En analys av hushållskunders substitution av traditionell fast telefoni med IP-baserad telefoni och mobil telefoni

DATUM RAPPORTNUMMER 5 september 2006 PTS-ER-2006:38 ISSN 1650-9862 DIARIENR 06-3845/23 En analys av hushållskunders substitution av traditionell fast telefoni med IP-baserad telefoni och mobil telefoni

Förord Post- och telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet inom sektorn för elektronisk kommunikation. En av PTS uppgifter är att fortlöpande fastställa de produkt- och tjänstemarknader inom sektorn som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt EkomL. PTS skall även fortlöpande analysera de relevanta marknader som har fastställts och för varje marknad skall det fastställas om det råder effektiv konkurrens eller inte. Om det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad skall PTS även identifiera företag med betydande inflytande på marknaden och meddela beslut om skyldigheter för dessa företag med stöd av EkomL. Denna rapport har tagits fram som ett led i PTS arbete med analyser av marknader enligt 8 kap. 5 och 6 EkomL. Två av de marknader som PTS har analyserat är marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive marknaden för allmänt tillgängliga lokala och/eller nationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll. PTS har i beslut för ett år sedan (2005) funnit att det inte råder effektiv konkurrens på den förstnämnda marknaden, men att det råder effektiv konkurrens på den sistnämnda marknaden. 1 På marknaden för telefonitjänster identifierade PTS Telia Sonera AB (Telia Sonera) som det företag som har ett betydande inflytande. PTS skall emellertid fortlöpande analysera de aktuella marknaderna och slutsatserna i denna rapport är tänkta att kunna tjäna som underlag inför de kommande analyser som PTS har att genomföra. Som underlag till marknadsbeskrivningarna i rapporten har dels använts två konsultstudier som PTS låtit göra, dels de marknadsdata som PTS tar fram i sitt löpande arbete med marknadsanalyser. PTS har i arbetet även intervjuat leverantörer av access- och kommunikationstjänster. Arbetet med rapporten har letts av Susanna Mattsson. I arbetet har härutöver Cecilia Baksa, Ola Bergström, Camilla Jönsson och Susanne Severin Tedborn medverkat. I arbetet har även konsultföretaget A-focus medverkat. Samråd har skett med Konkurrensverket. Stockholm i september 2006 Marianne Treschow Generaldirektör 1 Se PTS beslut den 18 februari 2005 i ärende 04-6943/23, a respektive den 15 september 2005 i ärende 04-6945/23 Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen

Innehåll Sammanfattning...7 1 Inledning...9 1.1 Bakgrund...9 1.2 Syfte...11 1.3 Metod...11 1.4 Disposition...12 2 Olika kategorier av IP-baserad telefoni...13 2.1 Kategori A - Fast IP-baserad telefoni...13 2.2 Kategori B - Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal...14 2.3 Kategori C - Nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal...15 2.4 Kategori D - Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer...16 2.5 Sammanfattning av de olika kategorierna av IP-baserad telefoni...16 3 Hur resonerar andra europeiska regleringsmyndigheter i fråga om substitution?...18 3.1 Nederländerna...20 3.1.1 IP-baserad telefoni...20 3.1.2 Fast-mobil substitution...21 3.2 Frankrike...22 3.2.1 IP-baserad telefoni...22 3.2.2 Fast mobil substitution...23 3.3 Norge...24 3.3.1 IP-baserad telefoni...24 3.3.2 Fast-mobil substitution...25 3.4 Danmark...26 3.4.1 IP-baserad telefoni...26 3.4.2 Fast-mobil substitution...27 3.5 Tyskland...28 3.5.1 IP-baserad telefoni...28 3.6 UK...28 3.6.1 IP-baserad telefoni...28 3.6.2 Fast-mobil substitution...29 3.7 Sammanfattning...30 4 Hur fastställs graden av substitution?...31 4.1 Regleringen...31 4.2 Avgränsning av relevant marknad...31 4.2.1 Relevant produktmarknad...32 4.3 Efterfrågesubstitution och SSNIP-testet...33 4.3.1 Särskilt om marginalkundsbegreppet och avgränsning av kundgrupper...34 4.3.2 Produkt- och marknadsavgränsning...35 4.3.3 Byteskostnader...35 4.4 Vägledning för att avgöra substitutionsgradens betydelse för marknadsavgränsning...35 5 Marknadsbeskrivning...38 5.1 Inledning...38 5.2 Traditionell fast telefoni...40 5.2.1 Omsättning och trafikvolym, nationella samtal...44 5.2.2 Konsumenternas val och operatörernas marknadsandelar...44 5.2.3 Prisutveckling...45 5.3 IP-baserad telefoni...47 5.3.1 Bredbandspenetrationen i Sverige...51 5.4 Mobil telefoni...52 Post- och telestyrelsen 5

