TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-03-15 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00078-1.4.1 Sociala nämndernas förvaltning Jan Bäversten Epost: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Planeringsunderlag årsplan 2018 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner förvaltningens förslag till planeringsunderlag och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt in planeringsunderlag för år 2018-2021. Planeringunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till stadsledningskontoret senast den 31 mars. Förvaltningens förslag till budgetunderlag följer den struktur och det innehåll som angetts i stadsledningskontorets anvisningar.
Planeringsunderlag årsplan 2018 Äldrenämnden Sociala nämndernas förvaltning 721 87 Västerås 021-39 00 00 www.vasteras.se Jan Bäversten 021-39 21 20 jan.baversten@vasteras.se
VÄSTERÅS STAD Planeringsunderlag årsplan 2018 Dnr: ÄN 2017/00078-ÄN-1.4.1 Innehållsförteckning 1. Nämndens ansvarsområde... 3 2. Omvärldsanalys... 3 3. Planerade utvecklingsfrågor... 5 3.1. PRIORITERADE UTVECKLINGSFRÅGOR... 5 3.2. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 5 4. Strategiska utvecklingsområden... 5 4.1. KRAFTSAMLING FÖR ATT STÄRKA DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN... 6 4.2. SAMMANHÅLLEN SATSNING PÅ VÅR FYSISKA LIVSMILJÖ... 6 4.3. HÖJD KUNSKAPS- OCH KOMPETENSNIVÅ I VÄSTERÅS... 6 4.4. KRAFTSAMLING FÖR ATT MINSKA MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN... 7 5. Ekonomisk översikt... 7 5.1. DEMOGRAFINS PÅVERKAN... 14 5.2. BESLUTADE VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR... 22 5.3. RATIONALISERING... 23 5.4. KÄNSLIGHETSANALYS... 25 5.5. NYA TAXOR OCH AVGIFTER... 26 5.6. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER... 29 5.7. INVESTERINGSPLAN... 35 6. Kompetensförsörjning... 35 Bilagor: 1. Styrkort 2. Följekort 3. Ekonomi per verksamhet: Utfall 2016 och budget 2017 2
1. Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som har fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden ska underlätta för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende. Om den enskilde har omfattande omvårdnadsbehov eller är otrygg, trots stödinsatser i sitt ordinära boende, kan särskilt boende erbjudas. Nämndens verksamhetsområden är: Stöd i ordinärt boende (hemtjänst och hemsjukvård) Särskilt boende inkl. korttidsplatser Särskilt boende för personer yngre än 65 år Förebyggande verksamhet, ex. anhörigstöd Mötesplatser Dagverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Ekonomisk fördelning Äldrenämnden har ekonomiskt ansvar för all hemtjänst och hemsjukvård. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ekonomiskt ansvar för allt boendestöd enligt SoL. 2. Omvärldsanalys Teknik Utveckling av teknik digitalisering - skapar möjligheter! Effektivisering/besparing går inte alltid att mäta i kronor, många gånger handlar det om kvalitetsförbättringar för den enskilde. Äldre personer från andra länder Allt fler personer från andra länder och kulturer ställer nya- och förändrade krav på språk men också bemötande. Lagstiftning Ny lag Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer den 1 januari 2018 att ersätta lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård. Den upphävda lagen ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Detta innebär att kommuner och landsting behöver börja planera patientens utskrivning redan 3
vid inskrivning. En överenskommelse behöver träffas om hur detta ska ske. I lagen finns en backup-lösning som innebär att om parterna ej är överens så inträder ett betalningsansvar för kommunen efter tre kalenderdagar om kommunen ej kan ta emot. Detta förutsätter att kommunen har en organisation som kan ta hand om detta. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till en ny förvaltningslag. Den nya lagen syftar till att stärka den enskildes rättssäkerhet i kontakt med myndigheter och att snabba på ärendehanteringen. Dessutom innebär förslaget att tolkning och översättning blir en uttrycklig rättighet. Det införs ett allmänt krav på lämplighet för den som är ombud eller biträde för en part. Det införs uttryckliga bestämmelser om hur ett ärende inleds och vad som gäller i fråga om myndigheters utredningsansvar. Parts rätt att bli informerad om hur ett ärende handläggs stärks. Dessutom ska motivering av besluten förbättras. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2018. Utredning och rekommendationer Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen är en statlig utredning som presenteras våren 2017. Utredningen gäller bl.a. bemanningsfrågor, utveckling av kunskap och kvalitet, anhörigas insatser, äldres psykiska ohälsa, välfärdsteknologi och förenklad handläggning för vissa tjänster. Utredningen kan resultera i en proposition med förslag och som vid ett ikraftträdande påverkar nämndens verksamheter. SKL:s rekommendation för ökad kvalitet på särskilt boende är att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. Många boenden i Västerås har två nattpersonal och förvaltningens bedömning är att den inte kan vara lägre, bl.a. av arbetsmiljöskäl. Däremot kan ökat införande av välfärdsteknologi på boendena medföra att personalresurserna kan bibehållas. Tekniken kan vara ett stöd för personalen att ha en bättre överblick i boendet och snabbt kunna uppmärksamma var behovet finns och finnas på rätt plats. Rättspraxis Ny rättspraxis inom personlig assistans. Kostnaderna för personlig assistans ökar även avseende tillfälliga beslut för personlig assistans. Förvaltningen avser att närmare följa utvecklingen under kommande år. Förändringen kan innebära ökade kommunala kostnader i form av hemtjänst. Kompetens Generellt så råder det brist på personal med formell kompetens i kombination med personlig lämplighet och språkkompetens. 4
