Innehåll. Skyldigheter för Lycamobile på marknaden Mobil samtalsterminering. PTS avgörande 5

Transkript

1

2 Innehåll PTS avgörande 5 1 För en ökad konkurrens och harmonisering Tidigare fattade beslut Nuvarande reglering har ökat valmöjligheterna för slutanvändarna Lycamobile omfattas av detta beslut Huvuddragen i PTS prövning Beskrivning av telefonitjänster och hur ett samtal produceras samt marknadsdata på slutanvändarnivå Marknaderna avgränsas produktmässigt och geografiskt Marknad som kan bli föremål för förhandsreglering fastställs Företag med ett betydande inflytande identifieras Skyldigheter åläggs Hur beslutet ska gälla 14 2 Beskrivning av telefonimarknaden Den mobila telefonitjänsten Anslutning till telefonnätet en grundläggande förutsättning för samtal Slutanvändaren köper tillträde till och bruk av det allmänna mobiltelefonnätet Antalet abonnemang för mobiltelefoni ökar En jämförelse mellan fasta och mobila telefonitjänster Den fasta telefonin minskar den mobila ökar Ip-baserad mobiltelefoni Beskrivning av infrastrukturen för mobila telefonitjänster Virtuella mobiloperatörer Återförsäljare Samarbeten om uppbyggnad och drift av mobila nät Från uppringande till uppringd samtalets väg genom nätet Samtrafik måste ske när flera operatörers nät måste användas Ett samtal kan delas upp i tre delar Slutanvändarens initiering av samtal originering Slutanvändarens mottagande av samtal terminering Framföring av samtal mellan olika operatörers nät transitering 26 3 Avgränsning av den relevanta marknaden PTS ska beakta kommissionens rekommendation Substitutionsanalys läggs till grund för marknadsavgränsningen Utgångspunkten terminering till mobila nätanslutningspunkter All samtalsterminering till telefonnummer för mobila telefonitjänster är substitut Samtalsterminering till andra telefonnummer än sådana avsedda för mobila telefonitjänster är inte substitut Sms är inte substitut Personsökningstjänster är inte ett substitut Slutsatserna av avgränsningen Den produktmässiga avgränsningen Den geografiska avgränsningen 37 4 Fråga om förhandsreglering av den relevanta marknaden Tre kriterier för att marknaden ska bli föremål för förhandsreglering Det första kriteriet höga och varaktiga inträdeshinder finns Det andra kriteriet tillräcklig marknadsdynamik saknas Det tredje kriteriet generella konkurrensrätten inte tillräcklig Alternativ inom den generella konkurrensrätten ska saknas Oväsentligt om konkurrensreglerna kan tillämpas eller inte Förhandsreglering ger fördelar som konkurrensrätten inte ger Den generella konkurrensrätten är inte tillräcklig Marknaden kan bli föremål för förhandsreglering 42 5 Företag med betydande inflytande Betydande inflytande finns om företaget kan uppträda oberoende Det är företagets marknadsmakt som avgör Marknadsandelarna över tid har stor betydelse 44 Post- och telestyrelsen 2

3 5.2 Företaget Lycamobile Lycamobile har ett betydande inflytande på marknaden Mobil samtalsterminering Det finns en presumtion för att Lycamobile har ett betydande inflytande Det saknas en tillräckligt stark motverkande köparmakt Lycamobile har ett betydande inflytande 49 6 Skyldigheter i syfte att skapa en effektiv konkurrens Operatörer med betydande inflytande ska åläggas minst en skyldighet Skyldigheterna ska skapa en effektiv konkurrens, vara proportionella och lämpliga Skyldigheterna ska syfta till att skapa effektiv konkurrens Skyldigheterna ska vara proportionella Skyldigheterna ska vara lämpliga 52 7 Lycamobiles skyldigheter Skyldighet att bedriva samtrafik Rättslig utgångspunkt 4 kap. 8 LEK Fungerande samtrafik krävs för att nå LEK:s övergripande mål Lycamobiles särställning ger upphov till konkurrensproblem Samtrafikskyldighet med stöd av 4 kap. 8 LEK behövs Direktförbindelse ingår Mobil samtalsterminering oavsett teknik Åtgärder för att säkerställa att slutanvändarna kan nå varandra Samtrafik ska tillhandahållas till rimliga villkor Skriftligt samtrafikavtal ska ingås på begäran Tjänsternas och produkternas omfattning ska vara ändamålsenlig Tydlig prissättning Administrativa rutiner ska vara tydligt beskrivna och medge transparens Krav på ekonomisk säkerhet ska vara objektivt sett rimliga Avtals giltighetstid, uppsägning och omförhandling Varje rimlig begäran ska tillgodoses Omedelbar underrättelse om avsikt att vägra begäran Ingen skyldighet att ingå avtal om direktavräkning när direktförbindelse saknas Skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning Rättslig utgångspunkt 4 kap. 11 och 12 LEK Prisreglering för tillträde krävs för att samtrafikskyldigheterna ska få avsedd verkan Vid val av beräkningsmetod finns ett antal faktorer att väga in i bedömningen LRIC-metoden lämplig för samtalsterminering Lycamobile ska tillämpa en kostnadsorienterad prissättning när LRIC-metoden har reviderats Lycamobile ska tillämpa en rättvis och skälig prissättning fram till dess att LRICmetoden har reviderats Skyldighet att inte diskriminera vid tillhandahållande av samtrafik Rättslig utgångspunkt 4 kap. 6 LEK Särbehandling kan leda till snedvridna konkurrensförhållanden 78 8 Lycamobiles skyldigheter för att möjliggöra insyn Insyn behövs för att se till att regleringen följs Ingen skyldighet att särredovisa Skyldighet att offentliggöra uppgifter Rättslig utgångspunkt 4 kap. 5 LEK Tillräcklig transparens genom att offentliggöra uppgifter Offentliggörandet av uppgifterna och ändringar av dem 83 9 Hur beslutet ska gälla Detta beslut gäller omedelbart Hur man överklagar 85 Post- och telestyrelsen 3

4 Figurer Figur 1 Marknadsandelar antal abonnemang för mobiltelefoni Figur 2 Samtalsminuter och intäkt mobil och fast Figur 3 Andel av originerande trafik till och från olika nät Post- och telestyrelsen 4

