1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2007 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Förenade Arabemiraten (UAE) är sedan 1971 en federation av sju emirat. Landet var ända in på 1960-talet ett område där övervägande nomadiserade beduiner levde under knappa omständigheter och i småskaliga stamsamhällen där grundläggande offentliga institutioner som exempelvis polis, domstolar, sjukvård och skolor saknades. Detta medförde att samhällets organisation, inklusive rättsväsendet, framför allt baserades på traditionella värden, där familjen och stammen spelade en avgörande roll. Dagens UAE är en i många avseenden väl utvecklad välfärdsstat, med fri utbildning, vård och omsorg för landets egna medborgare. Landet har omvandlats från fattig till välmående nation på en generation. Tack vare oljeoch gasutvinningen är UAE idag en av världens rikare nationer. Per capita inkomsten uppges av olika källor ligga mellan USD 34 000-50 000. Landets oerhört snabba ekonomiska utveckling har bl.a. fört med sig att landets befolkning växt över 25 gånger sedan 1960-talet, främst på grund av. en kraftig utländsk arbetskraftsinvandring på alla kompetensnivåer. Idag är UAE ett öppet samhälle vars emiratiska medborgare utgör mindre än en femtedel av landets ca. 5 miljoner invånare. Utländska medborgare från över 150 nationer utgör över 80 procent av befolkningen och den övervägande merparten av arbetskraften. Omfattande kritik, både nationell och internationell, har riktats mot situationen för de lågavlönade gästarbetarna. Detta har lett till omfattande aktivitet, bl.a. höjda löner för byggnadsarbetare och förbättringar av arbetsrätten. UAE är idag en konstitutionell republik under ledning av en president och ett federalt högsta råd (Federal Supreme Council, FSC), som består av regenterna för landets sju emirat. De enskilda emiraten har formellt ett högt mått av

självstyre. FSC är den främsta lagstiftande och verkställande institutionen i landet. En av rådets medlemmar väljs till president. Denne tillsätter i sin tur premiärminister och regering. I december 2006 hölls för första gången indirekta val till hälften av det Federala nationella rådet (Federal National Council, FNC). FNC granskar lagförslag och har bland annat rätt att utfråga ministrar. Rådet väntas få ett utvidgat mandat framöver. Presidenten och enskilda emiratsregenter har rätt att återremittera mål till domstol för omprövning. Dödsstraff utdöms, men verkställs sällan. I oktober 2006 verkställdes ett dödstraff för första gången på fyra år. Det finns inga bekräftade uppgifter om verkställda dödstraff under 2007. Yttrandefrihet garanteras enligt grundlagen. Begränsningar förekommer dock i praktiken, inte minst i form av självcensur. Dock förekommer en aktiv mediedebatt om t.ex. arbetsrättsliga frågor. Emiratiska kvinnor har lika rätt till utbildning och arbete. Cirka 70 procent av UAE:s universitetsstudenter är kvinnor. Det finns idag två federala kvinnliga ministrar. Inom familjen gäller fortsatt ofta traditionella könsroller och värderingar, även om det finns ett tydligt förändringstryck. För familjelagstiftningen gäller religiös lag (sharia-lag). Barns rättigheter uppges vara väl omhändertagna. Enligt FN:s utvecklingsprogram, UNDP:s Human Development Index 2007, rankas Förenade Arabemiraten som nummer 39 i världen (41 år 2006) 19 platser nedanför landets BNP-rankning (20). 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer UAE har ratificerat följande centrala konventioner vad gäller mänskliga rättigheter: - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). - Konventionen om barnets rättigheter (CRC). De två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn har varken undertecknats eller ratificerats. - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) UAE har inte ratificerat eller undertecknat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) och konventionen mot tortyr. 2006 undertecknade UAE den Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter. Landet 2

