IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 31 mars 2006 PTS-ER-2006:15 ISSN Utredning av IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112

2

3 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått uppdraget att utreda möjligheten att nå nödnummer 112 med IP-telefoni och andra relevanta elektroniska kommunikationer. Uppdraget omfattar vidare att beskriva utvecklingen för telefonitjänster, med särskilt fokus på IP-telefoni, utifrån ett konsument-, konkurrens- och säkerhetsperspektiv. Uppdraget har genomförts i kontakt med nationella och internationella aktörer. PTS har bland annat genomfört intervjuer med tjänsteleverantörer och accessleverantörer. Arbetet med uppdraget har bedrivits i projektform inom PTS. Som underlag till marknadsbeskrivningarna har PTS låtit göra två konsultstudier. Därutöver har i arbetet använts de marknadsdata som PTS tar fram i sitt löpande arbete med marknadsanalyser. PTS har i arbetet även intervjuat leverantörer av access- och kommunikationstjänster. Samråd har skett med SOS Alarm, Statens Räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten, Konsumentverket och Konkurrensverket. Uppdraget redovisas i denna rapport. Stockholm i mars 2006 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4 Post- och telestyrelsen

5 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Inledning Bakgrund Avgränsningar Metod Disposition IP-baserad telefoni en introduktion Olika typer av IP-baserad telefoni Kategori A - Fast IP-baserad telefoni Kategori B - Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal Kategori C - Nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal Kategori D - Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer Sammanfattning av de olika kategorierna av IP-baserad telefoni Teknik Användarutrustning Standarder Kvalitet IP-baserad telefoni i ett internationellt perspektiv Den IP-baserade telefonins påverkan på marknaden Konsumenter Reglering Möjlighet att nå andra nät och tjänster Lokalisering Nummer- och adresseringsfrågor Mervärdes- och tilläggstjänster Kostnad Avbrott Konkurrens Reglering Nuvarande situation Aktörer Framtida utveckling Utvecklingen mot ökad konkurrens Säkerhet för IP-baserad telefoni Övergripande skillnader mellan traditionell och IP-baserad telefoni Förberedelser viktigt vid införande av IPbaserad telefoni Reservkraftförsörjning Säkerheten och tillgängligheten kan förstärkas genom logiska funktioner Säkerhetshot mot IP-baserad telefoni Nödsamtalstjänst Bakgrund Post- och telestyrelsen 1

6 Innehåll Tillämpliga bestämmelser m.m Nödsamtal till 112 och SOS Alarms verksamhet Nuvarande hantering av nödsamtal i elektroniska kommunikationsnät Allmänhetens, SOS Alarms och tjänsteleverantörers behov avseende nödsamtal Problemställning Speciella problem vid IP-baserade samtal till Speciella problem vid mobila samtal till Problem att nå nödnummer 112 från företagsväxlar Speciella förutsättningar för funktionshindrade att nå nödnummer Problem att nå nödnummer 112 vid extraordinära händelser Tänkbara lösningar för nödsamtal via IP-baserad telefoni Ny kommun-id-plan Tillgängliga lösningar för IP-baserad telefoni och Tänkbara lösningar för mobiltelefoni Lokalisering av mobiltelefoniabonnenter Nödanrop via andra former av mobiltjänster Nödsamtal från företagsväxlar Funktionshindrades möjligheter att nå nödnummer Textsamtal till nödnummer SMS till nödnumret Videosamtal till nödnumret Förmedlade samtal till nödnumret Positionering via GPS Möjlighet att nå nödnummer 112 vid extraordinära händelser PTS arbete med robusthetshöjande åtgärder Förslag och åtgärder Inledning Pågående aktiviteter och PTS ställningstaganden Pågående aktivitet nya föreskrifter om förmedling av nödsamtal Pågående aktivitet föreskrifter om god funktion och teknisk säkerhet Pågående aktivitet roaming i samband med kriser Pågående aktivitet avbrottsinformation i samband med störningar och skyldighet att spara dokumentation Ställningstagande samt pågående aktivitet information till slutanvändare om möjlighet till nödsamtal Ställningstagande hantering och dirigering av nomadiska nödsamtal, riksgemensam alarmeringscentral m.m Post- och telestyrelsen

7 Innehåll Ställningstagande vikten av rutiner för internationella nödsamtal Förslag som kräver ändringar i EG-direktiv Inledning Generell skyldighet att möjliggöra nödsamtal Förändring av begreppet telefonitjänst Konsekvensanalys Förkortningar Litteratur Post- och telestyrelsen 3