5 PTS avgörande Avgränsning av relevant marknad PTS avgränsar produktmarknaden Mobil samtalsterminering till Lycamobile Sweden AB:s och Lycamobile Sweden Limiteds (Lycamobiles) framföring av samtal från den hopkopplingspunkt där det överlämnats av annan operatör och fram till den nätanslutningspunkt, oavsett teknisk lösning, där slutanvändaren kan ta emot samtalet. Marknaden omfattar Lycamobiles samtalsterminering till de telefonnummer ur svensk telefoninummerplan som är avsedda för mobila telefonitjänster, och som företaget tekniskt sett kontrollerar, oavsett teknisk lösning för den uppringda slutanvändarens anslutning. PTS avgränsar den geografiska marknaden till företagets näts utbredningsområde i Sverige. I och med att Lycamobile är en virtuell mobiloperatör motsvarar den geografiska avgränsningen Lycamobiles virtuella mobila nätverk. Fastställande av marknad som kan bli föremål för förhandsreglering PTS fastställer med stöd av 8 kap. 5 och 6 LEK att den i detta beslut avgränsade marknaden Mobil samtalsterminering har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt LEK på företag på marknaden. Fastställande av företag med betydande inflytande PTS fastställer med stöd av 8 kap. 6 LEK att Lycamobile Sweden AB och Lycamobile Sweden Limited (Lycamobile) har ett betydande inflytande på den i detta beslut avgränsade marknaden Mobil samtalsterminering. Post- och telestyrelsen 5

6 1. Skyldighet att bedriva samtrafik 1. Lycamobile Sweden AB och Lycamobile Sweden Limited (Lycamobile) ska vid varje rimlig begäran bedriva samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster (den begärande operatören), dvs. Lycamobile ska vidta de åtgärder som behövs för att samtrafiken ska fungera, exempelvis ska företaget a. tillhandahålla sammankoppling av sitt och annan operatörs nät för utbyte av samtrafik (direktförbindelse), och vidta de åtgärder som krävs för att samtrafik ska kunna utbytas över hopkopplingspunkten, b. tillhandahålla samtalsterminering från den hopkopplingspunkt där det överlämnats av annan operatör och fram till den punkt, oavsett teknisk lösning, där slutanvändaren kan nås för samtal med slutanvändare som har sådant telefonnummer som omfattas av Lycamobiles marknad Mobil samtalsterminering, c. vidta de åtgärder som behövs för att slutanvändare ska kunna nå varandra på avsedda telefonnummer eller för att slutanvändare ska kunna få tillgång till tjänster i de allmänna telefonnäten, exempelvis ska Lycamobile utan dröjsmål implementera de telefonnummer ur svensk telefoninummerplan som den begärande operatören tilldelats och öppna telefonnumren för trafik. 2. Lycamobile ska vid varje rimlig begäran från annan operatör tillhandahålla de tjänster eller produkter som avses i punkten 1. Villkoren för Lycamobiles tillhandahållande ska, när den andra operatören begär det, omfatta åtminstone följande. a. Skriftligt avtal om tillhandahållandet av tjänsterna och produkterna. b. Tjänsternas och produkternas respektive omfattning ska motsvara det som Lycamobile ska tillhandahålla enligt punkten 1 och omfattningen ska medge en ändamålsenlig användning. c. Alla priser och ersättningar som den begärande operatören ska betala ska framgå av avtalet och vara uppdelade på de olika tjänster respektive produkter som ingår. När Lycamobile har rätt att ensidigt ändra ett pris eller en ersättning, ska den begärande operatören meddelas senast 90 dagar i förväg om varje faktiskt tillämpad höjning. En ensidigt bestämd höjning av pris eller ersättning får inte träda i kraft förrän efter 90 dagar från det att Lycamobile meddelat den begärande operatören om höjningen. Fristen om 90 dagar gäller inte när Lycamobile ändrar sitt pris till följd av PTS tillsyn eller beslut eller efter PTS uppdateringar eller revideringar av LRIC-modellen för mobila telefonnät eller till följd av domstols avgörande. d. Villkoren för administrativa rutiner, inklusive rutiner för Post- och telestyrelsen 6

7 fakturering, avräkning och betalning ska vara tydligt beskrivna och för ändamålet så enkelt utformade som möjligt. e. När Lycamobile som förutsättning för att tillhandahålla tjänsterna eller produkterna uppställer krav på ekonomisk säkerhet eller andra villkor för fördelning av ekonomisk risk, ska detta tydligt framgå av villkoren, inklusive på vilka grunder kreditvärdigheten prövas. Sådan säkerhet och annan riskfördelning ska vara rimlig och avspegla den ekonomiska risk som Lycamobile har dels vid avtalets ingående, dels under pågående avtalsperiod. f. Villkoren för ändring i och omförhandling av avtalet ska möjliggöra att parterna inom pågående avtalsperiod kan nå en överenskommelse om fortsatt avtal. g. Giltighetstiden ska vara skälig och uppgå till minst tre månader. Uppsägningsvillkoren ska vara skäliga och ange vilka väsentliga avtalsbrott som kan leda till uppsägning. De avtalsbrott som kan leda till att ett avtal sägs upp ska vara sådana att en uppsägning är en rimlig och adekvat åtgärd. 3. Lycamobile får vägra att tillgodose en rimlig begäran om sådana tjänster och produkter som omfattas av punkten 1 endast när det finns objektivt sett godtagbara skäl för att vägra tillhandahållandet. Exempelvis kan det i ett enskilt fall finnas objektivt sett godtagbart skäl att vägra tillgodose en rimlig begäran när det saknas tekniska möjligheter att genomföra tillhandahållandet, när vägran är nödvändig för att förebygga att Lycamobiles nät eller dess användare skadas, när Lycamobile kan visa att nätets integritet eller drift äventyras, när den begärande operatören tillhandahåller Lycamobile motsvarande tjänst eller produkt men där den begärande operatören begär sådana villkor för att tillhandahålla sina tjänster/produkter som inte är rimliga, eller när Lycamobile inte får ersättning inom rimlig tid, eller det finns en avsevärd risk för att ersättning uteblir, för den trafik som utbyts eller kommer att utbytas över den begärande operatörens hopkopplingspunkt till Lycamobiles nät. 4. När Lycamobile avser att vägra att tillgodose en annan operatörs begäran om sådana tjänster eller produkter som omfattas av punkten 1, ska företaget utan dröjsmål skriftligen upplysa operatören om sin avsikt att vägra tillgodose begäran och ange skälen för sin vägran samt lämna sådan information att den begärande operatören kan avgöra om denne kan vidta åtgärder för att tillhandahållandet ska kunna ske. PTS ålägger Lycamobile denna skyldighet med stöd av 4 kap. 8 LEK. Post- och telestyrelsen 7

