjänst återspeglas också i nämndens högre vårdkostnader och i en allt högre arbetsbelastning för nämndens medarbetare. Bland annat är det kö för att kunna starta utredningar för barn vilket är ett problem för rättssäkerheten då det kan ske något i ärendena medan de väntar på utredning. Arbetsmiljö samt insatser för effektivisering och en ekonomi i balans ligger därför i ett löpande fokus för nämnden. Under 2018 genomförs ett större 3

projekt med flertalet insatser för att komma närmare en ekonomi i balans och en effektivare organisation. Omställningen av arbetet kring ensamkommande barn inleddes under hösten 2017 och pågår även under 2018 tillsammans med en omorganisation inom förvaltningen. Förvaltningen har tagit bort område ensamkommande till förmån för att ha ett område för barn och unga och ett område för unga vuxna och vuxna. Denna förändring genomfördes den första april och i samband med detta omfördelades också arbetet till viss del mellan enheter. Bland annat skapades en resursenhet för förebyggande arbete och en utredningsenhet för unga vuxna. Inom det som tidigare var område ensamkommande finns nu två enheter en för stödboende och en för HVB. Omställningen gällande ensamkommande barn påverkar organisationen men även personal och boenden. Eftersom antalet ensamkommande barn sjunker då de fyller 18 år och räknas som vuxna så blir också behoven av HVB-boenden för målgruppen mindre. Detta innebär att det nu ses över vilka andra målgrupper som kan använda sig av dessa boenden och om en sådan omställning till viss del kan leda till hemtagning av vård. Den första omställningen gjordes i och med att stödboendet Novus ställdes om från att endast ta emot ensamkommande till att ta emot hela gruppen unga vuxna från den första februari. Tydliga förändringar som nämnden ser kopplat till målgrupp är att behoven av komplexa insatser ökar samt att missbruksmönstren förändras. Det är också tydligt att det finns en konkurrens på bostadsmarknaden för nämndens målgrupper där behoven analyserats. Nämnden kan tydligt utläsa behov av särskilda boendelösningar för grupper med svår problematik och tillsammans med vårdoch omsorgsnämnden gällande missbruk och socialpsykiatri. Det förbereds för flytt av samtliga myndighetsutövande utredningsenheter till Smedjegatan och detta tillsammans med det omfattande omställningsarbetet har, under årets första månader, tagit mycket tid och resurser i anspråk. Nämnden arbetar mycket med att öka kvaliteten i arbetet och detta mäts bland annat genom nöjdhet eller NKI (nöjd-kund-index) i enkäter där ett omtag gjorts och genom utveckling av möjligheter att mäta effektivitet av insatser. Då detta finns på plats blir det också ett hjälpmedel för att se vilka förhållningssätt och arbetsmetoder som ger effekt och på så vis hur arbetet framåt ska utvecklas. Det ökande antalet ärenden och den allt snabbare utvecklingen i samhället leder till att det är av vikt för nämnden att kunna anpassa resurser efter ständigt skiftande behov. Det är också tydligt att både kommunledning och medborgare ökar sina förväntningar och krav gällande information och tillgänglighet vilket lett till att nämnden ser över möjligheterna att digitalisera delar av sin verksamhet. Nämnden sänkte under 2017 och första kvartalet 2018 sina nivåer för sjukfrånvaro vilket är positivt och samtliga enheter arbetar med handlingsplaner både för att sänka sjukfrånvaron och för att förbättra arbetsmiljön. Fokus ligger i detta arbete, under 2018, på att stärka det friska. Ekonomiskt nuläge För extern vård finns ett effektiviseringskrav på 25 miljoner kronor. Det finns ett framtaget åtgärdspaket och flera åtgärder pågår. I dagsläget är det svårt att göra en prognos på de ekonomiska effekterna men nämnden ser en positiv trend för det första kvartalet. Gällande övrig drift är obalansen på områdena barn och unga samt vuxna negativ med cirka 15 miljoner kronor. Områdescheferna har gjort en genomlysning av verksamheterna utifrån den nya organisationen som gäller från och med den första april. Förslag till neddragningar är gjorda utifrån att ha en ekonomi i balans. Risk och konsekvensanalyser är framtagna för båda områdena. 4