3. Planerade utvecklingsfrågor 3.1. Prioriterade utvecklingsfrågor Ökad användning av e-hemtjänst och fortsatt utveckling i att använda digital teknik. Införa verksamhetssystem för hemsjukvård Uppföljning av volymutveckling och kostnader hemtjänst och hemsjukvård Uppföljning av intensiv hemrehabilitering Uppföljning av riktlinjer för bostadsanpassning Dimensionering av särskilt boende-platser Översyn av flödet i boendeprocessen inklusive korttidsplatser Boendeplanering Rekommendation om nattbemanning särskilt boende Nattkamera på särskilt boende Mat och måltidsmiljö särskilt boende Ny modell för upphandling och uppföljning (SIQ) 3.2. Jämställdhetsintegrering För att kunna bedöma inom vilka områden satsningar behöver ske är det angeläget att ha en bild av nuläget. Av den anledningen är ambitionen att all statistik ska vara könsuppdelad. För att få en bild av biståndsbedömningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv skulle en kartläggning behöva göras. Finns det skillnader i hur biståndsbedömning görs, t ex för mat och tvätt? En kartläggning av detta kräver att resurser avsätts. Det handlar om att kartlägga, analysera materialet och lämna förslag på åtgärder. 4. Strategiska utvecklingsområden Strategiska utvecklingsområden är kommunfullmäktiges särskilda kraftsamling för att nå strategiska mål för stadens utveckling. Uppdraget ska genomföras genom en samordning av de resurser som finns i den kommunala verksamheten och tillsammans med andra aktörer i kommunen. För varje område beskrivs: Nämndens bidrag till att de mål som fullmäktige beslutat om uppfylls Nämndens beskrivning av eventuella konsekvenser för den egna verksamhetens utveckling Vilka strategier, aktiviteter, effekter, utmaningar nämnden ser i detta 5
4.1. Kraftsamling för att stärka den sociala hållbarheten Mötesplatser Framtida mötesplatser skulle kunna vara öppna för olika målgrupper, där man ser en mix av seniorer, ungdomar, olika kulturer, flexibla öppet tider veckans alla dagar och högskoleutbildad personal. Mötesplatserna skulle vara fristående, moderniserad och vara centralt belägna i bostadsområden och med närhet till kommunikationer. Ökad användning av teknik, ökat fokus på träning och hälsa och ett i övrigt attraktivt utbud, skulle kunna bidra till möten mellan äldre och yngre. LÖK:en LÖK:en (Västerås stads och civilsamhälles lokala överenskommelse om samverkan) är ett sätt för staden och civilsamhället att bl.a. stärka varandra och varandras engagemang och delaktighet. Parternas överenskommelse utgår från fyra principer med tydliggjorda aktiviteter för staden respektive civilsamhället. 4.2. Sammanhållen satsning på vår fysiska livsmiljö Ombyggnation och förtätning sker på flera befintliga särskilda boenden. I samband med det ses även utomhusmiljön över. Fastighetskontoret har på uppdrag av äldrenämnden genomfört en inventering av utomhusmiljöerna på samtliga äldreboenden. Den inventeringen kommer att ligga till grund för framtida förbättringar. Kostnadsförslag för de olika åtgärderna saknas och prioriteringar av åtgärder behöver göras. Hanteringen kan också komma att se olika ut beroende på om det är trädgårdar i kommunens regi, eller om det är externa fastighetsägare. På flera platser runt om i staden kan utomhusmiljöer utrustas med träningsredskap för äldre och lekredskap för barn för generationsöverskridande möten och mellan olika kulturer. 4.3. Höjd kunskaps- och kompetensnivå i Västerås De senaste åren har det märkts en ökande svårighet, inte bara i Västerås utan i hela landet, att rekrytera handläggare och chefer med formell kompetens och erfarenhet. Detsamma gäller nu också för rekrytering av undersköterskor och legitimerad personal. 6
4.4. Kraftsamling för att minska miljö- och klimatpåverkan Under två år drivs projektet SMAK kompetenssatsning på mat och måltidsmiljö i särskilt boende med stimulansbidrag för ökad bemanning. Projektets huvudsyfte är att öka kundnöjdheten, men en del handlar också om information om Framtidens mat och att minska matsvinn. Fortsatt utveckling med att använda digital teknik i vård och omsorg. Det kan innebära att spara på klimatet genom mindre bilåkande och införande av nyckelfri hemtjänst. I nämndens avtal med utförare av hemtjänst, hemsjukvård och boendestöd, är ett av kraven att deras fordon ska uppfylla transportstyrelsens krav för miljöbilar. 5. Ekonomisk översikt Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Gemensamt 73,4 83,3 83,3 83,3 83,3 Förebyggande vht/socialt nätverk 32,6 32,5 32,5 32,5 32,5 Stöd i ordinärt boende 628,4 582,6 599,5 627,0 639,4 Särskilda boenden 672,7 702,3 729,7 733,3 810,6 Totalt Äldrenämnden 1 407,1 1 400,7 1 445,0 1 473,6 1 558,2 7
BEHOV I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGETRAM 2017, MNKR 2018 2019 2020 2021 Demografi Hemtjänst, befolkningsprognos 75 år och äldre 17,3 22,9 20,8 23,3 Hemtjänst -16,0-16,0-9,0-8,8 Intensiv hemrehab, statsbidragsfinansiering upphör 16,0 Hemsjukvård, volymförändring +10 procent per år 4,2 4,6 5,1 5,6 Helårseffekt från 2017 +4 lgh Oxbacken 1,2 Helårseffekt från 2017-4 lgh annat servicehus -1,2 Helårseffekt från 2017 +10 korttid -3 säboplatser 4,5-4,5 Vallonen +30 pl fr o m 1 dec 2017 (11 mån 2018) 16,0 Solglimten -12 pl fr o m 1 nov 2017 (10 mån 2018) -6,0 Gryta korttid + 6 pl fr o m 1 januari 2018 6,9 Björkbacken, Ängsklockan +17 pl fr o m 1 feb 2018 9,3 0,9 Gryta ombyggnation +18 pl fr o m 1 maj 2018 8,1 2,7 Södergården -18 pl fr o m 1 april 2020-2,5-7,6 Södra Källtorp +108 pl fr o m 1 jan 2020 64,8 Öster Mälarstrand +100 pl fr o m 1 sep 2020 15,0 45,0 Rösegården -48 pl (helårskostnad) -27,6 Karlslund +100 pl 60,0 Övriga behov Nyckelfri hemtjänst/hemsjukvård (finansieras med effektivisering) x x Utbyte av larm i särskilt boende (1,5 mnkr per år 2018-2019, finansieras med effektivisering) x x Trådlösa nätverk i särskilt boende (0,2 mnkr per år 2018-2021, finansieras med effektivisering) x x x x SUMMA BEHOV NIVÅHÖJNING RESPEKTIVE ÅR, MNKR 44,3 31,1 89,7 89,9 8
Hemtjänst befolkningsprognos 75 år och äldre Enligt stadens befolkningsprognos förändras antalet personer som är 75 år och äldre på följande vis: 2017: 13 520 2018: 14 000 (+3,6 procent) 2019: 14 650 (+4,6 procent) 2020: 15 230 (+4,0 procent) 2021: 15 880 (+4,3 procent) Med utgångspunkt i nuvarande kostnadsnivå motsvarar det en ökning med 17-23 mnkr per år under planperioden. Det bör ses som en trolig kostnadsutveckling utifrån ett scenario med befolkningsprognosen som grund. Hemtjänst Under 2018 beräknas projektet Intensiv hemrehabilitering medföra minskade hemtjänstkostnader på 16 mnkr vilket motsvarar drygt tre procent och omfattar 120 personer. Kostnadsminskningen bygger på antagandet att kostnaden per person, som omfattas av projektet på årsbasis, minskar med 133 000 kr p.g.a. Intensiv hemrehab. Det motsvarar 28 timmar i månaden i minskat hemtjänstbehov. Under 2019, då statsbidragsfinansieringen av projektet har upphört, förväntas effekten av Intensiv hemrehabilitering fortsatt resultera i minskade hemtjänstkostnader (cirka 13 mnkr). Därutöver kommer den nya avgiftsmodellen, om den godkänns av kommunfullmäktige, sannolikt medföra att fler väljer RUTtjänster. Det kan leda till en succesiv sänkning av kostnaderna för hemtjänst (cirka 3 mnkr). Troligtvis visar sig den fulla effekten av den förändrade avgiftsmodellen först 2019. Totalt uppskattas effekten till 16 mnkr. Därefter beräknas kostnaden minska med cirka två procent per år, främst beroende på att ytterligare äldreboenden tillskapas. Intensiv hemrehab Fr.o.m. 2019 upphör möjligheten att finansiera projektet Intensiv hemrehabilitering med statliga bidragsmedel. Kostnaden är på helårsbasis 16 mnkr. 9