8 2. Skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning 1. Lycamobile Sweden AB och Lycamobile Sweden Limited (Lycamobile) ska för sådan samtalsterminering som omfattas av marknaden Mobil samtalsterminering tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt kostnadsredovisningsmetoden Long Run Incremental Cost (LRIC), såsom den beskrivs i PTS vid var tid gällande föreskrifter för beräkning enligt LRIC-metoden för mobila nät, samt att tillämpa PTS vid var tid gällande prismetod. Avkastningskravet ska vid den kostnadsorienterade prissättningen vara beräknat enligt den s.k. WACC-metoden (Weighted Average Cost of Capital) baserad på CAPM (Capital Asset Pricing Model). 2. Lycamobile ska hålla en beskrivning av kostnadsredovisningsmetoden tillgänglig för allmänheten genom att på sin webbplats hänvisa till beskrivningen av LRIC-metoden på PTS webbplats. 3. Lycamobile ska under tiden fram till PTS nästa revidering av kostnadsredovisningsmetoden LRIC för beräkning av kostnader i mobila nät, dvs. under en övergångsperiod, tillämpa en rättvis och skälig prissättning när företaget tillhandahåller sådan samtalsterminering som omfattas av marknaden Mobil samtalsterminering. Med rättvis och skälig prissättning avses att Lycamobile ska tillämpa en prissättning som maximalt uppgår till den nivå som beräknats enligt den av PTS fastställda LRIC-metoden för det mobila nätet och enligt PTS vid var tid gällande prismetod. När Lycamobile köper samtalsterminering av den köpande operatören ska prissättningen även vara reciprok mellan företagen. PTS ålägger Lycamobile denna skyldighet med stöd av 4 kap. 11 och 12 LEK. 3. Skyldighet att inte diskriminera vid tillhandahållande av samtrafik 1. Lycamobile Sweden AB och Lycamobile Sweden Limited (Lycamobile) ska på icke-diskriminerande villkor tillhandahålla de tjänster och produkter som omfattas av skyldighet 1.1, vilket innebär att Lycamobile ska a. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster/produkter, samt b. tillhandahålla begärande operatör samma tillgänglighet och kvalitet som när Lycamobile tillhandahåller motsvarande tjänster/produkter inom det egna företaget. PTS ålägger Lycamobile denna skyldighet med stöd av 4 kap. 6 LEK. Post- och telestyrelsen 8

9 4. Skyldighet att offentliggöra uppgifter 1. Lycamobile Sweden AB och Lycamobile Sweden Limited (Lycamobile) ska hålla sådana uppgifter offentliga som är nödvändiga för att avtal om samtrafik enligt skyldighet 1 ska kunna ingås. 1. Lycamobile ska hålla uppgifterna offentliga på sin webbplats på ett för övriga operatörer och PTS lättillgängligt sätt utan kostnad. 2. Lycamobile ska, på sin webbplats i nära anslutning till enligt punkten 1 offentliggjorda uppgifter, offentliggöra förändringar av tidigare offentliggjorda uppgifter senast 90 dagar före det att förändringen är avsedd att gälla. Förändringar av uppgifterna får inte gälla förrän 90 dagar från det att förändringen har offentliggjorts. Fristen om 90 dagar gäller inte sänkningar av pris. Fristen om 90 dagar gäller inte heller när Lycamobile ändrar offentliggjorda uppgifter till följd av PTS tillsyn eller beslut eller efter PTS uppdateringar eller revideringar av LRIC-modellen för mobila telefonnät eller till följd av domstols avgörande. PTS ålägger Lycamobile denna skyldighet med stöd av 4 kap. 5 LEK. Förordnande om hur beslutet ska gälla PTS förordnar att detta beslut gäller omedelbart. Post- och telestyrelsen 9

10 1 För en ökad konkurrens och harmonisering Detta beslut är ett led i PTS uppdrag att främja konkurrensen och den internationella harmoniseringen inom området elektronisk kommunikation. Syftet med att främja konkurrensen är att ge enskilda och myndigheter tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. 1 Det behövs en särskild reglering för att effektiv konkurrens ska uppstå på marknaderna för elektronisk kommunikation. Anledningen till att marknaderna behöver regleras är att ett antal delmarknader har särdrag som gör det svårt för nya operatörer att ta sig in och verka på marknaden. För att kunna erbjuda slutanvändare tjänster är bland annat tillgången till omfattande nät avgörande. De operatörer som äger nät kan till exempel stänga ute andra från sina nät eller sätta priserna för att utnyttja näten så högt att andra operatörer får svårt att konkurrera. Europeiska unionens kommission (härefter kallad kommissionen) har gett ut en rekommendation om vilka produkt- och tjänstemarknader som kan komma ifråga för förhandsreglering. 2 Lagen om (2003:389) elektronisk kommunikation, härefter benämnd LEK, ger PTS möjlighet att besluta om regler för marknaden för att förhindra konkurrensproblem. 3 Syftet med de beslut som PTS ska fatta med stöd av 8 kap. 6 LEK är att främja konkurrensen inom marknaderna för elektronisk kommunikation Tidigare fattade beslut PTS fastställde den 6 juli 2004 med stöd av LEK att marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna mobiltelefonnät kunde komma ifråga för förhandsreglering. Fem operatörer bedömdes ha ett betydande inflytande på sina respektive marknader. 4 De företag som av PTS identifierades som företag med betydande inflytande ålades skyldigheter. 5 PTS fattade samtidigt beslut om marknader för originering, förmedling och terminering i fasta allmänna telefonnät. TeliaSonera AB bedömdes ensamt ha 1 Jämför 1 kap. 1 LEK 2 Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2007/879/EG) 3 LEK trädde i kraft den 25juli 2003 och bygger på EG-direktiv. 4 PTS beslut den 6 juli 2004 i ärenden med dnr /23, a, /23, a och /23, a 5 PTS beslut den 6 juli 2004 i ärenden med dnr /23, b, /23, b och /23, b Post- och telestyrelsen 10