För förvaltningsgemensamt och nämnd är obalansen cirka fyra miljoner kronor, varav lokaler ligger på 2,5 miljoner kronor. I och med flytten till det nya myndighetshuset på Smedjegatan blir det tillfälligt dubbla hyreskostnader för vissa verksamheter. Antalet aktuella ärenden inom nämndens verksamhet går i stort sett att översätta till antalet brukare och sedan 2013 har antalet ärenden ökat med 400 stycken motsvarande 29 procent. I kommunens resursfördelningsmodell finns dock ingen automatisk kompensation, utifrån demografisk påverkan, till socialnämnden. Under samma period som antalet aktuella ärenden har ökat med 29 procent har antalet årsarbetare ökat med 47,2 stycken vilket motsvarar 15 procent. I 2017 års siffor ingår det cirka 15 årsarbetare som finansieras av riktade kommunala medel (fältassistenter, familjecentraler och utvecklare), kommunala projektmedel (SOG, Trygga Eskilstuna och Verktygslådan) och statliga medel. I nuläget så är arbetsbelastningen hög och antalet anställda i förhållande till antalet aktuella ärenden visar tydligt varför nuläget ser ut som det gör. Kostnadsökningen för den externt köpta vården har ökat från 159,2 miljoner kronor 2013 till 229,6 miljoner kronor 2017. Det är en ökning med 70,4 miljoner kronor. Det som gör läget extra svårt ur 5

ett budgetperspektiv är att 2013 var budgeten endast 110,6 miljoner kronor vilket gör att det fanns en underbudgetering med 48,6 miljoner kronor redan i ingången av perioden. Under samma period har förvaltningen tillförts 79,5 miljoner kronor i form av riktade medel från fullmäktige. De resursförstärkningar som har tilldelats förvaltningen har till största del gått till köp av extern vård. Endast en mindre del har gått till personalförstärkningar som ska klara av det ökade antalet ärenden. Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2018 Nämnden arbetar mycket för att bidra till att stärka de strategiska målen och processmålen för 2016-2019 och planerar att fortsätta med detta arbete under perioden. För att skapa en attraktiv stad och landsbygd fokuserar socialnämnden på att erbjuda en jämställd och bra service med ett gott bemötande. Nämnden arbetar trygghetsskapande och förebyggande i utsatta bostadsområden och deltar i arbete kring stadsläkning. För att höja utbildningsnivån arbetar nämndens verksamheter med ett fokus på skolgång för barn och unga och en väl utvecklad samverkan med berörda aktörer. 6

Nämnden driver också Fristadshus tillsammans med andra förvaltningar och Arbetsförmedlingen som även bidrar till målet med fler jobb. Socialnämnden arbetar inte med att skapa fler jobb men med att få fler i jobb genom stöd att främja arbetsförheten. Nämndens arbete går i många fall ut på att minska utanförskap och öka delaktighet. Fokus för nämndens verksamheter är att brukare ska kunna minska sina stöd- och vårdbehov samt bli självständiga, väletablerade och trygga invånare som inte har ytterligare behov av kommunens insatser, är delaktiga i samhället samt kan arbeta och försörja sig. Nämnden har som sitt huvuduppdrag att arbeta med sociala frågor och bidrar genom sitt arbete till den sociala uthålligheten. För att tillse den ekologiska uthålligheten gör nämnden en rad insatser med grund i att inköp och transporter ska vara välplanerade. Nämnden har dessutom inlett planering för miljöcertifiering av arbetsplatser under 2018 och 2019. Gällande de framtagna processmålen arbetar nämnden löpande för att öka inflytande och nöjdhet hos de brukare som har eller har haft kontakt med verksamheterna. Under 2017 och 2018 görs ett omtag kring mätning av nöjdhet tillsammans med en ökad satsning på analys och utveckling i enlighet med