Hemsjukvård Antalet utförda hemsjukvårdstimmar förväntas öka med 10 procent per år under planperioden. Helårseffekt från 2017 + 4 lgh Oxbacken Under 2017 planeras antalet lägenheter på Oxbackens servicehus utökas med fyra. Det motsvarar en kostnad på 1,2 mnkr på helårsbasis. Utökningen görs utanför befintlig budget. Helårseffekt från 2017-4 lgh annat servicehus För att finansiera utökningen på Oxbacken avvecklas fyra lägenheter på annat servicehus, vilket innebär en sänkt kostnad på 1,2 mnkr på helårsbasis. Helårseffekt från 2017 +10 korttidsplaster och -3 äldreboendeplatser För att kortsiktigt hantera en kraftigt ökad mängd utskrivningsklara patienter under vintern 2016/2017 tillskapas under 2017 10 nya korttidsplatser. Samtidigt minskar antalet äldreboendeplatser med 3 (2 Vallonen, 1 Solglimten). Nettokostnaden på helårsbasis för detta beräknas till cirka 4,5 mnkr. Utökningen görs utanför befintlig budget. Under 2020 kommer cirka 190 lägenheter (netto) i nya äldreboenden att stå klara, vilket kommer att innebära ett utflöde från korttidsboenden och därmed en möjlighet att avveckla korttidsplatserna som öppnades under 2017. Det medför en kostnadsminskning på 4,5 mnkr. Vallonen +30 platser Den 1 december 2017 beräknas 30 nyproducerade äldreboendelägenheter vara inflyttningsklara. Kostnaden för en månad (december) inryms i 2017 års budgetram. Återstående 11 månader av helårskostnaden medför ett behov av ökad budgetramen 2018 med 16 mnkr. Solglimten -12 platser Solglimtens äldreboende avvecklas fr.o.m. den 1 november 2017. Den kostnadsminskning som påverkar 2017 är inräknad i budgeten för 2017. Återstoden av helårseffekten (10 månader) påverkar 2018 (10 månader) med -6 mnkr. 10
Gryta korttid +6 platser Fr o m 1 januari 2018 utökas antalet korttidsplatser på Gryta med sex. Kostnaden avseende ersättning till utföraren uppskattas till 4,5 mnkr. Lokalkostnaden ökar med 2,4 mnkr vilket ger en total kostnadsökning på 6,9 mnkr på helårsbasis. Björkbacken, Ängsklockan +17 platser Antalet lägenheter i Björkbackens och Ängsklockans äldreboende utökas med 17 fr.o.m. 1 februari 2018. Kostnaden beräknas till 10,2 mnkr på årsbasis. Gryta ombyggnation +18 platser Fr.o.m. 1 maj 2018 beräknas 18 nybyggda äldreboendelägenheter vara inflyttningsklara. Kostnaden 2018 beräknas till 8,1 mnkr. Återstående helårseffekt (tre månader) som påverkar 2019 innebär en kostnad på ytterligare 2,7 mnkr. Södergården demensgruppboende -18 platser Södergården avvecklas 31 mars 2020 vilket förutsätter att nuvarande avtal med utföraren förlängs med ett år. Det måste ske senast 31 mars 2018. Hyresavtalet med fastighetsägaren löper ut 2020-11-30 med nio månaders uppsägningstid. Södra Källtorp +108 platser Ett nytt äldreboende omfattande 108 lägenheter beräknas kosta 64,8 mnkr på årsbasis. Inflyttning planeras till januari 2020. Öster Mälarstrand 100 platser Den 1 september 2020 beräknas ett nytt äldreboende omfattande cirka 100 lägenheter stå klart. Årskostnaden uppskattas till cirka 60 mnkr. Rösegården - 48 platser Rösegården avvecklas 31 januari 2021 vilket innebär en kostnadsminskning på 27,6 mnkr på helårsbasis. Avtalet med utföraren måste sägas upp senast 31 januari 2020. Hyresavtalet med fastighetsägaren löper tills vidare med nio månaders uppsägningstid. Karlslund +100 platser En tillbyggnad av nuvarande Karlslunds servicehus omfattande 108 äldreboendelägenheter planeras vara inflyttningsklar kring årsskiftet 2021/2022. Den årliga driftkostnaden beräknas till 60 mnkr. 11
Nyckelfri hemtjänst/hemsjukvård Äldrenämnden har tidigare sett över förutsättningarna att införa nyckelfri vårdoch omsorg. Då pågick samtidigt flera andra uppdrag, med syfte att bromsa volym- och kostnadsutvecklingen för hemtjänsten. Uppdragen handlade då om beräkningsmodell för hemtjänst, riktlinjer, ersättningar, avgifter och förfrågningsunderlag. Nämnden valde att avvakta effekterna innan beslut fattades om ytterligare åtgärder. Nu är bedömningen att tiden är mogen att åter aktualisera förutsättningarna för att bedriva en nyckelfri hemtjänst/hemsjukvård. Trådlösa nätverk och larm i särskilt boende Larm och trådlösa nätverk gör att vi kan arbeta på andra sätt. Kvalitén förväntas öka. Någon möjlighet till att minska bemanningen ser inte förvaltningen i dagsläget. Den mobila dokumentationen torde innebära effektivare arbetssätt och ökad kvalitet för den enskilde när det gäller dokumentationen. 12
Antal platser Äldreboende Servicehus Korttid Summa Ingående värde 2017 1 043 687 146 1 876 2017 Oxbacken 4 Annat servicehus -4 Tillfällig åtgärd: Zethelius 7 Tillfällig åtgärd: Solglimten -1 1 Tillfällig åtgärd: Vallonen -2 2 Vallonen 30 Solglimten -11-1 Förändring 2017 18-2 9 25 2018 Gryta ombyggnation 18 Gryta korttid 6 Björkbacken & Ängsklockan 17 Förändring 2018 35 0 6 41 2019 Förändring 2019 0 0 0 0 2020 Tillfällig åtgärd: Zethelius -7 Tillfällig åtgärd: Vallonen 2-2 Öster Mälarstrand 100 Södra Källtorp 108 Södergården -18 Förändring 2020 190 2-9 183 2021 Karlslund 100 Rösegården -48 Förändring 2021 52 0 0 52 Utgående värde 2021 1 338 687 152 2 177 Förändring 2017-2021 295 0 6 301 13
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 VÄSTERÅS STAD Planeringsunderlag 2018 5.1. Demografins påverkan Antal 7 000 Befolkning Västerås stad, 85 + år, år 2017-2031 prognos 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 85 + år 14