11 ett betydande inflytande på marknaderna för originering 6 och förmedling 7 medan flertalet operatörer bedömdes ha ett betydande inflytande på sina respektive termineringsmarknader. 8 De företag som identifierades ha betydande inflytande ålades skyldigheter. 9 PTS beslut från 2004 överklagades i stor utsträckning och var föremål för rättsprocesser med inhibition i vissa fall. Handläggningstiden i domstol var för många av processerna längre än tre år. Rättsprocesserna medförde osäkerhet hos operatörerna om bland annat vilka priser som ska gälla för samtalstrafik. Osäkerheten har bland annat lett till stora svårigheter att bedöma avkastningen av genomförda och kommande investeringar. För att korta ned handläggningstiden har flera reformer genomförts. En sådan reform gäller instansordningen där kammarrätten numera är andra och sista instans för samtliga mål enligt LEK. Dessutom har det införts regler om skyndsam handläggning av mål som rör identifiering av företag med betydande inflytande på en fastställd marknad, mål om fastställande av särskilda skyldigheter för dessa företag samt mål med anledning av tillsyns- och tvistlösningsärenden. 10 Den 4 november 2009 fattade PTS beslut i fråga om marknaderna för samtalsoriginering, samtalstransitering och samtalsterminering i fasta allmänna telefonnät som ersatte besluten från På marknaden Fast samtalsoriginering fastställde PTS att TeliaSonera AB hade ett betydande inflytande och ålade företaget skyldigheter. 11 På marknaderna Fast samtalsterminering hade kretsen av företag som bedömdes ha ett betydande inflytande på sin individuella marknad och därför ålades skyldigheter ökat jämfört med PTS upphävde regleringen av förmedlingsmarknaden (transiteringsmarknaden vid 2009 års prövning) eftersom marknaden uppvisade sådana tecken på marknadsdynamik att den inte längre skulle vara föremål för förhandsreglering Nuvarande reglering har ökat valmöjligheterna för slutanvändarna De regleringar som idag gäller för marknader för elektroniska kommunikationstjänster har bidragit till att flera nya operatörer kan erbjuda slutanvändare telefonitjänster, vilket gett fler valmöjligheter för slutanvändarna. Genom regleringarna har nya operatörer fått möjlighet att träda in på marknaden utan att initialt behöva göra betydande investeringar i egen infrastruktur. 6 PTS beslut den 6 juli 2004 i ärende med dnr /23, a 7 PTS beslut den 6 juli 2004 i ärende med dnr /23, c 8 PTS beslut den 6 juli 2004 i ärenden med dnr /23, b, /23, a och /23, a 9 PTS beslut den 6 juli 2004 i ärenden med dnr /23, d, /23, b och /23, b 10 SFS 2007: PTS beslut den 4 november 2009 i ärende med dnr PTS beslut den 4 november 2009 i ärenden med dnr , PTS beslut den 4 november 2009 i ärende med dnr Post- och telestyrelsen 11

12 Operatörerna har kunnat träda in genom att köpa tjänster/produkter till konkurrenskraftiga villkor från etablerade nätägande operatörer. 1.3 Lycamobile omfattas av detta beslut Detta beslut är riktat till Lycamobile Sweden AB och Lycamobile Sweden Limited (i detta beslut härefter kallade Lycamobile) eftersom företaget är verksamt på marknaden som detta beslut omfattar. En mer utförlig redogörelse för Lycamobiles verksamhet och anledningarna till att PTS ska rikta ett beslut mot företaget ges under avsnitt Huvuddragen i PTS prövning PTS prövar i detta beslut om Lycamobile är ett företag med ett betydande inflytande på en marknad för samtalsterminering och, i så fall, om Lycamobile ska åläggas skyldigheter med stöd av LEK. Frågan om andra företag har ett betydande inflytande på någon annan marknad än den marknad som PTS prövar i detta beslut och därför ska åläggas skyldigheter prövar PTS i andra beslut än detta. PTS prövning i detta beslut är uppdelad i följande fyra steg: 1. en avgränsning av den marknad för samtalsterminering som den mobila telefonitjänsten utifrån svenska förhållanden ger upphov till (avsnitt 3), 2. om den avgränsade marknaden har sådana särdrag att den kan bli föremål för förhandsreglering (avsnitt 4), 3. om Lycamobile har ett betydande inflytande på den relevanta marknad som omfattas av detta beslut (avsnitt 5), och 4. vilka skyldigheter som ska åläggas Lycamobile (avsnitt 6-8) Beskrivning av telefonitjänster och hur ett samtal produceras samt marknadsdata på slutanvändarnivå I avsnitt 2 beskriver PTS de tjänster som slutanvändare använder för att telefonera och hur infrastrukturen för mobila telefonitjänster är uppbyggd samt beskriver de delar som ett samtal kan delas upp i, och hur de produceras. Syftet med avsnittet är att ge en övergripande förståelse för vad ett samtal består av och hur förhållandena på marknaderna ser ut Marknaderna avgränsas produktmässigt och geografiskt I avsnitt 3 prövar PTS utifrån de förhållanden som råder i Sverige hur den marknad som omfattas av detta beslut ska avgränsas. PTS beaktar då kommissionens rekommendation om vilka relevanta produkt- och tjänstemarknader som kan bli föremål för förhandsreglering. 14 Kommissionens rekommendation baseras på en generell bedömning av konkurrenssituationen i 14 Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma ifråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2007/879/EG) Post- och telestyrelsen 12

13 samtliga medlemsstater. PTS prövar i detta beslut om en motsvarande marknad i Sverige kan bli föremål för förhandsreglering. PTS prövar hur marknaden Mobil samtalsterminering ska avgränsas såväl produktmässigt som geografiskt. Produktmässigt avgränsas marknaden så att den omfattar de tjänster/produkter som är utbytbara. Geografiskt avgränsas marknaden så att den omfattar det område inom vilket konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren. Bedömningen inleds med en beskrivning av den metodik som LEK anvisar för avgränsningen av marknaden. PTS utgångspunkt vid den produktmässiga avgränsningen av marknaden är densamma som den utgångspunkt som kommissionen har haft i sin rekommendation. PTS analyserar den produktmässiga avgränsningen, dvs. vilka alternativa produktionssätt och tekniska lösningar som skulle kunna utgöra substitut till tjänsterna/produkterna. Substitutionsanalysen läggs sedan till grund för PTS produktmässiga och geografiska avgränsning av den marknad som detta beslut omfattar Marknad som kan bli föremål för förhandsreglering fastställs PTS prövar i avsnitt 4 om den avgränsade marknaden har sådana särdrag att det är motiverat att införa förhandsskyldigheter för företag med ett betydande inflytande på denna marknad. Prövningen görs utifrån de tre kriterier som kommissionen har anvisat. 15 Endast den marknad på vilken det i tiden fram till PTS nästa revidering av marknadsanalysen bedöms råda (1) höga och varaktiga inträdeshinder, (2) saknas tecken på att marknaden håller på att utvecklas mot en effektiv konkurrens, och (3) vars konkurrensproblem inte bedöms kunna avhjälpas inom ramen för generell konkurrenslagstiftning, blir därefter föremål för fortsatt prövning Företag med ett betydande inflytande identifieras I avsnitt 5 prövar PTS om Lycamobile har ett betydande inflytande, dvs. om Lycamobile har en sådan ekonomisk ställning på den marknad som PTS i detta beslut har fastställt ska bli föremål för förhandsreglering att företaget i betydande omfattning skulle kunna uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder, och i sista hand, av konsumenterna. 16 Om PTS kan konstatera att Lycamobile har en sådan ställning på den i detta beslut analyserade marknaden innebär det att effektiv konkurrens inte råder på marknaden och att skyldigheter enligt LEK därför ska åläggas Lycamobile. 15 Kommissionens rekommendation av den 17 december 2007 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma ifråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2007/879/EG) 16 8 kap. 6 LEK Post- och telestyrelsen 13