resultat. För att familjehemsplacerade barn ska kunna få en fungerande skolgång har nämnden haft en skolsamordnare anställd, denna tjänst är nu vakant och återbesättning är oklart på grund av det ekonomiska läget. För att öka självständigheten och minska antalet vårddygn på institution arbetar nämnden ständigt med hemtagningar av placeringar samt med att utveckla hemmaplansvården. Nämnden anser sig vara bra på att samarbeta med olika aktörer och att driva frågor framåt. Detta arbete är dock inget som kan läggas mindre resurser på utan snarare tvärtom, i enlighet med nämndens prioriteringar, att arbeta mer samordnat mot kommunens gemensamma mål. Nämnden ser ett behov av att se över verksamheten med fokus framåt och vad som behöver justeras i enlighet med ökat inflöde och ändrade målgrupper. Denna översyn kan leda till möjligheter att frigöra eller förskjuta resurser för att bättre matcha behoven som kan utläsas. Med tanke på nämndens negativa ekonomiska resultat ses svårigheter att frigöra ekonomiska resurser men ett stort arbete med flera olika delprojekt pågår för att effektivisera organisationen. En del i detta projekt är att växla från extern vård till vård på hemmaplan i 70 procent av nämndens ärenden. Detta arbete pågår löpande och kommer att fortsätta framåt. Den beräknade ekonomiska effekten för detta under 2018 är cirka 10 miljoner kronor. Nämnden har också lagt Nätverkslaget på is och omflyttat berörd personal vilket medför en årlig ekonomisk effekt på cirka 1,5 miljoner kronor, dock beroende på inflödet av nya ärenden. Detta har dock lett till en ökad arbetsbörda för socialsekreterarna som nu måste sköta uppdraget kring att sammankalla och hålla nätverksmöten. Prioriteringar 2019 samt 2020-2023 Socialnämnden har fokuserat på prioriteringar inför 2019 men har även tittat på åren 2020 och 2023 enligt instruktion. Prioriteringarna presenteras per verksamhetsprocess och för att lyckas krävs samverkan såväl mellan kommunens olika verksamhetsprocesser som mellan kommunen och andra aktörer. I nämndens verksamhetsplan för 2019 kommer prioriteringarna att konkretiseras i åtaganden. Vård och sociala tjänster Inom processområdet vård och sociala tjänster har nämnden identifierat fem områden som behöver prioriteras inför 2019 och framåt. Prioriteringarna har inte delats upp på huvudprocesserna att ge vård och stöd till barn och unga respektive vuxna utan presenteras nedan utan inbördes prioriteringsordning. 7

Nämnden upplever ett stort behov av att se helheten och att det är kommunen och alla förvaltningars uppdrag att tillse att barn inte blir aktuella inom socialtjänsten. Det behöver tas fram en strategi för hur kommunen kan minska antalet nya ärenden hos socialtjänsten. Arbete behöver ske i samverkan där socialnämnden kan anta ett samordnande ansvar. Det handlar om att kommunen måste arbeta mot det gemensamma målet att minska behovet av stöd och hjälp genom förebyggande arbete både i vardagen och genom mer specifika insatser. Det här ligger också i linje med arbetet kring barnrätt och kring att Barnkonventionen planeras bli lag 2020. Till detta kommer också att motivera personer att ansöka om stöd själva istället för att vänta tills det blir en anmälan då behovet ofta hunnit växa sig mycket större. Är stödbehoven mindre kan brukarna snabbare få hjälp, eventuellt via en serviceinsats, och sedan återgå till ett självständigt liv utan behov av stöd från socialtjänsten. Socialförvaltningens verksamhet skulle genom detta också kunna bli mindre akutstyrd och mer anpassad efter brukarnas individuella behov. Kopplat till detta arbete finns ett behov av att arbeta med att motverka social oro. Fokus ligger, som nämnts, på tidiga insatser samt på att hela kommunen prioriterar trygghetsarbetet och att det går att hitta kraft i samverkan kring detta arbete. Det behöver utvecklas arbetssätt och samarbete behöver ske med flera olika parter för att kunna se