Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 REGIONSTYRELSEN Tid: kl. 09:00 Plats: Borgsalen Ledamöter Stefan Bengtsson (C), 1:e vice ordförande Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), 2:e vice ordförande Dag Hultefors (M) Ulrika Jörgensen (M) GunMarie Stenström (M) Tommy Rydfeldt (L) Elisabeth Falkhaven (MP) Niklas Mattsson (KD) Per Stané Persson (S) Margit Bik (S) Therese Stoltz (S) Jonas Strand (S) Lars Fritzon (S) Jerzy Golowkin (-) Övriga Mats Eriksson (M), ordförande Maria Fransson, Sekreterare 1(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 1. Uppföljning och dialog om regional samverkan och strategiska allianser 2017 RS170316 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Uppföljning och dialog om regional samverkan och strategiska allianser - 2. Justering RS170265 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att utse Lise-Lotte Bensköld Olsson att jämte ordföranden justera protokollet 3. Tidplanering Sammanfattning Information och dialog kl 09:05-11:30 Kl 09:05-10:00 Ärende 12 - Uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 för Regionstyrelsen Ärende 13 - Uppföljningsrapport 2 2017 för Region Halland Catarina Dahlöf, Jörgen Preuss, Haleh Lindqvist, Cristine Karlsson och William Hedman Fika kl 10:00-10:20 Kl 10:20-10:40 Ärende 6 - Uppföljning och dialog om regional samverkan och strategiska allianser 2017 Kl 10:40-11:00 Ärende 7 - Uppföljning och dialog om genomförandet av Hälso- och sjukvårdsstrategin Kl 11:00-11:30 Ärende 18 - Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervård 2017 Jeanette Törnqvist Lunch och gruppmöten kl 11:30-13:30 2(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 Beslutsmöte kl 13:30-14:30 4. Godkännande av föredragningslista RS170266 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna den utsända föredragningslistan. 5. Val av sekreterare Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att utse Angelica Eriksson att tillsammans med Maria Fransson vara sekreterare för regionstyrelsen. Sammanfattning Pia Wiberg har börjat en ny tjänst inom Region Halland. Förslag att utse Angelica Eriksson att tillsammans med Maria Fransson vara sekreterare för regionstyrelsen. 6. Uppföljning och dialog om regional samverkan och strategiska allianser 2017 RS170316 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Uppföljning och dialog om regional samverkan och strategiska allianser 2017 - STRING-samarbetet - Regionsamverkan Sydsverige - Kommunberedningens sammanträde 2017-10-04 7. Uppföljning och dialog av genomförandet av Hälso- och sjukvårdsstrategin RS170008 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anteckna den lämnade informationen till protokollet 3(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 Sammanfattning Uppföljning och dialog om genomförande av Hälso- och sjukvårdsstrategin och framtidsarbetet - 8. Regiondirektören informerar/övriga informationspunkter RS170315 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anteckna den lämnade informationen till protokollet. Sammanfattning Regiondirektören informerar/övriga informationspunkter - 9. Anmälan av utskottens protokoll RS170314 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att lägga protokollen till handlingarna. Sammanfattning Anmäles protokoll från Tillväxtutskottet Hälso- och sjukvårdsutskottet Arbetsutskottet 4(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 Beslutsunderlag Protokoll AU 170912 Protokoll HSU 170905 Protokoll HSU 170912 Protokoll TU 170905 Protokoll TU 170919 Protokoll TU 170926 10. Anmälan av fattade delegationsbeslut 11 oktober 2017 RS160714 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att lägga anmälningarna till handlingarna. Sammanfattning Anmälan till regionstyrelsen av fattade delegationsbeslut. Beslutsunderlag Anmälan av fattade delegationsbeslut 11. Anmälan av inkomna/utgående skrivelser/protokoll RS170313 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anteckna skrivelserna till protokollet Sammanfattning Skrivelser/protokoll anmäles för anteckning till protokollet. Beslutsunderlag Protokollsutdrag 62 Driftnämnden kultur och skola - Nytt statsbidragssystem för folkhögskolor Expedieras till 5(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 12. Uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 för Regionstyrelsen RS170604 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna Regionstyrelsens uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 inklusive bilagor. Sammanfattning Regionkontoret har upprättat en uppföljningsrapport med delårsbokslut för perioden januari-augusti 2017 för de verksamheter och den finansiering som Regionstyrelsen ansvarar för. I rapporten ingår även ett delårsbokslut som uppvisar ett resultat på +81,4 mkr. för perioden. Den ekonomiska prognosen för 2017 är dock negativ då årsresultatet beräknas till -3,8 mkr. Anledningen till den negativa årsprognosen är främst ett negativt resultat inom hälso- och sjukvårdsfinanseringen medan regionstyrelsens övriga verksamheter har prognosticerar ett positivt resultat. Det prognosticerade resultatet är sämre än vad som prognosticerades i samband med Uppföljningsrapport 1 då bedömningen var ett resultat på +128 mkr. för de verksamheter och den finansiering som regionstyrelsen ansvarar för. Verksamhetsmässigt så bedöms måluppfyllelsen var god och de flesta åttaganden bedöms kunna uppfyllas vid årets slut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut för Regionstyrelsen Uppfoljningsrapport 2 med delarsbokslut 2017 ver 20170929 Bilaga 1 redovisning av måluppfyllelse och projekt bilaga 2 Uppfoljning januari-augusti 2017 for den interna kontrollen 13. Uppföljningsrapport 2 2017 för Region Halland RS160669 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att uppdra åt driftnämnderna Hallands sjukhus, Närsjukvård, Psykiatri, Ambulans diagnostik och hälsa, samt Regionservice att utarbeta konkreta åtgärdsplaner för att nå minst budget och därmed sänka kostnadsökningstakten. 6(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 uppdra åt regionstyrelsens arbetsutskott att nogsamt följa kostnadsutvecklingstakten. uppdra åt samtliga driftnämnder att aktivt arbeta med att minska utnyttjandet av inhyrd personal. med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 2017 till regionfullmäktige. Sammanfattning Regionens ekonomiska mål för 2017 är att budgetramen ska hållas. Efter åtta månader uppgår resultatet till 96 mnkr, vilket är 11 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2017 prognostiseras resultatet till -35 mnkr, vilket är 52 mnkr sämre än årsbudgeten. Hälso- och sjukvården prognostiserar en budgetavvikelse på -247 mnkr för 2017, vilket är i nivå med utfallet föregående år. Nettokostnadsandelen prognostiseras till 100,4 procent, det vill säga årets löpande intäkter täcker inte de löpande kostnaderna. Det innebär att det ekonomiska målet inte kommer att uppfyllas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse UR 2 Region Halland UR 2 2017 14. Redovisning av partistöd 2016 RS170243 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att godkänna redovisning av partistöd 2016. Sammanfattning I samband med starten av innevarande mandatperiod ändrades kommunallagen vad gäller partiernas redovisning av partistöd. Detta innebär bland annat att partierna ska lämna en skriftlig redovisning som visar hur stödet har använts för att stärka de politiska partiernas ställning i den lokala demokratin. Redovisningen ska ske per kalenderår och lämnas till regionfullmäktige. De nya reglerna gäller från år 2015. Redovisningen omfattar erhållet partistöd och inte övriga intäkter och kostnader partiet har, däremot ska en redovisning göras om det skett överföringar till andra delar av partiorganisationen och vilken motprestation som i så fall erhållits. Har delar av partistödet avsatts till någon form av valfond eller i form av annat sparande ska även detta redovisas. 7(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 En speciell blankett har utarbetats för redovisningen och formerna har diskuterats vid en gemensam gruppledarträff. Redovisningen ska ske senast den 30 juni året efter att partistöd utbetalats. Samtliga partier i Regionfullmäktige har lämnat in redovisning och gjort så i enlighet med vad som föreskrivits. Beslutsunderlag Redovisning av partistöd 2016, Sverigedemokraterna i Hallands län Redovisning av partistöd 2016, Centerpartiet i Halland Redovisning av partistöd 2016, Moderaterna Redovisning av partistöd 2016, Socialdemokraterna Redovisning av partistöd 2016, Kristdemokraterna Redovisning av partistöd 2016, Miljöpartiet de gröna i Halland Redovisning av partistöd 2016, Vänsterpartiet Halland Redovisning av partistöd 2016, Liberalerna Västsverige 15. Valkretsindelning RS160384 Förslag till beslut Moderaterna och Socialdemokraterna förordar fyra valkretsar. Centerpartiet förordar en valkrets. Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att förslår regionfullmäktige besluta att dela in Region Halland (landstinget) i fyra valkretsar. Den nya indelning ska gälla vid valet 2018 första gången förklara paragrafen för omedelbart justerad Sammanfattning För val till regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) ska det finnas geografiskt avgränsade valkretsar i vilket val sker till landstingsfullmäktige. Detta regleras i Vallagen och 2015 skedde en förändring vilket innebär att kravet på valkretsindelning på regional nivå har tagits bort. Enligt de nya reglerna så är regionen/landstinget en enda valkrets om inte regionfullmäktige beslutar något annat. Om det ska ske en valkretsindelning behöver ett beslut fattas senast den 31 oktober 2017. Inför detta beslut ska kommunerna ha getts möjlighet att yttra sig och beslutet fastställs därefter av länsstyrelsen. I förarbetena till lagen uttrycks också klart att regionen (landstinget) inte behöver motivera ett eventuellt ställningstagande till indelning i flera valkretsar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse beslut valkretsindelning Svar på remiss från Laholm om valkretsindelning till Regionfullmäktige i Region Halland 8(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 Svar på remiss från Falkenbergs kommun om valkretsindelning till Regionfullmäktige i Region Halland Svar på remiss från Kungsbackas kommun, om valkretsindelning till Regionfullmäktige i Region Halland Svar på remiss från Hylte kommun om valkretsindelning till Regionfullmäktige i Region Halland Svar på remiss från Varbergs kommun kommun om valkretsindelning till Regionfullmäktige i Region Halland Expedieras till Länsstyrelsen i Hallands län 16. Årsredovisning 2016 för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden RS170525 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Sammanfattning Styrelsen för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden, har överlämnat årsredovisning 2016 för stiftelsen. Revisorerna har granskat årsredovisningen och styrelsens förvaltning. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna anser att årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning. Enligt revisorernas uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Enligt stiftelsens stadgar är Region Halland en av tre huvudmän. Ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning prövas, enligt 8 i stadgarna, av huvudmännen. Regionfullmäktige har därmed att besluta om att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Med anledning av revisorernas uttalande föreslås att styrelsen beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse årsredovisning 2016 Västkuststiftelsens Verksamhetsberättelse, årsredovisning 2016 Expedieras till Styrelsen för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden 9(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 17. Årsredovisning 2016 för Samordningsförbundet i Halland RS160111 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för Samordningsförbundet i Halland ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. Sammanfattning Regionfullmäktige ska enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) behandla frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbund. Årsredovisning för år 2016 för Samordningsförbundet i Halland har inkommit. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet i Halland för verksamhetsområdet 2016 Årsredovisning 2016 Samordningsförbundet i Halland Expedieras till Regionfullmäktige Samordningsförbundet i Halland 18. Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 RS160723 Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anta förslaget till Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017. Sammanfattning Region Halland har beretts möjlighet att inkomma med en redovisning av handlingsplanen för införandet av standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan staten och SKL gällande kortare väntetider i cancervården 2017. 10(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse redovisning kortare väntetider Redovisning av arbetet med SVF i cancervården 2017 final(179102) slutversion HL Redovisning Handlingsplan införande av SVF hösten 2017 HSU 12 sept(179042) final Expedieras till Avdelning för kvalité Jeanette Törnqvist, strateg 19. Trygg och effektiv utskrivning identifierade kostnader kopplat till ny lagstiftning RS160073 Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att finansiera kostnader för systemstöd finansiera de löpande driftkostnaderna för IT-system och lön under 2018 genom ett resurstillskott på 300 tusen kronor till vårdvalsenheterna finansiera kostnader för behov av personella resurser för att säkra närsjukvårdens ansvar och uppdrag utifrån ny lagstiftning genom avrop enligt överenskommen budgetram under 2018, med löpande uppföljning och utvärdering finansiera utvecklingsledartjänst vid Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning inom befintlig ram och finansiera objektspecialist vid Regionkontorets systemförvaltning inom befintlig ram Sammanfattning Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) träder i kraft den 1 januari 2018. Samtidigt kommer lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård att upphävas. Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Hallands kommuner, Vårdval Halland (privat och offentlig regi), Hallands sjukhus och Psykiatrin i Halland har sedan våren 2016 aktivt arbetat med förberedelserna inför ny lagstiftning, på uppdrag av Strategisk grupp i Halland. Finansiering av identifierade kostnader kopplade till uppgradering och 11(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 utveckling av nytt IT-stöd, samt stödresurser för systemförvaltning och följsamhet till utvecklat arbetssätt fördelas 50/50 mellan huvudmännen. Utifrån ett förändrat och utökat ansvar för närsjukvården finns behov av särskilda personella resurser enligt förslag till lösning i Halland, till en kostnad av 3 miljoner kronor. Region Hallands del av finansieringen motsvarar totalt 1 300 tkr för systemförvaltningskostnader inklusive lön för objektspecialist från och med 2018. Beslutsunderlag Trygg och effektiv utskrivning identifierade kostnader kopplat till ny lagstiftning Expedieras till Beslutet expedieras ej 20. Svar på motion om Utred vårdcentralernas öppettider RS160543 Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning Erik Hellsborn, Sverigedemokraterna, föreslår i en motion till regionfullmäktige att utreda möjligheten att förlänga öppettider på utvalda vårdcentraler i regionen. I Uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag för vårdval i närsjukvård finns öppethållande och tillgänglighet väl beskrivna att de ska ha ett öppethållande som svarar mot invånarens behov av närsjukvård. Utifrån Hälso- och sjukvårdstrategin finns ett flertal aktiviteter i verksamhetsplaneringen 2017, som syftar till att dels föra vården närmare invånaren, dels påverka besöken på akutvårdsmottagningarna Hallands sjukhus. Beslutsunderlag Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider Motion, Utred vårdcentralernas öppettider Expedieras till - 12(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 21. Riktlinjer för det interna klimat och miljöarbetet 2017-2020 RS170257 Förslag till beslut Regionstyrelsens tillväxtutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anta förslag till Riktlinjer för det interna klimat och miljöarbetet 2017-2020 Sammanfattning Riktlinjerna bygger på en Miljöpolicy samt på styrande måldokument som Tillväxtstrategin men även nu gällande energieffektiviseringsstrategi. Hänsyn har också tagits till de nationella miljökvalitetsmålen som antogs av riksdagen år 1999. I Tillväxtstrategin för Halland 2014-2020 lyfts en koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering samt insatser för förnyelsebar energi och transporter fram som viktiga utmaningar för att nå de nationella och internationella energi- och klimatmålen. Riktlinjerna fokuserar på tre områden: Koldioxidneutralt, Hållbar resurshushållning och Innovationer. Inom varje område finns underliggande aktiviteter och indikatorer för uppföljning. Riktlinjerna innebär att alla verksamheter ska förhålla sig till och medverka i de prioriteringar och aktiviteter som finns i riktlinjerna för de interna klimat- och miljöarbetet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Riktlinjer för det interna klimat och miljöarbetet 2017-2020 Riktlinjer för interna Klimat och miljöarbetet version 2017-09-14 Expedieras till Samtliga nämnder 22. Förslag till inköpspolicy för Region Halland med bolag RS170059 Förslag till beslut Regionstyrelsens tillväxtutskott förslår regionstyrelsen besluta att föreslå regionfullmäktige besluta att fastställa ny inköpspolicy för Region Halland med bolag. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut beslutar regionstyrelsen att fastställa riktlinjer för inköpsverksamheten. 13(460)
Kallelse/föredragningslista 2017-10-11 Sammanfattning Förslag till ny inköpspolicy har tagits fram på uppdrag av Regionstyrelsen. Uppgiften är att ta fram förslag till styrdokument för en ändamålsenlig och effektiv inköp- och upphandlingsverksamhet. Delmål har varit en nulägesrapport som presenterades i januari 2017. Föreslagen inköpspolicy tydliggör målsättning och ansvarsfördelning vid inköp och upphandling. Regionstyrelsen ansvarar för tillämpning av inköpspolicyn och föreslås besluta att fastställa riktlinjer för inköpsverksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inköpspolicy Inköpspolicy 20170329 Inköpsriktlinjer 20170609 Expedieras till Samtliga nämnder 14(460)
Anmälan av utskottens protokoll 9 RS170314 15(460)
16(460)
17(460)
18(460)
19(460)
20(460)
21(460)
22(460)
23(460)
24(460)
25(460)
26(460)
27(460)
28(460)
29(460)
30(460)
31(460)
32(460)
33(460)
34(460)
35(460)
36(460)
37(460)
38(460)
39(460)
40(460)
41(460)
42(460)
43(460)
44(460)
45(460)
46(460)
47(460)
48(460)
49(460)
50(460)
51(460)
52(460)
53(460)
54(460)
55(460)
56(460)
57(460)
58(460)
59(460)
60(460)
61(460)
62(460)
63(460)
64(460)
65(460)
66(460)
67(460)
68(460)
69(460)
70(460)
71(460)
72(460)
73(460)
74(460)
75(460)
76(460)
77(460)
78(460)
79(460)
80(460)
81(460)
82(460)
83(460)
84(460)
85(460)
86(460)
87(460)
88(460)
89(460)
90(460)
91(460)
92(460)
93(460)
94(460)
95(460)
96(460)
97(460)
Anmälan av fattade delegationsbeslut 11 oktober 2017 10 RS160714 98(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-10-02 RS160714 Förvaltning Verksamhet/avdelning Ylva Johansson Administrativ assistent Regionstyrelsen Anmälan av fattade delegationsbeslut 11 oktober 2017 Förslag till beslut Regionstyrelen beslutar att - lägga anmälningarna till handlingarna. Sammanfattning Anmälan till regionstyrelsen av fattade delegationsbeslut. Delegat: Regiondirektören Ärende 9/14 Beslutattestanter år 2017 gällande delegationsordning RS160030 Beslut Beslut om beslutsattestanter från och med 1 oktober år 2017 i enlighet med gällande delegationsordning. Beslut att utse Anders Nilsson som beslutsattestant för ORG 860003 Ledning Stab med Måns Arnrup och Staffan Johansson som ersättare. Beslut att utse Ola Johansson som beslutsattestant för ORG 890005 Samverkansavtal med kommuner med An-Sofi Isaksson som ersättare. Beslut att utse Ann-Sofi Isaksson som beslutsattestant för ORG 891054 HPVvaccination. 99(460)
Delegat: Biträdande regiondirektören Ärende 12/17 Ansökan från Jordbruksverket avseende medfinansiering till Visit Swedens Exportprogram måltidsturism under kampanjtiden 2017 till 2020. Syftet är att marknadsföra Halland och dess måltidsupplevelser på internationella fokusmarknader. RS170523 Beslut Region Halland har beslutat att medfinasiera Visit Swedens Exportprogram med 10 000 kr år 2017 och 100 000 kronor årligen år 2018, 2019 och 2020. Ärende 13/17 Delfinansiering av projektet Skördetider i Halland nya vägar för måltidsturism. Projektet ska genom samverkan mellan livsmedelsproducenter och besöksnäring skapa en tvåmånaders kalendarium med olika events och aktiviteter runt halländska skördetider. RS170455 Beslut Region Halland har beslutat att Under förutsättning att projektansökan beviljas från Länsstyrelsen i Halland medfinasiera projektet Skördetider i Halland nya vägar för måltidsturism med 90 000 kronor 100(460)
Anmälan av inkomna/utgående skrivelser/protokoll 11 RS170313 101(460)
Protokoll Sammanträdesdatum 2017-08-31 Driftnämnden kultur och skola 62 Nytt statsbidragssystem för folkhögskolor DNKS170235 Beslut Driftnämnden kultur och skola beslutar att uppdra åt förvaltningschefen att verkställa Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag till folkhögskolor med anledning av Folkbildningsrådets nya villkor för statsbidrag uppmärksamma regionstyrelsen om behovet av revidering av driftnämnden kultur och skolas reglemente Ärendet Folkbildningsrådets styrelse fastställde den 5 oktober 2016 villkor och fördelningskriterier för statsbidrag till folkhögskolor. Dessa reviderades och kompletterades den 31 maj 2017. De nya bidragskriterierna gäller från 1 juli 2017. I de nya kriterierna ställs bland annat krav på att folkhögskolan ska ha en ansvarig styrelse samt en demokratiskt styrd organisation med stadgar eller reglemente för folkhögskolan. Förslag till beslut Driftnämnden kultur och skola beslutar att uppdra åt förvaltningschefen att verkställa Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag till folkhögskolor med anledning av Folkbildningsrådets nya villkor för statsbidrag uppmärksamma regionstyrelsen om behovet av revidering av driftnämnden kultur och skolas reglemente Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nytt statsbidragssystem för folkhögskolor Reglemente för Katrinebergs och Löftadalens folkhögskolor.dotx Nytt statsbidragssystem till Folkhögskolor från och med 2017 Expedieras till Regionstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 102(460) 1(1)
Uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 för Regionstyrelsen 12 RS170604 103(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-09-29 RS170604 Regionkontoret Styrning och stöd Staffan Johansson Kanslichef Regionstyrelsen Uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 för Regionstyrelsen Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att: godkänna Regionstyrelsens uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 inklusive bilagor. Sammanfattning Regionkontoret har upprättat en uppföljningsrapport med delårsbokslut för perioden januari-augusti 2017 för de verksamheter och den finansiering som Regionstyrelsen ansvarar för. I rapporten ingår även ett delårsbokslut som uppvisar ett resultat på +161,7 mkr. för perioden. Den ekonomiska prognosen för 2017 är totalt 165,2 mnkr. Under perioden september - december beräknas att kostnaderna för läkemedel, vårdgaranti, vårdavtal och valfrihetsvård fortsätter öka jämfört med budget, vilket förklarar skillnaden mellan ackumulerat utfall och helårsprognosen i denna rapport. Det rör sig dock om stora kostnadsposter där kostnaderna historiskt visat sig variera kraftigt. Det innebär en osäkerhet i sig. Regionstyrelsens övriga verksamheter prognostiserar ett överskott på +20 mnkr. Finansiering och Regiongemensamma kostnader prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 169,0 mnkr baserat på utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag samt avsatta reserver. Verksamhetsmässigt så bedöms måluppfyllelsen var god och de flesta åtaganden bedöms kunna uppfyllas vid årets slut. Bakgrund Regionstyrelsens uppdrag är att leda och samordna Region Hallands verksamheter. Detta innebär bland annat att styrelsen genom sin uppsiktsplikt ska begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter gentemot Regionfullmäktige. 104(460)
[Skriv text] Regionstyrelsen har också uppdraget att ansvara och styra utifrån ett helhetsperspektiv. Detta innebär bland att ansvara för den gemensamma personalpolitiken och förvalta Region Hallands tillgångar så att en god hushållning uppnås. Regionstyrelsens verksamhet handlar därmed om att utifrån ett övergripande perspektiv ansvara för genomförandet av det regionala utvecklingsuppdraget och ansvara för hälso- och sjukvården på systemnivå. Det förstnämnda uppdraget utövas genom en direkt verksamhet, sistnämnda genom beställningar gentemot driftnämnderna inom hälso- och sjukvårdsområdet. Grunden för arbetet är den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) som konkretiseras genom Tillväxtstrategin respektive Hälso- och sjukvårdsstrategin. Styrkedjan I den årliga Mål och budgeten pekar den politiska nivån ut vilka prioriteringar, både verksamhets- och resursmässigt, som anses viktiga för att uppnå Region Hallands vision - Bästa Livsplatsen och de två strategierna. Prioriteringarna konkretiseras i en priortering och resursfördelning som i sin tur bildar underlag för en konkret verksamhetsplanering. Uppföljningen ska ge ett besked till den politiska nivån om hur verksamheten arbetar med de priorteringar som utpekats och hur tilldelade resurser används. På så sätt blir uppföljningen ett svar på beslutet om mål och budget. Mål och budget Prioritering och Resursfördelning Verksamhets planering Uppföljning Regionstyrelsens verksamhet Regionstyrelsen leder och samordnar tillväxtarbetet och hälso- och sjukvårdssystemet med utgångspunkt i strategiernas målsättningar om hög attraktivitet, stark konkurrenskraft, fler i arbete samt en hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Komplettering och halvtidsutvärdering av Tillväxtstrategin Arbetet med en halvtidsutvärdering av Tillväxtstrategien har påbörjats. Syftet med utvärderingen är att ta reda på om och hur strategin har fungerat som styrdokument. Parallellt har också ett förslag till komplettering av Tillväxtstrategin utarbetats rörande arbetet med ekologisk hållbarhet. Det förslag som nu ligger för beslut innebär att det åstadkoms en tydlig styrkedja från den övergripande strategin till det interna arbetet inom miljö- och klimatområdet. 105(460)
[Skriv text] OECD-rapport kartlägger Region Hallands konkurrenskraft och potential För att stärka den regionala utvecklingen och analysera den tillväxtpotential som finns i området från Oslo till Öresund har Region Halland tillsammans med några andra aktörer anlitat OECD för att genomföra en sk. Territorial Reveiw. Denna blir en genomgående kartläggning av regionens konkurrenskraft och potential de kommande åren. Leverans kommer att ske i slutet av året och Regionkontoret har medverkat mycket aktivt i att ge underlag till rapporten. Arbetet inom social hållbarhet innebär bland annat aktivt deltagande i det gemensamma integrations- och inkluderingsarbetet Region Halland arbetar med insatser på många olika nivåer för att minska skillnader i hälsa. Arbetet sker genom analyser, kunskapsspridning och samverkan. Under våren besökte Kommissionen för jämlik hälsa regionen. Region Halland har också deltagit i SKL:s dialog Strategi för hälsa som handlar om att ett brett representantskap ska få del av aktuell kunskap och resonemang kring arbete hur man kan minska skillnaderna i hälsa. Förstudien From Great to Excellent har resulterat i att en strategisk plan för skolutveckling är utarbetad. Detta innebär att de ingående parterna arbetar efter ett gemensamt årshjul och det finns gemensamma indikatorer för uppföljning. Konkreta aktiviteter kommer att startas upp i fyra kommuner under hösten. Inom integrations- och inkluderingsområdet pågår ett antal insatser. De flesta i projektform. På strukturnivå har gemensamma strategiska riktlinjer tagits fram för samverkan. Region Halland bidrar mycket aktivt till att arbetet med integration och inkludering ska bli lyckosamt. Samverkan och aktivt påverkansarbete skapar förutsättningar för en positiv regional samhällsplanering och utveckling Efter ett gediget grundarbete och bred dialog är nu ett förslag till ny Regional Infrastruktur ute på remiss. Beslutet om en ny regional infrastrukturplan för 2018-2019 ska tas under våren 2018. I augusti presenterade Trafikverket sitt förslag till ny Nationell infrastrukturplan 2018-2029. Region Halland har bedrivit ett aktivt kommunikativt påverkansarbete för att sätta fokus på de positiva samhällsnyttor som nationella satsningar i Halland skulle innebära även ur ett nationellt perspektiv. Glädjande var därför att konstatera att en satsning på en utbyggd Västkustbana ingår i förslaget. Det innebär att en ombyggnad av Halmstad C och Varbergstunneln kan realiseras. Dubbelspår på hela sträckan kommer att byggstartas under kommande planperiod även om sträckan Maria-Helsingborg dock inte kommer att hinna bli färdig under planperioden. Därutöver har både Viskadalsbanan och Markarydsbanan kommit med i planen i sina funktioner som omledningsbanor, vilket innebär att efterlängtade reinvesteringar och underhåll kan genomföras. Region Halland har utarbetat ett gott samarbete med Trafikverket vilket bland annat innebär att regionkontoret lägger ned mycket tid på att delta i sk. Åtgärdsvalstudier 106(460)