5.5 Sammanfattning och analys...55 6 Jämförelse mellan traditionell fast telefoni, mobil telefoni och IPbaserad telefoni...57 6.1 Inledning...57 6.2 Kännetecknande egenskaper enligt tidigare SMP-beslut...57 6.3 Hur förhåller sig egenskaperna hos de olika kategorierna av IPbaserad telefoni till egenskaperna enligt besluten?...58 6.3.1 Möjlighet att nå andra nät och tjänster...58 6.3.2 Nummer- och adresseringsfrågor...59 6.3.3 Nödsamtal...59 6.3.4 Bunden till plats eller inte...59 6.3.5 Mervärdes- och tilläggstjänster...60 6.4 Hur förhåller sig egenskaperna hos mobil telefoni till egenskaperna enligt besluten?...60 6.4.1 Traditionella mobilabonnemang...61 6.5 Andra aspekter att ta hänsyn till hos mobil telefoni respektive IPbaserad telefoni vid en jämförelse med traditionell fast telefoni...62 6.5.1 Hushållskunders priskänslighet...62 6.5.2 Kostnad för nödvändiga terminaler...64 6.5.3 Kvalitetsmässiga aspekter (QoS)...65 6.6 Analys...66 7 Utvecklingen under den kommande treårsperioden...70 7.1 Inledning...70 7.2 Betydelsen av tillgång till bredbandsaccess...71 7.3 Andra faktorer som kan påverka graden av substitution...74 7.4 Framåtblickande substitutionsbedömning...75 8 Kapitel 8. Sammanfattande bedömning...77 8.1 Inledning...77 8.2 Mobil telefoni...77 8.3 IP-baserad telefoni...79 8.3.1 IP-baserad telefoni av kategori A...80 8.3.2 IP-baserad telefoni av kategori B...80 8.3.3 IP-baserad telefoni av kategori C...81 8.3.4 IP-baserad telefoni av kategori D...81 8.4 Avrundning...81 6 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Denna rapport har tagits fram som ett led i PTS arbete med analyser av marknader enligt 8 kap. 5 och 6 EkomL. Enligt etablerad rättspraxis omfattar en relevant produkt- eller tjänstemarknad alla produkter respektive tjänster som i tillfredsställande mån på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen, av köparna betraktas som utbytbara eller substituerbara. I denna rapport undersöks huruvida olika kategorier av IP-baserad telefoni respektive mobil telefoni utgör substitut till den traditionella fasta telefonin och om de i så fall bör inkluderas i de marknader som dels avser tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll, dels marknaden för allmänt tillgängliga lokala och/eller nationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll. I rapporten delas IP-baserad telefoni in i fyra kategorier, där en viktig skiljelinje är om leverantören kontrollerar accessnätet eller inte. Substitutionsanalysen har genomförts i tre steg. För det första beskrivs utvecklingen under senare år vad gäller förändringar i pris och i kvantitet för traditionell fast telefoni, mobil telefoni och IP-baserad telefoni. Syftet är att skapa en bild av hur efterfrågan för de olika slagen av telefoni har förändrats, både vad gäller abonnemang och telefonitjänster, egentligen trafikminuter, för att på det sättet få en förståelse för omfattningen av hushållskundernas substitution mellan de olika slagen av telefoni. För det andra jämförs egenskaperna hos respektive slag av telefoni för att se om de ur en hushållskunds perspektiv kan uppfattas som utbytbara med varandra. Utgångspunkten för jämförelsen är de egenskaper som användes i första generationens SMP-beslut för att avgränsa de aktuella produktmarknaderna. Därutöver beaktas ytterligare ett antal egenskaper vilka bedöms vara av intresse för konsumenters uppfattning om huruvida de olika slagen av telefoni är utbytbara med varandra. För det tredje diskuteras faktorer som kan påverka hushållskunders framtida substitution av traditionell fast telefoni med mobil telefoni och/eller någon form av IP-baserad telefoni. Den sammanfattande bedömningen är att det finns skäl att betrakta den kategori av IP-baserad telefoni som erbjuds av leverantörer som kontrollerar accessnätet som i tillfredsställande mån utbytbar med traditionell fast telefoni. När det gäller övriga kategorier av IP-baserad telefoni och mobil telefoni är den sammanfattande bedömningen att de inte i tillfredsställande mån är utbytbara med traditionell fast telefoni. Implikationerna av denna bedömning är delvis avhängigt hur kommissionens rekommendation om relevanta marknader kommer att se ut vid tidpunkten för Post- och telestyrelsen 7

nästa generations SMP-beslut. I förhållande till den nu gällande rekommendationen är implikationen att IP-baserad telefoni som erbjuds av leverantörer som kontrollerar accessnätet bör inkluderas dels i marknad 1 och marknad 3. I förhållande till det förslag om ny rekommendation är implikationen att IP-baserad telefoni som erbjuds av leverantörer som kontrollerar accessnätet bör inkluderas i marknad 1. 8 Post- och telestyrelsen

1 Inledning 1.1 Bakgrund I februari 2002 enades EU-parlamentet och ministerrådet om ett regelverk i EU inom området för elektronisk kommunikation. Ett av huvudsyftena med det nya regelverket är att öka nyttan för användare och konsumenter i fråga om urval, pris och kvalitet genom att främja och säkerställa effektiv konkurrens. De nationella regleringsmyndigheterna skall därför inom sitt territorium och i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningens principer definiera vilka marknader som inte kännetecknas av effektiv konkurrens. Detta görs genom att de nationella regleringsmyndigheterna utför marknadsanalyser enligt de regler som anges i ramdirektivet. Reglerna innebär att marknadsanalyser, som innefattar bedömning av operatörer med betydande inflytande görs i tre steg. För det första skall den relevanta marknaden definieras. För det andra skall en analys genomföras för att bestämma om marknaden kännetecknas av effektiv konkurrens och om så inte är fallet skall operatörer med betydande inflytande utnämnas. För det tredje skall skyldigheter utses för operatörer som har utnämnts i det andra steget. De nationella regleringsmyndigheterna utgår från den rekommendation som kommissionen ger över vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa regleringsskyldigheter. När de nationella regleringsmyndigheterna utför sina bedömningar skall dessa baseras på respektive lands nationella förhållanden. I och med att egenskaper hos produkter och tjänster utvecklas och möjligheter till substitution på efterfråge- och utbudssidorna förändras, kan definitionen av relevanta marknader ändras med tiden. Ovanstående innebär att regleringsmyndigheterna regelbundet skall övervaka marknadsutvecklingen på de identifierade delmarknaderna och genomföra översyner av tidigare gjorda analyser. Substitutionsanalysen som presenteras i denna rapport är en del av det översynsarbete av de definierade marknaderna som PTS har inlett. Den fokuserar på det första av de tre nämnda stegen i marknadsanalysen genom att ur olika aspekter, belysa om det finns skäl att förändra definitionen av de två marknader som kommissionen i den ursprungliga rekommendationen angav som lämpliga att förhandsreglera. Det som speciellt reds ut är huruvida antingen mobil telefoni och/eller IP-baserad telefoni kan betraktas som likvärdig med traditionell fast telefoni och därmed föranleda en revidering av tidigare gjorda marknadsdefinitioner. I den nu gällande, fortsättningsvis benämnd ursprungliga, rekommendationen identifierade kommissionen 18 relevanta marknader, varav sex relevanta Post- och telestyrelsen 9