effekter. Nämnden önskar öka delaktigheten i närsamhället för att kunna motverka segregationen i kommunen. Ett annat stort behov som nämnden ser är att anpassa verksamheten efter förändrade behov och målgrupper. Nämnden behöver arbeta mer nytänkande och strategiskt för att kunna förbereda och justera verksamheten efter de ständigt förändrade behoven. Det går inte att använda dagens arbetsmetoder för att hjälpa morgondagens brukare utan nämnden måste löpande se över vilka förhållningssätt och arbetsmetoder som visar sig verksamma och ska hållas levande och vilka som kan behöva uppdateras eller utvecklas alternativt läggas ner till förmån för annan verksamhet. Behovet av att anpassa gäller också personal och nu ses specifikt ett behov av att möta upp mångfalden inom personalgruppen. Genom att hålla sig uppdaterad kring behoven kan resurser omprioriteras för att uppnå största möjliga effekt för brukaren samt största möjliga ekonomiska effektivitet. Nämnden har behov av att hitta effektivare sätt att arbeta och utnyttja kompetens vilket det nu genomförs flera insatser kring. Arbetet med detta planeras fortsätta framåt och det är av vikt att nämnden kan tillse kvalitet och rättssäkerhet då effektiviseringar genomförs och eventuella neddragningar behöver göras. Redan vid planering av insatser eller effektiviseringar behöver rättssäkerhet och kvalitet för brukare finnas med i beräkningen för att kunna tillses. Det är också angeläget att uppföljningar görs för att faktiskt kunna se att dessa faktorer inte försämrats via genomförda effektiviseringsåtgärder. Ytterligare ett område som nämnden ser utvecklingsbehov inom är arbetet med komplexa behov. Antalet brukare som har komplexa behov har ökat både gällande barn och unga samt vuxna och eftersom dessa ärenden kräver insatser från flera olika huvudmän är de ofta tids- och resurskrävande. Det är svårt att hitta lämpliga och fungerande insatser för målgruppen och metoder och arbetssätt behöver därför utvecklas i aktiv samverkan med andra nämnder och aktörer. Det behöver utredas hur nämnden på bästa sätt organiserar sig kring dessa ärenden i samverkan med övriga aktörer för bästa möjliga stöd till brukare som samtidigt är kostnads- och tidseffektivt. Processkvalitet 8

Inom perspektivet processkvalitet prioriterar nämnden fyra områden inför 2019 och framåt. Det första området är att få ett fullständigt kvalitetsledningssystem på plats. Nämnden har idag ett kvalitetsledningssystem men det är inte komplett utan flera delar i detta behöver kompletteras. Detta är ett långsiktigt arbete för att skapa struktur i arbetet med kvalitet inom nämnden. I samband med detta är det också viktigt att tillse mätbarhet för att följa upp och styra på rätt nyckeltal. Nämnden arbetar enligt PUFF genom att planera, utföra, följa upp och förbättra men upplever att det finns behov av att förbättra detta arbete. Under 2018 inleds ett jobb för att stärka detta arbete med fokus på uppföljning, analys och förbättring vilket planeras fortsätta utvecklas framåt. Detta är en del i att kunna effektivisera nämndens arbete med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet. Uppföljning i form av bland annat internkontroll, riskanalys, styrkort och enkäter planeras ge underlag för analys. Analyser ska sedan genomföras i samverkan mellan relevanta roller för att identifiera bakomliggande orsaker till resultat och kunna ta fram åtgärder för att förbättra arbete och utveckla samt effektivisera verksamheten. Genom detta arbete blir styrning och prioritering av utvecklingsarbetet tydligare och struktur i planeringsarbetet framåt skapas. Kopplat till detta ser nämnden ett behov av mer verksamhetsnära utveckling med brukarnas behov i fokus. Verksamheten måste ges tid att kunna utvecklas i samråd med brukarna och deras behov som framkommer. Utveckling på detta sätt kan ske bland annat genom arbete med tjänstedesign då brukarna blir direkt involverade