[Skriv text] (ÅVS). Dessa bidrar till att utveckla både Halland och omnejden. Aktuella ÅVS är Varberg-Göteborg för att kunna genomlysa brister inom infrastrukturen, exempelvis behov av ytterligar regionaltågsystem och Markarydsbanan för att identifiera brister och åtgärder som exempelvis tillkommande stationer i Veinge och Knäred samt mötespår. Arbetet att utveckla Kattegattleden pågår kontinuerligt. Glädjande är att leden nu även börjar uppmärksammas internationellt. Digitaliseringen effekter påverkar samhällsutvecklingen Region Hallands modell för bredbandsutbyggnad skapar intresse Genomförandet av den regionala bredbandsstrategin utvecklas planenligt. Region Halland samordnar och driver på genomförandet. Både genom det upphandlade bolaget såväl som genom bredbandsforum där relevanta aktörer ingår för att dela kunskap och bidra till genomförandet. Region Halland modell för bredbandsutbyggnad väcker stort intresse nationellt vilket innebär att representanter för regionen deltar i nationella arbetsgrupper för att utveckla hållbara modeller för bredbandsutbyggnad. Region Hallands engagemang för att hitta hållbara lösningar för bredbandsutbyggnad måste sättas i perspektivet att det är nu digitaliseringens effekter börjar påverka hela samhället. Regionen deltar aktivt i arbetet med Digitalt laborativt centrum på Högskolan i Halmstad. Här har en rad av utvecklingsområden lyfts in och som påverkar kultur, näringsliv, skola och inte minst hälso- och sjukvården. Kollektivtrafikutbudet i Halland växer men utvecklingen inom järnvägen oroar Regionstyrelsen är kollektivtrafikmyndighet för Halland. Grunden för detta arbete är trafikförsörjningsprogrammet från 2016. En väl utbyggd kollektivtrafik är en viktig förutsättning för en positiv samhällsutveckling. Mycket av arbetet måste ske i samplanering med andra aktörer som exv. kommunerna och Trafikverket. I dagsläget pågår exempelvis samplaneringsaktiviteter för stationssamhällena Veinge och Knäred inför en trafikstart på Markarydsbanan. Planerna på ett stationsamhälle i Värö skapar också behov av samplanering där. Kollektivtrafikutbudet i Halland växer men det finns också skäl att oroas över utvecklingen inom järnvägen. Underhåll och kapacitetsbrister kan komma att bidra till en minskad attraktivitet och sämre konkurrenskraft. Arbetet inom kompetensplattformen har intensifierats. Region Hallands arbete inom näringsliv och kompetensutveckling sker främst inom de tre halländska styrkeområdena Grön tillväxt, Hälsoinnovation och besöksnäring. Arbetet sker både i konkret arbete såväl som genom stöd. Finansiering sker i stor utsträckning via EU-stöd. Några exempel på projekt och engagemang är Arena Grön Tillväxt, Hälsoteknikcentrum, HiCube (behovsmotiverad hälsoinnovationsarena) som 107(460)
[Skriv text] tex. i år har generat tio nya produkter och tjänster. Inom besöksnäringen sker arbetet bland annat inom det EU-finansierade projektet Destination Halland 2020. Årets första åtta månader har inneburit att arbetet inom kompetensplattformen har intensifierats. Målsättningen är at bidra till en väl fungerande kompetensförsöjrning och en god matchning mellan utbildningsutbud och behov av kompetens. Kompetensförsörjningspolicyn skapar förutsättningar för ett strukturerat arbete Kompetensförsörjningen är också i allra högsta grad en fråga för Region Hallands egna verksamheter. Beslutet i juni om kompetensförsörjningspolicyn innebär att det interna arbetet rörande den framtida kompetensförsörjningen kan konkretiseras och struktureras samtidigt som värdegrundsarbetet i hela organisationen tydliggörs. Genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin inklusive framtidsarbetet konkretiseras i en regiongemensam verksamhetsplan I genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin inklusive framtidsarbetet har en genomlysning av psykiatrin genomförts. Utifrån genomlysningen har det beslutats om ett förbättringsprogram för att kunna lägga grunden för framtidens psykiatri. Regionkontoret bidrar med bland annat metodstöd i detta arbete. Under 2016 startades en beroendeavdelning som samfinansieras mellan kommunerna och regionen. Strategiska gruppen har under året tagit ett omtag och under hösten 2017 är ambitionen att ett hållbart förslag för processen ska kunna presenteras. I samarbete med Brigham&Womens physicans organization i Boston håller ett analysverktyg på att arbetas fram vilket förväntas ge bättre möjligheter för långsiktig planering, prioritering och styrning. I början av hösten etablerades en politisk breddad beredning för att på ett politisk plan tillsammans kunna arbeta för genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin. Den gemensamma beredningen är inget beslutsorgan utan ska i beredningsprocessen medverka till att samsyn och samarbeten kan uppnås över verksamhetsgränserna. Beredande tjänstemannagrupp till den gemensamma beredningen är Ledningsgrupp Vård (LGV) Samarbete möjliggör en trygg och effektiv vårdkedja Arbetet med att få till en överenskommelse mellan regionen och Hallands kommuner rörande en trygg och effektiv vårdkedja pågår. Detta för att öka kvaliteten och säkra en sammanhållen vård för invånarna. Kunskapsstyrning inför strukturerade cancerprocesser, standardiserade vårdförlopp och nationella vårdprogram En regiongemensam processmodell har införts inom området Kunskapsstyrning. Priorterings och Evidensrådet utgör navet i detta arbete och har börjat hitta sina 108(460)
[Skriv text] arbetsformer. 21 cancerprocesser och 28 standardiserade vårdförloppsprocesser är införda. Utöver detta finns även processer för stroke, cervixcancerprevention, hjärtsjukvård och KOL/astma. Under hösten introduceras dessutom fyra nya regionala program inom närsjukvården och psykiatrin. 15 nationella vårdprogram har genom ordnat införande, beslut och strategier implementerats. Arbetet med att halvera vårdskadorna 2018 har organiserats. I arbetet med att halvera vårdskadorna till 2018 har en regionövergripande patientsäkerhetsgrupp etablerats. Gruppen har bland annat arbetat fram en patientsäkerhetsplan med tydliga målvärden och en förankrings- och beslutsprocess är nu påbörjad. Ett IT-baserat verktyg för sökning av vårdskador i realtid har tagits fram och pilotverksamhet kommer att starta under hösten 2017. Ett annat sätt att arbeta med att halvera vårdskadorna är att arbeta med det infektionsverktyg som kommer att breddinföras. Vårdgarantin, valfrihetsvården och läkemedel mfl. påverkar resultatet Det finns ett antal områden som i sin prognos kraftigt avviker från budgeten. Kostnaderna för läkemedel har en högre kostnadsökning än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat på: ökade kostnader för läkemedel vid cancer och immunsjukdomar, skifte till nya behandlingsmetoder, nationella reformen med gratis preventivmedel upp till 21 år. Det kan dock noteras att kostnadsökningen när det gäller gratis läkemedel till barn har avstannat i Region Halland, detta till skillnad från övriga riket. Vårdgarantin visar ett minskat antal patienter. Dock är kostnaderna högre än budgeterat. EU-vården uppvisar en fortsatt hög kostnad. Region Hallands kostnader låg 4,9 mkr. högre än statsbidraget under de första åtta månaderna. Deltagande i programarbeten mm. Under årets första åtta månader har kompetensförsörjningspolicyn utarbetats och antagits av Regionfullmäktige. Arbetet med miljöpolicy, handlingsplan och riktlinjer för det interna miljö- och klimatarbetet har pågått. Förslag till inköpspolicy och riktlinjer för inköpsverksamheten har utarbetats och remitterats till driftnämnderna för yttrande. I bred dialog har ett handlingsprogram för livsmedel utarbetats i samarbete med bland annat Länsstyrelsen i Halland. 109(460)
[Skriv text] Personalredovisning Regionkontorets personalbudget uppvisar ett överskott efter 8 månader. Detta beror på vakanser och sjukskrivningar. Däremot finns ett underskott på central facklig tid. Antalet årsarbetare inom Regionkontoret har den senaste 12 månadersperioden ökat med 12 och uppgår till 225 heltidstjänster. Sjukfrånvaro och ledigheter ligger på samma nivå som perioden förra året. Sjukfrånvaron ligger på 2,9% vilket är en liten minskning från 3,0 motsvarande period. Glädjande är att den långa sjukfrånvaroperioden uppvisar en nedåtgående trend sedan april 2016. Delårsbokslut Resultatet för regionstyrelsen efter åtta månader är +161,7 mkr. vilket är +112,1 mkr. bättre än vad som budgeterats. Av överskottet jämfört med budget så härrör 22,9 mkr. från regionstyrelsens verksamheter och då främst från uppdragen förtroendevalda (medel för oförutsedda kostnader) och Regionkontoret BAS. 51,1 mkr. härrör från hälso- och sjukvårdsfinansieringen och här beror avvikelsen på ett antal, både negativa och positiva avvikelser, som tillsammans ger denna effekt. Prognos för helår Den ekonomiska prognosen för 2017 är totalt 165,2 mnkr. Inom Hälso- och sjukvårdsfinansiering prognostiseras ett underskott på -23,8 mnkr. Under perioden september - december beräknas att kostnaderna för läkemedel, vårdgaranti, vårdavtal och valfrihetsvård fortsätter öka jämfört med budget, vilket förklarar skillnaden mellan ackumulerat utfall och helårsprognosen i denna rapport. Det rör sig dock om stora kostnadsposter där kostnaderna historiskt visat sig variera kraftigt. Det innebär en osäkerhet i sig. Regionstyrelsens övriga verksamheter prognostiserar ett överskott på +20 mnkr. Finansiering och Regiongemensamma kostnader prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 169,0 mnkr baserat på utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag samt avsatta reserver. Regionkontorets prognos vad gäller måluppfyllelse efter åtta månader visar på en hög verksamhetsmässig måluppfyllelse när året är slut. I bilaga 1 redovisas måluppfyllelse för Regionkontorets åtagande. Prognosen visar på att 19 åtaganden delvis kommer att uppfyllas och att ett åtagande inte kommer att uppfyllas. I jämförelse med Uppföljningsrapport 1 är detta en något bättre prognos vad gäller måluppfyllelsen. Regionkontoret Catarina Dahlöf regiondirektör Nina Mårtensson Administrativ direktör 110(460)
[Skriv text] Bilaga: Uppföljningsrapport med delårsbokslut 2017 för regionstyrelsen Bilaga 1. Måluppfyllelse och redovisning av projekt Bilaga 2. Rapport rörande intern kontroll Beslutet ska skickas till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till 111(460)
Uppföljningsrapport 2 med delårsbokslut 2017 Regionstyrelsen Version inför beredning 3 2017-10-03 112(460)
2(34) Uppföljningsrapport 2 2017 för Regionstyrelsens verksamheter Regionstyrelsen uppdrag är att leda och samordna Region Hallands verksamheter. Detta innebär bland annat att styrelsen har en lagstadgad uppsiktsplikt över övriga nämnder och bolags verksamheter. Styrelsen ska därför begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter gentemot Regionfullmäktige. Styrelsens roll är också att på fullmäktiges uppdrag ansvara och styra från ett helhetsperspektiv. Detta innebär bland annat att ansvara för den gemensamma personalpolitiken och förvalta Regionens tillgångar så att en god hushållning uppnås. Regionstyrelsen i Region Halland har därutöver ansvar för att det regionala utvecklingsuppdragets genomförande där även utvecklingen av Hälso- och sjukvårdsystemet i Halland ingår. Under årets första 8 månader har Regionstyrelsens Tillväxtutskott haft fokus på utveckling av samhällsplanering genom arbetet med regional infrastrukturplan. Detta har skett i nära samverkan med Hallands kommuner och våra tre grannområden norrut, söderut och inåt i landet. Noggranna analyser har genomförts för underlag till staten, som har skarpa krav på samhällsnytta i varje förslag till projekt. Arbetet med kompetensplattformen har intensifierats i syfte att stödja en bättre matchning mellan arbetsgivare och utbildningsaktörerna i Halland. Hälso- och sjukvårdsutskottet har arbetat med planering av genomförandeplanen för den i november 2016 beslutade Hälso- och sjukvårdsstrategin. Arbetet har intensifierats under våren. I arbetet ingår koordinering och ledning av genomförandet av de aktiviteter som arbetades fram i Framtidsarbetet. Regionstyrelsen kommer löpande under året att få uppföljning av den gemensamma genomförandeplanen med samtliga aktiviteter. Regionstyrelsens Arbetsutskott är tillika budgetberedning i Region Halland. Under inledningen av året har mycket kraft lagts på de problematiska budgetförutsättningarna inför 2018. Förändrade arbetssätt i 113(460)
3(34) vården samt nya sätt att leverera behöver uppmärksamhet och tydlig styrning för att nå resultat. Samtidigt behöver satsningar och styrning ges för ett tydligare arbete med hållbarhet enligt Tillväxtstrategins mål för förbättringar av miljö och klimat samt sociala förutsättningar för inkludering. Syftet är att kunna nå en hållbar ekonomisk hushållning av samhällets resurser. För att nå hållbarhet krävs förändrade arbetssätt inom hela välfärdssektorn inte minst kopplad till digitaliseringens möjligheter. HSU har i augusti förberett genomförandet av RS beslut om en s.k Breddad beredning i syfte att koordinera och öka genomförandekraften av Hälso- och sjukvårdsstrategin hos driftnämnderna ur ett helhetsperspektiv. Första mötet har genomförts i augusti. En särskild politisk programgrupp arbetat med att utarbeta en långsiktig politisk styrning via inköpspolicy och miljöpolicy. Arbetsutskottet har tillsammans med kommunerna i Kommunberedningen arbetat för att öka samverkan inför det gemensamma arbetet med en ny Regional Utvecklingsstrategi. Beslutet planeras till hösten 2019 men förberedelser och ett gediget dialogarbete behöver ske under 2018. Regionsamverkan Syd har tagit fart och påverkansarbete har skett gemensamt till staten för södra Sveriges tillväxt inom framförallt infrastrukturfrågor men även arbetsmarknadsfrågor. Catarina Dahlöf Regiondirektör 114(460)
4(34) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning, Uppfyllande av uppdrag...5 1.1 Periodens resultat...5 1.2 Prognos för helår...5 1.3 Styrning, ledning och koordinering...6 1.3.1 Stöd till Kommunberedningen och samarbetet över regiongränserna...7 2 Redovisning av resurser (ekonomi och medarbetare)...7 2.1 Regionstyrelsens verksamheter...9 2.1.1 Regionkontoret bas...9 2.1.2 Tillväxt och utveckling...12 2.1.3 E-plan utveckling...13 2.1.4 Drift av utvecklingsprojekt...15 2.1.5 Förtroendevalda...15 2.2 Tillväxt och utveckling...16 2.2.1 Social hållbarhet...16 2.2.2 Regional samhällsplanering...18 2.2.3 Digitaliseringen berör hela samhället...21 2.2.4 Arbetet inom de tre styrkeområdena...21 2.3 Hälso och sjukvård...23 2.3.1 Genomförandeplanen för Hälso- och sjukvårdsstrategin inklusive Framtidsarbetet...25 2.3.2 Riktade statsbidrag...26 2.3.3 Avtals - och taxevård...27 2.3.4 Vårdval Halland...27 2.3.5 Somatik och psykiatriuppdraget...28 2.3.6 Valfrihetsvård...28 2.3.7 Läkemedel...28 2.3.8 Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet samt verksamhetsutveckling...30 2.4 Regiongemensamma kostnader och finansiering...31 2.4.1 Bidrag till Hallandstrafiken...31 2.4.2 Övriga regiongemensamma kostnader...31 2.4.3 Finansiering...32 2.5 Planerade investeringar med årsprognos...33 3 Redovisning av Verksamhet/Grunduppdrag...34 4 Redovisning av mål, delmål och prioriteringar...34 5 Sammanfattande analys av perspektiven mål, delmål och prioriteringar; verksamhet/grunduppdrag samt resurser...34 6 Intern kontroll...34 115(460)