slutkundsmarknader och 12 relevanta grossistmarknader. Kommissionen bedömde således att dessa marknader var i behov av förhandsreglering om effektiv konkurrens skulle kunna säkerställas. De marknader som berörs i denna substitutionsanalys är: 1. Tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll. 3. Allmänt tillgängliga lokala/och eller nationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll. I juni 2006 publicerade kommissionen ett förslag till en ny rekommendation om relevanta marknader. I detta förslag har antalet relevanta slutkundsmarknader bantats ned till en (1) och antalet grossistmarknader har bantats ned till 11. Den relevanta slutkundsmarknaden är i förslaget definierad som 1. Tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för såväl hushållskunder som för andra kunder än hushåll. Telefonitjänstmarknaderna (3-6) föreslås således försvinna från listan över marknader vilka kräver förhandsreglering för att kännetecknas av effektiv konkurrens. Kommissionen gör bedömningen att förhandsregleringen på grossistnivå, däribland förval och prefix är tillräcklig för att telefonitjänstmarknaderna på slutkundsnivå skall fortsätta utvecklas mot effektiv konkurrens. Kommissionen gör därmed samma bedömning som PTS tidigare gjort utifrån svenska förhållanden. I substitutionsanalysen beskrivs och analyseras trots detta efterfrågeutvecklingen för telefonitjänster. Anledningen är att, ur ett slutkundsperspektiv handlar efterfrågan inte enbart om att köpa en tillträdesprodukt eller att köpa telefonitjänsten, dvs slutkunden köper inte en tillträdesprodukt för dess egen skull, utan för att kunna ringa och ta emot samtal. Genom att betrakta utvecklingen på både tillträdes- och telefonitjänstmarknaderna kan en förståelse för omfattningen av substitutionsgraden mellan olika slag av telefonislag erhållas. När det gäller tillträdesmarknaderna 1 och 2 menar kommissionen att erfarenheten från de marknadsanalyser och notifieringar som nationella regleringsmyndigheter har vidtagit sedan 2003, visar att det inte finns några signifikanta eller systematiska skillnader mellan avtalsvillkor för hushållskunder och andra kunder (företag och organisationer) ifråga om tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt. På basis av detta föreslår kommissionen därför att de tidigare separata relevanta marknaderna slås ihop till en gemensam relevant marknad för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt. I den föreliggande substitutionsanalysen har kommissionens förslag beaktats. När det gäller sammanslagningen av tillträdesmarknaderna har substitutionsanalysen genomförts utifrån hypotesen att PTS ser att tillträdesmarknaderna mot bakgrund av nationella förhållanden även fortsättningsvis skall vara uppdelade som i den 10 Post- och telestyrelsen

ursprungliga rekommendationen. Denna arbetshypotes hindrar inte att PTS kan komma att förespråka en annan ståndpunkt i ett senare skede. 2 1.2 Syfte Projektets syfte är att analysera huruvida de nu, enligt PTS beslut, 3 gällande marknadsavgränsningarna bör revideras till följd av realiserade förändringar i efterfråge- och utbudsmönster vad gäller telefonislagen mobil telefoni, traditionell fast telefoni och olika kategorier av IP-baserad telefoni. Projektet genomförs i form av en substitutionsanalys och inom ramen för det SMP-arbete som bedrivs på Post- och Telestyrelsen. Det är inte projektets uppgift att fatta beslut i frågan om hur den relevanta produktmarknaden bör avgränsas. Detta kommer att ske inom ramen för den kommande marknadsöversynen. 1.3 Metod Metoden för att utreda hur marknaderna bör avgränsas följer kommissionens rekommendationer om hur regleringsmyndigheterna bör gå tillväga för att avgränsa relevanta produktmarknader. Detta innebär bland annat att försök har gjorts att operationalisera det så kallade SSNIP-testet. Detta test beskrivs mer utförligt i kapitel 4. I rapporten undersöks i vilken omfattning som olika kategorier av IP-baserad telefoni respektive mobil telefoni på grund av sina egenskaper, sitt pris och i viss mån även tilltänkt användning av konsumenterna kan betraktas som utbytbara med den traditionella fasta telefonin. Den faktiska marknadsutvecklingen på de relevanta marknaderna beskrivs och analyseras i termer av hur hushållskunder i praktiken väljer mellan de olika telefonitjänsterna. PTS har även beskrivit och analyserat vilka omständigheter som talar för respektive emot, att graden av substitution kommer att öka under de närmaste åren. Arbetet med uppdraget har bedrivits i projektform inom PTS. Som underlag till marknadsbeskrivningarna har två konsultstudier använts som PTS har låtit göra: - Beskrivning av marknaden för IP-baserad telefoni ur slutanvändarens perspektiv, HiQ Data AB - IP-telefoni ur ett konkurrensperspektiv, A-focus AB. 2 Under hösten 2006 kommer PTS att lämna synpunkter på kommissionens förslag. 3 Jämför beslut 04-6945/23 när det gäller marknad 3 och beslut 04-6943/23, a när det gäller marknad 1. Post- och telestyrelsen 11

Därutöver har i arbetet använts de marknadsdata som PTS tar fram i sitt löpande arbete med marknadsanalyser. PTS har i arbetet även intervjuat leverantörer av access- och kommunikationstjänster. Samråd har skett med Konkurrensverket. 1.4 Disposition Rapportens fortsättning är disponerad enligt följande. I kapitel 2 återfinns en beskrivning av IP-baserad telefoni. I detta kapitel introduceras också den indelning av IP-baserad telefoni i fyra olika kategorier som används i rapporten. Rapporten innehåller inte en motsvarande beskrivning av mobil telefoni. Det beror på att det för den föreliggande substitutionsutredningens skull inte finns anledning att särskilja mellan olika kategorier av mobil telefoni. I kapitel 3 sätts föreliggande substitutionsutredning in i ett europeiskt sammanhang genom en kortfattad genomgång av hur ett urval av PTS europeiska systermyndigheter har resonerat i frågan om huruvida IP-baserad telefoni och mobil telefoni skall inkluderas i marknaderna 1 och 3 eller inte. I kapitel 4 beskrivs det av Kommissionen rekommenderade tillvägagångssättet vid avgränsning av relevanta marknader. Den egentliga utredningen har delats in i tre steg, vilket i rapporten motsvaras av kapitlen 5 7. I kapitel 5 genomförs det första av dessa steg genom att marknadsutvecklingen för de olika slagen av telefoni beskrivs. I kapitel 6, som motsvarar utredningens andra steg, jämförs egenskaperna hos mobil telefoni respektive de olika kategorierna av IP-baserad telefoni med de egenskaper som PTS i tidigare beslut definierade som karaktäristiska för de relevanta produktmarknaderna. I det avslutande steget, dvs kapitel 7, ligger fokus på att diskutera hinder och drivkrafter för hushållskundernas framtida möjligheter att substituera den traditionella fasta telefonin mot endera IP-baserad telefoni eller mobil telefoni. I rapportens åttonde och avslutande kapitel återfinns en sammanfattande bedömning av huruvida resultatet av den genomförda utredningen bör påverka avgränsningen av de aktuella marknaderna vid den kommande marknadsöversynen. 12 Post- och telestyrelsen