eller genom händelseanalyser kopplade till Lex Sarah och avvikelser. Att utveckling sker verksamhetsnära är också viktigt när det kommer till arbete med digitalisering som nämnden ser som prioriterat att arbeta med på sikt. Det upplevs finnas krav på ökad digitalisering och tillgänglighet både från kommunledning och från medborgare och nämnden måste ta hänsyn till detta och utveckla arbetet i enlighet med det. Arbete med digitalisering är dock något som kostar både pengar, tid och resurser vilket det måste skapas förutsättningar för. Det finns ett antal utvecklingsidéer inom nämnden men också ett behov av att analysera vilka behov som finns och omvärldsspana för att hitta möjliga lösningar. Medarbetare Inom perspektivet medarbetare ser nämnden tre områden som behöver prioriteras inför 2019 och framåt. Det första området är att vara en attraktiv arbetsgivare med ett hållbart arbetsliv för medarbetarna. Nämnden behöver stärka arbetsgivarmärket och attrahera nya medarbetare. För att kunna göra detta behöver personalens välmående tillses och utvecklingsmöjligheterna ökas. Medarbetare måste känna delaktighet och ges tid för reflektion vilket är svårt med den höga arbetsbörda som råder. Detta innebär att nämnden behöver hitta mer effektiva sätt att arbeta med tydliga ramar för roller och uppdrag. För att öka det hållbara medarbetarengagemanget behöver motivation, medarbetarskap och styrning stärkas mot tydliga, gemensamma mål. Socialnämnden har sänkt sjukfrånvaron under 2017 men har fortfarande högre nivåer än målet. Det är därför prioriterat för nämnden att arbeta mot att sänka sjukfrånvaron både 2018, 2019 och framåt. Nämnden behöver fokusera på att stärka det friska för att nå från 7,2 procent sjukfrånvaro till 5,9 procent som är målet för 2019. Under 2019 träder socionomkravet i kraft och samtlig personal som arbetar med utredning av barn och unga måste ha socionomexamen eller komplettera annan högskoleutbildning för att uppnå behörighet. Detta är, som beskrivits, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om 9

behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård (HSLF-FS 2017:79) som utkom i början av 2018. Socialnämnden har 26 medarbetare som berörs av detta och det reds nu ut hur denna komplettering ska kunna göras för att minska risken för att personal slutar och att det blir tomma tjänster. Komplettering behöver speciellt ske gällande socialt arbete, socialrätt, förvaltningsrätt och psykologi och socialförvaltningen ser över hur detta ska kunna genomföras för berörd personal inför och under 2019. Nämnden har redan svårt att hitta kompetent personal då det är konkurrens på marknaden varför det är viktigt att detta arbete kan göras smidigt och med medarbetarnas bästa i fokus. Ekonomi Inom perspektiv ekonomi prioriterar nämnden två områden inför 2019 och framåt. Det första är att ha en helhetssyn och en ökad affärsmässighet i ekonomin. Helhetssynen syftar på att kommunen behöver tänka ur ett mer övergripande sammanhang gällande ekonomin och inte endast kopplat till förvaltning eller nämnd. Nämndernas olika processer är tätt sammankopplade och, som prioriterats under verksamhet, så behöver kommunen arbeta tillsammans för att minska inflödet till socialtjänsten. Ekonomitänket bör följa denna utveckling och också vara mer övergripande. Den ökade affärsmässigheten syftar speciellt på den externt köpta vården där fokus ligger på upphandling genom Lagen om upphandling (LOU) och Lagen om valfrihetssystem (LOV), avrop, uppföljning och utvärdering. Det andra området som behöver prioriteras är effektivisering och strukturering av organisation. Nämnden ser att uppdraget behöver definieras utifrån målgrupper och resurser. En tydlig och strukturerad ram behöver skapas genom översyn, analys och förändring. Nämnden ser bland annat ett behov av en mer effektiv administration, ett behov av att växla till nya målgrupper på befintliga