5(34) 1 Sammanfattning, Uppfyllande av uppdrag Uppföljningsrapporten omfattar perioden januari-augusti 2017 med prognos för helår för Regionstyrelsens verksamheter och följer i stora drag den mall för rapportering som fastslagits i riktlinjerna för uppföljning - i rapporteringens slutskede har det dock fått göras smärre justeringar så att rapporten motsvarar de behov Regionstyrelsen behöver för att följa upp den egna verksamheten. 1.1 Periodens resultat Resultatet efter åtta månader är +161,7 mnkr och jämfört med periodens budget är det +112,1 mnkr bättre än budgeterat resultat. Av överskottet jämfört med budget på 112,1 mnkr kommer 22,9 mnkr från Regionstyrelsens verksamheter och då främst från uppdragen förtroendevalda (medel för oförutsedda kostnader) och Regionkontoret BAS. 51,1 mnkr avser hälso- och sjukvårdsfinansieringen och här beror avvikelsen på att antal både negativa och positiva avvikelser som tillsammans ger denna effekt. Detaljerad information om hälsosjukvårdsfinansieringen återfinns i avsnitt 2.3. Finansiering och regiongemensamma kostnader står för 38,1 mnkr. 1.2 Prognos för helår Den ekonomiska prognosen för 2017 är totalt 165,2 mnkr. Inom Hälso- och sjukvårdsfinansiering prognostiseras ett underskott på - 23,8 mnkr. Under perioden september - december räknar vi med att kostnaderna för läkemedel, vårdgaranti, vårdavtal och valfrihetsvård fortsätter öka jämfört med budget, vilket förklarar skillnaden mellan ackumulerat utfall och helårsprognosen i denna rapport. Det rör sig dock om stora kostnadsposter där kostnaderna historsikt visat sig variera kraftigt. Det innebär en osäkerhet i sig. Regionstyrelsens övriga verksamheter prognostiserar ett överskott på +20 mnkr. Finansiering och Regiongemensamma kostnader prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 169,0 mnkr baserat på utvecklingen av skattintäkter och statsbidrag samt avsatta reserver. 116(460)
6(34) Ekonomisk redovisning och kommentarer sker i kapitel 2.1-2.7. Regionkontorets prognos vad gäller måluppfyllelse efter åtta månader visar på en hög verksamhetsmässig måluppfyllelse när året är slut. I bilaga 1 redovisas måluppfyllelse för Regionkontorets åtagande. Prognosen visar på att 19 åtaganden delvis kommer att uppfyllas och att ett åtagande inte kommer att uppfyllas. I jämförelse med Uppföljningsrapport 1 är detta en något bättre prognos vad gäller måluppfyllelsen. 1.3 Styrning, ledning och koordinering Att styra och leda i en region innebär att arbeta med samhällsutveckling i sin helhet och skapa goda förutsättningar för invånare, företag och organisationer i Halland. Genom en samlad styrning tydliggörs sambanden mellan regional tillväxt och hälso- och sjukvårdens utveckling samtidigt som perspektivförståelse och helhetssyn ska prägla verksamhetens inriktning. I den samlade styrningen måste man därför alltid ta hänsyn till perspektiv som invånare/patient, kvalitet i verksamheten, medarbetare och kompetens, regionens ekonomiska utveckling etc. I Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige pekat ut målen för tillväxtarbetet i Halland. Dessa är hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Regionstyrelsen leder och samordnar tillväxtarbetet med utgångspunkt i dessa tre målsättningar. Verksamheten hittills i år har kännetecknats av en lika hög ambitionsnivå som tidigare år, Tillväxtutskottet och Regionkontorets verksamheter inom regional utveckling har genomfört en rad aktiviteter i samverkan med externa aktörer. Arbetet med att genomföra Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017-2025 pågår och samordnas av Hälso- och sjukvårdsutskottet bland annat i form av en regiongemensam verksamhetsplan på hälso- och sjukvårdsområdet. Den regiongemensamma verksamhetsplanen, vilken koordineras av Regionkontoret, omfattar ett antal aktiviteter som utgår från de prioriteringar som beslutats inom ramen för Hälso- och sjukvårdsstrategin. Aktiviteterna och prioriteringarna syftar till att nå målet 117(460)
7(34) om "En hälso- och sjukvård för bättre hälsa". Lean är utgångspunkten för våra verksamheters organiska digitalisering dvs att varje cell ständigt förbättras med digitala lösningar som en allt mer naturlig del. Men Regionkontoret har också ett viktigt uppdrag att lyfta upp och problematisera hur digitaliseringen påverkar Halland och Region Halland ur systemhållarperspektiv. Det är inte bara HUR vi producerar som förändras, utan även VAD när nya digitala aktörer utmanar befintliga sätt att skapa värde för invånaren. 1.3.1 Stöd till Kommunberedningen och samarbetet över regiongränserna Regionkontorets uppdrag att stödja Hallands kommunberedning ligger i fas. En gemensam verksamhetsplan har utarbetats och pekar ut ett antal prioriterade områden. För 2016-2017 är tre målområden utpekade; ökat bostadsbyggande, bättre kompetensmatchning samt delaktighet och dialog kring Regionens infrastrukturansvar. Ett långsiktigt gemensamt målarbete inom Kommunberedningen ger en grund för regionens kommande arbete med att utarbeta en ny Regional utvecklingsstrategi, RUS. Sedan våren 2016 är Region Halland medlem i Regionsamverkan Sydsverige. Regionkontoret stöttar detta arbetet på tjänstemannanivå och har avdelat resurser för att stötta respektive utskotts arbete. När intensiteten i arbetet ökar behöver Regionkontoret se över vilka resurser som avdelas för arbetet. 2 Redovisning av resurser (ekonomi och medarbetare) Samtliga belopp redovisas i miljoner kronor (mnkr). Kostnader och negativa avvikelser redovisas med minustecken framför beloppen. Intäkter och positiva avvikelser redovisas utan tecken framför beloppen. Under punkterna 2.1 2.6 i rapporten finns utförligare kommentarer om de enskilda avvikelserna. 118(460)
8(34) Anslag enligt beslutad resursfördelning för 2017 Periodens resultat Avvikelse mot budget för janaugusti Prognostiserad avvikelse mot budget för 2017 Förtroendevalda 9,4 9,4 9,52 Regionkontoret Bas 16,1 15,9 15,5 Drift av utvecklingsprojekt 0,0 0,0 0 E-plan utveckling 0,9 1,1-5 Tillväxt utveckling -3,5-3,5 0 Totalt Regionstyrelsens verksamheter 23,0 22,9 20 Hälso- och sjukvårdsfinansiering 58,4 51,1-23,8 Bidrag till Hallandstrafiken 0,0 0,0 0,0 Regiongemensamma kostnader -5 952,9-110,3-73,1 Finansiering 6 033,2 148,4 242,1 Totalt Regiongemensamma kostnader och Finansiering 80,3 38,1 169,0 Totalt Regionstyrelsens ansvarsområde 161,7 112,1 165,2 Sammanfattning av större avvikelser: Regionstyrelsens medel för oförutsedda kostnader väntas efter hittills tagna beslut redovisa ett överskott på +10 mnkr vid årets slut. Inom området Hälso- och sjukvårdsfinansiering prognostiseras ett underskott på -23,8 mnkr. Den enskilt största avvikelsen är underskottet på läkemedel med -115 mnkr som delvis uppvägs av många mindre avvikelser inom andra områden. Statsbidraget för läkemedel har också ökat och kommer att redovisas i avsnitt 2.3.4. Finansiering och Regiongemensamma kostnader redovisar sammantaget en positiv budgetavvikelse på 169,0 mnkr. Skattintäkter och statsbidrag ger tillsammans med avsatta reserver ett överskott. 119(460)
9(34) Kostnadsutveckling Kostnaderna för Regionstyrelsens verksamheter under årets åtta första månader är 189 mnkr läge än föregående år och 200 mnkr lägre än budgeterat. Den positiva avvikelsen beror främst på att budgeten för bidraget till Hallandstrafiken har flyttats från Regionstyrelsens verksamheter till gemensamma kostnader och finansiering. Kostnaderna för Hälso- och sjukvårdsfinansieringen under årets åtta första månader är 192 mnkr högre än föregående år och 122 mnkr högre än budgeterat. Kostnadsutvecklingen är därmed 2,3 procent högre än budgeterat vilket till största delen beror på en hög kostnadsutveckling för läkemedel samt en hög kostnadsutveckling inom tandvårdsområdet som kan härledas till ökade kostnader för barntandvård. Notera att kostnadsutvecklingen uppvägs av utvecklingen på intäktssidan. 2.1 Regionstyrelsens verksamheter 2.1.1 Regionkontoret bas Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos resultat 2017 Prognos tiserad avvikels e mot budget för 2017 Regionbidrag 156,0 155,9 0,1 239,5 239,5 0 E-plan drift -35,7-25,8-9,9-38,7-47,4-8,7 Ökad budget för IT-kostnader och externa resurser (Framtidsarbetet RK) Hälso- och sjukvård drift Regional utveckling drift Styrning och stöd -4,1-13,3 9,2-20,0-7,0 13-51,4-56,3 4,9-86,7-86,7 0-23,6-28,0 4,4-43,1-41,1 2-25,0-32,2 7,2-50,7-41,5 9,2 16,1 0,2 15,9 0,3 15,8 15,5 Uppdraget Regionkontoret bas inrymmer budget för personal, drift av kontoret, overhead och drift av e-plan. Här ingår också en budget på 20 120(460)
10(34) mnkr för ökade IT-kostnader och externa resurser. Personalkostnader och övriga driftskostnader inom Regionkontoret beräknas vid årets slut visa ett plus på ca +10,3 mnkr medan central facklig tid beräknas visa ett underskott på -3 mnkr. Regionkontorets del av effektivisering och rationaliseringskravet på 3,9 mnkr i Framtidsarbetet för 2016-2017 uppfylls och är en del av det prognostiserade överskottet på Regionkontoret. E-plan drift prognostiserar ett underskott på -8,7 mnkr vid årets slut. Merparten är en konsekvens av tydliggjorda kostnader i systemförvaltningens breddinförande och utvecklingen av IT-service tjänsteleverans. Men även drift- och förvaltningskostnader för nya prioriterade tjänster och lösningar bland annat till följd av Framtidsarbetet påverkar. För det senare beräknas inte de extra utvecklingsmedel på 20 mnkr som finns tillgängliga att förbrukas utan där förväntas ett överskott på ca 13 mnkr. Utvecklingsarbetet resulterar alltså i en större andel driftskostnader än utvecklingsmedel jämfört med budget. Personalredovisning Personalkostnader Regionkontoret januari-augusti 2017 Utfall 2017 jan-augusti Budget 2017 Periodens avvikelse 112 677 mnkr 112 151 mnkr - 0,5 mnkr Regionkontorets avdelningar redovisar efter åtta månader ett överskott på 3,2 mnkr pga vakanser och sjukskrivningar. Däremot redovisas underskott för central facklig tid med -2,3 mnkr och -5,5 mnkr pga obudgeterade delar av kontoret med projektfinansiering eller annan finansiering. 121(460)
11(34) För de senaste 12 månaderna har totala tid i antalet årsarbetare ökat inom Regionkontoret med 12. Den arbetade tiden i relation till total tid har ökat med 1,2 procent. Ökningen består främst av att Regionkontoret har fått utökade uppdrag och en hel del externa medel till olika former av projekt. Sjukfrånvaro och ledigheter ligger på samma nivå som föregående års period vilket inneburit att arbetad tid ökar lika mycket som totala antalet årsarbetare. Sjukfrånvaron ligger på 2,9 procent för perioden vilket är en minskning från föregående års period då sjukfrånvaron låg på 3,0 procent. 122(460)
12(34) Den korta sjukfrånvarointervallen är stabil mot föregående år, sett till rullande 12 månaders värde. Den långa sjukfrånvaroperioden har en nedåtgående trend sedan april 2016 efter en kraftig ökning 2015. Den mellan långa sjukfrånvarointervallen har en ökande trend. Total sjukfrånvaro sjunker. Mertid/övertid är relativt oförändrat sett till rullande 12 månaders värde 2.1.2 Tillväxt och utveckling Området Tillväxt utveckling omfattar finansiering till ALMI, Tillväxt Projektfinansiering och Regional medfinansiering till EU-projekt. För 2017 prognostiseras ingen avvikelse mot budget. Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikels e mot budget för 2017 123(460)
13(34) Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikels e mot budget för 2017 Regionbidrag 21,7 21,7 0,0 32,5 32,5 0 ALMI -6,7-4,8-1,9-7,2-7,2 0 Tillväxt projektfinansierin g Tillväxt regional medfinansiering -12,5-10,9-1,6-16,3-16,3 0-6,0-6,0 0,0-9,0-9,0 0 Totalt -3,5 0,0-3,5 0,0 0,0 0 Tillväxt projektfinansiering Region Hlalands utvecklingsm edel Statligt anslag för Regional utveckling Budget 2017 16,3 12,8 Beslutade projektmedel 170831 15,5 10,6 Kvar att besluta om 0,8 0,2 Finansiering till projekt beslutas löpande under året och av tabellen ovan framgår hur mycket som är beslutat av 2017 års budget. Anslaget Statligt anslag för regional utveckling finns för avrop hos Tillväxtverket. 2.1.3 E-plan utveckling Uppdrag Regionbidra g E-plan utveckling Resulta t janaugusti Budge t janaugust i Avvikels e mot budget för janaugusti Budge t 2017 Prognostiser at resultat för 2017 Prognostisera d avvikelse mot budget för 2017 15,5 15,5 0,0 23,2 23,2 0-14,6-15,7 1,1-23,5-28,5-5 Totalt 0,9-0,2 1,1-0,3-5,3-5 Inom Vårdsystem löper utveckling och införandeprojekt i stora drag enligt e-plan, men några av aktiviteterna är försenade, bl a. införande av nytt röntgen-system samt Framtidens vårdinformationsstöd (FVIS). Exempelvis resulterade ett tidigt överklagande i upphandlingsprocessen i 124(460)
14(34) 6 månaders förskjutning av FVIS. För att Framtidens vårdinformationsstöd ska kunna implementeras i Region Halland krävs ett stort arbete med förberedelser både för verksamhet och övriga intressenter. Region Halland har följt och informerats om de nationella samverkansprojekten och tagit beslut om att ingå partnerskap med SUSSA-samverkansgruppen (Strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer) tillsammans med 3 andra landsting: Norrbotten, Dalarna och Blekinge. I praktiken ger detta möjlighet till option på ett upphandlat system och innebär ett aktivt deltagande i verksamhetsutvecklingsspåret. Projektet FVIS arbetar under hösten 2016 till hösten 2018 med att ta fram underlag för beslut gällande olika vägval. Projektet är genomfört när beställaren (hälso- och sjukvårdsdirektören) har godkänt underlaget och att beslutsfattare (förtroendevalda i olika forum) gjort samtliga vägval om det nya informationsstödet. För att säkra kvalitén i beslutsunderlaget till de förtroendevalda samt till förberedelsearbetet inför FVIS är projektet indelade i områdena Verksamhet (utgår från att säkerställa rätt stöd i FVIS för verksamheten utifrån patientens resa. Här ingår: Vårdprocess, Informatik och Funktionalitet.) och Specialområde (analysera och utvärdera område i FVIS som är kopplade till ex nationella tjänster, HSA, Utdata och Uppföljning, Informationssäkerhet mm.). Inom vårdsystem har det i övrigt sedan årsskiftet det bl a. beslutats om en upphandling och införande av Cytostatikamodul samt webbtidbok och e-kallelse för VAS Tandvård och senast digitaliserad hälsodeklaration. Även i Stödsystem flyter utvecklingen enligt plan. Genomförandet av digitalisering av ärendehantering av politiska ärenden och beslut och digitaliserad möteshantering för de politiska mötena pågår. Nytillkommet under våren i Digital Arbetsplats är bl a att förberedelserna startat för EFOS e-identitet i offentlig sektor som ersätter dagens SITHS-kort. Den prognostiserade avvikelsen beror på en omdisposition av 5 mnkr har flyttats från Framtidsarbetets till e-plan utveckling. 125(460)