8

9 Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) fick i oktober 2005 regeringens uppdrag att utreda möjligheten att nå nödnummer 112 med IP-telefoni och andra relevanta elektroniska kommunikationer. Uppdraget omfattar vidare att beskriva utvecklingen för telefonitjänster, med särskilt fokus på IP-telefoni, utifrån ett konsument, konkurrens- och säkerhetsperspektiv. IP-baserad telefoni IP-baserad telefoni började användas redan under 1990-talet, men det är först under det senaste året som abonnenttillväxten på konsumentmarknaden tagit fart. IP-baserad telefoni är en teknik att förmedla kommunikation. Det finns ett flertal olika typer av tjänster inom denna grupp. För att tydligare förstå skillnaden mellan de olika typerna av IP-baserad telefoni, har följande uppdelning gjorts: A Fast IP-baserad telefoni B Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal C Nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal D Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer Användningen av IP-baserad telefoni på hushålls- och företagsmarknaden ökar. Vid utgången av 2005 uppskattades antalet abonnemang för IP-baserad telefoni i Sverige till ca exklusive tjänster som inte medger samtal till vanliga telefonnummer. IP-tekniken ger möjlighet till ökad konkurrens och en ökad mångfald av produkter och tjänster. Nya aktörer får möjlighet att etablera sig på marknaden. Det är i de flesta fall billigare att ringa utlandssamtal och samtal till det fasta telefonnätet i Sverige med IP-baserad telefoni än med traditionell fast telefoni. För samtal till mobil styr termineringspriserna i mobilnäten prisnivån och därmed blir priserna ungefär desamma som från traditionell fast telefoni. För abonnemang finns stora skillnader i priset i förhållande till traditionella telefonabonnemang men även mellan olika typer av IP-baserade tjänster. För att kunna använda IPbaserad telefoni måste slutkunden ha tillgång till bredband. Bredbandsutbyggnaden är således en viktig förutsättning för framväxten av IPbaserad telefoni. I Sverige finns ett antal olika accessnät som kan erbjuda bredbandsaccess. Förutom TeliaSoneras accessnät är det idag främst kabel-tv-nät och LAN som används för bredbandsaccess. I dag nås nästintill samtliga hushåll av TeliaSoneras accessnät, som dock inte kan erbjuda alla bredband, medan cirka 60 procent av hushållen nås av kabel-tv-nät och LAN. I tätbefolkade områden är de tre infrastrukturerna i stor utsträckning överlappande medan stora delar av Sveriges hushåll och företag endast nås av TeliaSoneras accessnät. Att förutsättningarna för konkurrens varierar kan leda till att skillnader i tillgången till tjänster och pris ökar mellan olika områden i Sverige. Post- och telestyrelsen 5

10 Sammanfattning Säkerheten vid användning av IP-baserad telefoni beror på vilken form av IPbaserad telefoni som användaren har. Generellt kan sägas att en traditionell telefon är mycket enkel och den kan inte drabbas av virus eller intrång. IP-baserad telefoni däremot är exponerad för liknande risker och hot som en nätansluten dator. Att avlyssna IP-baserad telefoni går i grund och botten till på samma sätt som att avlyssna traditionell telefoni. Den som avlyssnar samtalet måste befinna sig på en punkt där det går att särskilja unika slutanvändare för att avlyssna ett specifikt samtal, exempelvis en kopplingsstation eller ett gemensamt nätsegment. Nödnummer 112 Årligen inkommer ca 3,8 miljoner samtal till nödnumret 112. Ungefär procent av dessa kommer från mobiltelefoner och endast ungefär 1 procent från IP-baserade telefoner. I dagsläget är således antalet samtal från IP-baserade telefoner jämförelsevis få och merparten av dessa kommer från fast IP-baserad telefoni. Det finns ett flertal olika frågeställningar rörande möjligheten att nå nödnummer 112. Vid IP-baserade samtal till nödnumret kan problem förekomma vid vissa former av IP-baserad telefoni som slutanvändaren ringer med. Fast IP-baserad telefoni har liknande funktioner som fast traditionell telefoni, dvs. användaren kan nå nödnumret, dirigeras till rätt alarmeringscentral och lokaliseras. Vid samtal från nomadisk IP-baserad telefoni finns däremot risk för att tjänsteleverantören inte tillhandahåller möjligheten att nå nödnummer 112, eller att dirigering sker till fel alarmeringscentral med tidsfördröjd hjälpinsats som följd. Idag är det vanligt att nomadiska IP-telefonianvändare själva lägger in uppgifter om var de befinner sig och att dirigering till alarmeringscentralen sker utifrån denna information. Om användaren glömmer att uppdatera uppgifterna när han befinner sig på annan plats finns således risk för feldirigering. Samtal från användare av mobiltelefoner kopplas idag till rätt alarmeringscentral, eftersom dirigeringen baseras på vilken basstation som mobilen har kontakt med. Samtalen kan dock inte lokaliseras. I Sverige beräknas lokalisering av nödsamtal från mobiltelefoner kunna spara upp till 120 liv per år. EU-kommissionen har rekommenderat samtliga medlemsländer att införa lokalisering av mobilsamtal. Arbetet med detta har påbörjats av mobiloperatörerna och SOS Alarm och kommer att implementeras under 2006, förutsatt att SOS Alarm får medel från staten för att genomföra arbetet. Det finns flera olika grupper av funktionshindrade som inte har möjlighet att larma nödnumret med hjälp av den vanliga taltelefonin, som huvuddelen av befolkningen använder. Det är därför nödvändigt att larm till nödnumret kan ske på olika sätt. PTS har genomfört och planerar genomföra olika projekt som gör det möjligt att larma nödnummer 112 på alternativa vägar. Exempelvis har försök med SMS till nödnumret genomförts av PTS och SOS Alarm. PTS ser positivt på ett permanent inrättande av en sådan tjänst. Det pågår flera aktiviteter inom området nödsamtal, bl.a. omarbetning av föreskrifterna om förmedling av nödsamtal samt framtagande av nya föreskrifter 6 Post- och telestyrelsen

11 Sammanfattning om god funktion och teknisk säkerhet. Förutom detta arbetar PTS och mobiloperatörerna med att se över möjligheterna att få fram en lösning för krisroaming i mobiltelefonnäten. Ett sådant system beräknas kunna färdigställas under PTS och Svenska Kraftnät leder tillsammans flera samarbetsprojekt mellan tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät/tjänster och elnätsoperatörerna. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för ett effektivt återställningsarbete vid el- och teleavbrott. En stor del av problemen med vissa typer av IP-baserad telefoni och nödsamtal kan minimeras genom att slutanvändare medvetandegörs om vilken tjänst de köper. PTS anser att tjänsteleverantörerna på ett klart och tydligt sätt måste informera slutanvändare om vilka begränsningar avseende nödsamtal som är förknippade med tjänsten. PTS kommer att ta fram en rekommendation om vilken slags information myndigheten anser att tjänsteleverantörerna bör lämna till slutanvändarna. PTS arbetar även med de informationskanaler myndigheten förfogar över, för att ge slutanvändare bättre och tydligare information om vilka begränsningar olika telefonilösningar har avseende nödsamtal. Mot bakgrund av utformningen av bakomliggande EG-direktiv, är det inte möjligt i dagsläget att med stöd av EkomL kräva att alla tjänsteleverantörer skall förmedla nödsamtal. Regleringen lämnar nämligen en öppning som i princip innebär en möjlighet för tjänsteleverantörerna att välja om de skall tillhöra den kategori av aktörer som enligt lagen har en allmän skyldighet att förmedla nödsamtal eller inte. PTS anser att detta är olämpligt och lämnar därför förslag på ändring av EGdirektivet i fråga. Post- och telestyrelsen 7