har inte undertecknat flyktingkonventionen och det tillhörande protokollet från 1967. Detta gäller även Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC), konventionen mot tortyr (CAT) och konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. UAE har enligt Högkommissarien för de mänskliga rättigheterna inte inlämnat rapporter till de tre ratificerade FNkonventionernas kommittéer under 2005 och 2006. De rapporter som tidigare lämnats har ofta varit flera år försenade. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga fall av utomrättsliga, godtyckliga eller summariska avrättningar är kända. Inga uppgifter förekommer om av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar utan föregående rättsligt förfarande. Inga uppgifter finns om ofrivilliga försvinnanden. Slaveri och människohandel förbjöds formellt i en lag som antogs 2006. Lagstiftningen innebär bl.a. att livstidsfängelse kan utdömas då människohandel bedrivits av organiserad brottslighet eller då offren varit kvinnor, barn under 18 år eller funktionshindrade. Den nya lagen innebär en väsentlig skärpning. Det går dock ännu inte att göra någon närmare utvärdering av hur lagen i praktiken tillämpas. Flera källor, däribland US State Department, rapporterar fortsatt om UAE som mål för trafficking av män och kvinnor, trots att lagstiftningen mot trafficking och människohandel stramats upp. UAE har inte tillträtt konventionen mot tortyr (CAT), men tortyr är förbjuden i lag, liksom grym, omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning. Spöstraff har dock utdömts av shariadomstolar för bland annat äktenskapsbrott, prostitution samt narkotika- och alkoholmissbruk. Inga sådana fall har rapporterats från landets två tyngsta emirat, Abu Dhabi och Dubai, på senare år. Amnesty International uppgav 2006 att en utländsk kvinnlig hushållsanställd, Asma Bikham Bijam, dömdes för äktenskapsbrott av shariadomstolen i emiratet Fujairah till etthundra piskrapp samt ett års fängelse i juni 2006. Det är inte känt huruvida domen verkställdes. Straff verkställs enligt vissa uppgifter inte alltid och ibland "symboliskt". Det finns ingen rättslig garanti för att personer inte utvisas till länder där de kan komma att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Fängelsernas standard kan variera men anses överlag uppfylla internationell minimistandard, även om rapporter om överbefolkade anstalter och enskilda fall av missförhållanden förekommit. En utbyggnad och modernisering av fängelserna pågår. Dubais fängelsemyndighet erhöll 2006 ISO 9001-2000 3

certifiering för emiratets fängelser. Inga uppgifter förekommer om tortyr i fängelserna. Uppgifter förekommer dock om misshandel i häkten i samband med förundersökningar. Regeringen tillåter besök i landets fängelser av utländska beskickningar och av oberoende MR-observatörer. Medborgare i GCC 1 -länderna, vissa andra arabländer och västerlänningar anses generellt sett bli bättre behandlade än övriga fångar. Benådningar förekommer både federalt och i enskilda emirat ofta i anslutning till Ramadan och Eid al Fitr, samt till UAE:s nationaldag. Exempelvis rapporterades i oktober 2006 att 517 fångar benådats av regeringen. Motsvarande uppgift för 2007 har inte offentliggjorts. Muslimska fångar, som lyckas lära sig hela koranen utantill frisläpps. Om de memorerar delar av koranen utantill, kan de få strafflindring. 4. Dödsstraff Dödsstraff utdöms, även om det inte är vanligt förekommande. Strängheten på straff och verkställighetsgrad kan skilja sig åt mellan emiraten. Senast kända avrättning ägde rum i oktober 2006 i emiratet Sharjah då en man dömd för polismord avrättades. Senaste en dom verkställdes dessförinnan var 2002. Det finns inga bekräftade uppgifter om genomförda dödsstraff under 2007. Domar kan överklagas till högsta domstolen. Möjlighet finns att begära nåd hos den regent i vars emirat brottet begåtts och hos presidenten, men i princip inte för brott som till exempel mord. Av de som dömts till döden i UAE uppges de flesta ha fått sina straff omvandlade till livstid. Efter att ha gjort sig skyldig till äktenskapsbrott dömdes en bangladeshisk medborgare till döden genom stening i juni 2006 i emiratet Fujairah. Detta fall uppmärksammades i en rapport från FN: s specialrapportör. Domen omvandlandes sedan till ett års fängelse samt deportering till hemlandet. Dagstidningen Gulf News uppgav i oktober 2007 att en amerikan i emiratet Sharjah dömts till döden för mord på en tysk affärsman förra året. Inga uppgifter finns om verkställande av domen. Enligt religiös lagstiftning kan en mördads familj ge den dödsdömde nåd genom ekonomisk kompensation (blodspengar) från gärningsmannen eller dennes familj. Enligt uppgift uppgår detta belopp i UAE normalt sett till cirka 200 000 AED (1 AED = ca 1,80 SEK). En offentlig debatt om dödsstraffet togs upp under 2006 av den emiratiska människorättsorganisationen Human Rights Association, då organisationens ordförande i media argumenterade för att dödsstraffet av humanitära skäl bör avskaffas. 4 1 GCC, Gulf Cooperation Council, det vill säga Gulfstaternas samarbetsråd, som består av Qatar, Bahrain, Oman, UAE, Kuwait och Saudiarabien.