15(34) 2.1.4 Drift av utvecklingsprojekt Uppdrag Projekt inom HoS Projekt inom Tillväxt Netto Utfall janaugusti Netto Budget janaugusti Avvikelse janaugusti Netto Budget helår Netto Prognos utfall helår Avvikelse helår -7,7-1,1-6,6-1,6-1,6 0-8,8-1,1-7,7-1,7-1,7 0 Totalt -16,5-2,2-14,3-3,3-3,3 0 Här redovisas projekt som Regionkontoret äger och driver inom Hälsooch sjukvård och Regional utveckling. Under 2017 beräknas projektverksamheten omsätta drygt 42 mnkr. En stor del av finansieringen kommer från externa finansiärer i form av statsbidrag för olika satsningar, EU-bidrag eller projektmedel från Tillväxtverket. Exempel på projekt som pågår under 2017 är Timbanken, FoU-checkar, Framtidens hemsjukvård, Prio psykiatri, Arena för Grön Tillväxt, Förnybara former i Hälso- och sjukvården, Välmående ger resultat och Destination Halland 2020. 2.1.5 Förtroendevalda Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikels e mot budget 2017 Regionbidrag 30,9 30,9 0,0 46,4 46,4 0 Förtroendevalda -21,4-22,3 0,9-33,4-33,9-0,5 Oförutsedda kostnader -0,1-8,7 8,6-13,0-3,0 10 Totalt 9,4 0,0 9,4 0,0 9,5 9,5 Politiken inklusive anslag för oförutsedda behov visar överskott med 9,5 mnkr efter augusti. Överskottet beror på att budgeten för oförutsedda behov hittills inte använts. Lägre kostnad för politikerarvode avseende Regionfullmäktige på grund av att aprilmötet endast var en dag. 126(460)
16(34) Omkostnaderna kopplat till politiken har varit lägre för perioden. Medlemavgift till intresseorganisationer beräknas visa ett underskott på ca -800 tkr. Det beror på att medlemsavgiften för Brysselkontoret inte är budgeterad. 2.2 Tillväxt och utveckling I Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige pekat ut målen för tillväxtarbetet i Halland. Dessa är hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Region Halland leder och samordnar tillväxtarbetet med utgångspunkt i dessa tre målsättningar. Under året har verksamheterna inom regional utveckling genomfört en rad aktiviteter i samverkan med externa aktörer. För att stärka den regionala utvecklingen och analysera den tillväxtpotential som finns i området från Oslo till Öresund har samtliga parter i Göteborg-Oslo samarbetet tillsammans med Region Halland, Region Skåne och Helsingborgs stad anlitat OECD för att genomföra en så kallad Territorial Review. En kartläggning av regionens konkurrenskraft och potential de kommande åren. OECD kommer leverera analysen i slutet av året. Arbetet med en halvtidsutvärdering av Tillväxtstrategi för Halland har påbörjats. Syftet med utvärderingen är att ta reda på OM och HUR strategin har fungerat som ett styrdokument, som skapar genomförandekraft, för olika aktörer. Halvtidsutvärderingen bör ge svar på: om Tillväxtstrategin har skapat genomförandekraft och på vilket sätt hur väl aktörerna är organiserade för att delta i ett regionalt samverkansarbete hur aktörerna upplever att de bidragit till Tillväxtstrategins mål vilka erfarenheter som är värdefulla vid framtagandet av en eventuellt ny Tillväxtstrategi 2.2.1 Social hållbarhet Frågan om minskade skillnader i hälsa lyfts allt tydligare inom 127(460)
17(34) tillväxtarbetet. Hälsan i Halland är god och medellivslängden längst i Sverige, men det finns stora skillnader inom och mellan kommunerna med koppling till socioekonomi, utbildningsnivå, utrikes bakgrund och andra påverkbara faktorer. Region Halland arbetar med insatser på många olika nivåer för att minska skillnader i hälsa, bland annat genom att prioritera goda och jämlika uppväxtvillkor, att alla barn ska klara skolan och att vi ska ha en inkluderande och jämställd arbetsmarknad. Vi arbetar med kvantitativa och kvalitativa analyser, kunskapsspridning och samverkar med olika aktörer på olika nivåer för att identifiera behov av insatser. Två viktiga möten som ägt rum under våren är besök av Kommissionen för jämlik hälsa samt SKLs dialog om Strategi för hälsa, där beslutsfattare och representanter från offentlighet, näringsliv och civilsamhälle tagit del av aktuell kunskap och resonerade kring hur vi kan minska trenden med ökande skillnader i hälsa i Halland. Under de senare åren har ojämlikheten i skolan ökat. Forskning visar att den enskilda lärarens kompetens och skicklighet är viktig för hur skolan lyckas kompensera för elevers olika sociala bakgrund och förutsättningar. Under 2016 genomfördes förstudien From Great to Excellent som har resulterat i en gemensam strategisk plan för skolutveckling. Ingående parter är kommunerna, Region Halland och Högskolan i Halmstad. Syftet är att minska gapet mellan elevernas kapacitet och vad skolan får dem att prestera, samt att öka välmåendet hos elever. Arbetet har nu landat i en plan med ett gemensamt årshjul samt indikatorer för uppföljning och under hösten drar aktiviteter igång i fyra kommuner. Välmående ger resultat är en hälsofrämjande utbildningssatsning i samarbete mellan bland annat Region Halland och kommunerna som knyter skolforskning närmre praktiken. Syftet är att öka lärares och elevers välmående och bidra till bättre prestationer i skolan. Inom integration och inkludering pågår ett antal insatser i projektform, bland annat ESF-satsningarna Integration Halland och In-Väst. In-väst har fokus på kompetensutveckling i mottagandet av nyanlända inom vuxenutbildning, där utveckling av SFI är en viktig del. På strukturnivå har 128(460)
18(34) gemensamma strategiska riktlinjer tagits fram för samverkan i Halland och arbete pågår med att ta fram indikatorer för att på sikt ge kunskap om vilka insatser som är effektiva och bidrar till inkludering. Dialog förs med kommunerna, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen om hur vi kan korta vägen till arbete både för välutbildade och de med låg utbildning. 2.2.2 Regional samhällsplanering Tillväxtstrategin kompletteras med ekologisk hållbarhet Under 2016 fattades ett inriktningsbeslut om att Tillväxtstrategin ska kompletteras med ekologisk hållbarhet. Den föreslagna kompletteringen blir därmed grunden för Region Hallands arbete inom området både internt och på ett Hallandsperspektiv. Kompletteringen innebär bland annat att prioriteringen En koldioxidneutral ekonomi och fossiloberoende transporter stryks och ersätts med två nya prioriteringar: En koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering samt insatser för förnyelsebar energi och fossilfria transporter. Priorteringarna innebär att formerna för samverkan och samplanering utvecklas och konkretiseras med ett tydligare fokus på ekologisk hållbarhet och grön omställning och där arbetet för en koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering kan bidra till innovationsutveckling, utveckling av förnybara energikällor och energieffektivisering. Fortsatt utbyggnad av Västkustbanan Regional samhällsplanering har nu tagit fram ett förslag till ny regional infrastrukturplan som har gått ut på remiss. Deadline för remissen är den 1 oktober 2017. Beslut om regional infrastrukturplan för 2018-2029 tas under våren 2018. Regional samhällsplanering har tillsammans med kommunikationsavdelningen även bedrivit ett påverkansarbete inför Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2018-2029 för att sätta fokus på den stora samhällsnyttan som följer med en utbyggd Västkustbana mellan Göteborg och Lund. Det är därför glädjande att Västkustbanan ingår i förslaget enligt som följer: Satsningar på ökad kapacitet på Halmstad C. Dubbelspår på hela sträckan ska byggstartas under kommande planperiod. För Hallands del handlar det om tunneln i 129(460)
19(34) Varberg. Helsingborg-Maria kommer dock inte hinna bli färdigt under planperioden. Därutöver har Viskadalsbanan och Markarydsbanan kommit med i planen i deras funktion som omledningsbanor. För dessa båda banor planeras därmed efterlängtade reinvesteringar och underhåll. Även behovet av ökad kapacitet mellan Halmstad och Falkenberg lyfts fram. Regional samhällsplanering lägger tillsammans med Hallandstrafiken mycket tid på att delta i ett antal åtgärdsvalstudier (ÅVS) som är viktiga för att kunna utveckla Halland med omnejd. Stort fokus är det på ÅVS:en Varberg-Göteborg som ska genomlysa brister på såväl järnväg som E6 och mynna ut i ett planeringsunderlag för en ökad kapacitet. Som exempel kan nämnas att det finns ett stort behov av ytterligare ett regionaltågsystem mellan Varberg och Göteborg som i sin tur kommer att öka behovet av kapacitet. Vidare genomförs en ÅVS på Markarydsbanan, Halmstad-Markaryd, för att identifiera brister och åtgärder. Här får exempelvis de tillkommande stationerna i Veinge och Knäred betydelse för behovet av ökad kapacitet i form av ett mötesspår. Bredbandsutbyggnaden fortsätter planenligt I december 2015 antog Region Halland en Regional Bredbandsstrategi för Halland som syftar till att stärka hela Hallands förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter, vilket innebär att den regionala strategins främsta uppgift är att stimulera till utbyggnad av företrädesvis fiber. Regional samhällsplanering samordnar och driver på genomförandet av bredbandstrategin genom det upphandlade bolaget IP-Only och genom bredbandsforum där relevanta aktörer ingår för att dela kunskap och bidra till genomförandet. Region Halland har genom sitt arbete bidragit till att sätta en ny modell för utbyggnad på bredbandsmarknaden, denna har väckt mycket intresse både hos andra regioner och på nationellt håll. Region Halland ingår även i en nationell arbetsgrupp, Ett helt uppkopplat Sverige oavsett var man 130(460)
20(34) bor eller verkar vars uppdrag är att ta fram en modell för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Målet med arbetsgruppen är att med utgångspunkt i regeringens bredbandsmål lämna förslag på hur en vägledning för landsbygdens bredbandsutbyggnad skulle kunna se ut. Mer specifikt ska arbetsgruppen sträva efter att besvara hur aktörerna bör arbeta tillsammans för att underlätta bredbandsutbyggnad på landsbygden. Detta innebär att formulera en vägledning med konkreta förslag och goda exempel på framgångsfaktorer vid utbyggnad. Arbetsgruppen ska därtill beskriva hur kommersiella lösningar på landsbygden kan möjliggöras så effektivt som möjligt. En av de viktigaste faktorerna i utbygget av bredbandsinfrastrukturen är att få till en hög anslutningsgrad och att få en förståelse för bortfallet, dvs vilka är det som inte ansluter sig och varför. Med anledning av det har nu regional samhällsplanering tillsammans med PTS (Post- och Telestyrelsen) inlett ett gemensamt projekt som syftar till att bättre kunna förstå varför användare väljer att tacka ja eller nej till ett erbjudande om fiberuppkoppling. Resultatet ska i förlängningen bidra till att hitta lösningar som ger en hög anslutningsgrad när utbyggnad sker och att i förlängningen få den samhällsnytta av utbyggnaden som efterfrågas. Kollektivtrafikutbudet i Halland växer I april 2016 beslutade Regionfullmäktige om ett nytt trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafik för en hållbar utveckling, Halland 2035. Tyngdpunkt i programmet ligger på ökad samplanering där kollektivtrafiken är en viktig förutsättning i samhällsutvecklingen. Samplaneringsaktiviteter pågår i stationssamhällena, Veinge och Knäred, inför trafikstart på Markarydsbanan. Planerna på ett stationssamhälle i Värö skapar också behov av samplanering mellan Varbergs kommun, Trafikverket och Region Halland. Kollektivtrafikutbudet i Halland växer, främst genom att den upphandlade trafiken i nordsydlig riktning ökar. Region Halland ser emellertid med oro på utvecklingen inom järnvägen. Sämre funktion och kapacitet på flera av Hallands banor äventyrar möjligheten för kollektivtrafiken att bidra till högre 131(460)
21(34) attraktivitet och större konkurrenskraft. De halländska kommunerna har höga ambitioner för bostadsbyggande. Inflyttare blir pendlare och kapaciteten behöver öka redan inom de närmaste åren för att tillgodose resbehovet. 2.2.3 Digitaliseringen berör hela samhället Digitalisering är ett utvecklingsområde som berör hela samhället. En avsiktsförklaring har tagits fram mellan Region Halland och Högskolan i Halmstad avseende nyligen etablerade Digitalt laborativt centrum på högskolan som en resurs för utvecklingen i Halland. Här lyfts en bredd av utvecklingsområden, inklusive kultur, näringsliv, skola och hälso- och sjukvård. Ett område som kommit långt i samverkan kring digitalisering är skola och utbildning där en särskild satsning görs kring framtidens digitala lärande. 2.2.4 Arbetet inom de tre styrkeområdena Arbetet inom de tre styrkeområdena sker i stor utsträckning genom EUfinansierade projekt. Inom området Grön Tillväxt går arbetet i projektet Arena Grön Tillväxt mot sitt slut. Under åren som projektet pågått har många företag inom den gröna sektorn fått olika typer av stöd. För närvarande pågår arbetet med att ta fram förslag på hur arenan skall vidareutvecklas och formas efter projekttidens slut. Ett resultat av projektet är projektet Matgille Halland som beviljades medel av Region Halland och Tillväxtverket vid senaste EU-utlysningen inom regionalfonden. Matgille Halland skall arbeta för att skapa ett hållbart kluster av företag och organisationer som gemensamt skall driva utvecklingen inom livsmedelsförädling och matturism i Halland. Under året har dessutom en bred dialog och med deltagande från många parter i den halländska livsmedelskedjan; råvaruproducenter, förädlare, handel, restaurang och måltider, matupplevelseföretag, privata och offentliga organisationer med flera genomförts. Syftet med dialogerna har varit att ta fram ett gemensamt livsmedelsprogram som varje part står bakom och tar ansvar för sin del i kedjan. Programmet är en handlingsplan som tydliggör Tillväxtstrategin inom livsmedelsområdet. 132(460)
22(34) Inom styrkeområdet Hälsoinnovation har Hälsoteknikcentrum Halland en central roll för utvecklingen av nya innovativa produkter och tjänster i samverkan mellan näringsliv, akademi, vård och omsorg. Hälsoteknikcentrum har under åren utvecklat en metodik för att utvärdera idéer, kartlägga behov och skapa förståelse för teknikens möjligheter inom vård och omsorg. Ett arbete har också initierats för att säkra en långsiktig finansiering av verksamheten. Det EU-finansierade projektet HiCube behovsmotiverad hälsoinnovationsarena har etablerats och genererat tio nya produkter och tjänster. Fokus har lagts på att utveckla metoder för test och utveckling inom vård och omsorg. Detta som ett led i att utveckla TestMiljö Halland. Inom besöksnäringen pågår det EU-finansierade projektet Destination Halland 2020 med syfte att utveckla den halländska besöksnäringen. Destination Halland 2020 arbetar med tre områden: Kunskap, Affärsutveckling och Kommunikation. Inom Kunskap utvecklas nya sätt att ta reda på besökares behov och vanor. Arbetet sker i samverkan med forskningsgruppen ETOUR vid Mittuniversitetet. Kunskapen om besökaren ger inspel till affärsutvecklingsprocesser, där företag och destinationer gemensamt utvecklar nya och förbättrade besöksmål. I fokus för området Kommunikation ligger nya moderna sätt att kommunicera för att åstadkomma fler besök från den internationella marknaden. Ett samarbete har inletts mellan Region Halland och länsstyrelsen om att ta fram ett handlingsprogram för livsmedel. Arbetet genomförs i en bred dialog och med deltagande från parter i den halländska livsmedelskedjan; råvaruproducenter, förädlare, handel, restaurang och måltider, matupplevelseföretag, privata och offentliga organisationer med flera. Arbetet inom kompetensplattformen har intensifierats. Kompetensplattform Halland vill bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning och en god matchning mellan utbildningsutbud och behov av kompetens hos arbetsgivare i Halland. Under året har arbetet förstärkts, delvis genom medel från Tillväxtverket. Regelbundna möten hålls mellan olika aktörer från näringsliv och offentliga arbetsgivare och utbildningsanordnare. 133(460)