12

13 Summary Summary The National Post and Telecom Agency (PTS) was assigned by the Government in October 2005 to investigate the possibility of reaching the emergency number 112 with IP telephony and other relevant electronic communications. This assignment also includes a description of the development of telephony services, with particular focus on IP telephony from a consumer, competition and security perspective. IP-based telephony IP-based telephony started to be used during the 90s, but it is only in recent years that the growth in subscribers has taken off in the consumer market. IP-based telephony is a technology to relay communication. There are several different kinds of service within this group. In order to understand the differences between the various kinds of IP-based telephony more clearly, the following divisions have been made: A Fixed IP-based telephony B Nomadic IP-based telephony with emergency calls C Nomadic IP-based telephony without emergency calls D Internet telephony without the possibility to make calls to ordinary telephone numbers The use of IP-based telephony by households and the business market is increasing. By the end of 2005, it was estimated that the number of subscriptions for IP-based telephony in Sweden amounted to approximately excluding services that do not allow calls to ordinary telephone numbers. IP technology provides an opportunity for increased competition and an increased diversity of products and services. New stakeholders are given an opportunity to establish themselves within the market. It is in most cases less expensive to make calls abroad and calls to the fixed telephone network in Sweden with IP-based telephony than with traditional fixed telephony. For calls to mobiles, it is the termination prices in the mobile networks that govern the price level and thereby the prices become approximately the same as from traditional fixed telephony. For subscribers, there are not only great differences in the price in relation to traditional telephone subscriptions, but also between the various kinds of IP-based services. In order to be able to use IP-based telephony, the enduser must have access to broadband. The rollout of broadband is consequently an important precondition for the emergence of IP-based telephony. There are a number of different access networks that can offer broadband access in Sweden. Besides TeliaSonera s access network, it is currently primarily cable television networks and LAN that are used for broadband access. Today, virtually all households can be reached by TeliaSonera s access network, which cannot however offer broadband to everyone, while approximately 60 per cent of households are reached by cable television networks and LAN. In densely Post- och telestyrelsen 9

14 Summary populated areas, the three infrastructures overlap to a large extent, while large parts of Sweden s households and businesses are only reached by TeliaSonera s access network. The fact that the preconditions for competition vary can result in differences in access to services and an increase in prices between various areas of Sweden. Security and the use of IP-based telephony depend upon which form of IP-based telephony the user has. It can generally be said that a traditional telephone is very simple and cannot be harmed by viruses or violated. IP-based telephony is however exposed to similar risks and threats as a computer connected to a network. Wiretapping in IP-based telephony is effected basically in the same way as wiretapping in traditional telephony. The party wiretapping the call must be located at a place where it is possible to distinguish a unique end-user in order to wiretap a specific call, for example a switching station or a common network segment. Emergency number 112 Approximately 3.8 million calls are made every year to the emergency number 112. Approximately 65 to 70 per cent of these come from mobile telephones and only approximately 1 per cent from IP-based telephones. Consequently, there is currently a comparatively small number of calls from IP-based telephones and most of these come from fixed IP-based telephony. There are several different issues regarding the opportunities of reaching the emergency number 112. With some IP-based calls to the emergency number, problems may arise with certain forms of IP-based telephony with which the enduser makes calls. Fixed IP-based telephony has similar functions as fixed traditional telephony, i.e. the user can reach the emergency number, be routed to the correct emergency (SOS) services centre and be positioned. However, in the case of calls from nomadic IP-based telephony, there is a risk that the service supplier does not provide a possibility to reach the emergency number 112, or that the call is routed to the wrong emergency (SOS) services centre with a consequent delay in providing the aid required. It is currently common that nomadic IP telephony users enter details themselves of where they are located and that routing to the emergency (SOS) services centre is effected on the basis of this information. If the user forgets to update these details when he is located elsewhere, there is consequently a risk of an error in routing. Calls from users of mobile telephones are currently connected to the right emergency (SOS) services centre as the routing is based on which base station the mobile has contact with. However, the calls cannot be positioned. In Sweden, it is estimated that the positioning of emergency calls from mobile telephones could save up to 120 lives per year. The EU Commission has recommended that all Member States introduce positioning of mobile calls. The mobile operators and SOS Alarm have commenced this work and it will be implemented during 2006, provided that SOS Alarm receives the funds from the government to implement the work. 10 Post- och telestyrelsen