5 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande. Lagen tillåter däremot så kallade incommunicado-arresteringar (utan kontaktmöjligheter) efter beslut av domstol/åklagare. Inga verifierade uppgifter finns om sådana i nuläget. Det finns inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden. Rätten att fritt röra sig inom landet är lagfäst. Inga medborgare förvägras rätten att fritt återvända till UAE. Inga formella restriktioner förekommer annat än i de fall då någon står under rättsutredning. Emiratiska medborgare har inga problem att få pass. Enligt lag är det förbjudet för en arbetsgivare att kvarhålla utländska anställdas resedokument. Återkommande uppgifter tyder på detta missbruk fortsätter, särskilt när det gäller lågavlönade utländska arbetstagare. Exempel finns på att resedokument tagits av arbetsgivaren då anställda haft obetalda skulder i samband med uppsägning. Dessa har möjlighet att vända sig till MRavdelningen på arbetsmarknadsministeriet i Dubai för att få tillbaka sina pass. Nuvarande straff, böter, för arbetsgivare som bryter mot lagen och konfiskerar resedokument, tycks dock inte få slut på denna praxis. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet är tillförsäkrat en oberoende ställning i grundlagen. Varje emirats regent och den federala presidenten kan dock ompröva domslut i samtliga typer av mål. Domslutet skickas i så fall för förnyad prövning i högre instans i det emirat där målet prövats eller till federala Högsta domstolen. Regenter i olika emirat kan även besluta om ett mål ska tas upp till prövning eller inte utan föregående utredning av allmän åklagare. Domslut kan även överklagas till federala Högsta domstolen. I emiraten Dubai och Ras Al Khaimah tillåts den federala Högsta domstolen endast att pröva fall som baseras på federal lagstiftning. Många domare är av utländsk härkomst, vilket ibland rest den principiella frågan om de skulle kunna tänkas komma i en beroendeställning gentemot myndigheterna i sin yrkesutövning. Det finns inga särskilda domstolar för brott mot landets säkerhet. Militärdomstolarna behandlar endast mål som berör militär personal. För familjelagstiftningen gäller religiösa lagar (sharia). Denna typ av mål tas dock först upp i särskilda familjedomstolar, i syfte att söka lösa familjetvister utan att de ska behöva gå vidare till Shariadomstolen

Rätten till en rättvis rättegång är lagfäst. Det finns inga uppgifter om skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Rättegångar är vanligen öppna. De hålls i enlighet med lagen på arabiska. Tilltalade har rätt till en försvarare och oftast också till tolk. Enligt inofficiella uppgifter ges denna hjälp endast per automatik till anklagade för grövre brott. Det finns inga fristående ombudsmannainstitutioner dit enskilda kan söka stöd i klagan mot enskilda, företag och myndigheter. Polisen i Dubai har dock ett kontor för MR-frågor som delvis fyller den funktionen. För häktning krävs skälig misstanke om brott. Vidare måste polisen informera statsåklagaren inom 48 timmar. Rätt till juridiskt bistånd föreligger normalt först när en polisutredning avslutats. Förlängning av häktningstiden förekommer i vissa mål. Amnesty International uppger att två personer frihetsberövades under 2006 och hölls arresterade utan åtal och rättegång i flera månader. Båda två släpptes sedan utan åtal. Straffbarhetsåldern i UAE är 12 år men vårdnadshavare kan dömas i minderårigs ställe om gärningsmannen är under 12 år. 7. Straffrihet Inga officiella uppgifter finns om förekomst av straffrihet. 6 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. UAE rankas som nummer 65 av 168 ( 77 år 2006) i Parisbaserade Reportrar utan gränsers globala årsranking avseende pressfrihet. I UAE garanteras yttrandefrihet enligt grundlagen. Begränsningar förekommer dock. Den nationella radion och TV:n är statsägd. Härutöver finns ett brett utbud av privatägda och internationella radio- och tv-kanaler. Ett stort antal internationella medieföretag, däribland nyhetsmedia som CNN och BBC, har kontor i frizonen Dubai Media City, och verkar därifrån utan censur. För publikationer krävs licens. Publikationer med antiislamiskt innehåll är förbjudna. Självcensur tillämpas i praktiken ofta av media i politiskt känsliga frågor om t.ex. nationens säkerhet, de regerande familjerna, religionen samt rörande relationerna med grannländerna. Ibland förekommer censur av utländska publikationer. Internet, med undantag för inom frizonerna, är föremål för kontroll från det statliga internetmonopolets sida, framför allt när det gäller material som anses stötande mot islamska värderingar (såsom nakenhet, pornografi mm). Reportrar utan gränser och andra källor har uppmärksammat att myndigheterna i Dubai på begäran av pakistanska myndigheter stängde de pakistanska TV-