65-84 år Årlig 85 + år Årlig År Antal ökning Antal ökning 2010 21 540 3 490 2011 22 279 3,43% 3 536 1,32% 2012 23 018 3,32% 3 625 2,52% 2013 23 625 2,64% 3 772 4,06% 2014 24 189 2,39% 3 849 2,04% 2015 24 689 2,07% 3 923 1,92% 2016 25 033 1,39% 3 967 1,12% 2017 25 575 2,17% 4 056 2,24% 2018 25 944 1,44% 4 000-1,38% 2019 26 371 1,65% 3 982-0,45% 2020 26 686 1,19% 4 032 1,26% 2021 26 990 1,14% 4 140 2,68% 2022 27 310 1,19% 4 250 2,66% 2023 27 600 1,06% 4 430 4,24% 2024 27 860 0,94% 4 600 3,84% 2025 28 090 0,83% 4 740 3,04% 2026 28 350 0,93% 4 920 3,80% 2027 28 610 0,92% 5 170 5,08% 2028 28 890 0,98% 5 430 5,03% 2029 29 170 0,97% 5 770 6,26% 2030 29 550 1,30% 6 040 4,68% 2031 29 860 1,05% 6 370 5,46% snitt ovägt 0,98% 2,92% Demografin visar ingen dramatisk ökning av den äldre befolkningen fram till 2020 därefter blir det en successiv ökning mellan åren. Planeringen av äldreboenden är en lång process, vilket innebär att planeringsperioden måste sträcka sig mer än ett par år framåt. Det är inte enbart den demografiska utvecklingen som styr behovet av särskilt boende, utan även andra faktorer. Vissa av dessa faktorer (ex. riktlinjer) kan nämnden påverka, däremot inte ex. tillgången på bostäder i stort. Även hemsjukvårdens kostnader beror inte enbart på demografin. Under de senaste åren har kostnaderna för hemsjukvård och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ökat kraftigt. Förvaltningens bedömning är att denna ökning kommer att fortsätta. I motsats till insatser enligt socialtjänstlagen (ex. hemtjänst 15
eller särskilt boende), fattar inte biståndshandläggarna beslut om insats och omfattning. Det är hemsjukvårdsleverantörens legitimerade personal som gör bedömningen och har uppföljningsansvaret. Sedan 1 mars 2017 utförs dessa insatser av samtliga leverantörer av hemtjänst. Tidigare låg huvuddelen av dessa insatser hos kommunala aktörer. Möjligheten att följa upp, med stickprov, var även då begränsad. Nu, när samtliga leverantörer av hemtjänst utför hemsjukvård, är möjligheterna till uppföljning i princip omöjliga. Den förändring som gjordes innebar i och för sig ökad valfrihet för den enskilde och sannolikt ökad kvalitét, men samtidigt blir det fler aktörer på marknaden som jobbar ur ett marknadsperspektiv. En minskning av hemtjänstkostnader från 2019 förutsätter både ett större tillskott av platser inom särskilt boende, men också ett fortsatt arbete med riktlinjerna. Det handlar dels om att hålla fast vid de förändringar som gjorts främst inom ordinärt boende, men även titta på formuleringar och tillämpning när det gäller korttids och särskilt boende. En förändring som gjorts beträffande särskilt boende är att då en enskild tackar nej till erbjudet boende mer än en gång, kontaktas personen, bedömning görs om behovet kvarstår och om det kan genomföras på annat sätt. Boendeplan En reviderad boendeplan kommer att behandlas av nämnden våren 2017. Den kommer då att sträcka sig över perioden fram till 2022. Innevarande plan visar att behovet av särskilt boende, utöver demografin, också påverkas av yttre faktorer, såsom den allmänna bostadsmarknaden och riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen. Äldrenämnden framhöll till kommunstyrelsen, behovet av att stimulera byggnationen av trygghetsbostäder. Byggnationer Västerås hade högst antal ej verkställda biståndsbeslut med jämförbara kommuner (inklusive de som tackat nej en eller flera gånger). Därför pågår ett arbete med översyn av boendeprocesser och boendeplanering. Efterfrågan på servicehuslägenhet har minskat markant det senaste året medan behovet av särskilda boendelägenheten ökat avsevärt. Därför borde idén att omvandla ett av de mindre servicehusen till äldreboende prövas. Det är nu två år sedan det senaste äldreboendet (Hälleborg) med 120 lägenheter stod klart. Boendet har hög standard och ytan per person är här ca 95 kvm. I de ramprogram som nu arbetas med för kommande äldreboende är ett riktmärke att 16
sträva mot en yta om 65-70 kvm. Nuvarande högkonjunktur påverkar byggkostnaderna, i vilken mån vet vi inte än. De byggprojekt som ligger närmast i tiden kommer att visa vad byggkostnaden nu blir. Om kommande projekt blir dyrare, blir det en högre platskostnad och brytpunkten blir då högre vid jämförelse med att bo kvar i eget boende med hemtjänst. Brytpunkt mellan hemtjänst mm. och särskilt boende Insatser i ordinärt boende kan bestå av både hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet, växelvård och trygghetslarm. I det häradet finns både en ekonomisk- och kvalitativ brytpunkt för när särskilt boende är att föredra framför insatser i ordinärt boende. 1) I tabellen nedan exemplifieras den genomsnittliga kostnaden per person per år för enbart hemtjänst inom givet timintervall. Kostnaden är räknad på ersättningen till utföraren för utförd tid i zon 1 och dagtid. Beställda timmar Hemtjänst Antal personer dec. 2015 Antal personer dec. 2016 Procentuell förändring dec. 2015-2016 Snittkostnad 2016 per år/per pers. 1-9 1 024 1 142 11,5 % 16 000 kr 10-25 479 499 4,2 % 73 500 kr 26-49 439 621 41,5 % 188 000 kr 50-119 755 484-35,9 % 420 000 kr 120-139 97 62-33,0 % 608 000 kr 140-199 120 73-39,2 % 643 000 kr 200-47 28-36,0 % 1 000 000 kr 2) Tabellen nedan visar den ungefärliga brytpunkten utifrån utförda hemtjänsttimmar per månad, baserat på ersättning till utföraren enligt zon 1 och dagtid. Ersättningen är högre för zon 2 och nattetid. Om den enskilde har andra insatser än hemtjänst, blir brytpunkten lägre. Särskilt boende ÄN kostnad/mån. inkl. drift och lokal. Ca brytpunkt hemtjänst tim/mån. dagtid, tätort Kostnadens medelvärde Servicehus 23 900-29 100 66 26 500 Äldreboende 42 800-48 000 113 45 400 17
3) I nedan tabell framgår nämndens ungefärliga kostnad för en lägenhet i särskilt boende. Beloppen avser ersättning till utföraren samt lokalkostnader. De högre beloppen avser kostnaden när verksamheten bedrivs i nybyggda lokaler. Äldreboende/gruppboende/lägenhet och år: Servicehuslägenhet/lägenhet och år: ca 514 000-576 000 kr ca 287 000-349 000 kr Utifrån ovan resonemang kan konstateras att kostnaderna för enbart hemtjänst dagtid och inom zon 1, kan vara högre redan i det lägsta intervallet hemtjänsttimmar jämfört med en lägenhet i servicehus. Det är avhängigt av hur mycket insatser personen har sammantaget. Därför är den individuella bedömningen central både vad gäller kommunens kostnader och den trygghet och säkerhet som kommunens beviljade insatser ska innebära. Enligt rättspraxis ska biståndsbedömningen vila på en sammanvägd bedömning av den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för insatsen i jämförelse med andra insatser, samt önskemål. Det finns inte en obegränsad frihet för någon att välja insatser oberoende av kostnad. En kommun kan välja det billigaste alternativet, när det finns likvärdiga insatser att tillgå. Här visar dock rättspraxis att de sammantagna kostnaderna för kvarboende i ordinärt boende, väsentligt ska vara överskridna för att insatserna ska kunna avslås eller nekas till förmån för särskilt boende. Som ovan nämnts finns rekommendationer för bemanning på särskilda boenden, samtidigt som tekniken kan vara ett stöd när bedömning görs av behovet av fysisk personal. Minskad bemanning med dagens utgångsläge bedöms inte vara möjlig överlag. Däremot kan personal och teknik komplettera varandra och ha en kvalitetshöjande effekt. Med teknikens hjälp kan personal styras till den person/plats där de behövs. Det innebär att besparingar i form av minskade personalkostnader inte kan göras, däremot behövs medel för inköp av teknisk utrusning. Nämnden har att planera kommande år med hänsyn till dels brytpunkten för de sammantagna kostnaderna för insatser i ordinärt boende inkl. de kvalitativa aspekterna, omsättningen av personer inom hemtjänstintervallerna, demografin, effekterna på hemtjänstbehovet med intensiv hemrehabilitering. Dessa effekter påverkar behovet av byggnationer av särskilda boenden och korttidsplatser. 18