2 Olika kategorier av IP-baserad telefoni Begreppet IP-baserad telefoni används i olika sammanhang och med olika innebörd och omfattar olika typer av telefoni där Internetprotokollet (IP) är bärare för tjänsten. I rapporten delas IP-baserad telefoni in i olika kategorier beroende på om tjänsteleverantören förfogar över egen access, om slutanvändaren kan ringa nödsamtal, om slutanvändaren kan nå användare av nummer ur den svenska nummerplanen för telefoni samt om tjänsten är fast eller nomadisk (dvs om tjänsten är knuten till en fast anslutningspunkt plats eller om användaren kan ta med sig tjänsten till annan anslutning). 4 Dessa är de vanligast förekommande formerna för IP-baserad telefoni i Sverige i dag. Det skall noteras att denna indelning i fyra kategorier inte är den enda tänkbara. Att det finns andra indelningsgrunder framgår i kapitel 3. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xsdl xsdl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl m.fl Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl Figur 2:1 Olika typer av IP-baserad telefoni Accessnätet kan vara ett fiber-lan 5, ett returaktiverat kabel-tv nät eller xdsl 6 över befintligt traditionellt kopparnät. I bilden ovan återges samtliga fall. I kommande avsnitt behandlas varje kategori närmare. 2.1 Kategori A - Fast IP-baserad telefoni I kategori A fast IP-baserad telefoni - kontrollerar tjänsteleverantörer accessnätet och kan därmed kontrollera nätets egenskaper. Tjänsten möjliggör samtal till nummer i den svenska nummerplanen för telefoni och möjliggör nödsamtal. Nomadisk användning kan vara tekniskt möjlig inom tjänsteleveran- 4 Jämför PTS rapport till regeringen Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. PTS-ER-2006:15. 5 LAN Local Area Network 6 DSL Digital Subscriber Line Post- och telestyrelsen 13

törens accessnät, men de tjänster som tillhandahålls idag har begränsats till fast telefoni som inte kan flyttas geografiskt av slutanvändaren. Tjänster inom denna kategori marknadsförs som en ersättning för traditionell fast telefoni till såväl hushåll som företag. Det finns egentligen inget krav på koppling till Internet, även om accessleverantören i praktiken oftast erbjuder detta tillsammans med denna typ av IP-baserad telefoni. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 2:2 Fast IP-baserad telefoni (Kategori A) Tjänsteleverantörer uppgraderar och/eller bygger ut sina befintliga nät till all-ip i syfte att erbjuda hushåll bredbandsaccess, telefonabonnemang och TV via en och samma access. Dessa tjänsteleverantörer har vanligtvis inte i första hand byggt sin infrastruktur för telefoni men har, genom uppgradering av näten, numera möjligheten att tillhandahålla telefoni. Genom denna uppgradering kan tjänsteleverantörer öka intäkten per kund. Prestanda och säkerhet kan göras jämförbara med traditionell fast telefoni. I likhet med tjänsteleverantörer som riktar sig till hushåll uppgraderar även leverantörer på företagsmarknaden sin infrastruktur till all-ip för att kunna leverera flera tjänster över en gemensam infrastruktur. I motsats till hushållsmarknaden har det på företagsmarknaden under lång tid förekommit en mångfald av tjänster och tekniska lösningar för telefoni. Exempel på access- och tjänsteleverantörer till hushållsmarknaden är Bredbandsbolaget och Com Hem. Exempel på leverantörer till företagsmarknaden är TDC Song och Telenor. 2.2 Kategori B - Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal I kategori B nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal - levererar tjänsteleverantörer tjänsten över annan accessleverantörs nät. De erbjuder IP-baserad telefoni som en separat tjänst och inte paketerad med bredbandsaccessen. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet. Tjänsten möjliggör samtal till nummer i svenska nummerplanen för telefoni och möjliggör nödsamtal. Nomadisk användning är möjlig över olika accessleverantörers nät och i vissa fall är även mobil användning möjlig. Tjänsten 14 Post- och telestyrelsen

marknadsförs av vissa leverantörer som ersättning för traditionell fast telefoni, av andra som nomadiskt alternativ till traditionell fast telefoni. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 2:3 Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal (Kategori B) Aktörerna är en heterogen grupp där produkterbjudanden och marknadsföring skiljer sig beroende på företagens övriga verksamhet. Gemensamt är dock att de i sin marknadsföring tydliggör en skillnad mellan den IP-baserade telefonitjänsten och den traditionella telefonitjänsten. Exempel på leverantörer är Affinity Telecom, Cellip, Digisip, Tele2 och Telia Sonera. 2.3 Kategori C - Nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal I kategori C nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal levererar tjänsteleverantören tjänsten över annan accessleverantörs nät. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet. Samtliga lösningar kan användas nomadiskt om användaren så önskar, mobila lösningar finns i vissa fall. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 2:4 Nomadisk IP-baserad telefoni utan möjlighet att ringa nödsamtal (Kategori C) Tjänsteleverantören erbjuder en tjänst som kan nå eller bli nådd via traditionella telefonnummer ur den svenska nummerplanen för telefoni, men kan inte koppla fram nödsamtal. Tjänsten är enligt lagens (2003:389) om elektronisk Post- och telestyrelsen 15