stationerna Geo News och Ary Digital i november 2007. Kanalerna hölls stängda i drygt en vecka innan de tilläts börja sända igen. En offentlig debatt har väckts om slopandet av fängelsestraff för journalister för media- och pressfrihetsbrott. Två journalister friades i samband med att Dubais ledare, och landets premiärminister Sheikh Mohammed bin Rashid Al Maktoum, gjorde ett uttalande om att journalister inte borde fängslas på grund av sitt arbete. Domstolens beslut kan ses som en konsekvens av detta uttalande. Reportrar utan gränser betecknar detta som en positiv utveckling för pressfriheten i UAE och unikt i hela gulfregionen. Reportrar utan gränser rapporterar att vid ungefär samma tidpunkt som journalisterna i Dubai friades, så dömdes Mohamed Al-Shehhi, ägare till en hemsida där kritik av statstjänstemän publicerats, till ett års fängelse samt 10 000 euro i böter i emiratet Ras-al-Khaimah. Hemsidan uppges ha stängts. Uppgifter förekommer om att hemsidor stängs ner på grund av olämpligt innehåll, som i detta fall kritik av statstjänstemän. I ett uttalande från Arabic Network for Human Rights Information i december 2007 citeras bl.a. ovannämnda händelser som grund för fortsatt oro. Ett förslag finns också om att yttrande- och tryckfrihetsmål ska handläggas enbart av allmän åklagare och domare med särskild inriktning på press- och mediafrågor. Det finns inga politiska partier eller fackliga organisationer. Arbetslagstiftningen förbjuder inte specifikt förekomsten av fackföreningar eller strejker, men inskränkningar finns i mötes- och organisationsfriheten (se även kapitel tio). Det finns ett hundratal registrerade frivilligorganisationer i UAE som bedriver icke-politisk verksamhet. För offentliga möten krävs tillstånd. Det har förekommit att möten, som sammanhänger med arbetsplatstvister har tolererats utan tillstånd. Islam (sunni) är statsreligion. Andra trosinriktningar har en författningsenlig rätt att utövas. Alla religioner tolereras i praktiken. Antalet trosutövningslokaler begränsas dock. Det är inte tillåtet för andra religioner än islam att ägna sig åt missionerande verksamhet. Att konvertera från islam är enligt koranen belagt med dödsstraff. Inga kända fall finns i UAE. 7

8 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Även om emiratierna ännu saknar egna referensramar när det gäller parlamentariskt folkstyre, så har de inte saknat kanaler för att utöva inflytande i det traditionella systemet. Dagens styressystem grundas i många avseenden fortsatt på det traditionella och småskaliga beduinsamhällets strukturer och värderingar. Däri ingick också rätten för alla stammens medlemmar att utöva medinflytande och att få sin röst hörd och sin sak prövad inom stammen, ytterst av dess överhuvud. Det finns ingen egentlig debatt om, och inget synbart allmänt tryck för, politisk förändring. Den förändringsprocess som inletts (se nedan) drivs främst på av landets politiska ledning, kanske främst som en följd av att traditionella system i praktiken inte längre motsvarar dagens behov då befolkningen blivit långt större, och problemen mer komplexa än de traditionellt var, samtidigt som UAE söker positionera sig som global aktör på flera områden. Politiska partier är inte tillåtna. Det finns ännu inget folkvalt parlament. All verkställande och lagstiftande makt utgår i praktiken från det högsta styrande rådet, FSC, bestående av de sju emiratens regenter. Inom detta råd väljs presidenten. Den senare utser premiärminister och regering. Beslut i rådet föregås normalt av samråd med ledande familjer i de olika emiraten. Abu Dhabi och Dubai har vetorätt i rådet. Det federala nationella rådets, FNC, mandat är under utveckling. Rådet har lagstiftande makt, men ingen beslutanderätt över exempelvis den federala budgeten. Rådet kan också fråga ut ministrar och ge rekommendationer till regeringen. FNC har nyligen börjat lägga ut lagförslag på Rådets hemsida, med möjlighet för medborgare att kommentera dessa. FNC öppnar också 2008 kontor i samtliga emirat för att möjliggöra ökad medborgarkontakt. En förändringsprocess har inletts för att stegvis förändra styresskicket. UAE har ett visst samarbete med den Internationella Parlamentariska Unionen (IPU) och andra länders parlament i denna förändringsprocess. I december 2006 valdes som ett första steg - hälften av ledamöterna i det Federala nationella rådet FNC av ett elektorskollegium utsett av de sju emiraternas regenter. Målet är att FNC på sikt ska ges utökade maktbefogenheter. Likaså på sikt ska även ledamöterna utses i allmänna val. Kvinnor deltar i denna politiska process. I 2006 års elektorskollegium för FNC deltog 6 689 personer, varav 1 189 kvinnor. Nio av FNC:s 40 ledamöter är kvinnor. En av dessa är vald, 8 är utsedda. 2007 anordnade UAE tillsammans med IPU ett möte av kvinnliga parlamentariker i GCC-regionen.