Hemtjänst i ordinärt boende. Pågående insatser 2017-03-15 Beviljade timmar per månad Antal personer Genomsnittlig insatslängd dagar Genomsnittlig insatslängd år Antal personer med insats som pågår >3 år 2-3 år 1-2 år <1 år >140 103 575 1,6 4 24 52 23 120-140 68 503 1,4 2 19 25 22 Summa 171 6 43 77 45 Totalt 171 personer hade 2017-03-15 över 120 timmar hemtjänst beviljat per månad. Av dessa hade 49 personer en insats som pågått längre än 2 år. Det pekar på möjligheten att minska kostnaden genom att personer flyttar till särskilt boende. Personerna har sannolikt även andra insatser än hemtjänst, ex. hemsjukvård/växelvård, vilket innebär att kostnaden är större än vad hemtjänsttimmarna pekar på. Antag att en person som har t.ex. 140 timmar hemtjänst per månad (kostnad 600 000 kr/år) skulle flytta in i ett särskilt boende (514 000-576 000 kr) Det skulle innebära att en minskad kostnad för nämnden på mellan 24 000 och 86 000 kr per år per person. Åtgärder för ekonomi i balans Beräkningsmall I april 2016 infördes en mall för beräkning av hemtjänst i ordinärt boende. Mallen tar hänsyn till samordningseffekter vid beslut om fler insatser vid samma besök och bidrar till en mer enhetlig tidsättning i beställningarna till utförarna. Nämndinitiativ I början av året 2016 inkom två nämndinitiativ med inverkan på flera av nämndens ansvarsområden. Initiativen handlar i korthet om följande inom ordinärt boende: 1. Förfrågningsunderlag för LOV hemtjänst och hemsjukvård Alla utförare måste fr.o.m. 1 mars 2017 bedriva både hemtjänst och hemsjukvård, alla leverantörer som vill kan vara ickevals-alternativ. 19
2. Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen inom äldrenämndens område Ansökan om hemtjänstinsatser kan avslås om behovet av insatser är omfattande, en skälig levnadsnivå inte kan tillförsäkras i ordinärt boende och kostnaderna för de sammantagna insatserna väsentligt överskrider kostnaderna för särskilt boende. Förbehåll har införts över hur många gånger en enskild kan tacka nej till ett särskilt boende. 3. Intensiv hemrehabilitering Teamet beräknas starta under 2017 med egenregin som utförare. Teamet ska erbjuda vårdplanering hemma hos den enskilde, ge riktade rehabiliteringsinsatser och stödja personen att bli självständig så snabbt som möjligt. 4. Kontrollfunktion Under hösten förstärktes resurserna för kontrollfunktionen av utförd tid. Från 1 mars 2017 har nämnden läsbehörighet i utförarnas IT-stöd för tidsregistrering av den utförda tiden. 5. Ersättning Nya ersättningsnivåerna för hemtjänst, boendestöd och hemsjukvård trädde i kraft den 1 mars 2017. 6. Avgifter för hemtjänst och hemsjukvård En översyn av avgiftsmodell och avgiftsnivå har genomförts. Äldrenämnden fattar beslut i frågan i mars 2017. Därefter krävs beslut av kommunfullmäktige i juni 2017. 7. Omfattningen av insatser i ordinärt boende vs särskilt boende Ett verktyg har skapats för att biståndshandläggarna enkelt ska kunna jämföra kostnaderna för de samlade insatserna i ordinärt boende med särskilt boende. 8. Icke-val Från 1 mars 2017 utgörs ickevals-leverantörerna dels av de kommunala utförarna samt de privata leverantörer som har kontrakterats att vara ickevalsleverantör. 9. Natthemtjänst Hemtjänst och hemsjukvård under natten innebär från 1 mars 2017 kl. 23:00-06:59 (tidigare 22:00-06:59). Leverantörer som inte utför insatser nattetid och vars kunder har beviljade insatser nattetid, får dem 20
utförda av egenregin. Kunder, vars leverantörer inte utför insatser nattetid, får dessa utförda av egenregin. 10. Jämförelse av särskilda boenden En jämförande studie visade att det inte var möjligt att dra direkta slutsatser om att det t ex är att föredra att ett boende drivs i egen eller extern regi. För de sex boenden som omfattades kan dock studien bidra med underlag för verksamhetsutveckling och strategiska beslut. Bedömning av om ekonomin är i balans 2017 Påbörjade åtgärder i syfte att dämpa volymutvecklingar har gett resultat. Både beställd tid och utförd tid har minskat. Nedstående diagram visar utvecklingen under 2015 och 2016 samt den procentuella skillnaden per månad mellan åren. Antalet beställda timmar under december 2016 var 19 procent färre än under december 2015. När det gäller utförda timmar var siffran 13 procent. Timmar Total beställd tid hemtjänst ordinärt boende 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 4 % - 8 % -9 % -9 % -9 % - 8 % - 8 % -19 % -19 % -16 % -18 % -19 % 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2015 2016 21
Timmar Total registrerad utförd tid hemtjänst ordinärt boende, år 140 000 120 000 100 000 1 % - 0 % -1 % -4 % -5 % -6 % -8 % -10 % - 11 % -15 % -13 % -13 % 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2015 2016 Att göra en bedömning av det ekonomiska 2017 läget totalt sett för äldrenämnden är svårt med bara två månaders utfall att utgå ifrån. En preliminär bedömning är att ett underskott kan befaras. Bedömningen grundar sig på att kostnaden för utskrivningsklara hittills under 2017 legat på nivå långt över budget. Därtill kommer kostnader för öppnande av 10 tillfälliga korttidsplatser. Budgetmedel saknas för denna utökning. Under 2017 ser vi att efterfrågan på korttidsplatser och särskilt boende inte kommer att kunna mötas. Första tillskott av lägenheter i särskilt boende kommer först i slutet av 2017. Samtidigt måste tilläggas att volymutvecklingen inom hemtjänsten är svår att förutse. Fortsätter den att minska i tillräcklig omfattning under 2017 kan det i viss mån kompensera för ovan nämnda kostnadsökningar. 5.2. Beslutade verksamhetsförändringar Äldrenämnden har inga beslutade verksamhetsförändringar från kommunfullmäktige. 22