15 Summary There are several categories of people with some form of disability. Many of these cannot call the emergency number 112 with an ordinary telephone. It is therefore necessary that the alarm to the emergency number can be effected in various ways. PTS has implemented and plans to implement various projects that make it possible to alarm the emergency number 112 in alternative ways. For example, tests with SMS to the emergency number have been implemented by PTS and SOS Alarm. PTS has a positive view on the permanent establishment of such a service. There are several activities in progress within the area of emergency calls, among other things revision of the regulations for the relaying of emergency calls and the production of new regulations on good functionality and technical security. In addition to this, PTS and the mobile operators are reviewing the possibilities of finding a solution for crisis roaming within mobile telephone networks. It is estimated that such a system could be completed during PTS and Svenska Kraftnät are conducting several collaboration programmes together between providers of electronic communications networks/services and electricity supply network operators. The aim of this is to create the preconditions for efficient reinstatement work in the event of power and telecom interruptions. A large part of the problem with certain kinds of IP-based telephony and emergency calls can be minimised by enhancing the awareness of end-users about which service they are buying. PTS considers that service suppliers must inform end-users in a clear and simple way of any restrictions regarding emergency calls that are associated with the service. PTS intends to produce a recommendation about what kinds of information the authority considers that the service suppliers should provide to end-users. PTS is also working with the information channels under the control of the authority in order to provide end-users with better and clearer information about what restrictions different telephony solutions have regarding emergency calls. Set against the background of the formulation of the underlying EC Directives, it is not possible at present to require by reference to the Electronic Communications Act (EkomL) that all service suppliers relay emergency calls. The regulations actually basically leave an opening which in principle affords an opportunity for service suppliers to choose whether or not they wish to belong to the category of stakeholders that have a public obligation to relay emergency calls. PTS considers that this is inappropriate and is therefore submitting a proposal for an amendment of the EC Directive in question. Post- och telestyrelsen 11

16

17 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Post- och telestyrelsen (PTS) fick i november 2005 regeringens uppdrag att utreda IP-baserad telefoni och andra elektroniska kommunikationstjänster samt möjligheten att nå nödnummer 112. Uppdragsformulering: Regeringen uppdrar åt PTS att utreda och, efter kontakter med berörda nationella och internationella aktörer, lämna förslag till åtgärder, inklusive författningsändringar, avseende möjligheten att nå nödnummer 112 med IP-telefoni. Även andra relevanta elektroniska kommunikationstjänster skall utredas och, om det är lämpligt, förslag till författningsändringar lämnas. Uppdraget innefattar också användarens möjlighet att nå nödnumret vid extraordinära händelser i fredstid. Regeringen uppdrar vidare åt PTS att beskriva utvecklingen för telefonitjänster, med särskilt fokus på IP-telefoni, utifrån ett konsument-, konkurrens- och säkerhetsperspektiv. PTS skall därvid analysera de eventuella fördelar och nackdelar som denna utveckling kan innebära för konsumenter. PTS skall också ge förslag på åtgärder som följer av analysen, inklusive författningsändringar. Uppdraget redovisas i denna rapport. 1.2 Avgränsningar I detta uppdrag görs beskrivningar och analyser med IP-baserad telefoni som utgångspunkt. Utvecklingen inom området IP-baserad telefoni går fort och det är idag svårt att förutspå hur marknaden kommer att se ut i framtiden. De framåtblickande bedömningarna i rapporten har ett tidsperspektiv på ungefär två år framåt i tiden. Rapporten innehåller dock även förslag som rör ändringar i EGdirektiv kopplade till den påbörjade översynen av dessa, dvs. med ett tidsperspektiv på 5-6 år. Beskrivningarna av marknaden begränsas i huvudsak till den svenska marknaden. Avseende nödsamtalstjänsten finns en internationell översikt i bilaga A. 1.3 Metod Arbetet med uppdraget har bedrivits i projektform inom PTS. Som underlag till marknadsbeskrivningarna har PTS låtit göra två konsultstudier: - Beskrivning av marknaden för IP-baserad telefoni ur slutanvändarens perspektiv, HiQ Data AB - IP-telefoni ur ett konkurrensperspektiv, A-focus AB Post- och telestyrelsen 13

18 Inledning Därutöver har i arbetet använts de marknadsdata som PTS tar fram i sitt löpande arbete med marknadsanalyser. PTS har i arbetet även intervjuat leverantörer av access- och kommunikationstjänster. Samråd har skett med SOS Alarm, Statens Räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten, Konsumentverket och Konkurrensverket. Samråd har skett genom att samrådsparterna har fått ta del av och kommentera rapporten. 1.4 Disposition Rapporten är uppdelad i fem avsnitt. Avsnitt 1 beskriver utredningens bakgrund, arbetsmetod och rapportens disposition. Avsnitt 2 ger en introduktion till IP-baserad telefoni och en beskrivning av olika typer av IP-baserad telefoni. Avsnitt 3 behandlar den IP-baserade telefonins påverkan på marknaden för telefonitjänster ur ett konsument-, konkurrens- och säkerhetsperspektiv. Avsnitt 4 behandlar nödsamtalstjänsten 112. Här ligger fokus på möjligheten att nå nödnummer 112 via IP-baserad telefoni, men även möjligheten att nå nödnumret via andra elektroniska kommunikationstjänster diskuteras. Avsnittet inleds med en redogörelse för relevant lagstiftning och de avtal som styr alarmeringstjänsten. Därefter följer en beskrivning av hur nödsamtal hanteras idag, en problemdiskussion och en beskrivning av tänkbara lösningar. Avsnitt 5 redovisar PTS ställningstaganden, pågående aktiviteter på området och förslag till åtgärder. Mot bakgrund av att EG-direktiven inom området elektronisk kommunikation för närvarande är under översyn finns förslag på ändringar i direktivet om samhällsomfattande tjänster oaktat att sådana förändringar tar lång tid. Till rapporten finns sex bilagor: Bilaga A Internationell utblick på nödnummer 112 Bilaga B Standardiseringsarbete Bilaga C Hemliga abonnentuppgifter Bilaga D Olika grupper av funktionshindrade som är beroende av alternativa sätt att nå nödnummer 112 Bilaga E Exemplifiering av ny kommun-id-plan Bilaga F Synpunkter från samrådsparterna 14 Post- och telestyrelsen

