Gäller fr.o.m. vt 2010 LNA110, Naturvetenskap för lärare 1 30 högskolepoäng Science 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 16 och reviderats 2009 12 09. Den gäller från och med vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för kemi. Medverkande institutioner: Institutionen för fysik, Institutionen för kemi, Institutionen för marin ekologi, Institutionen för pedagogik och didaktik, Institutionen för växt och miljövetenskaper och Zoologiska institutionen Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 80%, undervisning 20% Kursen ersätter kurs LNA100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som första kurs i inriktningen Naturvetenskap för lärare, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i naturorienterande ämnen i grundskolans senare år och Naturkunskap i gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Sv B/Sv2 B, En B, Sh A, Ma C, Nk B (alt. Fy A+ Ke A+ Bi A) eller motsvarande kunskaper. Sidan 1 av 5 Uppdaterad 2009 12 03
4. Innehåll Kursen består av fyra delkurser. Tre av dem är högskoleförlagda och innehåller fysik, kemi och ämnesdidaktik. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd till en separat delkurs men växelverkar i hög grad med den högskoleförlagda delen. Integrerat med övrig undervisning i fysik, kemi, och ämnesdidaktik förekommer laborationer med syfte att skapa nyfikenhet och djupare kunskap. Flera av dessa laborationer illustrerar vardagliga frågeställningar. Ämnesdidaktikens grundfrågor Vad, Varför och Hur ställs i anslutning till stoffet och genomlyses utifrån ett skolperspektiv. Speciellt intresse riktas mot: identifiering av elevers vardagsföreställningar om naturvetenskap, utveckling av vardagsföreställningarna mot en mer naturvetenskaplig begreppsförståelse, modeller som en viktig del inom naturvetenskapen, skolans styrdokument. Delkurs 1. Fysikaliska lagar och grundbegrepp 1, 7,5 hp Physical laws and concepts 1, 7.5 higher education credits Vad är naturvetenskap? Mekanikens lagar och begrepp. Kinematik och krafter. Newtons lagar och Energilagen. Värmelära och energiomvandling värmepump och värmemotor. Electriska laddningar, fält och kretsar och magnetism. Elevers föreställningar relaterade till Newtons lagar, begreppen värme och temperatur, energiöverföring, elektricitet och magnetism samt problematisering av undervisningstraditioner inom dessa områden. Delkurs 2. Kemins grundbegrepp, 10,5 hp Fundamental chemical concepts, 10.5 higher education credits Jordens och universums kemiska sammansättning. Kol och kvävecykler på jorden. Modeller för atomer och kemiska bindningar. Periodiska systemet. Balansering av kemiska reaktioner. Molbegreppet. Varför går kemiska reaktioner i en viss riktning? Syra/bas och redoxjämvikter. Försurning. Kolföreningars kemi. Polymerer och plaster. Sidan 2 av 5 Uppdaterad 2009 12 03
Vattens egenskaper och betydelse för liv. Gaslagarna och atmosfärens sammansättning, speciellt ozonlagret. Elevers föreställningar relaterade till materiens byggnad och egenskaper, kemiska reaktioner med fokus på förbränning och fotosyntes Problematisering av stoffurval och naturvetenskapligt språk i grund och gymnasieskola Delkurs 3. Fysikaliska lagar och grundbegrepp 2 samt astronomi, 6 hp Physical laws and concepts 2 and astronomy, 6 higher education credits Vågor och elektromagnetisk strålning. Atomkärnan. Kärnenergi och dess användning. Stjärnornas liv och utveckling. Kosmologi. Solsystemet. Jorden och andra planeter. Månar. Elevers föreställningar relaterade till dag och natt, årstider, sol och månförmörkelse, månens faser samt ljusets utbredning, reflektion, brytning och bilders uppkomst. Ämnesdidaktiska teorier för planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 6 hp School Based Education, 6 higher education credits Studenterna skall undersöka elevers föreställningar inom ett för VFU perioden lämpligt område och relatera detta till tidigare gjorda undersökningar. I relation till detta skall den studerande också redovisa muntligt och skriftligt vilka kunskaper hon/han behöver för att undervisa om det aktuella innehållet. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, räkneövningar, laborationer, studiebesök och seminarier. Vissa av laborationerna är datorbaserade. Flera lärare använder datorpresentationer på föreläsningarna. Datorsalar och trådlöst nätverk finns i undervisningslokalerna. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning. Ämnesdidaktik och VFU läses integrerat med innehållet i fysik och kemi. En sammanhängande VFU period genomförs i mitten av kursen. 5. Mål Syftet med hela inriktningen Naturvetenskap för lärare är att studenten efter avslutade Sidan 3 av 5 Uppdaterad 2009 12 03
studier ska ha kunskaper i naturvetenskap och ämnesdidaktik som kan omsättas i undervisning i grundskolans senare år. Tillsammans med en specialisering skall studenten även ha kunskaper relevanta för undervisning i ämnet Naturkunskap i gymnasieskolan. Efter avslutad kurs LNA110 ska studenten: visa kunskap om vanliga fysikaliska, kemiska och astronomiska begrepp och teorier samt förståelse för hur dessa teorier utvecklas, visa förmåga att utföra enklare fysikaliska och kemiska experiment samt kunna samla och tolka data bland annat med hjälp av datorer, kunna redogöra för och identifiera vanligt förekommande uppfattningar om naturvetenskapliga begrepp och teorier samt hur uppfattningarna påverkar lärande och undervisning, visa förmåga att problematisera etiska frågeställningar i relation till den praktiska användningen av fysik och kemi i samhället, visa förmåga att under handledning omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller och med hänsyn till styrdokument och elevers olika förutsättningar, visa förmåga att dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i förhållande till styrdokumentens mål. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina och genom muntliga och skriftliga redovisningar av laborationer och didaktiska seminarieuppgifter. De mål som till stor del är knutna till VFU (de två sista målen ovan) bedöms utifrån seminarier, VFU uppgifter samt underlag från lokal lärarutbildare och VFU ledare. Laborationer, studiebesök, muntliga redovisningar, seminarier och VFU är obligatoriska. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till den kursansvariga institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning Sidan 4 av 5 Uppdaterad 2009 12 03
(beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. På VFU används bara betygsgraderna Underkänd och Godkänd. För Väl godkänd på hela kursen krävs Godkänd på VFU samt Väl godkänd på två av de övriga tre delkurserna. 9. Kursvärdering Varje delkurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. En sammanfattning lämnas till LUR 3. 10. Övrigt Sidan 5 av 5 Uppdaterad 2009 12 03