kommunikation (EkomL) definition inte en telefonitjänst. Exempel på leverantör är Skype In/Out. 2.4 Kategori D - Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer I kategori D Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer - levererar tjänsteleverantören tjänsten över annan accessleverantörs nät. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet. Tjänsten möjliggör inte samtal till nummer i svenska nummerplanen för telefoni och möjliggör därmed inte heller nödsamtal. Nomadisk användning är möjlig och i vissa fall är även mobil användning möjlig. Tjänsten är enligt EkomL:s definition inte en telefonitjänst. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 2:5 Illustration av IP-baserad telefoni utan koppling till traditionella telefonnätet (Kategori D) Tjänsteleverantören erbjuder en programvara för datorer som gör det möjligt för användarna att ringa varandra via Internet. De adresserar användare inom den egna tjänsten med användarnamn och saknar stöd för extern adressering. Dessa tjänsteleverantörer har definierat telefoni på ett annorlunda sätt genom att se telefonin som en datorapplikation. Leverantörerna tillhandahåller även andra applikationer såsom chat, fildelning, adressböcker etc. Den egna marknadsföringen från dessa aktörer är marginell, dock har de fått mycket massmedial uppmärksamhet som hjälper till att sprida allmän kännedom om dem. De marknadsför tjänsten som billig röstkommunikation, att det är något annorlunda än traditionell telefoni är uppenbart för användaren och behöver inte marknadsföras särskilt. Exempel på aktörer är Google Talk, Microsoft (MSN Messenger) Skype Classic och Yahoo Messenger. 2.5 Sammanfattning av de olika kategorierna av IP-baserad telefoni Sammanfattningsvis finns fyra olika kategorier av IP-baserade tjänster på marknaden vilket kan illustreras på följande sätt, se figur 2:6. 16 Post- och telestyrelsen

Når nödnummer A B Når inte nödnummer C D : Når nummer i svenska nummerplanen för telefoni : Når ej nummer i svenska nummerplanen för telefoni : Nomadisk Figur2: 6 Illustration av förhållandet mellan de olika typerna av IP-baserad telefoni För fast IP-baserad telefoni (kategori A) tillhandahålls tjänst och access av samma leverantör. Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal (kategori B) och nomadisk IPbaserad telefoni utan nödsamtal (kategori C) kan förmedla samtal till nummer i nummerplanen för telefoni. Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer (kategori D) saknar anslutning till det traditionella telefonnätet. Post- och telestyrelsen 17

3 Hur resonerar andra europeiska regleringsmyndigheter i fråga om substitution? Den ökande användningen av IP-baserad telefoni är, som nämnts tidigare, en global företeelse. I många länder diskuteras för närvarande den IP-baserade telefonins påverkan på marknaden och om, och i så fall i vilken omfattning, det gällande regelverket måste anpassas till utvecklingen. Olika länder har olika inställning till IP-baserad telefoni från att förbjuda en del former av IP-baserad telefoni till att vilja främja utvecklingen. 7 I Europa har signalerna från europeiska kommissionen varit tydliga man vill ha en light touch -reglering för IP-baserad telefoni för att möjliggöra utveckling av nya tjänster. 8 Kommissionen skiljer mellan managed och unmanaged VoB (Voice over Broadband) 9 och skiljer härvid mellan tjänster där leverantören kan, respektive inte kan, kontrollera servicekvaliteten (QoS). Den 28 juni 2006 lade kommissionen fram ett förslag till ny rekommendation om relevanta marknader. I detta förslag skriver kommissionen att regleringsmyndigheterna med avseende på nationella förhållanden skall undersöka ett antal indikatorer vid en analys av om IP-baserad telefoni skall inkluderas i slutkundsmarknaderna. 10 Med hjälp av bland annat dessa indikatorer skall regleringsmyndigheterna bedöma huruvida IPbaserad telefoni utövar ett konkurrenstryck på den traditionella fasta telefonin. I förslaget till ny rekommendation skriver kommissionen att de marknadsanalyser som vidtagits hittills indikerar att tillgängligheten till VoB tjänster har ökat inom EU. Huruvida substituerbarhet råder mellan VoB och traditionell telefoni 11 beror av ett antal faktorer så som produktegenskaper, nummerfrågor, QoS, prissättning och bredbandspenetration. I länder där bredbandspenetrationen är signifikant, kan VoB tjänster utöva ett konkurrenstryck på smalbandstelefonitjänster, givet att den dominerande operatören inte kan prisdiskriminera mellan kunder som enbart har smalbandsanslutning och kunder som också har bredbandsanslutning. Där utbytbarhet existerar, skall VoB inkluderas i marknaderna för samtalstjänster på slutkundsnivå. Skillnader i kvalitet och egenskaper mellan produkterna (till exempel huruvida konventionella terminaler/telefoner kan användas och huruvida datorn måste var påslagen för att ta emot samtal) leder kommissionen till att för närvarande betrakta unmanaged VoB som mindre av ett substitut för smalbandstelefoni än managed VoB. På sikt kan denna skillnad emellertid försvinna i takt med att kvaliteten på unmanaged VoB förbättras och tekniska funktioner förändras. PTS arbetar tillsammans med övriga europeiska regleringsmyndigheter för att komma fram till en gemensam syn i olika frågor rörande IP-baserad telefoni. I 7 GSR 2005 Discussion Paper, VoIP and Regulation, november 2005. ITU 8 Tal av kommissionär Viviane Reding den 10 oktober 2005 9 Även begreppet IP telephony används av kommissionen. 10 Se bla kommissionens kommentar till ARCEPs notifiering SG-Greffe (2005) D/205048 11 Kommissionen använder uttrycket narrowband telephony (smalbandstelefoni). 18 Post- och telestyrelsen

ERG:s 12 Common Statement for VoIP regulatory approaches från den 11 februari 2005 anges en gemensam policy för IP-baserad telefoni i Europa. Målsättningen är att - stödja utvecklingen och användningen av IP-baserade telefonitjänster i Europa - stödja en harmoniserad inställning till IP-baserad telefoni i Europa. För att illustrera problematiken som omgärdar frågan huruvida och i så fall vilken kategori av IP-baserad telefoni som skall betraktas som utbytbar med traditionell fast telefoni, ges nedan en kortfattad beskrivning av olika europeiska regleringsmyndigheters ställningstagande. Det har visat sig vara relativt svårt att hitta information och publicerat material som talar om hur andra europeiska regleringsmyndigheter hittills har arbetat med frågan om huruvida IP-baserad telefoni skall betraktas som utbytbar med traditionell telefoni. Det beror antagligen på att de flesta myndigheter inte har arbetat med frågan särskilt länge. Begreppsfloran för IP-baserad telefoni varierar dessutom mellan de olika regleringsmyndigheterna vilket gör det hela något svåröverskådligt. Det innebär även att det kan vara komplicerat att jämföra olika länder med varandra. Strävan har varit att jämföra respektive regleringsmyndighets uppdelning av IP-baserad telefoni med den uppdelning som PTS gör. De länder som återfinns i jämförelsen har valts ut för att informationen har ansetts intressant och relevant för substitutionsanalysen. 13 I detta kapitel finns, förutom information om huruvida IP-baserad telefoni har inkluderats i de relevanta marknaderna, även viss information om hur de olika länderna ser på substitution från fast telefoni till mobil telefoni. Det skall återigen poängteras att detta inte är någon helhetsstudie, utan skall ses som information som förhoppningsvis kan ge en grov bild av hur vissa länder hittills har hanterat frågan. 12 European Regulators Group, samarbetsorgan för regleringsmyndigheter inom EU 13 Informationen om IP-baserad telefoni baseras främst på information från och genom Cullen International, t.ex. så kallade flashar från Cullen och länkar till exempelvis Kommissionens kommentarer. http://www.cullen-international.com/documents/cullen/prindex.cfm Post- och telestyrelsen 19