19 IP-baserad telefoni en introduktion 2 IP-baserad telefoni en introduktion 2.1 Olika typer av IP-baserad telefoni Begreppet IP-baserad telefoni är inte entydigt. Det används i olika sammanhang och med olika innebörd och omfattar olika typer av telefoni där IP 1 är bärare av tjänsten. Det finns flera varianter av IP-baserad telefoni, beroende på hur terminalerna i respektive ände ser ut, och över vilket nät kommunikationen sker. Det finns idag ingen enhetlig terminologi inom området IP-baserad telefoni. Många olika benämningar används t.ex. - IP-telefoni, telefoni som någon gång går över ett paketförmedlat nät, ett IPnät. 2 - Internettelefoni eller Voice on Net (VON), telefoni över det publika Internet. Terminalerna kan vara antingen vanliga telefoner eller ett mjukvaruprogram i en dator (softphone) som möjliggör att användaren kan ringa röstsamtal via datorn. - Voice over IP (VoIP) används ofta för att beteckna kommunikation över IPbaserade nät. - Bredbandstelefoni används ibland för IP-baserad telefoni över ett bredbandsnät. Dessa begrepp används inte särskilt konsekvent utan kan ha olika innebörd i olika sammanhang. I denna rapport används begreppet IP-baserad telefoni för telefoni där IP är bärare av tjänsten. Med traditionell telefoni avses i denna rapport telefoni i fasta och mobila nät (PSTN 3 och PLMN 4 ) där man kan ringa med nummer ur den svenska nummerplanen för telefoni. Med vanligt telefonnummer avses telefonnummer ur den svenska nummerplanen för telefoni (t.ex ). Vid fast IP-baserad telefoni kan användaren använda tjänsten från en enda plats och tjänsten liknar traditionell fast telefoni. Nomadisk IP-baserad telefoni är en tjänst där användaren inte är bunden till en enda plats utan kan använda tjänsten från olika platser. Tjänsten är dock inte mobil, dvs. användaren kan inte byta anslutningsplats under tiden tjänsten nyttjas. Mobil IP-baserad telefoni är en tjänst där användaren kan röra sig över stora områden utan avbrott i tjänsten. Mobil IP- 1 Internet Protocol 2 Definition enligt International Telecommunications Union (ITU) 3 Public Switched Telephone Network 4 Public Land Mobile Network Post- och telestyrelsen 15

20 IP-baserad telefoni en introduktion baserad telefoni finns ännu i mycket begränsad omfattning och behandlas inte vidare i rapporten. I rapporten delas IP-baserad telefoni in i olika kategorier beroende på om tjänsteleverantören förfogar över egen access, om slutanvändaren kan ringa nödsamtal, om slutanvändaren kan nå användare av nummer ur den svenska nummerplanen för telefoni samt om användaren kan ta med sig sin telefon till annan anslutning (dvs. tjänsten är nomadisk). Dessa är de vanligast förekommande formerna för IP-baserad telefoni i Sverige i dag. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xsdl xsdl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl m.fl Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl Figur 1 Olika typer av IP-baserad telefoni Accessnätet ut till abonnenten kan vara ett fiber-lan 5, ett returaktiverat kabel-tv nät eller xdsl 6 över befintligt, traditionellt kopparnät. I bilden ovan återges samtliga fall. I kommande avsnitt behandlas varje kategori närmare. Kategori A - Fast IP-baserad telefoni I kategori A fast IP-baserad telefoni - kontrollerar tjänsteleverantörer accessnätet och kan därmed kontrollera nätets egenskaper. Tjänsten möjliggör samtal till nummer i den svenska nummerplanen för telefoni och möjliggör nödsamtal. Nomadisk användning kan vara tekniskt möjlig inom tjänsteleverantörens accessnät, men de tjänster som tillhandahålls idag har begränsats till fast telefoni som inte kan flyttas geografiskt av slutanvändaren. Tjänster inom denna kategori marknadsförs som en ersättning för traditionell fast telefoni till såväl hushåll som företag. Det finns egentligen inget krav på koppling till Internet, även om accessleverantören i praktiken oftast erbjuder detta tillsammans med denna typ av IP-baserad telefoni. 5 LAN Local Area Network 6 DSL Digital Subscriber Line 16 Post- och telestyrelsen

21 IP-baserad telefoni en introduktion A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 2 Fast IP-baserad telefoni (Kategori A) Tjänsteleverantörer uppgraderar och/eller bygger ut sina befintliga nät till all-ip i syfte att erbjuda hushåll bredbandsaccess, telefonabonnemang och TV via en och samma access. Dessa tjänsteleverantörer har vanligtvis inte i första hand byggt sin infrastruktur för telefoni men har, genom uppgradering av näten, numera möjligheten att tillhandahålla telefoni. Genom denna uppgradering kan tjänsteleverantörer öka intäkten per kund. Prestanda och säkerhet kan göras jämförbara med traditionell fast telefoni. I likhet med tjänsteleverantörer som riktar sig till hushåll uppgraderar även leverantörer på företagsmarknaden sin infrastruktur till all-ip för att kunna leverera flera tjänster över en gemensam infrastruktur. I motsats till hushållsmarknaden har det på företagsmarknaden under lång tid förekommit en mångfald av tjänster och tekniska lösningar för telefoni. Exempel på access- och tjänsteleverantörer till hushållsmarknaden är Bredbandsbolaget och Com Hem. Exempel på leverantörer till företagsmarknaden är TDC Song och Telenor. Kategori B - Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal I kategori B nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal - levererar tjänsteleverantörer tjänsten över annan accessleverantörs nät. De erbjuder IP-baserad telefoni som en separat tjänst och inte paketerad med bredbandsaccessen. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet. Tjänsten möjliggör samtal till nummer i svenska nummerplanen för telefoni och möjliggör nödsamtal. Nomadisk användning är möjlig över olika accessleverantörers nät och i vissa fall är även mobil användning möjlig. Tjänsten marknadsförs av vissa leverantörer som ersättning för traditionell fast telefoni, av andra som nomadiskt alternativ till traditionell fast telefoni. Post- och telestyrelsen 17