23(34) Analyser och rapporter inom området finns tillgängliga på Region Hallands webplats. Det generella företags och innovationsstödet är i stort sett på plats och efterfrågan på bland annat utvecklingscheckar är stor. För att stärka möjligheterna till livslångt lärande för individen och omställning för näringslivet arbetar Region Halland även med samverkan kring Yrkeshögskolan som utbildningsform. Under året pågår satsningar inom regional utveckling i syfte att uppnå en jämställd regional tillväxt. Två delprojekt är igång; Från vaggan till graven och jämställdhets- och rättighetsintegrerad finansiering av regionala tillväxtmedel. Från vaggan till graven handlar om att ta fram könsuppdelad statistik ur ett livscykelperspektiv samt genomföra en intersektionell kunskaps- och konsekvensanalys som ger oss kunskapsunderlag för förändring. 2.3 Hälso och sjukvård Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikels e mot budget för 2017 Regionbidrag 5 122,7 5 121,4 1,4 7 691,1 7 692,6 1,5 Den nära vården - Vårdval Halland -795,2-802,7 7,5-1 204,1-1 207,4-3,3 Somatikuppdrag -2 777,7-2 792,0 14,3-4 206,9-4 190,9 16 Avtals- och taxevård -105,3-97,0-8,4-145,4-167,4-22 Valfrihetsvård -192,0-181,2-10,8-271,9-303,9-32 Vårdval specialistvård Riktade statsbidrag -35,1-47,7 12,6-71,5-57,0 14,5 50,1 19,8 30,3 29,7 59,2 29,5 Psykiatriuppdrag -351,9-351,9 0,0-528,9-528,9 0 Läkemedel -584,8-506,3-78,5-759,4-874,4-115 Tandvård -147,3-142,4-4,8-213,8-222,8-9 Övrig hälso- och sjukvårdsverksa mhet -92,5-108,9 16,4-163,3-143,3 20 134(460)
24(34) Uppdrag Gemensam verksamhetsutve ckling Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikels e mot budget för 2017-32,5-103,6 71,1-155,4-79,4 76 58,4 7,4 51,1 0,0-23,8-23,8 Kunskapsstyrning En regiongemensam processmodell har etablerats och flertalet nya processer har införts. Det innebär bland annat att det finns en tydlighet och metodik vid införande av nya metoder, riktlinjer och läkemedel samt utrangerande av desamma. Prioritering- och evidensrådet (PER) utgör navet i detta. I Region Halland finns nu 21 cancerprocesser och 28 standardiserade vårdförloppsprocesser. Dessutom finns processer för stroke, cervixcancerprevention, hjärtsjukvård (ischemi, arytmi, hjärtsvikt) och KOL/astma. För processerna finns processledare med tydliga uppdrag och Regionkontorets hälso- och sjukvårdsavdelning bär samordningsansvaret. Under hösten kommer sex nya regionala vårdprocesser att starta upp och Regionkontoret är samordningsansvarig även för dessa. Det blir diabetesprocessen, depressionsprocessen, adhd-processen för vuxna samt adhd-processen för barn och unga, liksom smärtprocessen (långvarig smärta) och sjukskrivningsprocessen. Alla processen inbegriper minst två förvaltningar i det rent praktiska arbetet. Region Halland har tagit beslut vad gäller samfinansiering av kliniska kunskapsstöd, vilket kommer att starta i början av 2018 med närsjukvård och barnsjukvård. Nationellt ansvariga för detta är INERA och SKL. Ordnat införande PER (Prioriterings- och evidensrådet) har sedan starten i oktober 2016 arbetat för ordnat införande, beslut och implementeringsstrategi för 15 nationella vårdprogram, uppdrag om GAPanalys, en regional rutin och en regional vårdriktlinje. Rådets ansvar är att samla in kunskapsunderlag och ge rekommendationer i relation till beslut, så kallat ordnat införande. Det som kvarstår för tydlig styrning är att finna 135(460)
25(34) former för ekonomisk introduktionsfinansiering. Vägledning och ordnat införande vad gäller nya läkemedel har påbörjats. Patientsäkerhet Målet att halvera vårdskadorna fram till 2018 har resulterat i att en regionövergripande patientsäkerhetsgrupp har etablerats med representation från alla förvaltningar och kommuner. Den regionalt utsedda patientsäkerhetsgruppen har arbetat fram en patientsäkerhetsplan med tydliga målvärden och en förankrings- och beslutsprocess är nu påbörjad. Ett IT-baserat verktyg för sökning av vårdskador i realtid har påbörjats. Ett projekt och pilot kommer att starta under hösten 2017. Ett annat sätt att arbeta med att halvera vårdskadorna är att arbeta med det infektionsverktyg som kommer att breddinföras i Region Halland. Validering av data pågår på Hallands sjukhus under hösten 2017. Region Hallands tredje patientsäkerhetskulturmätning genomförs nu under hösten. Regionkontoret Hälso- och sjukvård stödjer samtliga vårdgivares arbete med patientsäkerhetsberättelse och sammanställer den regionala patientsäkerhetsberättelsen. För att öka kvaliteten och säkra en sammanhållen vård för invånarna pågår ett flertal arbeten i samverkan med de halländska kommunerna. Ett sådant är Trygg och effektiv vårdkedja, där målet är att en överenskommelse ska tecknas mellan Hallands kommuner och Region Halland. Arbetet samordnas med att den nya Betalningsansvarslagen träder i kraft under våren 2018. I arbetet ingår även ytterligare utveckling av det digitala informationsöverföringsstödet Meddix till Life Care för att säkra en god kommunikation mellan olika huvudmän. Dessa utvecklingsarbeten är också en del i genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin. 2.3.1 Genomförandeplanen för Hälso- och sjukvårdsstrategin inklusive Framtidsarbetet Den av Regionstyrelsen beställda genomlysningen av psykiatrin har slutförts. Utifrån genomlysningen har det beslutats om ett 136(460)
26(34) förbättringsprogram för Psykiatrin med syfte att lägga grunden för framtidens psykiatri utifrån Hälso- och sjukvårdsstrategin och därigenom minska kostnadsutvecklingstakten. Psykiatrin har begärt resurser och Regionkontoret har erbjudit metodstöd i det kommande arbetet. Hösten 2016 startade en beroendeavdelning som samfinansieras av Hallands kommuner och Region Halland. Detta, liksom ett antal andra aktiviteter som sker i samverkan inom området, är ett resultat av det politiska beslutet om hur missbuks- och beroendevården i Halland ska utvecklas. Strategiska gruppen har gjort ett omtag gällande processens innehåll och en ny projektgrupp med projektledare från Regionkontoret har tillsatts med uppdrag att under hösten 2017 arbeta fram ett hållbart förslag för kommunerna och Region Halland. På Regionkontoret fortgår koordinering och ledning av en regiongemensam verksamhetsplan på Regionstyrelsens uppdrag. Regionkontoret arbetar gentemot Hälso- och sjukvårdsutskottet med uppföljning och beslutsunderlag. I den gemensamma planen finns aktiviteter som syftar till att uppfylla prioriteringar i strategin och som ska leda till måluppfyllelse. Bland aktiviteterna finns också samtliga resterande aktiviteter från Framtidsarbetet, exempelvis koordinering och stöd av breddgenomförandet av utvecklad arbetsfördelning. Genom samarbetet med Brigham and women's physicians organization är ett analysverktyg på väg att tas fram, vilket förväntas kunna ge Region Halland bättre möjligheter till långsiktig planering, prioritering och styrning. 2.3.2 Riktade statsbidrag Region Halland har sex nationella riktade statsbidrag där arbetet pågår med att identifiera utvecklingsinsatser för 2017 utifrån beslutade handlingsplaner. Planerade insatser för året går enligt plan. Under andra kvartalet 2017 utlyste Regeringen två utökade riktade statsbidrag: Förlossningsvård och kvinnors hälsa samt Psykisk hälsa barn och ungdomspsykiatriska verksamheter. Den förväntade prognosen för området är runt 29,5 mnkr. Överskottet beror på att Region Hallands beslutade insatser inom dessa områden inte genererar tillkommande 137(460)
27(34) kostnader som motsvarar hela statsbidraget. Fortfarande pågår insatser för att Region Halland ska klara villkoren för att få hela ersättningen för 2017 samt insatser för att identifiera behov och projekt. 2.3.3 Avtals - och taxevård Vårdgarantin visar ett minskat antal patienter som fått vård inom ramen för vårdgarantin jämfört med samma period föregående år. Dock är kostnaderna högre än budgeterat vilket ger en förväntad prognos på -30 mnkr på helårsbasis. Övrig avtalsvård visar ett överskott främst beroende på att reumatologiavtalet följer trenden från tidigare år och visar på minskade kostnader. Översyn av budget för den samlade avtalsvården ska göras. Prognosen baserat på reumatologiavtalet är +8 mnkr på helårsbasis vilket beror på att behandlingen av denna patientgrupp de senaste åren har övergått till biologiska läkemedel, vilket medfört färre vårdkontakter inom detta avtal. För vård som ges inom ramen för Lag om läkarvårdersättning och Lag om fysioterapiersättning pågår ett arbete med att utveckla system som underlättar systematisk granskning av faktureringsunderlag. 2.3.4 Vårdval Halland I enlighet med uppdragsbeskrivningen för vårdval Halland närsjukvård har en medicinsk revisor etablerat arbetet med att genomföra kvalitetsrevisioner på alla vårdenheter. Utifrån revisioner på samtliga vårdenheter inom närsjukvården har en sammanfattande rapport med förbättringsförslag lagts fram för Regionstyrelsen. Regionstyrelsen har därefter återkopplat till Hälso- och sjukvårdsavdelningen att avdelningen ska återkomma med ett samlat strategiskt val för förändring av Vårdvalsuppdraget. Då det nuvarande vårdadministrativa systemet, VAS, ska avvecklas har beslut tagits om att tillsätta ett projekt (Framtidens vårdinformationsstöd) för att förbereda inför beslut om upphandling av ett nytt vårdinformationsstöd. Detta arbete beräknas pågå under de närmaste åren. 138(460)
28(34) Vårdval specialiserad vård I vårdvalet specialiserad vård visar vårdval psykiatri ett överskott beroende på att en aktör i norra Halland tar hand om stora mängder utomlänspatienter. Delar av detta överskott kan komma att användas för att tillfälligt höja takersättningen. Efter höjning av tak beräknas det bli ett nettoöverskott på 15 mnkr för detta område. För vårdval Hud förväntas ett resultat i enlighet med budget. 2.3.5 Somatik och psykiatriuppdraget Inom somatikuppdraget pekar det mot ett överskott av intäkter för den utomlänsvård som sker inom Region Hallands verksamheter. Prognosen visar på +16 mnkr vilket beror på höga intäkter för såld utomlänsvård. Prognosen för besök/vårdtillfällen av patienter som inte kommer från Halland har dock minskat jämfört med samma period föregående år. Inom både somatik och psykiatriuppdraget utvecklas nya beställardialoger och arbetssätt för att samtliga parter ska kunna planera ekonomi och verksamhet bättre. 2.3.6 Valfrihetsvård I Sverige gäller från och med 2013 lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den så kallade ersättningslagen. I och med den nya lagen har landsting/regioner tagit över det finansiella ansvaret för utomlandsvård. Region Halland får årligen ca 7,3 miljoner i statsbidrag. Under årets första åtta månader är kostnaden för EU-vården 10,7 mnkr, det vill säga kostnaden ligger 4,9 mnkr över budget. Prognosen för området visar på ett underskott om 32 mnkr. I detta ligger -20 mnkr för den valfrihetsvård som hallänningar söker utanför länet samt -12 mnkr för EU-vården. 2.3.7 Läkemedel Regionstyrelsen är kostnadsansvarig för förmånskostnader av läkemedel, livsmedel och hjälpmedel samt vissa andra centrala läkemedelskostnader. Kostnadsansvaret för läkemedel som används direkt för behandling av patient ligger hos respektive driftnämnd, detta gäller även kostnader för den regionala preventivmedelssubventionen och särskilda näringar. 139(460)
29(34) Mnkr (ackumulerat) Utfall ackumule rat Utfall föregåend e år Budget Diff mot budget Läkemedelsförmån 544,9 526,2 485,8-59,1 Läkemedel utom förmån * 25,5 18,7 7,5-18 Läkemedelsrelaterade tjänster mm ** 14,4 14,7 13-1,4 Total 584,8 559,6 506,3-78,5 Rekvisitionsläkemedel*** 134 121,4 Total kostnad läkemedel 718,8 681 * Inkluderar landstingssubventioner och läkemedel enligt smittskyddslagen ** Inkluderar dostjänsten, ersättningar till HS och privat vårdgivare för vissa läkemedelskostnader *** Data från Concise kompletterat med kassationskostnader Kostnaderna för läkemedel efter åtta månader visar ett underskott på 78,5 mnkr. För helåret estimeras ett underskott på ca 115 mnkr. Kostnadsökningen jämfört med motsvarande period föregående år är 25,2 mnkr. Detta beror på en kombination av ökade volymer, prishöjningar på befintligt sortiment och introduktion av nya behandlingar. För receptläkemedel, ej inräknat riskdelningsåterbetalningar, är kostnadsökningstakten 6,4 % vilket är något högre än riket som helhet. Ökningen beror bland annat på: ökade kostnader för läkemedel som används vid cancer och immunsjukdomar skiften till nya behandlingsalternativ läkemedelsområden med ökad volym som vid diabetes och ersättare för Warfarin nationell reform med gratis preventivmedel upp till 21 år Kostnadsökningen för reformen med gratis läkemedel till barn har avstannat i Halland till skillnad från övriga riket. Volymen förskrivna läkemedlen ökar dock både regionalt och nationellt vilket gör att det är för tidigt att utvärdera reformens kostnads- och volymeffekter. Värt att notera är att vissa ovanliga diagnoser medför höga kostnadsökningar. Exempelvis bedrivs behandling av pulmonell arteriell hypertension som regionvård vilket medför ökade kostnader på 4,1 mnkr. 140(460)
30(34) Inom gruppen läkemedel som finansieras med regionsubvention har det under 2017 tillkommit två läkemedel som tillsammans medför ökade centrala läkemedelskostnader på 5,1 mnkr. Det systematiska arbetet med nationella riskdelningsavtal för läkemedel på recept har medfört att Region Halland fått återbetalningar motsvarande 5,6 mnkr som annars hade varit ytterligare kostnadsökning. Detta har skett genom trepartsförhandlingar mellan TLV (Tand- och läkemedelförmånsverket), landstingen och läkemedelsföretagen. 2.3.8 Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet samt verksamhetsutveckling Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet redovisar efter åtta månader ett överskott. Flera underliggande områden såsom registerkostnader, HPVvaccin, samverkansnämnder etc. uppvisar överskott. Här redovisas också rehabgarantin där regionen har beräknade kostnader som understiger de medel som utbetalas från staten. Tandvårdsanslaget visar ett underskott mot budget. Det prognostiserade underskottet på helår är 9 mnkr. Underskottet beror på en befolkningsökning av gruppen barn och unga vuxna 3-21 år samt ett ökat uttag från riskfonden pga. fler barn och unga med mycket karies. Övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet beräknas som helhet ge ett överskott om 20 mnkr. Anledning till överskottet är bland annat att budgeten inte har stämts av mot de utfall som kan ses för de olika områdena. För 2018 finns förslag på justerad budgetfördelning så att budgeten för dessa områden kommer att anpassas till de reella kostnader som regionen kan förvänta sig framöver. Exempelvis har det tidigare avsatts pengar för att komma ifatt med HPV-vaccinationernas målgrupp, och nu bedöms verksamheten vara ikapp men budgeten har ändå bestått. Detta är korrigerat genom omfördelningen av budget till 2018. Inom området för verksamhetsutveckling återfinns medel för avrop till förvaltningarnas nya uppdrag för 2017 samt andra medel för hälso- och sjukvårdsutveckling. Här återfinns också kostnader för samarbetet med Brigham and women's physicians organization och kostnader för Hälso- 141(460)