14 PTS bedömning följer konkurrensrättslig praxis och beaktar de indikatorer för bedömning av ett betydande marknadsinflytande som kommissionen rekommenderar. 17 Utgångspunkten för prövningen om ett företag har ett betydande inflytande är företagets marknadsnärvaro, eller, annorlunda uttryckt, fördelningen av marknadsandelarna. En hög marknadsandel ger en indikation på om ett företag har betydande inflytande, men det kan finnas andra indikatorer som kan tala för, eller emot, att ett företag har ett betydande inflytande Skyldigheter åläggs Avsnitt 6 innehåller en beskrivning av de allmänna utgångspunkter som ska gälla vid prövningen av åläggande av skyldigheter. Under respektive skyldighet (avsnitten 7-8) redovisar PTS de potentiella konkurrensproblem som skyldigheterna är avsedda att motverka i syfte att skapa en effektiv konkurrens. Vidare görs under respektive skyldighet en bedömning av om den är proportionell och lämplig för att komma till rätta med de potentiella konkurrensproblemen och för att uppfylla målen med lagstiftningen. Vid PTS bedömning av de konkurrensproblem som kan finnas på marknaden beaktar PTS den gemensamma ståndpunkt som European Regulators Group 18 har utarbetat i fråga om hur en regleringsmyndighet bör gå tillväga för att säkerställa att konkurrensproblemen omhändertas på ett harmoniserat och konsekvent sätt. 19 Under rubriken PTS avgörande (i avsnittet före avsnitt 1) framgår vilka skyldigheter som myndigheten ålägger Lycamobile genom detta beslut. För att underlätta läsningen av beslutet finns även avgörandet återgivet i anslutning till skälen för respektive avgörande Hur beslutet ska gälla I avsnitt 9 redovisas hur detta beslut ska gälla kap. 6 LEK 18 European Regulators Group (ERG) bildades genom kommissionens beslut den 29 juli 2002 (2002/627/EC). ERG är ett oberoende samarbetsorgan för diskussioner och rådgivning inom området för reglering av marknader för elektroniska kommunikationer. ERG består av representanter från de nationella regleringsmyndigheterna och agerar som en plattform för att ge råd till och bistå kommissionen. 19 Revised ERG Common Position on the approach to appropriate remedies in the ECNS regulatory framework. ERG (06) 33 Post- och telestyrelsen 14

15 2 Beskrivning av telefonimarknaden 2.1 Den mobila telefonitjänsten I detta avsnitt beskriver PTS de tjänster som slutanvändare använder för att telefonera och hur infrastrukturen för mobila telefonitjänster är uppbyggd samt beskriver de delar som ett samtal kan delas upp i, och hur de produceras. Syftet med avsnittet är att ge en övergripande förståelse för vad ett samtal består av och hur förhållandena på marknaderna ser ut Anslutning till telefonnätet en grundläggande förutsättning för samtal En förutsättning för att en slutanvändare ska ha möjlighet att använda sig av mobila telefonitjänster är att slutanvändaren har en anslutning till en mobil nätanslutningspunkt (dvs. tillträde) via vilken slutanvändaren kan nå andra slutanvändare för inkommande och utgående samtal. När slutanvändarens mobiltelefon är ansluten till det allmänna telefonnätet 20 via en mobil nätanslutningspunkt kan slutanvändaren ringa utgående samtal till telefonnummer ur svensk och internationell telefoninummerplan och nås av motsvarande inkommande samtal. Det finns i den svenska telefoninummerplanen två grundläggande principer för hanteringen av telefonnummer: alla nummerserier ska vara öppna och kunna nås från alla elektroniska kommunikationsnät och det ska för slutanvändaren vara möjligt att nå nät och tjänster hos olika tjänsteleverantörer på ett likvärdigt sätt. Med samtal avses dubbelriktad överföring av tal mellan slutanvändare som av slutanvändarna uppfattas ske i realtid. 21 Det är den uppringande slutanvändaren som initierar samtalet genom signalering. Signaleringen är nödvändig för att ett samtal ska kunna kopplas upp i det allmänna telefonnätet. För att samtalet ska kunna tas emot av den uppringda slutanvändaren krävs även att samtalet kan dirigeras i nätet fram till den nätanslutningspunkt där slutanvändaren kan nås. För att två slutanvändare ska kunna genomföra ett samtal med varandra krävs att samtalet kan framföras genom det allmänna telefonnätet. I likhet med signaleringen sker samtalets framföring över slutanvändarnas anslutningar till det allmänna telefonnätet. 20 Ett allmänt telefonnät definieras enligt 1 kap. 7 LEK som ett elektroniskt kommunikationsnät som används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga telefonitjänster (att ringa upp och ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell telefoninummerplan, inklusive nödsamtal) och som möjliggör överföring av tal, fax, data samt andra former av kommunikation mellan nätanslutningspunkter. 21 Jämför 1 kap. 7 LEK och se även andra stycket i avsnitt Post- och telestyrelsen 15