HVB-boenden och ett behov av att växla från extern vård till hemmaplansvård i ett tufft ekonomiskt läge. Behov av ramförstärkning 2019 Socialnämnden är idag underdimensionerade i förhållande till det ökade inflödet av ärenden till följd av den demografiska utvecklingen. Eftersom att det i kommunens resursfördelningsmodell inte finns någon automatisk kompensation, utifrån demografisk påverkan, till socialnämnden blir situationen ohållbar. Med den kraftiga ökningen av antalet aktuella ärenden skulle det krävas en extremt hög produktivitetsökning (antal ärenden per handläggare) för att klara av det inom befintlig budget. För att sedan även säga att nämnden är effektiv (effektivitet definieras traditionellt som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning) skulle det krävas helt nya arbetsmetoder. Kombinationen av det ökade antalet ärenden och det årliga effektiviseringskravet har gjort att nämnden inte är i ekonomisk balans. Nämnden har redan efter tre månader 2018 ett negativt ekonomiskt utfall med 6,1 miljoner kronor och en helårsprognos på -28 miljoner kronor. Nämnden behöver en ramförstärkning som tillåter luft i arbetet för att kunna minska den höga arbetsbördan för personalen. En minskad arbetsbörda leder till mindre sjukskrivningar och bättre arbetsmiljö. Detta ger i sin tur möjligheter att hitta utvecklingsområden och att kunna genomföra insatser för effektivisering av verksamhet. Utöver denna ramförstärkning finns specifika behov av permanenta och tillfälliga ekonomiska förstärkningar för att kunna genomföra utvecklingsarbeten. Socialnämnden har det kommunövergripande arbetet med kvinnofrid där det under 2018 genomförs en specifik satsning på 10

hedersrelaterat våld och förtryck. Nämnden ser behov av att två delar av denna satsning blir permanenta. Det ena är att, även fortsatt, kunna bedriva utbildningsinsatser två gånger per år gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Denna insats bör finnas i Utbildningskatalogen och behöver bedrivas med externa utbildare. Den andra delen är att kunna fortsätta ha samordnaren och samordningsgruppen kring dessa frågor igång, samordnaren ska anställas på 40 procent för att driva detta arbete. Socialnämnden ser också ett behov av att utveckla krisstödet till barn som upplevt våld och varit på förhör på Barnahus. Dessa barn riskerar idag att skickas direkt hem till våldsutövaren efter förhör vilket behöver ändras. Planen är att öka personalstyrkan med två personer för att sedan fördela arbetet på fyra personer som turas om att på 50 procent av sin tjänst hålla i krisstöd för barn och föräldrar. På så vis tas barn omhand och eventuella behov av ytterligare stöd kan tillgodoses. De fyra medarbetarna skulle resterande 50 procent av sin arbetstid arbeta med annat stöd till målgruppen familjer där våld förekommit. Det finns också ett stort behov av att utveckla arbetet med digitalisering i enlighet med nämndens prioriteringar men detta arbete kräver tid och pengar. Nämnden har behov av en utvecklingsbudget med fokus på digitalisering för att kunna utveckla detta arbete som initialt kostar pengar men som förväntas ge effekter på lång sikt. Gällande tillfälliga förstärkningar har nämnden behov av att inhämta brukaråsikter för att kunna utveckla verksamheten framåt med brukarens behov i fokus. Arbetet kan ske genom bland annat tjänstedesign och kräver då att nämnden kan frigöra tid för socialsekreterare som kan arbeta med detta. Förvaltningsledningen har beslutat att nämnden ska arbeta efter en standard för uppföljning av externvård och certifiera sig för detta. Detta skulle initialt leda till ökade kostnader men medföra kvalitetshöjning och effektivisering genom att nämnden får ramverk och kvalitetsstandard som gör det lättare att följa upp arbetet. En annan tillfällig satsning gäller behörighetskravet på socialsekreterare som kommer att medföra att upp till 26 medarbetare måste vara borta från