9 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor UAE har ratificerat nio ILO-konventioner varav sex av de åtta centrala konventionerna om icke-diskriminering i arbetslivet (100 och 111), förbud mot tvångsarbete (29 och 105) och förbud mot barnarbete (138 och 182). Över 80 procent av landets befolkning är utländska medborgare, i många fall med tidsbegränsade uppehållstillstånd sponsrade av sina arbetsgivare. De har kommit till UAE, vanligen lockade av högre lönenivåer än i sina hemländer. Utländska löntagare utgör idag över 90 procent av UAE:s totala arbetskraft i den privata sektorn. 2006 fanns enligt inofficiella skattningar bl.a. i grova tal ca 1,4 miljoner indier, 765 000 pakistanare, 550 000 bangladeshare, 265 0000 filippinare och ca. 200 000 kineser. Omkring 700 000 av dessa uppges arbeta som kontraktsarbetare i byggsektorn. Siffran växer snabbt i boomekonomins UAE, där efterfrågan på all slags arbetskraft förblir större än utbudet. Den stora omfattningen av utländsk arbetskraft i UAE medför betydande löneöverföringar till den utländska arbetskraftens hemländer. År 2006 uppgick löneöverföringar till enbart Indien, Pakistan, Bangladesh och Filippinerna från dessa länders medborgare i UAE enligt informella uppgifter till ca. 3 miljarder USD. En välrenommerad thinktank i Dubai, Gulf Research Center, har beräknat att överföringarna från de 12,5 miljoner utländska gästarbetarna GCC-länderna till sina hemländer ligger i storleksordningen 30 miljarder USD per år. Den siffran noterar inte betalningar via traditionella informella kanaler. Det finns en minimiålder för arbete på 15 år och särskilda regelverk för arbetstagare mellan 15 och 18 år. Fackföreningar är inte förbjudna enligt lag men det finns inga fackföreningar i UAE. Hanteringen av den lågavlönade utländska arbetskraftens villkor och problem, de så kallade. contract workers, ses av myndigheterna främst som en myndighetsuppgift. Dessa arbetare kommer till UAE vanligen på treårskontrakt, och stannar vanligen en eller ett par kontraktsperioder. Det finns tecken på att den nya arbetslagstiftningen som är under utarbetande kan komma att tillåta en nationell fackförening. Enligt nu gällande arbetslagstiftning ska arbetsrelaterade konflikter lösas genom ett särskilt medlingsinstitut. Utländska arbetare som har deporterats t.ex. därför att de befunnit sig i landet illegalt - tillåts inte återvända förrän minst ett år har förflutit.

Under senare år har media rapporterat om arbetsmarknadstvister avseende i första hand kontraktsarbetare. De vanligaste problem uppges vara sena löneutbetalningar, avtalsbrott och dåliga bostäder. Problemen anses särskilt tydliga när det gäller anställda som kommit till landet via mindre nogräknade privata arbetsförmedlingar i hemländerna. Försämrade växelkurser som medfört att löntagares månatliga överföringar av sina löner till hemlandet i vissa fall blivit avsevärt mindre än tidigare har också varit en anledning till arbetsmarknadstvister under 2007. Dessa tvister utmynnade i löneökningar på 20 procent inom byggsektorn i Dubai. Myndigheterna har vidtagit ett antal åtgärder mot missförhållanden på arbetsmarknaden. Företag som fälls för överträdelser av regelverket, åläggs att betala med risk för vite och "svartlistning" (förlorar möjligheten att "sponsra" gästarbetares uppehålls- och arbetstillstånd). Hundratals företag har svartlistats de senaste åren, 2007 utdömdes enligt arbetsmarknadsministeriet böter på sammanlagt 400 miljoner dirham. Ministeriet kräver att privata företag regelbundet rapporterar sina löneutbetalningar. Nya regler 2007 förutser att löner i framtiden utbetalas elektroniskt, i syfte att säkerställa att myndigheterna ska kunna verifiera att löneutbetalningar görs enligt avtal. Under 2008 börjar också s.k. elektroniska avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare att komma i bruk. Det innebär att avtal för s.k. Contract Workers främst lågutbildad utländsk arbetstagare som arbetar i UAE på treårskontrakt - registreras elektroniskt hos parterna, samt hos arbetsmarknadsministeriet och det sändande landets ambassad. Tanken är därigenom att brott från arbetsgivares sida mot kontraktsvillkoren ska bättre kunna upptäckas och beivras. Ett land svartlistar via sin ambassad i UAE arbetsgivare som bryter mot ingångna avtal, vilket innebär att inga löntagare från detta land kan anställas av arbetsgivaren. UAE slöt 2007 bilaterala avtal med bl.a. Indien, Pakistan, Bangladesh och Filippinerna om samarbete för att motverka missförhållanden på arbetsmarknadsområdet. I januari 2008 äger ett möte på ministernivå rum i Abu Dhabi inom ramen för den