5.3. Rationalisering Tabellen nedan visar möjliga besparingsområden på totalt 19,4 mnkr. Observera att det rationaliseringskrav som ålagts nämnden är på 11,2 mnkr. Rationaliseringskrav 11,2 mnkr (0,8%) Upphandling egenregiverksamhet 2,0 Upphandla eller avveckla mötesplatser Kostnad totalt: På servicehus, exkl lokalkostnad, direktbeställd egenregiverksamhet 6,1 Kostnad totalt: Fristående mötesplatser, inkl lokalkostnad 3,1 Fleråriga avtal 2,0 Ny ersättningsmodell, direktbeställda servicehus 5,0 Avveckla social dagverks, Herrgärdet 0,8 Kulturbeställning för säbo 0,4 19,4 Upphandling egenregiverksamhet Förvaltningens bedömning är att upphandling av ett eller flera servicehus och/eller äldreboenden bör kunna resultera i en kostnadsminskning. En realistisk bedömning är att effekten av upphandling av t ex ett servicehus kan innebära kostnadsminskning på minst 2 mnkr. Upphandla eller avveckla mötesplatser Det vore fullt möjligt att upphandla mötesplatserna. Förvaltningens bedömning är dock att besparingspotentialen beloppsmässigt inte är så stor. Nuvarande kostnad totalt är 9,2 mnkr (6,1 mnkr + 3,1 mnkr). Avveckling av mötesplatser är möjlig utifrån verksamheten inte är lagstadgad och därför möjlig att avveckla. Däremot blir detta motsägelsefullt då det går emot stadens strategiska mål att kraftsamla för att stärka den sociala hållbarheten. 23
Vissa av mötesplatserna drivs i egen regi, andra är upphandlade enligt LOU. En eventuell avveckling eller upphandling berör således de mötesplatser som drivs i egen regi. Nämnden har sammanlagt 15 mötesplatser, antingen fristående eller integrerade i särskilda boenden. Av de integrerade mötesplatserna har 5 av dem ett stads/ stadsdels/ kommundels/ landsbyggds överskridande uppdrag. Övriga integrerade mötesplatser vänder sig främst till de boende i det särskilda boendet. De fristående mötesplatserna vänder sig främst till de äldre i stadsdelen. Gemensamt för alla mötesplatser är att de arbetar utifrån hälsans fyra hörnstenar: social gemenskap, fysiskt aktivitet, bra matvanor och meningsfulla uppgifter. På många av mötesplatserna kan besökare få vägledning i hur man använder dator och internet, liksom sin I-pad och smartphone. Många mötesplatser är aktiva på sociala medier. Konsekvensen av att avveckla mötesplatser på servicehus, skulle få mindre för de boende. Gemensamma lokaler finns på servicehusen där de boende kan träffas på eget initiativ även om det inte finns en aktivitetsledare. Verksamheten kan fortfarande använda lokalerna för gemensamma aktiviteter. Mötesplatserna är viktiga för många äldre för att bryta ensamhet och isolering. De kan bidra till att skjuta upp behov av andra insatser från samhället. Fleråriga avtal Att erbjuda fleråriga avtal för några äldreboenden som under avtalsperioden avses att inte konkurrensupphandlas. Utifrån resultat av tidigare upphandlingar bedömer förvaltningen att det skulle kunna innebära en kostnadssänkning i storleksordningen 2 mnkr Ny ersättningsmodell för servicehus Ny ersättningsmodell för egenregins direktbeställda servicehus med en fast platsersättning har utretts. Nämnden har en möjlighet att se över ersättningsnivåerna i jämförelse med tidigare upphandlingar. Frågan har varit uppe i nämnden för beredning några gånger. Avveckla social dagverksamhet, Herrgärdet Social dagverksamhet är liknande en mötesplats, men i avsevärt mindre skala, har högre personaltäthet och ett visst antal platser (5-8 heltidsplatser på Herrgärdet). 24
Det är en icke lagstadgad verksamhet och kräver inte biståndsbeslut. Detta är en dyr verksamhet i förhållande till antal besökare, som är i genomsnitt två per dag. Kulturbeställning för särskilt boende Nämnden beställer en del av en kultursekreterartjänst. Kultursekreteraren arbetar för att skapa ett kulturutbud, som de särskilda boendena sedan kan beställa till sin verksamhet och betala för. Detta är inte en lagstadgad skyldighet. I alla uppdrag och avtal till utförare vid särskilt boende, ingår att anordna aktiviteter för en meningsfull dag för de boende. 5.4. Känslighetsanalys Analys över hur 1 % löne- och prisökningar påverkar budgeten. Kostnader: 1% ökning utifrån 2017 års budget, mnkr Löner Övriga kostn Lokalhyror Indexutveckling avtal LOV Totalt Kommunala utförare 4,5 1,1 2,2 7,8 Privata utförare 2,7 2,6 5,3 Fastighetskontoret 1,1 1,1 Förvaltningen 0,6 0,5 1,1 Total ökning 5,1 1,1 1,6 2,7 4,8 15,3 Analys över hur 1 % intäktsökning påverkar budgeten. Intäkter: 1 % ökning utifrån 2017 års budget, mnkr Avgifter och ersättningar från enskilda Momsbidrag från staten Totalt Hemtjänst 0,4 0,2 0,6 Korttidsverksamhet 0,1 0,1 Servicehus 0,1 0,1 Äldreboende 0,5 0,1 0,6 Total ökning 1,1 0,3 1,4 25
Omsorgsprisindex Konkurrensupphandlade verksamheter uppräknas årligen med Omsorgsprisindex (OPI). För näst kommande år fastställs OPI senast i december av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Att vid den här tiden på året prognostisera ett värde för 2017 års OPI går inte. En historisk tillbakablick visas nedan. År OPI 2007 3,1% 2008 6,1% 2009 2,5% 2010 2,3% 2011 2,1% 2012 3,0% 2013 2,5% 2014 2,1% 2015 2,2% 2016 2,6% 5.5. Nya taxor och avgifter Hemtjänst Äldrenämnden har den 28 mars 2017 att ta ställning till ett förslag om förändrad avgiftsmodell för hemtjänstinsatser. Förslaget syftar till att minska efterfrågan, vilket i sin tur ska minska nettokostnaden för nämnden I nuvarande avgiftsmodell betalar den enskilde cirka 200 kr per utförd hemtjänsttimme inom ordinärt boende. Avgiften är maximerad till cirka 2 000 kr per månad. Det innebär att den enskilde betalar för maximalt 10 timmar. För de som har trygghetslarm så uppnås maxtaxan vid cirka 8 timmar. Enligt förslaget till ny avgiftsmodell tas en timavgift på 250 kr ut för de sex första timmarna utifrån faktisk utförd tid. De enskilda som har mer än sex timmars hemtjänst per månad upp till 20 timmar betalar 1 700 kr. Därefter ökar avgiften med 100 kr för varje nytt intervall om 10 timmar, upp till 40 timmar per månad, då maxtaxan på cirka 2 000 kr uppnås. 26