sina tjänster viss tid för komplettering av utbildning. Detta innebär att vikarier måste tas in för att klara av det redan höga trycket på verksamheten. Effektivisering Antalet ärenden till nämnden ökar men inte resurserna vilket medför att nämnden hela tiden måste bli mer effektiv i sitt arbete. Under 2018 genomförs ett projekt för effektivisering av vård bestående av 16 delprojekt som alla ska leda till ett effektivare arbete. Projektet ska ge en samlad bild över vilka direkta åtgärder samt åtgärder på lång sikt som förvaltningen måste vidta med målet att sänka kostnaderna för inköpt vård. Projektet ska också utreda vilka hemmaplanslösningar förvaltningen kan bygga upp som motsvarar brukarnas behov av vård. Hittills har det bland annat undersökts och sedan beslutats kring en ny process för avtals- och fakturahantering. Detta projekt förväntas öka förutsättningarna för ett effektivare arbetssätt med sikte på 2019 och framåt. Arbetet med omorganisation och sammanflyttning av de utredande enheterna förväntas leda till ett effektivare arbete liksom att samla administrationen för myndighetsutövningen under en enhet. Inför 2019 ser nämnden över arbetet kring nattstödet där det upplevs finnas möjligheter att effektivisera arbetet. Flera av de prioriteringar som nämnden gjort inför 2019 och framåt är också kopplade till att hitta effektivare arbetssätt för att minska kostnader och förbättra arbetsmiljö med bibehållen kvalitet för brukarna. Inom processen vård och sociala tjänster där nämnden har den största delen av sin verksamhet ses ett antal möjliga effektiviseringsområden. En del i detta är arbetet kring målgruppen brukare med komplexa behov där en gemensam mottagning startat och arbetet löpande planeras för vidare utveckling med insatser för målgruppen. Inom processen arbetas det också kring boendeformer och 11

hur detta kan lösas gemensamt på ett smidigt och effektivt sätt med bästa möjliga vård för brukaren. Det finns idag ingen socialpsykiatri för barn vilket är något som nämnden ser ett stort behov av. Idag kommer barnen till socialnämnden medan det är vård- och omsorgsnämnden som har kunskap kring problematiken vilket medför att vi får köpa vård av dem. Detta arbetssätt anses mycket ineffektivt och det bör därför startas upp en verksamhet för att kunna ge adekvat stöd till dessa barn och unga. Som nämnts som en prioritering anser nämnden att en effektiviseringsåtgärd på kommunkoncerngemensam nivå skulle vara att arbeta gemensamt för att förebygga och motverka social oro. Förhoppningen är att om kommunen arbetar gemensamt med dessa frågor både genom specifika insatser och i vardagen så kan antalet nya ärenden till socialtjänsten minska. En minskning av antalet ärenden skulle leda till att resurser frigörs och att nämnden kan arbeta mer fokuserat på individuella behov och mindre akutstyrt. Gällande digitalisering ser nämnden flertalet möjliga lösningar som skulle leda till en effektivare verksamhet och tillföra vinning för brukare. Digitalisering i sig kostar dock både tid, resurser och pengar varför det är viktigt att se de långsiktiga effekterna av nya satsningar. Nämnden ser att arbetet skulle kunna effektiviseras genom samlade generella paket såsom sms-aviseringar och e-fakturor som skulle kunna frigöra arbetstid. Det finns också ett intresse av att testa ett taligenkänningsprogram som skulle kunna få bort mycket av pappersarbetet som handläggare och annan personal gör idag. Detta skulle effektivisera arbetet mycket och minska den höga arbetsbördan hos nämndens medarbetare. Vad gäller taxor och avgifter som nämnden har ska arbetet gällande egenavgifter vid placeringar förbättras. När barn och vuxna placeras ska nämnden utreda förmågan att betala en egenavgift för att bidra till vårdkostnaden. Detta ska skrivas in i placeringsavtal och rutiner ska följas och eftersom nämnden har ett stort antal placeringar förväntas det ge en effekt. 12