22 IP-baserad telefoni en introduktion A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 3 Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal (Kategori B) Aktörerna är en heterogen grupp där produkterbjudanden och marknadsföring skiljer sig beroende på företagens övriga verksamhet. Gemensamt är dock att de i sin marknadsföring tydliggör en skillnad mellan den IP-baserade telefonitjänsten och den traditionella telefonitjänsten. Exempel på leverantörer är Affinity Telecom, Cellip, Digisip, Tele2 och TeliaSonera. Kategori C - Nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal I kategori C nomadisk IP-baserad telefoni utan nödsamtal levererar tjänsteleverantören tjänsten över annan accessleverantörs nät. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet. Samtliga lösningar kan användas nomadiskt om användaren så önskar, mobila lösningar finns i vissa fall. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 4 Nomadisk IP-baserad telefoni utan möjlighet att ringa nödsamtal (Kategori C) Tjänsteleverantören erbjuder en tjänst som kan nå eller bli nådd via traditionella telefonnummer ur den svenska nummerplanen för telefoni, men kan inte koppla fram nödsamtal. Tjänsten är enligt lagens (2003:389) om elektronisk 18 Post- och telestyrelsen

23 IP-baserad telefoni en introduktion kommunikation (EkomL) definition inte en telefonitjänst 7. Exempel på leverantör är Skype In/Out. Kategori D - Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer I kategori D Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer - levererar tjänsteleverantören tjänsten över annan accessleverantörs nät. Tjänsteleverantören har därmed ingen kontroll över det underliggande accessnätet. Tjänsten möjliggör inte samtal till nummer i svenska nummerplanen för telefoni och möjliggör därmed inte heller nödsamtal. Nomadisk användning är möjlig och i vissa fall är även mobil användning möjlig. Tjänsten är enligt EkomL:s definition inte en telefonitjänst. A Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Alarmeringscentral B Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Eget Eget IP-nät IP-nät Gateway PSTN PSTN C Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Internet Gateway D Fiber-LAN Fiber-LAN Kabel-TV Kabel-TV xdsl xdsl m.fl. m.fl. Figur 5 Illustration av IP-baserad telefoni utan koppling till traditionella telefonnätet (Kategori D) Tjänsteleverantören erbjuder en programvara för datorer som gör det möjligt för användarna att ringa varandra via Internet. De adresserar användare inom den egna tjänsten med användarnamn och saknar stöd för extern adressering. Dessa tjänsteleverantörer har definierat telefoni på ett annorlunda sätt genom att se telefonin som en ren datorapplikation. Leverantörerna tillhandahåller även andra applikationer såsom chat, fildelning, adressböcker etc. Den egna marknadsföringen från dessa aktörer är marginell, dock har de fått mycket massmedial uppmärksamhet som hjälper till att sprida allmän kännedom om dem. De marknadsför tjänsten som billig röstkommunikation, att det är något annorlunda än traditionell telefoni är uppenbart för användaren och behöver inte marknadsföras särskilt. Exempel på aktörer är Google Talk, Microsoft (MSN Messenger) Skype Classic och Yahoo Messenger. 7 Se vidare avsnitt och Post- och telestyrelsen 19

24 IP-baserad telefoni en introduktion Sammanfattning av de olika kategorierna av IP-baserad telefoni Sammanfattningsvis finns fyra olika kategorier av IP-baserade tjänster på marknaden vilket kan illustreras på följande sätt, se figur 6. Når nödnummer Når inte nödnummer A B C D : Når nummer i svenska nummerplanen för telefoni : Når ej nummer i svenska nummerplanen för telefoni : Nomadisk Figur 6 Illustration av förhållandet mellan de olika typerna av IP-baserad telefoni För fast IP-baserad telefoni (kategori A) tillhandahålls tjänst och access av samma leverantör. Nomadisk IP-baserad telefoni med nödsamtal (kategori B) och nomadisk IPbaserad telefoni utan nödsamtal (kategori C) kan förmedla samtal till nummer i nummerplanen för telefoni. Internettelefoni utan möjlighet att ringa vanliga telefonnummer (kategori D) saknar anslutning till det traditionella telefonnätet. 2.2 Teknik Användarutrustning Det finns stora variationer i de olika typer av anslutning, tjänster och produkter som erbjuds på marknaden. Det är inte uppenbart att användaren med blotta ögat kan se skillnad på en traditionell telefon och en telefon för IP-baserad kommunikation. Terminalutrustningar kan i många fall både se ut och fungera på liknande sätt som traditionella telefoner. En användare, som inte nödvändigtvis är den som köpt tjänsten, kan inte förutsättas alltid vara medveten om skillnaden när det gäller t.ex. möjligheten att ringa nödsamtal mellan traditionell telefoni och 20 Post- och telestyrelsen

25 IP-baserad telefoni en introduktion vissa typer av IP-baserad telefoni. Nedan ges exempel på några olika varianter av användarutrustningar med de benämningar som ofta används av leverantörerna. Figur 7 Exempel på IP-baserad telefonutrustning 8 Bredbandstelefon En bredbandstelefon ser ut som en vanlig telefon men ansluts till en Ethernetport istället för ett telefonjack. En telefon av detta slag behöver alltså inte någon persondator eller speciell programvara, utan själva telefonen är tillräcklig tillsammans med en anslutning till Internet. På samma sätt som det finns trådlösa telefoner för traditionell telefoni så finns det även trådlösa bredbandstelefoner. Softphone En softphone är programvara som är installerad i en dator och fungerar som en IP-baserad telefon. Datorn måste ha mikrofon och högtalare (som kan se ut som en telefon). Programmet kan även stödja bildöverföring, vilket kräver att datorn har en kamera. Hybrid Det finns kombinerade telefoner som klarar av både trådlös traditionell telefoni, DECT 9, och IP-baserad telefoni. De fungerar som en vanlig DECT-telefon som användaren kopplar till det traditionella telenätet men är även utrustade med trådlös anslutning som kan kopplas till datorn. Användaren kan ringa över Internet eller ringa över det traditionella telefonnätet. Adapter Den vanligaste typen av adapter kopplar samman ett telefonjack med ett Ethernet-jack. Därmed kan man använda en vanlig telefon för IP-baserad telefoni. Denna lösning kräver inte en persondator. En annan typ av adapter används för att koppla ett telefonjack till en dator. Med en sådan adapter är det möjligt att koppla en vanlig telefon till en dator som har speciell programvara. 8 Bilder på produkter från Clas Ohlson 9 Digital Enhanced Cordless Telecommunications Post- och telestyrelsen 21