16 2.1.2 Slutanvändaren köper tillträde till och bruk av det allmänna mobiltelefonnätet Ett allmänt mobiltelefonnät är från en slutanvändares perspektiv uppdelat i två huvudfunktioner av betydelse för detta beslut: 1. anslutningen (tillträdet) till det allmänna telefonnätet via mobil nätanslutningspunkt, och 2. bruket av det allmänna telefonnätet (samtals- och tillhörande tjänster). Den operatör som fysiskt tillhandahåller tillträdet till slutanvändaren är den som har tillgång till och kontroll över den abonnentunika information som behövs för att nå slutanvändaren. De slutanvändare som köper tillträde via en mobil nätanslutningspunkt efterfrågar en anslutning till det allmänna mobila telefonnätet för att få möjlighet att ringa till och ta emot samtal från andra som har en telefonitjänst. Slutanvändarna efterfrågar även möjligheten att använda andra tjänster så som mobil dataöverföring, sms 22 och mms 23. Den etablerade prismodellen är att slutanvändaren betalar en fast avgift för abonnemanget, och för vissa tillhörande tjänster, samt en rörlig avgift för utgående samtal. Men det finns även andra prismodeller, exempelvis där avgiften för utgående samtal helt eller delvis ingår i den fasta avgiften. Slutanvändarna utgörs av såväl hushåll som företag och andra typer av organisationer Antalet abonnemang för mobiltelefoni ökar Den 31 december 2009 fanns det abonnemang för mobiltelefoni i Sverige, vilket innebar en ökning jämfört med samma tidpunkt året innan ( abonnemang). 24 Marknadsvärdet för mobila samtalstjänster uppgick under helåret 2009 till 16,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder mer än under motsvarande period Möjliga bärare av mobil samtalstrafik idag är GSM 26, UMTS 27, CDMA 28 och LTE 29 där GSM fortsatt är den vanligaste. Hos de tre största mobil- 22 Short Message Service, överföring av kort textmeddelande 23 Multimedia Messaging Service 24 I antalet per den 31 december 2009 inkluderas såväl s privatabonnemang som företagsabonnemang. 25 Exklusive intäkter från sms, mms och mobil datatrafik. Om intäkter från sms, mms och mobil datatrafik inkluderas har intäkterna ökat., Svensk telemarknad 2009, PTS-ER-2010: Globalt system för mobil kommunikation 27 Universellt mobiltelekommunikationssystem 28 Code Division Multiple Access 29 Long Term Evolution Post- och telestyrelsen 16

17 operatörerna, TeliaSonera, Tele2 och Telenor, står GSM för 76, 75 respektive 41 procent av den utgående samtalstrafiken. Figur 1 nedan visar fördelningen av operatörernas marknadsandelar vad gäller antalet abonnemang för mobiltelefoni, dvs. antalet abonnemang och aktiva kontantkort. 30 Figur 1 Marknadsandelar antal abonnemang för mobiltelefoni En jämförelse mellan fasta och mobila telefonitjänster Den fasta telefonin minskar den mobila ökar Användningen av fasta telefonitjänster minskar i Sverige. Den främsta anledningen till minskningen är att slutanvändare i allt större utsträckning använder sig av mobila telefonitjänster även från sin fasta adress. Minskningen av den fasta telefonin gäller både antalet abonnemang som användningen av samtalstjänsten. Antalet abonnemang för fasta telefonitjänster minskar dock inte lika mycket som bruket av samtalstjänsten, räknat i volym samtalsminuter. Det beror främst på att slutanvändarnas ökade anslutning till 30 Med aktiva kontantkort avser PTS kontantkort som har fyllts på, eller genom vilket har tagits emot eller ringts samtal eller på annat sätt genererat intäkter under en tremånadersperiod. 31 Svensk telemarknad 2009, PTS-ER-2010:13 Post- och telestyrelsen 17

18 den fasta telefonitjänsten via abonnemang för ip-baserad telefoni med nummer 32 kompenserar något för det minskade antalet abonnemang via kretskopplad teknik. Andelen slutanvändare som avstår från fasta telefonitjänster i bostaden och enbart har abonnemang för mobiltelefoni har ökat kontinuerligt och uppgick i oktober 2009 till 13 procent. 33 Andelen slutanvändare som visserligen inte helt övergått till mobiltelefoni men som säger sig kunna tänka sig göra detta var 32 procent. Flertalet av dessa säger sig kunna gå över till mobiltelefoni om priserna för mobiltelefoni skulle sjunka till en nivå som är lägre än prisnivån för fasta telefonitjänster. Den andel av slutanvändarna som i oktober 2009 inte kunde tänka sig avstå från sin fasta telefoni var 45 procent, vilket innebar en minskning med fyra procentenheter jämfört med oktober Under senare år har det genomsnittliga priset för mobila samtalstjänster sjunkit samtidigt som det genomsnittliga priset för fasta samtalstjänster i stort sett legat stilla. Slutanvändarnas genomsnittliga förbrukning av samtalsminuter per abonnemang ökar för mobiltelefoni men minskar för fast telefoni. Dock är den genomsnittliga förbrukningen av samtalsminuter betydligt högre för ett fast abonnemang jämfört med ett mobilt. (se figur 2.) Denna skillnad kan delvis förklaras med att ett fast abonnemang oftast är kopplat till ett hushåll där flera slutanvändare använder abonnemanget medan ett mobilt abonnemang oftast används av en slutanvändare. Samtalsmönstret för fast respektive mobiltelefoni skiljer sig åt, dels vad gäller samtalens längd, dels vilka vägar samtalen tar. Ett genomsnittligt samtal från en fast telefon varar i 4,03 minuter och ett genomsnittligt samtal från en mobiltelefon varar i 2,50 minuter. En majoritet av samtalstrafiken går mellan slutanvändare anslutna till samma typ av nät (se figur 3 nedan). Cirka 75 procent av alla samtal i de mobila näten framförs från en mobil nätanslutningspunkt till en annan. Dessutom utgör större delen av dessa samtal trafik inom en och samma operatörs mobiltelefonnät (så kallad on net-trafik). Cirka 75 procent av trafiken inom de fasta näten framförs från en fast nätanslutningspunkt till en annan. 32 Med ip-baserad telefoni med nummer avses telefoni där ip (Internet Protocol) används som bärare av telefonitjänsten och där telefonitjänsten är kopplad till ett telefonnummer ur den svenska telefoninummerplanen. 33 Individundersökning 2009, Svenskarnas användning av telefoni och internet, TNS SIFO på uppdrag av PTS, PTS-ER-2009:28 Post- och telestyrelsen 18

19 Figur 2 Samtalsminuter och intäkt mobil och fast 34 PTS bedömer att operatörernas prissättning av telefonitjänsterna på slutkundsmarknaderna är en orsak till att dessa samtalsmönster ser ut som de gör. Operatörerna tar ofta inte ut någon avgift, utöver öppningsavgiften, för slutanvändares uppringda samtal till andra slutanvändare inom samma operatörs mobilnät (on net-trafik). Vidare är samtal inom det fasta nätet ofta billigare än såväl ett samtal från mobilt till fast som ett samtal från fast till mobilt. 34 Beräkning av intäkt per minut baseras på totala fasta och rörliga intäkter. Beräkningen exkluderar uppringt Internet. Svensk telemarknad första halvåret 2009, PTS-ER-2010:13 Post- och telestyrelsen 19