sk Colomboprocessen, mellan länder i regionen som exporterar och de som importerar okvalificerad arbetskraft. Mötet samarrangeras mellan UAE och den Internationella migrationsorganisationen (IOM). Syftet är att gemensamt skapa bättre processer genom samverkan för att motverka missförhållanden. I mötet deltar bl.a. EU och den Internationella arbetsorganisationen (ILO). Frivilligorganisationer inbjuds till mötet. I oktober 2007 lades ett lagförslag fram som syftar till att inkludera lantarbetare och hushållsanställda inom ramen för UAE: s federala arbetslagstiftning. Tidigare har dessa arbetare inte täckts av någon specifik arbetslagstiftning. En sådan lag blir, om den realiseras - den första i sitt slag i regionen. 10

Under 2007 gav en amnesti för utländska arbetare vilka befunnit sig i UAE olagligt (t.ex. stannat längre än uppehållstillståndet medgivit) en möjlighet för dessa att lämna landet utan påföljder. Uppgifter talar om att 300-350 000 personer med ogiltiga uppehållstillstånd lämnade landet under denna tid. Human Rights Watch belyste under 2006/2007 i två starkt kritiska rapporter arbetsvillkoren för byggnadsarbetare och hushållsanställda i UAE. Emiratiska myndigheter uppges föra en löpande dialog med HRW om rapporterna. De är samtidigt kritiska till att rapporterna baserades på intervjuer gjorda från utlandet, och utan platsbesök i UAE. HRW har på emiratisk inbjudan i kritiska ordalag också kommenterat den nya arbetsmarknadslagstiftning som är under utarbetande. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorns andel av statens budget uppgår till 2.6 procent (2005). Landet har ett modernt hälsovårdssystem som f.n. är under en mycket snabb utveckling. Emiratiska medborgare har rätt till fri sjukvård. 2007 infördes en obligatorisk hälsovårdsförsäkring för utländska medborgare som innebär att arbetsgivare ska tillhandahålla sjukvård för anställda med familj. En motsvarande försäkring kommer att införas också för emiratiska medborgare, som dock sedan länge åtnjutit fri sjukvård 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns andel av den federala budgeten uppgår till cirka 25 procent. Den federala budgeten utgör cirka åtta procent av BNP. Emiratiska barn har fri skolgång och universitetsutbildning, normalt med åtskild undervisning för pojkar och flickor. Barnbidrag betalas till emiratiska barn under 18 år. Utländska barn har generellt inte tillgång till skolor för emiratier utom på landsbygden där privatskolor saknas. De har istället tillgång till ett system av privatskolor, där de kan få undervisning i enlighet med sina respektive länders utbildningskrav och -språk. Det finns således indiska, pakistanska, iranska, engelska, amerikanska, franska m.fl. skolor i UAE, liksom internationella skolor. Dessa skolor finansieras inte av den emiratiska staten, utan privat. Undervisning är enligt lag inte obligatorisk. År 2002 utfärdades ett regeringsdirektiv i vilket föräldrarna uppmuntrades att låta barnen genomgå undervisning till och med årskurs nio. Mänskliga rättigheter finns inte som ett enskilt ämne i läroplanen, men är tänkt att behandlas vid lämpliga avsnitt i undervisningen. Frågor om mänskliga rättigheter tas bland annat upp inom ämnena samhällskunskap, islam och 11

12 arabiska. Utbildningsministeriet arbetar för närvarande med att upprätta en läroplan för mänskliga rättigheter som ett enskilt ämne i skolan. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i oljelandet UAE är generellt sett mycket hög för landets medborgare liksom för utländsk arbetskraft i kvalificerade yrkeskategorier. Per capitainkomsten i UAE uppges beroende på källa och beräkningssätt uppgå till 34 000 50 000 USD. I UNDP:s så kallade Human Development Index rankas landet på plats 39 (41 år 2006). Emiratier garanteras tillgång till bostad. Flera av UAE:s emirat ger nya bostäder till medborgare utan kostnad. Flertalet emiratier har tidigare främst sökt arbete inom den offentliga förvaltningen. Regeringen stödjer program för att stimulera emiratier att söka arbeten i det privata näringslivet, och det privata näringslivet att i ökad grad anställa emiratiska medborgare. Emiratiseringsprogrammet, som introducerades 1997, har medfört att successivt fler emiratier har börjat arbeta i den privata sektorn. Det finns en bred inkomstspridning, och därmed mycket varierande levnadsstandarder för olika grupper. Praxis för s.k. kontraktsarbetare, det vill säga lågutbildad arbetskraft, är att de får förutom lön också bostad, ofta av varierande kvalitet beroende på arbetsgivare. Det emiratiska arbetsmarknadsministeriet utökar under 2007/2008 antalet inspektörer för att tillsammans med inspektörer från respektive emirat - säkra att regelbestämda minimistandards för denna kategori löntagare hålls. Kvalificerad utländsk arbetskraft har ofta en levnads- och bostadsstandard som ligger högre än de kan räkna med i sina hemländer. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter UAE har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. Kvinnans ställning har förändrats väsentligen de senaste åren i takt med den oerhört snabba omvandling som UAE genomgått sedan landet skapades 1971, och i takt med att utbildnings- och inkomstnivåer förändrats. Förändringstakten kan dock variera från familj till familj beroende på hur starkt de traditionella värderingarna är hos dessa. Kvinnor har rätt till utbildning. En majoritet av studenterna vid landets universitet, 70 procent, utgörs idag av kvinnor. Kvinnor deltar idag i arbetslivet och det offentliga livet, också inom polis och militär. Mediauppgifter antyder att UAE får sin första kvinnliga domare under 2007. I den offentliga

förvaltningen eftersträvas formellt jämställdhet vad gäller löner och arbetsförhållanden. Det finns dock fortsatt en tydlig dominans av män i arbetslivet. Kvinnor finns i chefsställning i stat och näringsliv, dock ännu i långt mindre utsträckning än män. Det finns två kvinnliga federala ministrar och kvinnor utgör 66 procent av arbetsstyrkan inom den offentliga sektorn. Nio av 40 FNC-ledamöter är kvinnor. Kvinnor rekryteras både till polis och försvar. Utöver ovan nämnda ministrar finns det få kvinnor i ledande positioner inom staten, även om antalet växer. Kvinnligt förvärvsarbetande och företagande uppmuntras av myndigheter och handelskammare. UAE:s kvinnliga ekonomiminister har i slutet av 2007 pekat på statistik som visar att kvinnor i UAE idag utgör 20 procent av arbetskraften i landet. Den siffran väntas öka till 30 procent år 2010. Omkring 11 000 kvinnor är enligt ekonomiministern verksamma inom näringslivet, också med egna företag. Det finns inga legala hinder för kvinnor att äga fast egendom och företag. Ett antal organisationer och nätverk har bildats för att stödja kvinnor i yrkeslivet. Exempelvis har handelskamrarna i de olika emiraten ofta särskilda s.k. Business Women Councils. Det finns även exempel på allt fler kvinnor i beslutsfattarpositioner i näringslivet och den offentliga sektorn. Författningen gör ingen skillnad på mäns och kvinnors rättigheter. Kvinnor har full rättskapacitet, men den begränsas fortsatt i praktiken i vissa fall på grund av traditionella värderingar. Kvinnor kan utan legala hinder resa ut ur landet eller söka arbete utanför hemmet, och köra bil. I frågor om familjerätt, t ex arv och vårdnad av barn tillämpas religiös lag (sharia). Vid skilsmässa får kvinnan normalt vårdnaden över döttrar tills de når mogen ålder, och tillfällig vårdnad över söner tills de når tolvårsåldern. Emiratiska kvinnor som gifter sig med medborgare från länder utanför GCC måste ge upp sina emiratiska medborgarskap. De kan dock få tillstånd få behålla sina medborgarskap. Emiratisk lag skyddar kvinnor som utsätts för trakasserier och övergrepp. Lagstiftningens effektivitet är dock oklar. Uppgifter finns om kvinnor som utsätts för våld i hemmet. I flera emirat har särskilda härbärgen drivna och finansierade genom privata initiativ - börjat uppstå för utsatta kvinnor Handel med kvinnor för prostitution är förbjuden enligt lag. UAE uppges enligt bl.a. i rapporter från amerikanska State Department arrestera och deportera flera tusen utländska kvinnor varje år för misstanke om prostitution. De kvinnor som kan visa att de utsatts för olovlig handel och sexuell exploatering erbjuds hjälp och rehabiliteringsprogram i Dubai. En nationell kommitté uppges ha tillsatts, och ny lagstiftning antogs 2006. Tidigare har särskilda härbärgen ( shelters ) för traffickingoffer endast tillhandahållits på privat, frivillig basis, men verksamheten uppges ha tagits över av myndigheter nyligen. Ett lagförslag om rätt till abort av medicinska skäl har lagts fram, men dess status är ännu oklar. Inga uppgifter förekommer om könsstympning. 13