3.1 Nederländerna 14 3.1.1 IP-baserad telefoni Den holländska regleringsmyndigheten, OPTA, notifierade marknad 1-6 den 4 november 2005. Myndigheten inkluderade managed VoB i marknaderna 1-6. Den holländska regleringsmyndigheten, OPTA, skiljer på: - Voice over Broadband (VoB), som tillhandahålls av operatörer som innehar egen bredbandsaccess, även kallat managed VoB. Servicekvaliteten betraktas som likvärdig med kvaliteten för traditionell fast telefoni. Med den kategorisering som PTS använder i rapporten motsvarar detta kategori A, och; - Voice over the Internet (VoI), även kallat unmanaged VoB, som tillhandahålls av operatörer som inte innehar bredbandsaccess. Unmanaged VoB innebär ofta lägre servicekvalitet än vad som gäller för den traditionella fasta telefonitjänsten. Vidare krävs dessutom ofta headset eller mikrofon för att kunna prata/lyssna. Datorn måste även vara påslagen för att kunna ringa eller ta emot samtal. Detta motsvaras bäst av kategori D enligt den kategorisering som PTS använder i föreliggande rapport. De kategorier som PTS benämner B och C i rapporten är svåra att placera in i någondera av OPTAs kategorier VoB och VoI. I rapporten Potential competition problems in voice-over-broadband service från november 2005, skriven för OPTA av konsultföretaget Oxera diskuteras olika konkurrensaspekter rörande VoB-tjänster. Rapporten skrevs på grund av meningsskiljaktigheter mellan regleringsmyndigheten och den dominerande operatören KPN. Meningsskiljaktigheterna härrörde från att OPTA i juli 2005 föreslog att bredbandstelefoni (VoB) skulle ingå i samma relevanta marknad som fast telefoni för såväl samtal som tillträde. OPTA föreslog även en skyldighet om prisreglering för att hindra KPN att underprissätta VoB-tjänster. KPN höll inte med och lät skriva två konsultrapporter för att bemöta OPTAs förslag. Oxeras rapport skrevs för att bemöta dessa två konsultrapporter. Av Oxeras rapport framgår bland annat att användningen av VoB ännu är begränsad i Holland, men att OPTA uppskattar att VoB kommer att stå för mellan 10 och 30 procent av alla anslutningar år 2008. Enligt OPTA innebär detta att VoB utsätter tillhandahållandet av traditionella telefonitjänster för ett betydande konkurrenstryck och följaktligen skall inkluderas i marknaderna för tillträde och samtal. KPN å andra sidan, hävdar att denna slutsats mycket väl skulle kunna se annorlunda ut om analysen tog sin utgångspunkt i VoB istället för i traditionell fast telefoni. På så vis skulle hänsyn tas till möjligheten att relevanta marknader kan definieras assymetriskt, dvs. även om VoB begränsar utvecklingen 14 Informationen har främst hämtats från Cullen International, EU Telecommunications flash message 181/2005, Europeiska Kommissionens kommentarer från den 2 december 2005 SG- Greffe (2005) D/206586 samt från konsultföretaget Oxeras rapport Potential competition problems in voice-over-broadband services, Report prepared for OPTA, November 2nd 2005. 20 Post- och telestyrelsen

av fast telefoni, är det inte säkert att fast telefoni begränsar utvecklingen av VoB. Oxera menar dock att hänsyn måste tas till de kopplingar som finns mellan VoB å ena sidan och fast telefoni och bredbandstjänster å andra sidan. Kopplingar som skulle kunna innebära att marknadsmakt förs över från traditionell fast telefoni och/eller bredbandsaccess till tillhandahållandet av den framväxande tjänsten VoB. Konsultföretaget Oxera pekar på vissa argument som ovan nämnda konsultrapporter tar upp, men som Oxera inte håller med om. Enligt Oxera framgår det exempelvis i de båda övriga konsultrapporterna att man anser att en marknadsbeskrivning som utgår från VoB är svår att göra utan att ha empiriska bevis för det. Exempelvis är det svårt att veta hur priskänsliga konsumenterna är rörande VoB-tjänster både vad gäller den faktiska prisnivånivån och prisnivån i relation till prisnivån för traditionell fast telefoni. Dessutom hävdas i den ena rapporten att det är osannolikt att fast telefoni skulle verka konkurrensbegränsande på utvecklingen av VoB. Argument för detta ställningstagande är bland annat lägre kostnader för att tillhandahålla VoB och lägre slutkundspriser jämfört med PSTN 15, att vissa funktioner skiljer sig åt mellan PSTN och VoB (t.ex. nomaditcitet), samt att det är osannolikt att konsumenter som redan har valt VoB skulle gå tillbaka till den traditionella fasta telefonitjänsten (assymetrisk substitution). Oxera håller visserligen med om att det finns många osäkerhetsfaktorer om hur den framtida utvecklingen av VoB kommer att te sig. Oxera hävdar dock med säkerhet att de företag som i dagsläget tillhandahåller VoB inte primärt konkurrerar med andra företag som tillhandahåller denna tjänst, utan med företag som tillhandahåller traditionell fast telefoni. I dagsläget, och troligen under ett antal år framöver, utövar således traditionell fast telefoni ett konkurrensbegränsande tryck på utvecklingen av VoB. 3.1.2 Fast-mobil substitution OPTA har även uppmärksammat fenomenet fast mobil substitution och att detta i framtiden kan medföra en förändring i hur relevanta marknader avgränsas. OPTA skriver i sin analys av marknaden för fast telefoni att: De facto the mobile networks are the only relevant infrastructure-based access competitive alternative in the residential market. Although OPTA currently concludes that mobile access does not belong to the same relevant market as fixed narrowband access, substitution needs further attention in the near future. If the degree of substitution develops at the same speed as in the last years, a critical loss analysis may generate a different conclusion in a few years. På uppdrag av OPTA har konsultföretaget Ovum genomfört en studie om fast till mobil substitution i Nederländerna. I rapporten kan bland annat utläsas att det 15 Ett PSTN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund. Vanligtvis äger operatören huvudledningen eller hyr den av en nätoperatör (exempelvis genom fullt eller delat tillträde) eller köper en grossistprodukt för telefonabonnemang. Post- och telestyrelsen 21