20 Figur 3 Andel av originerande trafik till och från olika nät 35 Priset för mobila samtalstjänster har kontinuerligt minskat jämfört med priset för fasta samtalstjänster. För de allra flesta slutanvändare skulle det löna sig att säga upp det fasta abonnemanget och helt gå över till att använda mobila telefonitjänster. Prissänkningen på mobila telefonitjänster under senare år har emellertid inte lett till att öka slutanvändarnas benägenhet att säga upp sina fasta telefonitjänster. Det är fortfarande en stor andel, 45 procent 36, som inte kan tänka sig att avstå från sin fasta telefoni. En anledning till att många slutanvändare har kvar sitt fasta abonnemang är att ett sådant i många fall är en förutsättning för att kunna teckna trådbundna bredbandsabonnemang. En annan anledning kan vara att slutanvändarna inte är medvetna om att det i vissa fall kan vara lönsamt att gå över till enbart mobila telefonitjänster eftersom det i regel är svårt att bedöma vilket erbjudande eller kombination av erbjudanden som skulle bli billigast för den enskilda slutanvändaren givet dennas samtalsmönster Ytterligare anledningar till trögheten i kundrörligheten är att hushållen fortfarande ser ett starkt behov av den fasta telefonin mobiltelefontjänsternas inomhustäckning inte uppfyller slutanvändarnas behov 35 Svensk Telemarknad 2009, PTS-ER-2010:13 36 Individundersökning 2009, Svenskarnas användning av telefoni och Internet, TNS SIFO på uppdrag av PTS, PTS-ER-2009:28 Post- och telestyrelsen 20

21 det finns en rädsla för strålning bland slutanvändarna det finns en lång tradition av att ringa samtal via fast telefoni möjligheten att skaffa bredbandsanslutning till Internet genom exempelvis xdsl 37 är avhängigt ett PSTN 38 -abonnemang Ip-baserad mobiltelefoni Utvecklingen av ip-baserad teknik för mobila samtalstjänster går framåt. Hittills har dock operatörerna endast gjort begränsade satsningar och någon utförlig statistik över abonnemang och trafik har PTS därför inte tillgång till. Slutanvändarnas tillgång till ip-baserad mobiltelefoni är således högst begränsad. Dess betydelse för marknadsavgränsningen på grossistnivå är därför likaledes begränsad, men får sannolikt betydelse vid PTS framtida marknadsavgränsningar och bedömningar av dynamiken på marknader för mobila tjänster. Operatörer kan tillhandahålla ip-baserade mobila samtalstjänster på olika sätt. Ett sätt är att slutanvändarna laddar ner en applikationsprogramvara till sin mobiltelefon. Detta ger förutsättningar för låga samtalsavgifter eftersom samtalet sker på samma sätt som vid dataöverföring, dvs. samtalet överförs mellan operatörer genom peering-avtal 39. Ett annat sätt på vilket de ip-baserade samtalstjänsterna kan tillhandahållas är att operatören erbjuder billiga internationella samtal via Internet genom att slutanvändaren tilldelas dels ett telefonnummer ur den svenska telefoninummerplanen, dels ett telefonnummer ur telefoninummerplanen för det respektive land dit slutanvändaren vill ringa med samtalstjänsten. För nationella mobilsamtal begränsas dock möjligheten till lägre samtalsavgifter genom detta förfarande eftersom operatören måste ingå samtrafikavtal med terminerande operatör. 2.3 Beskrivning av infrastrukturen för mobila telefonitjänster Ett mobiltelefonnät består i princip av ett radionät, ett kärnnät och ett transmissionsnät som binder ihop dessa. Radionätet består främst av 37 DSL (Digital Subscriber Line), digital abonnentanslutning, är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Genom att kommunicera på frekvenser som inte används för röstsamtal kan de vanligaste DSL-varianterna även ge utrymme för röstsamtal och fax på samma ledning som DSL-förbindelsen. xdsl är en sammanfattande begrepp för de olika DSL-teknikerna. 38 PSTN (Public Switched Telephone Network), det publika telefonnätet, är ett nätverk av kretskopplade telefonväxlar och förbindelser som levererar traditionella telefonitjänster till allmänheten. PSTN levererar garanterad kvalitet (QoS, Quality of Service) 39 Ett peering-avtal innebär en överenskommelse mellan två operatörer att utbyta sina kunders Internettrafik mellan sig, men inte till eller från varandra från tredje part. Peeringen kan ske genom att två operatörer direkt kopplar samman sina nät för utbyte av trafik mellan varandra (privat peering) eller genom att en operatör ansluter sitt nät till en nationell knutpunkt (offentlig peering). Peering-avtal förekommer oftast mellan operatörer av jämförbar storlek och är i princip alltid kostnadsfritt samtidigt som det inte finns några åtaganden eller garantier. Post- och telestyrelsen 21

22 basstationer som utrustats med radioutrustning. Kärnnätet består av ett flertal delsystem som bland annat håller reda på var slutanvändarna befinner sig, kopplar samtal, hanterar röstbrevlådor och tillhandahåller mobiltjänster. Uppskattningsvis står radionätet för cirka 60 procent av investeringarna, kärnnätet för 30 procent, medan IT- och andra stödsystem står för resterande tio procent av investeringarna. Sammankopplingen av olika operatörers nät kan i fysisk mening ske antingen genom en direktförbindelse 40 till den terminerande operatören, eller genom att en tredje operatör anlitas för samtalsförmedling (s.k. transitering) mellan de två. Utbyte av samtalstrafik mellan operatörer sker i mobiltelefonnät vid ett eller ett fåtal hopkopplingspunkter, vilket kan jämföras med utbytet i de fasta näten som sker vid flera geografiskt distribuerade hopkopplingspunkter. Direktförbindelser är, trots att utbyte sker vid ett fåtal hopkopplingspunkter, förenade med avsevärda fasta kostnader och kräver betydande trafikvolymer för att vara ekonomiskt lönsamma. Av denna anledning är det främst större operatörer som har direktförbindelser till varandra. Ett alternativ för en operatör till att etablera direktförbindelser med andra operatörer är att köpa samtalstransitering. TeliaSonera tillhandahåller bl.a. en sådan transiteringstjänst som innebär att företaget för en operatörs räkning förmedlar trafik från dennes nät till en annan operatörs nät. Förutom avgifterna för terminering tillkommer en särskild avgift för transiteringen Virtuella mobiloperatörer En virtuell mobiloperatör 41 är en operatör som tillhandahåller mobila elektroniska kommunikationstjänster till sina slutanvändare utan att själv förfoga över ett tilldelat frekvensutrymme och således heller inte över egen radiokapacitet. Den virtuella operatören hyr istället den radiokapacitet som behövs från en operatör som av PTS har tilldelats frekvensutrymme. Den virtuelle mobiloperatören innehar själv sådan nätutrustning som ger kontroll över den abonnentunika information som krävs för tillträdet till operatörens slutanvändare. Den virtuella operatören kan sluta samtrafikavtal med andra operatörer och ta ut termineringsavgifter av andra samtrafikerande operatörer på marknaden Återförsäljare En aktör som antingen är återförsäljare eller agerar som tjänsteleverantör 42 skiljer sig från en virtuell mobiloperatör eftersom en återförsäljare/tjänste- 40 Bland annat TeliaSonera tillhandahåller särskilda hyrda förbindelser avsedda för samtrafik med andra operatörer. De fasta kostnaderna fördelas normalt utifrån trafikflödet mellan operatörerna. 41 Mobile Virtual Network Operator (MVNO) 42 Service Provider Post- och telestyrelsen 22