14 15. Barnets rättigheter Regeringen har ratificerat konventionen om barnets rättigheter. Emiratiska barn har rätt till fri utbildning till och med högskola (se även kapitel 12). Satsningar görs inom UAE för att utöka möjligheterna till utbildning för barn med funktionshinder eller särskilda behov. Dessutom tillförsäkras emiratiska barn fri sjukvård och bostad. Barnbidrag utbetalas till barn under l8 år. Inga uppgifter om barnarbete förekommer. Den tidigare kritiserade handeln med minderåriga kamelryttare är numera förbjuden i lag, och förekommer i praktiken inte längre. Över tusentalet minderåriga uppges ha rehabiliterats i samarbete med bl.a. UNICEF, och återvänt till sina hemländer. Minderåriga rekryteras inte till landets väpnade styrkor. Inga barnsoldater förekommer i UAE. Emiratiska ungdomar som begår brott omhändertas vid särskilda ungdomsanstalter (se även kapitel sex). Ungdomar av utländsk härkomst som begår liknande brott sätts i fängelse. En offentlig debatt har väckts om betydelsen av snabb handläggning i brottmål som rör minderåriga. Vikten av att låta ungdomar fortsätta sina studier trots att de sitter frihetsberövade har också lyfts fram i den offentliga debatten. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk UAE har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former rasdiskriminering. UAE är unikt så till vida att emiratiska medborgare utgör blott omkring en femtedel av landets befolkning. Befolkningsmajoriteten består av utländska medborgare med mycket stora grupper från Indien, Pakistan, Bangladesh, Filippinerna och Kina - som kommit för att arbeta i landet. Det finns en skillnad i levnadsstandard och förmåner mellan emiratiska och utländska medborgare, liksom mellan kvalificerad arbetskraft och outbildade arbetare. Generellt sett har emiratiska medborgare en mycket privilegierad ställning ekonomiskt och socialt, även om det förekommer standardskillnader mellan emiratier i Abu Dhabi och Dubai, och de emirat som är ekonomiskt mindre utvecklade. Visstidsanställd okvalificerad utländsk arbetskraft och hushållsanställda tillhör dem som i allmänhet har sämst levnadsstandard. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Homosexualitet är förbjuden i lag, och bestraffas i enlighet med islamsk lagstiftning. Uppgifter tyder dock på att det i praktiken kan finnas skillnader mellan olika emirats toleransnivåer mot homosexuella som inte manifesterar sin relation öppet. Generellt lever homosexuella under hotet av rättsliga åtgärder, men ingen aktiv förföljelse kan för närvarande påvisas. Ämnet är tabubelagt och diskuteras knappt offentligt i samhället och är på så vis svår att dokumentera närmare. Hösten 2007 uppmärksammades ett fall i Dubai där en fransk tonårspojke våldtagits av två emiratiska män. Dessa dömdes till 15 års fängelse. 18. Flyktingars rättigheter Lagen förutser inte flyktingstatus eller asyl i enlighet med 1951 års FNflyktingkonvention eller dess tilläggsprotokoll från 1967. Inga fungerande asylprocedurer finns, och regeringen erbjuder inte flykting- eller asylstatus. I praktiken har dock flyktingar möjlighet att bosätta sig som arbetskraftsinvandrare i UAE, på samma villkor som övrig invandrad arbetskraft. 19. Funktionshindrades situation Myndigheterna verkar för att förbättra de funktionshindrades villkor. Under 2006 antogs en ny lag i syfte att förbättra funktionshindrades levnadsförhållanden. Enligt lag finns en ospecificerad kvot med arbetstillfällen inom såväl den statliga som privata sektorn som ska gå till funktionshindrade. Funktionshindrade ska även få bättre tillgång till offentliga platser och byggnader samt integreras mer i skolorna. Flera satsningar görs inom utbildningssektorn för funktionshindrade. Särskilda körkort ska utfärdas för funktionshindrade. Det finns 32 centra för barn med funktionshinder inom UAE. Härutöver finns ett antal centra för yrkesutbildning och vård av funktionshindrade vuxna. Ekonomiska bidrag utgår till familjer med funktionshindrade barn under l8 år. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Tillstånd krävs för att etablera frivilligorganisationer. Den emiratiska organisationen UAE Human Rights Association (EHRA), fick sin licens våren 2006. EHRA har omkring 300 medlemmar, mestadels jurister och journalister. Föreningens ordförande har bland annat på eget initiativ inlett en offentlig debatt om dödsstraffet (se kapitel fyra). Det är fortsatt för tidigt att 15

bedöma vilket genomslag föreningen kan komma att få i den emiratiska debatten om mänskliga rättigheter. Föreningen har haft interna problem, som påverkat dess arbete och framtoning. Internationella MR-organisationer har uppmärksammat UAE främst i samband med frågor om situationen på arbetsmarknaden för utländsk arbetskraft under de senaste åren. Inga internationella MR-organisationer tillåts vara baserade i UAE. Däremot kan företrädare för dessa organisationer besöka landet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter UAE inbjuds regelmässigt att nominera deltagare till Sidasponsrade MRkonferenser i Raoul Wallenberginstitutets regi. Ingen från UAE deltog i dessa under 2006 eller 2007, däremot under år 2005. 16