26 IP-baserad telefoni en introduktion Figur 8 Exempel på adapter Standarder Det finns i huvudsak två protokoll som används för IP-baserad telefoni, SIP 11 och H.323. SIP används för att koppla upp, styra och avsluta ett IP-baserat telefonisamtal, vilket i princip motsvarar signaleringen i traditionell telefoni. SIP hanterar även sammankoppling av flera parter exempelvis vid ett konferenssamtal. SIP använder sig av andra protokoll för att kunna överföra samtalsdata. Ett protokoll ansvarar för att beskriva sessionen för sändar- och mottagarutrustningen och ett annat står för själva överföringen av data. 12 Protokollet H.323 skapades ursprungligen för att hantera transport av multimedia över lokala nätverk. Det var det första protokollet lämpat för IP-baserad telefoni som standardiserades 1996, vilket gjorde det enklare för leverantörerna att ta fram produkter. Precis som SIP använder sig H.323 av andra protokoll för överföring av data. 13 För slutanvändaren innebär det inte någon större skillnad i funktionalitet mellan de två protokollen, men en majoritet av de etableringar som sker idag för att möjliggöra IP-baserad telefoni för privatpersoner använder sig av SIP. 14 Anledningen till det är att det anses vara ett mindre komplext protokoll som på ett bättre sätt samverkar exempelvis med brandväggar Kvalitet Det finns olika anledningar till att kvaliteten kan variera för IP-baserad telefoni. IP-baserad telefoni transporteras i ett nät i form av IP-paket tillsammans med data, video och annan information. På Internet är det bästa möjliga tillgängliga kapacitet för ögonblicket ( best effort ) som är avgörande, vilket kan få konsekvenser för samtalskvaliteten. 10 Bilden från Bredbandsbolaget och Clas Ohlson 11 Session Initiation Protocol Enligt enkät och intervjuer med ett antal operatörer/aktörer för IP-baserad telefoni används SIP-protokollet 22 Post- och telestyrelsen

27 IP-baserad telefoni en introduktion Det finns metoder att prioritera viss typ av data, exempelvis tal (röst) före data. IP-paketen som prioriteras märks upp och prioriteras i trafikflödet under förutsättning att routrarna som passeras stödjer prioriteringen. För fast IP-baserad telefonitrafik (kategori A) som enbart transporteras i ett nät kontrollerat av tjänsteleverantören kan denne själv avgöra om viss typ av paket skall prioriteras och den upplevda kvaliteten är då jämförbar med traditionell fast telefoni. Så fort trafiken går utanför det av leverantören kontrollerade nätet (kategori B, C och D) har dock inte tjänsteleverantören möjlighet att garantera att trafiken verkligen prioriteras. En annan viktig aspekt för kvalitet på IP-baserad telefoni är kvalitet och kapacitet på användarens Internetaccess. En mycket begränsad bandbredd riskerar att skapa dålig samtalskvalitet 15, särskilt om prioritering av trafiken inte finns samt om annan typ av data sänds samtidigt. Även om användaren har mycket hög kapacitet på sin Internetaccess kan problemen nedan uppstå, då de snarare relaterar till kapaciteten i tjänsteleverantörens nät och/eller Internet. Nedan beskrivs kvalitetsbrister som kan uppkomma för IP-baserad telefoni. Paketförlust Eftersom talet styckas upp och skickas i IP-paket är det viktigt att paketen kommer fram till slutdestinationen och att de kommer fram i rätt ordning. Om ett stort antal paket förloras på vägen kommer talet att uppfattas som hackigt. Fördröjning och eko De enskilda IP-paketen tar olika vägar över ett IP-nät och passerar ett antal servrar, routrar och gateways vilket kan ställa till problem med fördröjning. För datatrafik har fördröjningar i allmänhet inte någon större betydelse, men vid talkommunikation, som sker i realtid, uppfattas fördröjningen däremot väldigt tydligt. Normalt brukar man säga att en fördröjning på max 150 millisekunder från sändare till mottagare är en acceptabel fördröjning 16. Ett problem som kan förstärkas av fördröjning är eko. Eko betyder att abonnenten som talar hör sig själv i luren och det beror på att ljudet studsar i mottagaränden. Är då dessutom fördröjningen relativt stor skapas en irriterande ljudåterkoppling. Genom att tjänsteleverantören installerar så kallade ekosläckare vid övergång till PSTN kan problemet minska eller försvinna, men det är inte alltid enkelt att spåra orsaken till ett ekoproblem hos en enskild abonnent. Jitter Jitter betecknar variationen i fördröjning, dvs. att IP-paketen individuellt kan anlända till mottagaren med olika leveranstider. För att råda bot på detta problem kan paketen placeras i en buffert (buffras) innan de når destinationen. Nackdelen med buffring är att det tar tid och kan upplevas som en fördröjning. 15 Därför rekommenderar de flesta tjänsteleverantörer/aktörer en minimum-access på 128 kbit/s, men i praktiken behövs dock en högre kapacitet för att kvaliteten skall bli bra 16 Detta gäller oavsett om det är IP-baserad-, traditionell fast- eller mobiltelefoni. Normalt är ev. fördröjning vid traditionell fast telefoni lägre än 150 ms. Post- och telestyrelsen 23