finns ett samband mellan penetration av mobil telefoni och ett lands GDP PPP 16 per capita. Om GDP PPP per capita ligger över en viss nivå är den ökade bekvämligheten med mobilitet en faktor för adoption av mobil telefoni. I den marknadsundersökning som tas upp i denna rapport har konsultföretaget, på grund av svårigheter med att förstå hur marknaden skulle reagera på en introduktion av VoIP, valt att exkludera den effekt som VoIP kan ha på substitutionen från fast telefoni till mobil telefoni. I rapporten framgår att substitution från fast till mobil telefoni finns, men Ovum tror inte att det är många som kommer att överge sin fasta anslutning för att endast använda mobil anslutning. I rapporten pekar också Ovum på olika scenarios för utvecklingen av substitution från fast till mobil telefoni och anser att en gradvis samtalssubstitution kommer att vara den mest troliga utvecklingen: priskonkurrens mellan mobiloperatörer och senare lanseringen av 3G kommer att göra mobil telefoni biligare. Denna utveckling, tillsammans med bekvämlighetsfördelen med mobil telefoni, tror man kommer att stimulera en gradvis migration från fast telefoni till mobil telefoni. 17 3.2 Frankrike 18 3.2.1 IP-baserad telefoni Den franska regleringsmyndigheten, ARCEP, notifierade marknaderna 1 6 den 29 juli 2005. ARCEP skiljer på: - Voice over Broadband (VoB), där leverantören av bredbandsanslutningen har kontroll över det paketbärande accessnätet och därmed har kontroll över servicekvaliteten. Kvaliteten är likvärdig med kvaliteten på traditionell telefoni. Denna form av telefoni kallas även managed IP telephony. Med den kategorisering som PTS använder i rapporten motsvaras detta bäst av kategori A. - Voice over Internet (VoI), där telefonin generellt sett inte levereras av bredbandsleverantören och där man måste ha en PC uppkopplad för att ringa och ta emot samtal. Denna form av telefoni kallas även unmanaged IP telephony. Operatören som levererar telefonitjänsten har inte kontroll över det underliggande accessnätet och kan därför inte heller garantera kvaliteten på tjänsten. Kvaliteten på VoI är betydligt lägre än kvaliteten på 16 GDP PPP Gross Domestic Product Purchasing Power Parities. Beräkningar som görs av ett antal internationella organisationer, t.ex. OECD och EUROSTAT som bland annat kan användas som underlag för att utvärdera hur telekomsektorn står sig i jämförelse med övriga ekonomin i exv. EU. 17 Fixed Mobile Substitution in the Netherlands. Market research and high level strategic analysis for OPTA. Undertaken by Nadia Griffiths & Angel Dobardziev, Ovum, 5th December 2003. 18 Informationen har hämtats från Cullen International, EU Telecommunications flash message 125/2005 samt Europeiska Kommissionens kommentarer från den 15 september 2005 SG-Greffe (2005) D/205048 22 Post- och telestyrelsen

den traditionella telefonitjänsten Med den kategorisering som PTS använder i rapporten motsvarar detta bäst av kategori D. Med den kategorisering som PTS använder i rapporten är det svårt att placera in IP-baserad telefoni av kategori B och C i någondera av ARCEPs kategorier VoB och VoI. ARCEP inkluderar VoB-tjänster i de relevanta slutkundsmarknaderna för telefonitjänster via fast nätanslutningspunkt (marknad 3-6). Myndigheten pekar på att VoB-tjänster har samma funktionaliteter som traditionell telefoni, exempelvis att det går att ringa in- och utgående samtal och att servicekvaliteten är densamma som för PSTN-telefoni. Dessutom är telefonerna som används för VoB-tjänster lika de som används för traditionell telefoni. Detta till skillnad mot VoI som än så länge väsentligt skiljer sig från den traditionella telefonin. ARCEP menar alltså att VoB och traditionell PSTN tillhör samma relevanta marknad. Vad beträffar det konkurrenstryck som VoB utövar på traditionell telefoni, konstaterar ARCEP att mellan 30 och 40 procent av de franska hushållen har tillgång till bredbandsaccess och därför med lätthet skulle kunna byta till VoBerbjudanden. Data från ARCEP indikerar att PSTN-priser tenderar att ligga på samma nivå som de VoB-telefonitjänster som ligger på den lägre prisnivån. Dessutom menar ARCEP att det faktum att France Telecom har en USOskyldighet att över hela landet tillhandahålla likvärdiga slutkundspriser för anslutning och samtal för hushåll innebär att prissänkningar på PSTN-samtal skulle gynna samtliga hushåll, även de hushåll som saknar bredbandsanslutning. Av detta drar ARCEP slutsatsen att VoB och PSTN-tjänster utövar ett konkurrenstryck på varandra. Vad gäller marknaden för tillträde, marknad 1-2, exkluderar dock ARCEP sådana anslutningsprodukter som sker via bredband och som i huvudsak är avsedda för andra ändamål än för taltelefoni (t.ex. bredband med hög hastighet och/eller tvsändning). Detta grundar myndigheten på att den anslutningsprodukt som behövs för att kunna ringa eller ta emot samtal via bredbandet är en form av sidotjänst till den huvudsakliga tjänsten (t.ex. broadcasting). Konsumenterna köper alltså inte dessa produkter som ersättning för den traditionella telefonianslutningen och de är därför inte, ur ett efterfrågeperspektiv, att betrakta som substitut till PSTNanslutning. Myndigheten tror dock att det i framtiden kommer att bli vanligare med erbjudanden som enbart eller i huvudsak är inriktade på telefonitjänsten. I sådana fall är det enligt ARCEP troligt att anslutningen kan ses som ett substitut till PSTN-anslutning. 3.2.2 Fast mobil substitution Förekomsten av fast till mobil substitution föranleder inte ARCEP att definiera marknaderna för fast och mobil telefoni som tillhöriga samma relevanta marknad. Huvudargumentet är att de mobila tjänsterna inte kan ersättas av de fasta tjänsterna. Det beror dels på att mobilitetsfunktionen naturligen leder till att användaren uppfattar de två slagen av telefonitjänster som annorlunda. ARCEP menar att man emellertid kan observera en begränsad substituerbarhet mellan de två slagen av tjänster. I sin analys av grossistmarknaden för mobilsamtal har Post- och telestyrelsen 23