Utförda timmar per månad Avgift A 00:01-06:00 Per timme: 250 kr (0,558 % av prisbasbeloppet) B 06:01-20:00 1 700 kr (3,795 % av prisbasbeloppet) C 20:01-1 700 kr (3,795 % av prisbasbeloppet) plus 100 kr (0,223 % av prisbasbeloppet) per tiotal timmar som överstiger 20. Maxtaxan (2 013 kr) uppnås ungefär när antalet timmar överstiger 40. Den enskilde betalar bara utifrån ett av alternativen A, B och C enligt ovan, under en och samma månad. Förändring föreslås gälla fr o m 1 januari 2018. Jämförelse med andra kommuner: Kommun Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Avgift hemtjänst per timme 343 kr 310 kr 310 kr 328 kr 300 kr 268 kr Service 176 kr Omvårdnad 200 kr Ingen uppgift Ej relevant Hemsjukvård Äldrenämnden har den 28 mars 2017 att ta ställning till att avgiftsbelägga hemsjukvården Syftet med att införa en avgift för hemsjukvård är att skapa incitament för den enskilde att efterfråga färre hemsjukvårdstimmar. Detta ska leda till lägre kostnad för nämnden. Ansvaret för hemsjukvården överfördes från Landstinget Västmanland till Västerås stad den 1 september 2012. Äldrenämnden beslutade då att tills vidare inte ta ut någon avgift. 27
Nämnden föreslås att fr.o.m. 1 januari 2018 ta ut följande avgifter. Avgiften föreslås inräknas i underlaget för maxtaxa och förbehållsbelopp. Hem- Hembesök sjukvård Dagtid Kväll, natt, helg Avgift 2017 250 kr/mån 150 kr/besök 250 kr/besök Jämförelse med andra kommuner: Hembesök Kommun Hemsjukvård Dagtid Kväll, natt och helg Arboga 250 kr/mån 103 kr/besök 180 kr/besök Fagersta 0-316 kr/mån 1) 79 kr/besök 158 kr/besök Hallstahammar 300 kr/mån 75 kr/besök 150 kr/besök Kungsör 200 kr/mån 100 kr/besök 100 kr/besök Köping 250 kr/mån 103 kr/besök 180 kr/besök Norberg 300 kr/mån 75 kr/besök 75 kr/besök Sala 200 kr/mån Ingen avgift Ingen avgift Skinnskatteberg Ingen avgift Ingen avgift Ingen avgift Surahammar 300 kr/besök Ingen avgift Ingen avgift 1) Beroende på den enskildes inkomst. Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär En ny insats benämnd Kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär har eller kommer att införas. Om och hur denna insats ska avgiftsbeläggas kommer att utredas. Frågan om vilken av nämnderna (äldrenämnden och/eller nämnden för personer med funktionsnedsättning) som ska ansvara för insatsen är inte fastställt. Bakgrunden är följande: Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har i domar förtydligat hur lagstiftningen och bedömning avseende insatsen personlig assistans ska tolkas. Enligt senaste rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen innebär det att personlig assistans endast kan beviljas för de som har behov av omfattande stöd inom följande områden; personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt att kommunicera med andra. 28
Tidigare kunde assistans även beviljas för de som hade ett omfattande behov av sådan tillsyn som kräver ingående kunskaper om den enskilda individen. Med detta avses exempelvis personer som av medicinska skäl kan vara beroende av hjälp i form av omvårdnad vid andningssvårigheter, kramper, medicinska och övervakande insatser, etc. Den nu rådande tolkningen och aktuell rättspraxis innebär att behovet ska tillgodoses på annat sätt genom ett kommunalt beslut avseende kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär i kombination med hälso- och sjukvårdinsatser i det egna hemmet. Behovet ska tillgodoses genom bistånd enligt socialtjänstlagen. 5.6. Jämförelser med andra kommuner Inom nämndens verksamhetsområde finns det sällan snabba och enkla lösningar på komplicerade förhållanden/problem/situationer. Nämnden arbetar därför mer långsiktigt med olika former av kunskapsinhämtning/best practice. Nedan följer ett exempel på detta utifrån projekt inom Samhällskontraktet - MKHV (Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd) Under hösten 2015 startades tre så kallade KÖP-projekt, ett inom vardera verksamhetsområde: individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt funktionsnedsättning. Syftet med KÖP-projekten är att med en kunskapsöversikt identifiera och prioritera kunskapsbehov inom angivna områden. Inom ramen för Samhällskontraktet har MKHV gett bidrag till projektet Avnämarbaserad forskning - förstudie för kvalitets- och kunskapsutveckling inom äldrevård/omsorg. Syftet med förstudien är att undersöka möjligheterna att utveckla ett samverkansprojekt mellan forskargrupper på Mälardalens högskola, Västerås och Eskilstuna, samt landstingen i Västmanland och Sörmland och med patienter, brukare och deras anhöriga i regionen. Målet är att ta fram kunskap kring möjligheterna att öka förutsättningarna för de äldre att bevara hälsa och möjlighet till ett självständigt liv och att förbättra, effektivisera och individanpassa äldrevården. Räkenskapssammandrag, SCB Diagrammen nedan grundar sig nästan uteslutande på kostnads- och volymuppgifter som landets kommuner årligen skickar in till SCB, det s k 29
räkenskapssammandraget. De senaste tillgängliga uppgifterna avser 2015. Uppgifter avseende 2016 publiceras i juni 2017. Avvikelse från standardkostnaden % Avvikelse från standardkostnaden för äldreomsorgen 20 10 0-10 -20-30 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla 2014 2015 kommuner, ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. 30
Andel äldre med hjälp i ordinärt boende Vid jämförelser med andra kommuner av hur stor andel personer som är äldre än 65 år och som har hjälp i ordinärt boende hade Västerås den näst högsta andelen av de jämförda kommunerna, efter Örebro. Lägst andel hade Linköping. Se diagram nedan. % Andel personer med hjälp i ordinärt boende 65-w år 10 8 6 4 2 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2014 2015 Andelen personer som är 65 år och äldre och som har hjälp i sitt boende uppgick för Västerås 2015 till 8,0 %, vilket är en minskning jämfört med året innan (8,4). Kostnaden för hemtjänst 65 år och äldre för Västerås ökade från 219 738 kr (2014) till 242 931 kr (2015), vilket motsvarar +11 %, se diagram nedan. Jämfört med 2011 har kostnaden ökat med 80 %. Kostnad för hemtjänst i ordinärt boende Kr 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Hemtjänst 65-w år, kr per person med insats Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2014 2015 Samtliga kommuner i jämförelsen har ökat mellan 2014 och 2015. Effekten av vidtagna åtgärder för att dämpa volym- och kostnadsutvecklingen i Västerås har 31
inte gett utslag under 2015. Eskilstuna har ökat med 16 %. Uppgifter avseende 2015 saknas för Örebro. Andel äldre i särskilt boende Andelen personer av de som är 65 år och äldre och som bor i särskilt boende uppgick för Västerås 2015 till 5,5 %, se diagram nedan. % Andel personer i särskilda boenden 65-w år 8 6 4 2 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2014 2015 Vid jämförelse med andra kommuner av hur stor andel personer som är 65 år och äldre som finns i särskilda boenden ligger Linköping högst med 7,0 %. Väntetid till särskilt boende Väntetiden från ansökan till erbjudande om särskilt boende uppgick under 2015 till 88 dagar i Västerås, vilket är en ökning från 34 dagar året innan, se diagram nedan. I väntetiden ingår även de som tackat nej och fortfarande väntar på ett specifikt boende. Kommunernas riktlinjer för detta varierar. Antal dagar 100 Väntetid till särskilt boende i dagar 80 60 40 20 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2014 2015 32