31(34) sjukvårdsstrategin samt övriga konsultkostnader. Prognosen visar på ett stort överskott. Tabellen nedanför visar aktuella avrop 2017. Avropsmedel 2017 mnkr Screening osteoporos 5 200 Blodtrycksscreening 1 000 Tarmncancerstudie 2 000 Läkarmedverkan i hemsjukvården 3 850 HS: Kapitalkostnader och investeringskostnader utrustning 2 000 Fosterdiagnostik till kvinnor över 35 år 3 280 Hälsofrämjande arbete utvecklingspott 5 000 Öppenvårdsteam Missbruk 850 Särskilt uppdrag 1.a linjens psykiisk ohälsa BoU 4 000 Kardiologi 3 000 Sprutbyte 1 200 PET-CT 3 305 Fastighetsanpassning MR 5 000 Summa Avrop 39 685 2.4 Regiongemensamma kostnader och finansiering 2.4.1 Bidrag till Hallandstrafiken Bidrag till Hallandstrafiken löper på enligt plan/budget. Uppdrag Utfall janaugusti Budget janaugusti Avvikelse janaugusti Budget helår Prognos utfall helår Avvikelse helår Regionbidrag 292,3 292,3 0,0 438,4 438,4 0 Bidrag till Hallandstrafiken -292,3-292,3 0,0-438,4-438,4 0 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 2.4.2 Övriga regiongemensamma kostnader Totalt prognostiseras utfallet för regiongemensamma kostnader till ett underskott mot budget på 73,1 mnkr. Pension bidrar med ett överskott som uppgår till 9,1 mnkr. Resterande budgetavvikelse förklaras främst av 142(460)
32(34) reserv för ingående obalanser på 131,0 mnkr samt att effekterna av Framtidsarbetet redovisas i verksamheten. I prognosen finns också ett överskott på lönepotten uppgående till 42 mnkr samt konsekvenser av förändrade redovisningsprinciper avseende komponentavskrivningar på fastigheter. Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels emot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat för 2017 Prognos tiserad avvikesl e mot budget 2017 Regionbidrag 386,0 386,0 0,0 386,0 386,0 0 Gemensamma personalkostnad er Övriga regiongemensa mma kostnader -317,2-260,5-56,8-260,5-209,4 51,1-9 063,6-8 935,3-128,3-8 935,3-9 059,5-124,2 Totalt -8 994,9-8 809,8-185,1-8 809,8-8 882,9-73,1 2.4.3 Finansiering Prognosen för regionens gemensamma finansiering uppvisar ett budgetöverskott på 242,1 mnkr. SKL:s skatteunderlagsprognos från 2017-08-17, där också kostnads- och intäktsutjämningen ingår, visar att skatteintäkterna för 2017 beräknas bli 146,0 mnkr lägre än budget medan utjämningssystemet ger 108,5 mnkr i högre utfall än vad som budgeterats. Detta möts av överskott på reserv för svängningar i skatteunderlagsprognoser mm motsvarande 113,0 mnkr. Välfärdsmiljarden ger Region Halland 67,3 mnkr 2017, varav 38,5 mnkr redovisas som generellt statsbidrag och 28,8 mnkr ingår som en del i utjämningssystemet. Beslut om läkemedelsbidraget för 2017, som togs av SKL i början av maj, innebär att Region Halland kommer få 125,6 mnkr mer än vad som budgeterats. Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikesl e mot budget 2017 143(460)
33(34) Uppdrag Resultat janaugusti Budget janaugusti Avvikels e mot budget för janaugusti Budget 2017 Prognos tiserat resultat 2017 Prognos tiserad avvikesl e mot budget 2017 Finansiella intäkter och kostnader Generella statsbidrag Kostnads- och intäktsutjämning Skatteintäkter och reservationer -33,5-36,3 2,8-36,3-33,8 2,5 629,0 709,0-80,0 709,0 873,1 164,14 750,4 641,8 108,6 641,8 750,3 108,5 7 487,8 7 512,8-25,0 7 512,8 7 487,4-25,4 Totalt 8 833,6 8 827,2 6,4 8 827,2 9 077,0 249,74 2.5 Planerade investeringar med årsprognos Investeringar Regionkontoret samt systemförvaltning Investeringar Diverse utrustning samt ombyggnad av reception Regionkontoret Budget Periodens utfall Prognos helår Avvikelse helår -0,6-0,4-1,7-1,1 Investeringar Systemförvaltning -1,2-7,2-7,2-6,0 Plönningeprojektet 0,0-0,4-0,4-0,4 Bredband -30,0 0,0 30,0 0,0 Oförutsett -9,0 0,0 0,0 9,0 Summa -40,8-8,0-39,3 1,5 Investeringsbudgeten inom Regionkontoret och Systemförvaltningen prognostiserar ett högre utfall pga ombyggnationer, inköp av licenser till det regiongemensamma systemet Stratsys och inköp av informationssystem/bildhantering avseende Radiologi. Medel omfördelas från oförutsett som prognostiserar ett överskott. Regionövergripande investeringar - Lokalresursplan Regionstyrelsen har hitintills i år tagit investeringsbeslut enligt Lokalresursplanen på 3,4 mnkr. Pågående projekt som har beslutats tidigare år uppgår till 191,1 mnkr. Som en effekt av övergången till 144(460)
34(34) komponentredovisning tillskjuts en utgiftsram med 15 mnkr. Total ram 2017 220 000 Pågående ingående projekt 191 052 Lokalanpassning OP Halmstad 2 700 Underhåll från drift till investering 15 000 Tak och fasad HSH (tandhus och klockhus) Förstudie förädla korridoren HSV 200 Beslutade fastighetsinvesteringar totalt 209 452 Kvar av ram 10 548 500 3 Redovisning av Verksamhet/Grunduppdrag Arkivmyndigheten/Regionarkivet Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i april 2017 att inte bevilja prövningstillstånd rörande frågan om omhändertagande av journal och röntgenarkivet för Spenshult AB. Detta innebär att IVO:s beslut att Region Halland ska omhänderta arkivet trots att det inte föreligger något påtagligt behov enligt gällande lagstiftning. Omfattningen på det omhändertagna arkivet gör att en verksamhetsutökning inom Regionarkivet kommer att bli nödvändig för att hantera både vården av arkivet och den stora mängd utlämnadefrågor som det kommer att bli fråga om. 4 Redovisning av mål, delmål och prioriteringar Se bilaga 1. 5 Sammanfattande analys av perspektiven mål, delmål och prioriteringar; verksamhet/grunduppdrag samt resurser Se kapitel 1. 6 Intern kontroll En delårsuppföljning av arbetet med den interna kontrollen redovisas i bilaga 2. 145(460)
Bilaga 1 Uppföljningsrapport och delårsbokslut 2 2017 Redovisning av beslutade projekt och åtaganden i Verksamhetsplan Regionstyrelsen 146(460)
2(31) Innehållsförteckning 1 Översikt projekt... 3 1.1 Projekt i Verksamhetsplanen... 3 1.1.1 Hög attraktivitet... 3 1.1.2 Stark konkurrenskraft... 3 1.1.3 Fler i arbete... 4 1.1.4 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa... 5 1.2 Projekt i grunduppdragen... 14 1.2.1 Hälsa och sjukvård... 14 1.2.2 Regional utveckling... 15 2 Redovisning och analys av åtaganden i verksamhetsplanen... 15 2.1 Hög attraktivitet... 15 2.1.1 Halland, en region med god tillgänglighet... 15 2.1.2 Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boende- och livsmiljöer... 16 2.2 Stark konkurrenskraft... 18 2.2.1 Halland, en region med goda kontakter med omvärlden... 18 2.2.2 Halland en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande... 19 2.2.3 Halland, en stark kunskapsregion... 21 2.3 Fler i arbete... 22 2.3.1 Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar... 22 2.3.2 Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet... 23 2.3.3 Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad... 23 2.4 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa... 24 2.4.1 Möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga. 24 2.4.2 Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälsooch sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa.... 24 2.4.3 Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används. 27 2.4.4 Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna. 28 2.4.5 Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patienten och närstående.... 29 2.5 Budgetramen ska hållas... 30 2.5.1 Budgetramen ska hållas... 30 2.6 Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare... 31 2.6.1 Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare... 31 2.7 åtagande utöver målområden och mål... 31 2.7.1 åtagande utöver målområden och mål... 31 147(460)
3(31) 1 Översikt projekt 1.1 Projekt i Verksamhetsplanen 1.1.1 Hög attraktivitet Regional utveckling Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Hållbart resande i väst Det framtida lantbruket Social innovation i Halland Utveckling av synskadeidrotten i Halland 2015-2017, Hälsokommunikation för nyanlända Doula och kulturtolk Pilot för kulturhus för inkludering Öppna företag Projektägare: Västra Götalandsregionen RH finansiering 1 050 000 kr Ägare: Högskolan Halmstad RH finansiering 490 000 kr Ägare: Coompanion RH finansiering 498 971 kr Ägare: Hallands Handikappidrottsförbund RH finansiering 1 000 000 kr Ägare: Laholms kommun RH finansiering 100 000 kr Ägare: Studieförbundet Vuxenskolan RH finansiering 500 000 kr Ägare: Dramalogen, Halmstad kommun RH finansiering 379 000 kr Ägare: Ideell förening öppna företag RH finansiering 420 000 kr 2016-09-01 2018-08-31 2016-09-01 2017-08-31 2016-09-01 2017-10-31 2015-01-01 2017-12-31 2016-01-15 2017-12-31 2016-10-01 2017-10-31 2016-09-01 2017-05-31 2016-07-01 2017-10-31 Integration i förening Ägare: Studieförbundet Vuxenskolan 2016-07-01 2017-10-31 Det Spelar Roll i Halland 1.1.2 Stark konkurrenskraft Regional utveckling Ägare: Sverok RH finansiering 500 000 kr 2016-09-01 2017-10-31 Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Medverka i framtagandet av OECD-rapporten Megaregion Western Scandinavia Exportklubben Digiboard - Digitalisering för internationalisering Internationaliseringsprogram Ägare: Region Halland RH finansiering 400 000 kr Ägare: Västsvenska Handelskammaren RH finansiering 885 000 kr Projektägare: Halmstad Business Incubator RH finansiering 100 000 kr Ägare: Västsvenska handelskammaren RH finansiering 1 267 140 kr 2016-04-01 2018-05-31 2015-11-01 2017-05-30 2017-01-15 2018-12-15 2017-04-01 2018-05-31 ALMI Invest Väst 2015-2018 RH finansiering 8 000 000 kr 2015-01-01 2018-12-31 Affärsutvecklingsprocesser för företag med tillväxtpotential Utvecklingscheckar Timbanken 2017-2020 RH Finansiering 900 000 kr till Connect 2017-01-01 2017-12-31 Ägare: Region Halland RH finansiering 3 500 000 kr Ägare: Region Halland RH finansiering 10 000 000 kr 2016-06-01 2017-12-31 2017-01-01 2020-12-31 Framtagning av nytt Projektägare: Region Halland 2016-06-30 2017-06-30 148(460)
4(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Livsmedelsprogram Förnybara former i Hälso- och sjukvården Internationell marknadsföring av Kattegattleden Digital plattform för leder i Södra Sverige Industriell Dynamik 2015-2017 FoU-checkar 2016-2018 Tillskapande av tjänsteutvecklingscentrum sydväst Mat, måltid och inkludering Metodutveckling genom "Den nya Kartan" Tillskapande av Tjänsteutvecklingscentrum Sydväst Ung Företagsamhet Näktergalen Digitalt lärande i skolan 1.1.3 Fler i arbete Regional utveckling RH finansiering 290 000 kr Projektägare: Region Halland RH finansiering 250 000 kr Ägare: Region Halland RH finansiering 200 000 kr Ägare: Region Halland RH Finansiering 200 000 kr Ägare: IUC Halland RH finansiering 3 818 700 kr Ägare: Region Halland RH finansiering 4 532 206 kr Projektägare: TEK RH finansiering 635 000 kr Ägare: Hushållningssällskapet RH finansiering 335 050 kr Projektägare: Falkenbergs museum RH finansiering 298 000 kr Ägare: TEK kompetens RH finansiering 635 000 kr Projektägare: UF i Halland RH finansiering 456 175 kr Projektägare: Högskolan i Halmstad RH finansiering 150 000 kr Projektägare: Högskolan i Halmstad RH finansiering 580 000 kr 2016-06-06 2019-01-01 2016-01-01 2017-12-31 2016-04-01 2017-12-31 2015-09-01 2017-11-20 2016-04-01 2019-05-31 2017-08-01 2018-04-30 2016-09-01 2017-06-30 2016-12-10 2018-04-01 2017-08-01 2018-04-30 2016-08-01 2017-06-30 2017-09-15 2018-05-31 2016-09-01 2017-12-01 Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Språkstart Halland - Nyanlända (Lokal nämnd) En god start - UF företagande för alla Lite snack o mycket verkstad Ung drive - brett nätverkande Modersmålsundervisning genom fjärrundervisning En ny modell för integrationsarbete i läsecirklar vid biblioteken Kompetensutveckling för skolpersonal, RUC Välmående ger resultat Ägare: UF RH finansiering135 100 kr Projektägare: Kungsbacka kommun RH finansiering 300 000 kr Ägare: Hylte kommun RH finansiering 156 000 kr Ägare: Högskolan Halmstad RH finansiering 245 800 kr Ägare: Högskolan i Halmstad RH finansiering 256 000 kr Ägare: Högskolan i Halmstad RH finansiering 200 000 kr Ägare: Region Halland RH finansiering 1 440 000 kr 2017-01-01 2017-12-31 2016-07-01 2017-08-31 2016-09-01 2017-09-01 2017-03-13 2017-08-31 2017-02-01 2017-12-31 2016-10-01 2017-10-31 2017-01-01 2017-12-31 2017-01-01 2018-12-31 149(460)
5(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Teknikcollege - långsiktig lösning Projektet Kompetensplattform 2016-2017 Science Safari Ägare Halmstad kommun RH finansiering 580 000 kr Ägare: Region Halland RH finansiering 458 000 kr Ägare: Hallands Bildningsförbund RH Finansiering 1 668 600 kr 2016-08-19 2019-12-31 2016-02-01 2017-08-31 2014-10-15 2017-11-20 JÄMT samtal om jämställdhet Ägare: Studieförbundet Vuxenskolan 2016-07-01 2017-10-31 Näktergalen 2017-08-01 2018-02-16 Mentorskap för integration Rulltrappan Accelererade möjligheter till integration Ägare: Falkenbergs kommun RH finansiering 452 000 kr Ägare: Knopster RH finansiering 500 000 kr Ägare: ABF RH finansiering 460 000 kr 1.1.4 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Hälsa och sjukvård 2016-09-01 2017-10-01 2016-09-01 2017-06-30 2016-08-01 2017-10-31 Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Ökad tillgänglighet till livsstilsförändrande insatser i Laholm, Vårdcentralen Laholm Ansvarig: Vårdcentralen Laholm, Beviljade medel: 420 000 kr Målgrupp: Personer som är aktualiserade i individsamverkansteamet samt nyblivna föräldrar vid familjecentralen. Projektbeskrivning: kartläggning av hälsostatus, bedömningssamtal psykisk ohälsa, fördjupade samtal om levnadsvanor, fysisk aktivitet samt vardagsrevision med hjälp av arbetsterapeut. Övergripande mål: att öka tillgängligheten till livstilssförändrande insatser. Detta genom att strukturera upp möjligheterna samt erbjuda dem i samverkan med individsamverkansteamet samt familjecentralen i Laholm. Projekttid: 2 år. 2016-09-01 2018-09-01 Hälsoscreening av patienter över 65 år, Neptunuskliniken Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Neptunuskliniken, Beviljade medel: 346 140 kr Målgrupp: Invånare över 65 år (vårdcentralens listade patienter) Projektbeskrivning: screening, uppföljning och behandling av målgruppen med hälsokontroll. Övergripande mål: bättre hälsa hos målgruppen samt tidigare upptäckt av sjukdomar/besvär så som psykisk ohälsa, diabetes, rörelseinskränkningar, endokrina sjukdomar samt hjärt- och kärlsjudomar. Projekttid: 1 år Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser 2016-12-01 2017-12-01 150(460)