myndigheten påpekat att det inte råder substituerbarhet mellan fast och mobil telefoni. ARCEP kommer således fram till samma separation mellan marknaderna för mobiltelefonitjänster och tjänster avseende fast telefoni som kommissionen har föreslagit i sin rekommendation om relevanta marknader. 19 3.3 Norge 20 3.3.1 IP-baserad telefoni Den norska regleringsmyndigheten, NPT, notifierade marknaderna 1-6 den 2 mars 2006. VoB-tjänster som möjliggör any-to-any communications ingår enligt NPT i marknaderna 1 6. Any-to-any communications innebär vanligen: - gränssnitt till PSTN/ISDN; och - användning av E.164 nummer från den nationella nummerplanen Den norska regleringsmyndigheten räknar både VoIP och VoPI (voice over public Internet) som VoB-tjänster. I rapporten Analyser av sluttbrukermarkedene for offentlige telefonitjenester i fastnett från den 15 september 2005, kan man bland annat läsa om NPTs kategorisering av bredbandstelefoni. I rapporten skiljer NPT mellan tre huvudsakliga kategorier av bredbandstelefoni: - Bredbandstelefoni som normalt har ett samtrafikgränssnitt till PSTN/ISDN-nätet och använder sig av telefonnummer från nummerplanen. Det går alltså att både ringa samtal till och ta emot samtal från PSTN-nätet. Operatörerna i den här kategorin erbjuder antingen både bredbandsanslutning och bredbandstelefoni till abonnenten, eller endast bredbandstelefoni (och utnyttjar då någon annan operatörs nät för bredbandsaccessen). Med den kategorisering som PTS använder i föreliggande rapport motsvaras detta bäst av kategori A och B. NPT anser att denna kategori är ett substitut till traditionell telefoni och därmed skall ingå i marknad 1-6. - Bredbandstelefoni där abonnenten, förutom att kunna nå andra abonnenter med samma lösning, även har möjlighet att antingen ringa samtal ut till, eller motta samtal från, PSTN/ISDN-nätet. Här talar man om peer-to-peer-baserad telefoni men där slutanvändaren genom en tilläggstjänst har möjlighet att antingen ringa ut till telefoner i PSTN/ISDN-nätet, eller att ta emot samtal från telefoner i PSTN/ISDNnätet, men inte båda delarna. NPT ser denna lösning som ett komplement till traditionell telefoni. Med den kategorisering som PTS använder i föreliggande rapport motsvaras detta bäst av kategori C. 19 ARCEP, mailkontakt med Jérémiah Juts den 6 juli 2005 20 Informationen har hämtats från Cullen International, EU Telecommunications flash message 55/2006 samt rapporten Analyser av sluttbrukermarkedene for offentlige telefonitjenester i fastnett från den 15 september 2005, publicerad av Post- og Teletilsynet i Norge 24 Post- och telestyrelsen

- Bredbandstelefoni där det inte är möjligt att nå eller ta emot samtal från abonnenter i PSTN/ISDN-nätet. Oftast sker kommunikationen via programvara för PC för att användarna skall kunna ringa varandra via Internet. NPT talar om typisk peer-to-peer-baserad bredbandsstelefoni och betraktar denna som ett komplement till traditionell telefoni. Jämfört med den kategorisering som PTS använder i föreliggande rapport motsvaras detta av kategori D. 3.3.2 Fast-mobil substitution I rapporten som nämnts ovan diskuteras även marknadsavgränsningen mellan telefonitjänst via fast anslutningspunkt och telefonitjänst via mobil anslutningspunkt. 21 I rapporten konstateras bland annat att: - Fler och fler kunder verkar välja bort den traditionella telefonitjänsten och istället endast ha mobiltelefon. Detta verkar särskilt vara en trend bland unga telefonikunder på hushållsmarknaden - De marknadsmässiga skillnaderna mellan mobil telefoni och fast telefoni har minskat de senaste åren. Främst har prisskillnaderna minskat till följd av att mobilpriserna har sjunkit. - Operatörer som har tillgång till mobilnät tycks idag i viss grad se operatörer på fastnätsidan som konkurrenter och det finns tecken på att mobiloperatörer betraktar fastnätsmarknaden som ett område för tillväxt. - Den tekniska utvecklingen bidrar till att skillnaderna mellan mobil telefoni och fast telefoni blir mindre tydlig. Exempel på detta är utbredningen av trådlösa telefoner, trådlösa nätverk (WLAN) och trådlösa huscentrallösningar. NPTs slutsats är att graden av substitution mellan fast telefoni och mobil telefoni för närvarande inte är tillräckligt hög för att mobil telefoni skall ingå i samma marknad som fast telefoni. NPT menar att det i dagsläget är relativt få personer som endast har mobiltelefon vilket bland annat förklaras av att den fasta telefonen är knuten till en plats med flera möjliga användare medan mobiltelefonen är knuten till en person. Dessutom är prisskillnaderna fortfarande stora mellan fast och mobiltelefoni, vilket är en viktig anledning för hushållskunder att inte ersätta den fasta telefonin med mobil telefoni. Därför anser NPT att det är tveksamt om en liten, men varaktig signifikant prisökning på fast telefoni skulle leda till att ett tillräckligt stort antal kunder skulle byta till mobil telefoni. NPT menar att resultatet blir detsamma om man även tittar på om det förekommer utbudssubstitution eller inte. Exempelvis finns det relativt stora skillnader i produktionskostnad mellan fast telefoni och mobiltelefoni. 21 Analyser av sluttbrukermarkedene for offentlige telefonitjenester i fastnett från den 15 september 2005, publicerad av Post- og Teletilsynet i Norge, sid 28 Post- och telestyrelsen 25