Av de jämförda kommunerna var Jönköping klart lägst. Norrköping som är med vid andra jämförelser har inte rapporterat dessa siffror. Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, minus de som tackat nej till erbjuden plats Antal Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Örebro Västerås 2013 2014 2015 2016 Västerås hade högst antal ej verkställda biståndsbeslut 2016 medan antalet för Eskilstuna och Jönköping var noll och därmed lägst. 33
Kostnad per person i särskilt boende Kostnaden per person för de som bor i särskilt boende var 2015 i Västerås 536 130 kronor, se diagram nedan. Det är en ökning med 3 % jämfört med 2014. Linköping har lägre kostnader, medan övriga kommuner har avsevärt högre kostnader. Kr 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Särskilt boende, kr per person 65-w år Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2014 2015 Mellan de båda åren har samtliga kommuner, förutom Norrköping, höjt sin kostnad. Linköping och Västerås ligger lågt eftersom båda kommunerna har en stor andel servicehus/-lägenheter som har förhållandevis låg kostnad. Kontinuitet Antal 20 Antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar 15 10 5 0 Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2014 2015 ovägt medel Vad gäller kontinuiteten har Västerås ett resultat som ligger bra till i förhållande till riket i övrigt. 34
5.7. Investeringsplan Enligt stadsledningskontorets anvisningar ska nämnder och styrelser redovisa investeringsplaner för perioden 2018-2021. Det gäller även äldrenämnden trots att denna inte har några egna investeringsutgifter utan beställer nya boenden m.m. av fastighetskontoret. I äldrenämndens kostnadsberäkningar avseende planperioden har driftkostnaden hänförliga till investeringarna medräknats för att inrymmas i budgetramen. Arbetet med investeringsplanen pågår tillsammans med fastighetskontoret. Tanken har varit att planen ska ingå i Planeringsunderlag 2018 i form av en bifogad bilaga. Arbetet är försenat och någon bilaga kommer inte att vara färdig inför utskicket av handlingarna till äldrenämndens möte i mars. 6. Kompetensförsörjning De senaste åren har det märkts en ökande svårighet att rekrytera handläggare och chefer med formell kompetens och erfarenhet. I likhet med riket i övrigt märker också Västerås av svårigheterna att rekrytera undersköterskor och legitimerad personal. Kartläggning Förvaltningens största medarbetargrupper utgörs av handläggare i form av socialsekreterare och biståndshandläggare inom området myndighetsutövning. Bland dessa medarbetargrupper finns de största utmaningarna i rekrytering och kompetensförsörjning gällande socionomer till myndighetsutövning, främst barn och unga. Problematiken har uppmärksammats på nationell nivå då utmaningen återfinns inom flera av landets kommuner då närmare 1000 socialsekreterare saknas. Att rekrytera personer till arbetsledande befattningar såsom teamledare eller chefer inom socialtjänst innebär också svårigheter. För övriga medarbetargrupper inom förvaltningen ex strateger, beställare/ upphandlare och administratörer utformas kompetensförsörjning och utveckling utifrån enskilda enheters och funktioners uppdrag. Personalomsättningen är fortsatt mycket hög inom Sociala nämndernas förvaltning, sett över en treårsperiod har den totala personalomsättningen ökat med 0,8 % för att 2016 ligga på 33,5%, varav 13,2% extern rörlighet vilket i sig är en minskning med 2,4% sett över samma treårsperiod. Således är det den interna 35
rörligheten som har ökat. Målet för förvaltningen är 10% total personalomsättning. Förvaltningen har haft en kraftig expansionsrekrytering samt överrekrytering de senaste tre åren. Trots detta finns fortsatta vakanser och ett tufft rekryteringsläge. Strategisk kompetensförsörjning -ARUBA Samhället står inför en utveckling mot en allt mer rörlig arbetskraft som också förväntar sig allt mer av arbetsgivarna. Det här ställer nya krav på arbetsgivare och för att kunna hantera utmaningarna och säkra kompetensförsörjningen, krävs ett fokuserat, strategiskt och långsiktigt arbete. Sociala nämndernas förvaltning arbetar sedan 2016 med strategisk kompetensförsörjning efter modellen ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avsluta) som en framgångsfaktor och ständigt pågående process. Syftet är att skapa förutsättningar inom hela organisationen för att proaktivt möta morgondagens utmaningar och möjligheter. De goda åtgärderna som förvaltningen vidtagit behöver nu förvaltas och utvecklas under 2018. 2016 påbörjades Attrahera genom att arbeta med arbetsgivarvarumärke (employer branding), arbetsgivarerbjudande och ambassadörskap. Under 2017-2018 kommer förvaltningen att arbeta vidare med förvaltningens egna ambassadörsprogram för att attrahera nya, befintliga och tidigare medarbetare. Ambassadörsprogrammet startades under hösten 2016. Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla sitt arbete med sociala medier och rörlig bild som ett led i att stärka arbetsgivarvarumärket. En konkret insats under 2016 var att Sociala nämndernas förvaltning startade ett internt konto på Instagram för att främja sammanhållning och samverkan inom förvaltningen. Att se sammanhållet på Attrahera, Rekrytera och Behålla genom att fokusera på medarbetarnas trivsel och välmående och på så sätt stärka förvaltningens arbetsgivarvarumärke är mycket viktigt. Strategin är att attrahera nya och tidigare medarbetare och behålla befintliga. Detta genom att synliggöra medarbetarnas arbete och lyfta fram arbetsplatsens styrkor. Förvaltningen kommer att fortsätta genomföra workshops på enheter, där medarbetarnas syn på arbetsplatsens styrkor och svagheter fångas upp men också vad medarbetarna själva vill bidra med. Under 2018 och framåt intensifieras arbetet med medarbetarperspektivet och delaktighet. Med flera aktiviteter inom området Rekrytera har förvaltningen med bland annat studentmedarbetaravtalet avsikten att stärka övergången från studier till arbete genom att studentmedarbetaren får praktisk erfarenhet med en ökad 36