23 leverantör köper en paketerad grossisttjänst av en operatör som i någon form förfogar över radiokapacitet. Återförsäljaren/tjänsteleverantören säljer sedan tjänsten vidare till slutanvändare under eget namn. Till följd av att det är en annan operatör som paketerar tjänsterna, kontrollerar återförsäljaren/tjänsteleverantören inte tillträdet till sina slutanvändare som virtuella mobiloperatörer eller nätägande mobiloperatörer gör. Återförsäljare/tjänsteleverantörer avtalar inte om samtrafik med andra operatörer på marknaden. För detta beslut är inte den exakta definitionen av virtuell mobiloperatör relevant, utan det som är avgörande är istället om aktören faktiskt kontrollerar tillträdet till sina slutanvändare och ingår avtal om samtrafik med andra operatörer (dvs. tar ut en termineringsavgift av andra operatörer) Samarbeten om uppbyggnad och drift av mobila nät Även om de svenska mobiloperatörerna konkurrerar om slutanvändarna samarbetar de på flera olika sätt. I samband med att PTS utfärdade de så kallade 3G-licenserna år skapades incitament för operatörerna att samarbeta om utbyggnad och drift av mobiltelefonnät i gemensamma nätbolag. Operatörernas samarbete kan, utöver att de kan dela på investeringskostnader, även medföra att operatörerna snabbare når en stor nättäckning och därför får möjlighet att erbjuda marknaden nya tjänster. Det finns mer eller mindre omfattande grad av samarbeten, allt från samarbeten om etablering av basstationer och master till mer omfattande samarbeten där operatörerna delar på hela mobiltelefonnätet genom gemensamma radionät och gemensamt innehav av delar av kärnnätet. Utöver dessa möjligheter kan operatörer komma överens om att göra en geografisk uppdelning av sina respektive nät och därefter skapa ett gemensamt nät. Operatörer med egna 3G-licenser ska vid utbyggnaden av radioinfrastruktur se till att minst 30 procent av befolkningstäckningen sker genom egen radioinfrastruktur. Resterande 70 procent av befolkningstäckningen har operatören möjlighet att uppnå genom samarbete med en annan operatör. När en juridisk person som ägs av fler än en operatör har en egen licens, finns inte några restriktioner i tillståndsvillkoren om att dela på nät. 44 Samarbeten mellan nätoperatörer har kommit relativt långt i Sverige med flera olika samarbeten som följd: 43 PTS beslutade den 16 december 2000 i ärendena med dnr , , , , , att meddela UMTS-tillstånd till Tele2 AB (Tele2), Orange Sverige AB, Europolitan AB och Hi3G Access AB (Hi3G) under de villkor, bl.a. om täckningskrav, som skulle komma att meddelas av PTS i särskild ordning. Telia AB, Telenordia Mobil AB och Reach Out Mobile AB överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län, som fastställde PTS beslut i dom den 27 juni 2001 (mål nr ). Länsrättens dom överklagades inte utan har vunnit laga kraft. Tillstånden gäller från och med den 16 december 2000 till utgången av PTS beslut med dnr HK , HK , HK och HK Post- och telestyrelsen 23

24 Sunab (Svenska UMTS Nät AB) äger och driver ett nationellt täckande 3G-nät. Sunab ägs i lika delar av Tele2 och TeliaSonera 3GIS (3G Infrastructure Sevice AB) äger och driver ett nationellt 3G-nät utanför Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlskoga. 3GIS ägs till lika delar av Telenor och HI3G Net4Mobility HB ska bygga och äga ett nationellt GSM- och LTE-nät. Net4Mobility ägs i lika delar av Telenor och Tele2 2.4 Från uppringande till uppringd samtalets väg genom nätet Samtrafik måste ske när flera operatörers nät måste användas De olika delarna i produktionskedjan av ett samtal kan tillhandahållas av de operatörer som har de fysiska resurser som behövs för att producera de olika delarna. En operatör kan tillhandahålla hela samtalet till slutanvändaren själv om såväl den uppringande som den uppringda slutanvändaren har sina respektive anslutningar i operatörens nät. Om den operatör som tillhandahåller samtal till den uppringande slutanvändaren inte själv kan producera termineringen av samtalet hos den uppringda slutanvändaren måste samtrafik ske för den fortsatta framföringen till den uppringda slutanvändaren. Samtrafik är fysisk och logisk sammankoppling av allmänna kommunikationsnät som gör det möjligt för användare att kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten. 45 Utöver sammankoppling av nät krävs att operatörerna träffar avtal som reglerar den ersättning och övriga villkor som ska gälla för utbyte av trafik mellan operatörerna. Den sammankoppling av näten som krävs för utbyte av samtalstrafik kan göras genom en direktförbindelse, dvs. genom att två operatörers nät kopplas samman för att föra samtalstrafik direkt mellan operatörernas nät. Om den uppringande slutanvändarens operatörs nät inte är (direkt) sammankopplat med den terminerande operatörens, kan samtalstrafik istället framföras genom att den uppringande slutanvändarens operatör anlitar en annan operatör för samtalstransitering till den terminerande operatörens nät Ett samtal kan delas upp i tre delar För att en operatör ska kunna tillhandahålla en komplett telefonitjänst 46 krävs, utöver att slutanvändaren har tillträde till det allmänna telefonnätet, att operatören kan framföra ett samtal mellan två slutanvändare. Framföringen av ett 45 Se 1 kap 7 LEK. 46 Med komplett telefonitjänst avses här både tillträde via anslutning till telefonnätet och bruk, dvs. samtalstjänster och tillhörande tjänster. Post- och telestyrelsen 24