28 IP-baserad telefoni en introduktion 2.3 IP-baserad telefoni i ett internationellt perspektiv Den ökande användningen av IP-baserad telefoni är en global företeelse. I många länder diskuteras för närvarande den IP-baserade telefonins påverkan på marknaden och om och i så fall i vilken omfattning det gällande regelverket måste anpassas till utvecklingen. Olika länder har olika inställning till IP-baserad telefoni från att förbjuda en del former av IP-baserad telefoni till att vilja främja utvecklingen 17. I Europa har signalerna från europeiska kommissionen varit tydliga man vill ha en light touch -reglering för IP-baserad telefoni 18 för att möjliggöra utveckling av nya tjänster. Inom EU gäller det nya EG-rättsliga ramverket för området elektronisk kommunikation som antagits inom hela EU/EES med fem direktiv från 2002 som behandlar olika aspekter av frågor kring elektronisk kommunikation och ligger till grund för den svenska lagen om elektronisk kommunikation. PTS arbetar tillsammans med övriga europeiska regleringsmyndigheter för att komma fram till en gemensam syn i olika frågor rörande IP-baserad telefoni. I ERG:s 19 Common Statement for VoIP regulatory approaches från den 11 februari 2005 anges en gemensam policy för IP-baserad telefoni i Europa. Målsättningen är att - stödja utvecklingen och användningen av IP-baserade telefonitjänster i Europa - stödja en harmoniserad inställning till IP-baserad telefoni i Europa. ERG rekommenderar att de nationella regleringsmyndigheterna skall åtgärda hinder för marknadstillträde och säkerställa att konsumenter och tjänstetillhandahållare får adekvat information om tjänster och möjligheten att tillhandahålla tjänster. För närvarande pågår en översyn av direktiven, där man kan förvänta sig förändringar just med hänsyn till bland annat utvecklingen av IP-baserad telefoni. Kommissionen gick i början på året ut med en enkät till EU:s medlemsländer inför den påbörjade översynen av direktiven för att få information om hur medlemsländerna ställer sig i ett antal konkreta frågor rörande IP-baserad telefoni. Frågorna gällde bland annat nödnummer, nummertilldelning, nummerportabilitet, kvalitetskrav och samtrafik. I Bilaga A till denna rapport finns en internationell utblick rörande bestämmelser om nödnummer i ett antal europeiska länder samt USA. Där redogörs också för 17 GSR 2005 Discussion Paper, VoIP and Regulation, november ITU 18 Tal av kommissionär Viviane Reding den 10 oktober European Regulators Group, samarbetsorgan för regleringsmyndigheter inom EU 24 Post- och telestyrelsen

29 IP-baserad telefoni en introduktion dessa länders inställning till krav på möjligheten att nå nödnummer via IP-baserad telefoni. Post- och telestyrelsen 25

30 Den IP-baserade telefonins påverkan på marknaden 3 Den IP-baserade telefonins påverkan på marknaden 3.1 Konsumenter IP-tekniken möjliggör en utveckling mot ett mer varierat utbud av tjänster vad gäller funktion och pris. Internettelefoni är vanligtvis gratis medan övrig IPbaserad telefoni kostar att använda. Det är i de flesta fall billigare att ringa utlandssamtal och samtal till det fasta telefonnätet i Sverige med IP-baserade telefonitjänster än med traditionell fast telefoni. För samtal till mobil är priserna ungefär desamma som från traditionell fast telefoni. För telefonabonnemang finns stora skillnader i priset i förhållande till traditionella telefonabonnemang, men även mellan olika typer av IP-baserade tjänster Reglering De juridiska förutsättningarna kring tillhandahållandet av elektroniska kommunikationer regleras primärt genom EkomL. I EkomL finns primärt två system av rättigheter och skyldigheter. Det första är uppbyggt så att den som uppfyller vissa, i lagen särskilt föreskrivna, förutsättningar har vissa, i lagen särskilt angivna, skyldigheter. Även det som i EkomL betecknats som särskilda rättigheter för abonnenter i 5 kap. är konstruerat på i princip samma sätt, dvs. att det ställs krav på den tjänsteleverantör som uppfyller vissa förutsättningar. Det andra systemet av skyldigheter är mer komplext och är uppbyggt så att en tjänsteleverantör som av PTS befunnits ha ett betydande inflytande på en viss marknad kan åläggas vissa skyldigheter genom beslut av PTS. Detta är främst avsett att främja konkurrensen på marknaderna för elektroniska kommunikationer, och beskrivs närmare i avsnitt 3.2. Allmänna skyldigheter Såvitt gäller de allmänna skyldigheterna som följer direkt av lag är begreppet allmänt tillgänglig telefonitjänst i flera fall avgörande. Enligt 1 kap. 7 EkomL är en telefonitjänst en elektronisk kommunikationstjänst som innebär möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan, inklusive nödsamtal. Begreppet kommer närmare att diskuteras i kapitel 4 i rapporten. I detta sammanhang är det tillräckligt att konstatera att alla former av IP-baserad telefoni inte medger möjligheten att ringa nödsamtal. Detta innebär att de tjänsteleverantörer som tillhandahåller dessa former av IP-baserad telefoni inte omfattas av de skyldigheter som anger telefonitjänst som en förutsättning. En rad allmänna skyldigheter för den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst återfinns i 5 kap. 7, 9 och 17 EkomL. Dessa inkluderar bl.a. skyldigheten att lämna ut abonnentuppgifter till den som skall bedriva abonnentupplysning, att tillhandahålla specificerade telefonräkningar, att tillhandahålla nummerportabilitet och att hålla information om priser med mera allmänt tillgänglig. Även bestämmelsen i 5 kap. 19 som reglerar åtgärder vid utebliven betalning är beroende av att det är en telefonitjänst som tillhandahålls. I de fall en leverantör av IP-baserad telefoni inte kan anses 26 Post- och telestyrelsen