6(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Astma/kol-mottagningar och införande av LVR, Vårdcentralen Halland Ansvarig: Vårdcentralen Halland, Beviljade medel: 100 000 kr Målgrupp: Astma/KOL-patienter på regionens vårdcentraler. Projektbeskrivning: Genomföra analys av enhetsstrukturen, införa LVR (luftvägsregister) och följa upp/utvärdera insatserna. Övergripande mål: Förbättra handläggning och kvalité för bättre förutsättningar för likvärdig vård i regionen. Projekttid: 6 månader. 2017-03-01 2018-02-28 Screening med copd-6 och dynamisk spirometri, Vårdcentralen Åsa Screening med copd-6 Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Åsa vårdcentral Beviljade medel: 168 000 kr Målgrupp: patienter (45-75 år) som besöker vårdcentralen och som inte är diagnostiserade med lungsjukdom sedan tidigare. Projektbeskrivning: utföra screening med evidensbaserade mätningar (copd-6) och dynamisk spirometri för att finna personer med risk att utveckla allvarlig sjukdom. Övergripande mål: identifiera vuxna före detta rökare och rökare samt andra med nedsatt lungfunktion med stor risk att utveckla allvarlig sjukdom. Få de som röker att motiveras till att sluta. Projekttid: 6 månader Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Vårdcentralen Getinge, Beviljade medel: 90 000 kr Målgrupp: Personer 45-75 år som besöker vårdcentralen en förutbestämd dag i veckan och inte har någon diagnosticerad lungsjukdom sedan tidigare. Projektbeskrivning: Erbjuda målgruppen skatta sin upplevda hälsa samt copd-6- mätning för att finna de som har risk för att utveckla allvarlig sjukdom, och erbjuda dynamisk spirometri och läkarbesök hos dem som behöver. Uppföljning av den upplevda hälsan efter en eventuell diagnossättning. Övergripande mål: Hur påverkas den upplevda hälsan efter ett besked om kronisk lungsjukdom? Nå personer som ännu inte fått diagnosen KOL tidigare, och kunna erbjuda dem behandling och stöd. Projekttid: 12 månader 2017-01-01 2017-06-30 2017-04-01 2018-03-31 Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Hälsorum och hälsolyftet Ansvarig: Veddige vårdcentral 2016-12-01 2018-12-01 151(460)
7(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Beviljade medel: 171 500 kr Målgrupp: patienter där en livsstilsförändring är önskvärd för hälsotillståndet. Projektbeskrivning: skapa ett hälsorum för patienter och utbilda personal i metoden Hälsolyftet. Övergripande mål: att genom Hälsorum ge patienter större delaktighet i vård och behandling. Att genom utbildning och implementering av Hälsolyftet engagera patienter att ta större ansvar för sin livsstil och motivera till sundare livsföring. Projekttid: 2 år. Kunskapsstöd fysisk aktivitet Levnadsvanemottagning Stress-skola Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Kungsbacka Beviljade medel: 155 000 kr Målgrupp: patienter som är för inaktiva i relation till sina besvär Projektbeskrivning: utforma ett kunskapsstöd/undervisningsmaterial som riktar sig till patienter med en för låg aktivitetsnivå utifrån rekommendationer och patientens besvär, samt implementera detta i det kliniska arbetet. Övergripande mål: öka förståelsen för betydelsen av fysisk aktivitet och ge patienterna större möjlighet att ta ett egenansvar i detta. Projekttid: 1 år Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Håsten Beviljade medel: 300 000 kr Målgrupp: patienter som kommer till vårdcentralen som patient eller anhörig. Projektbeskrivning: Utveckla och utvärdera en strukturerad modell för arbetet med levnadsvanor inom närsjukvården med fokus på hälsoedukation i grupp inriktad på både primär- och sekundärprevention. Övergripande mål: förbättrat och mer strukturerat arbete med levnadsvanor i Närsjukvården för en mer jämlik hälsa och vård. Projekttid: 2 år Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Vårdcentralen Andersberg Beviljade medel: 78 400 kr Målgrupp: patienter som söker för stressrelaterad ohälsa. Projektbeskrivning: skapa en gruppmodell för stress-skola inom Vårdcentralen Halland, 2017-03-01 2018-12-01 2017-01-01 2018-01-01 2016-11-01 2017-10-31 152(460)
8(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum med utgångspunkt från Institutet för stressmedicins rekommendationer. Övergripande mål: minskad sjukskrivning för stressrelaterad ohälsa. Projekttid: 1,5 år Sömnskola Utveckling av KBT via nätet och stöd till andra verksamheter Fysisk träning vid depression hos tonåringar Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Onsala Beviljade medel: 108 000 kr Målgrupp: personer med sömnsvårigheter Projektbeskrivning: utarbeta ett utvecklat och mer riktat upplägg för sömnskolan i enlighet med best practice och ny evidensbaserad kunskap med verksamma tekniker. Sömnskolan skall vara det bästa alternativet för personer med sömnsvårigheter och ett föredöme för andra verksamheter som bedriver sömnskola. Övergripande mål: Bättre sömn och därmed också bättre hälsa för individen, minskade sjukskrivningstal samt minskat beroendet av sömnmediciner. Projekttid: 1 år. Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Falkenberg Beviljade medel: 311 000 kr Målgrupp: Personer med psykisk ohälsa, specifikt lindrig till måttlig ångestproblematik. Projektbeskrivning: Införande av internetbaserad KBT-behandling inom Primärvården, samt stöd till andra verksamheter. Övergripande mål: Ökad tillgång till effektiv psykologisk behandling och förbättrad psykisk hälsa för aktuella patientgrupper. Projekttid: 1 år. Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Beviljade medel: 150 000 kr Målgrupp: Ungdomar 13-17 år med medelsvår-svår depressiv episod som fått otillräcklig förbättring på 4-8 veckors psykopedagogisk basbehandling. Projektbeskrivning: Testa modell där målgruppen genomgår 14 veckors intensiv fysisk träning med målet att fortsätta motionera regelbundet. Övergripande mål: Att fysisk träning blir en fungerande och framgångsrik intervention och behandlingsmetod vid depression hos tonåringar. 2016-12-01 2017-12-01 2017-01-01 2017-12-31 2017-03-01 2018-09-30 153(460)
9(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Projekttid: 1 år. Gruppverksamhet för ungdomar med lindrig psykisk ohälsa Gruppverksamhet för killar Utveckla verktyg för bedömning av behov av psykosocial kompetens Hälsofrämjande gruppbehandling psykisk hälsa Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Ungdomsmottagningen Kungsbacka Beviljade medel:173 982 kr Målgrupp: Ungdomar mellan 16-23 år Projektbeskrivning: Gruppverksamhet för personer i åldersgruppen med lindrig psykisk ohälsa. Gruppverksamheten ska vara strukturerad, grunda sig på kognitiv beteendeterapi och omfatta mindfulness och självstärkande övningar. Övergripande mål: Minska stressrelaterade problem, förbättra mående och livskvalitét samt ökad självkännedom. Projekttid: 18 månader. Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Ungdomsmottagningen i Varberg Beviljade medel: 137 864 kr Målgrupp: killar 13-24 år. Projektbeskrivning: i ett pilotprojekt starta upp gruppverksamhet för målgruppen och synliggöra killarnas behov på ungdomsmottagningen. Förhoppningen är att nå killar i det hälsofrämjande arbetet i större utsträckning än idag. Övergripande mål: främja fysisk och psykisk hälsa med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter hos unga killar. Projekttid: 18 månader. Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Vårdcentralen Getinge, Oskarström och Vallås Beviljade medel: 150 000 kr Målgrupp: Vuxna patienter med psykisk ohälsa. Projektbeskrivning: utveckla och utvärdera verktyg (systematisk telefonintervju) för att tidigt kunna bedöma och prioritera behov av psykosocialt stöd och hänvisa till rätt kompetens och vårdnivå. Övergripande mål: förkorta väntetider till psykosocial kompetens och att tidigt kunna prioritera till rätt vårdnivå. Projekttid: 18 månader. Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Västra vall-breared Beviljade medel: 57 500 kr Målgrupp: unga vuxna med stress, ångest 2016-12-01 2017-12-01 2016-10-24 2018-12-31 2017-03-01 2018-04-30 2016-12-01 2017-06-30 154(460)
10(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum och depressionssymtom Projektbeskrivning: målgruppen erbjuds en manualbaserad gruppbehandling för förbättrad psykisk hälsa. Utvärdering sker med samma verktyg som används för Ångesthjälpen (program inom ramen för KBT via nätet), och resultaten kan därför jämföras. Övergripande mål: att unga vuxna med stress, ångest och depressionssymtom skall uppvisa en förbättrad psykisk hälsa. Minskade sjukskrivningstal. Projekttid: 6-12 månader Bästa för barnet 0-6 år Egenvårdskola för nyblivna föräldrar Hälsofrämjande BVC Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Andersberg och Kvinnohälsovården, Beviljade medel: 250 000 kr Målgrupp: Barn 0-6 år i Andersberg, Nygård, Oskarström och Vallås. Projektbeskrivning: Upparbeta och utveckla samverkansvägar mellan Kvinnohälsovården, BVC och socialförvaltningen i Halmstads kommun. Övergripande mål: Att familjer i socioekonomiskt svaga områden tidigt ska få ett stärkande skyddsnät för en god fysisk och psykisk hälsa samt att motverka utanförskap och minska riskerna för att familjerna slussas runt till olika instanser. Projekttid: 2 år Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Vårdcentralen Tvååker Beviljade medel: 850 000 kr Målgrupp: Familjer inskrivna på BVC Projektbeskrivning: utöka befintligt BVCprogram med egenvårdsskola. Stärka föräldraskapet och skapa tillgänglighet till vårdcentralens olika professioner via föreläsningar, frågestunder och gruppverksamhet. Projektet ska också förstärka överlämning från BVC till skolhälsovården. Övergripande mål: skapa trygghet i föräldraskapet, motivera familjer till en aktiv livsstil, minska den psykiska ohälsan hos barn och unga, lyfta vårdcentralen som ett naturligt val vid vårdbehov och en ökad samverkan mellan BVC och skolhälsovård. Projekttid: 2 år Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Vårdcentralen Västra vall BVC Beviljade medel: 103 000 kr 2017-02-01 2017-12-31 2017-01-01 2018-01-01 2016-12-01 2017-06-30 155(460)
11(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Målgrupp: förskolebarn 4-5 år, föräldrar och förskolepedagoger. Projektbeskrivning: Bjuda in förskolor till BVC och genomföra olika aktiviteter för att prata om vikten av goda matvanor och rörelse. Övergripande mål: Ökad kunskap och medvetenhet om goda matvanor och vikten av rörelse bland personal, barn och föräldrar. Projekttid: 18 månader. Hälsofrämjande insatser för barn i ett socioekonomiskt utsatt område Äldres munhälsa Kartläggning och åtgärder för personer med synnedsättning. Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Folktandvården Nyhem Beviljade medel: 504 000 kr Målgrupp: barn, 1-3 år med målsman. Projektbeskrivning: informera om tandhälsa i allmänhet och tandborstning med fluortandkräm i synnerhet. Återkommande besök en gång/kvartal fram till barnet är 3 år. Övergripande mål: en mer jämlik hälsa genom att reducera karies i ett område där det idag finns en ökad sjukdomsförekomst av karies. Projekttid: 2 år. Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa Ansvarig: Specialisttandvården Hallands sjukhus Beviljade medel: 420 000 kr Målgrupp: Äldre hallänningar Projektbeskrivning: utveckla struktur för att säkra insatser som främjar de äldres tandhälsa i regionen i samverkan med offentlig och privat tandvård, närsjukvården i Halland och anhörigföreningar. Övergripande mål: En bibehållen tandhälsa hos målgruppen samt att minska risken för andra besvär som exempelvis försämrad nutritionsförmåga och vårdrelaterad lunginflammation. Projekttid: 9 månader. Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser Ansvarig: Syncentralen. Beviljade medel: 438 580 kr Målgrupp: Barn, unga och personer i arbetsför ålder som är patienter på syncentralen och har en diagnostiserad svår synnedsättning eller blindhet enligt WHO: s klassificering. Projektbeskrivning: Kartläggning och analys av hälsostatus av deltagarna i målgruppen. Hållningsintruktioner, balans, och hållningskorrigerande övningar i kombination med kroppskännedom och 2016-06-01 2017-05-31 2017-03-01 2017-12-01 2018-01-01 2020-01-01 156(460)
12(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Förebyggande hälsa vid medfött hjärtfel Jämlik hälsa för asylsökande barn 0-6 år Kunskapslyft för jämlik hälsa i Hylte kommun avslappningsövningar. Fysioterapeut och synpedagoger genomför gruppträffar med genomgång av träningsprogram. Syfte och mål: Ökad hälsa för patienter på syncentralen genom att förebygga belastningsskador och balansproblem. Åtgärda hälsoproblem genom information om rörelseapparaten, förebyggande arbete och egenvård. Projekttid: 2 år Ansvarig:Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Kungsbacka. Beviljade medel: 417 000 kr Målgrupp: Vuxna personer med medfött hjärtfel. Projektbeskrivning: Alla vuxna med medfött hjärtfel ska erbjudas läkarbedömning inklusive specialiserat omhändertagande och rådgivning inför graviditet och gällande fysisk aktivitet och förebyggande tandhälsa. Syfte och mål: Säkerställa ett sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande omhändertagande för vuxna med medfött hjärtfel. Projekttid: 2 år Ansvarig: Vårdcentralen Oskarström Beviljade medel: 350 000 kr Målgrupp: Asylsökande barn 0-6 år Projektbeskrivning: Uppsökande verksamhet med BVC-sjuksköterska på Spenshult. Kartläggning av vilka barn som finns i upptagningsområdet och vilka insatser som är gjorda och vad som återstår att åtgärda vad det gäller vaccination. Utforma anpassat informationsmaterial gällande barns kost, hälsa och barnsäkerhet/trafiksäkerhet. Syfte och mål: Att ha redskap för att ge alla barn och vårdnadshavare anpassad information och hälsovård utifrån individuellt behov. Fånga upp de barn och familjer som det annars inte finns kännedom om och skapa kontaktvägar och nätverk till svensk hälso- och sjukvård. Projekttid: 1 år Ansvarig: Vårdcentralen Hyltebruk och Vårdcentralen Torup Ansökta medel: 370 000 kr Målgrupp: Nyanlända med arabisk bakgrund Projektbeskrivning: Förbättra mötet och information på olika språk genom att utveckla koncept med flerspråkig receptionist och infomaterial. Utveckla triaget för att lotsa patienten till rätt vårdnivå. Möta målgruppen på arenor utanför vårdcentralen genom samarbete med SFI, bibliotek och arbetsplatser. Syfte och mål: Att genom kunskapslyft, ökad 2017-06-01 2019-05-31 2017-09-01 2018-08-31 2017-06-01 2018-12-31 157(460)
13(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Barns munhälsa 0-6 år Uppföljning av FaR (Fysisk aktivitet på recept) på digital väg Koordination för psykisk hälsa Gruppträning för barn/unga med fetma patientdelaktighet och utvecklade arbetsformer på vårdcentralen bidra till en jämlik vård i Hylte kommun. Alla ska ha kännedom om det svenska sjukvårdssystemet, hälsofrämjande arbete och egenvård. Projekttid: 1,5 år Ansvarig: Folktandvården Breared Ansökta medel: 28 000 kr Målgrupp: Förskolepersonal Projektbeskrivning: Föreläsningar till förskolepersonal om karies, kost, tandborstning, fluor och tips till förändringar. Syfte och mål: Öka kunskapen om barns tänder och munhälsa hos förskolepersonal och även hos föräldrar. Minska sockret på förskolorna och förhindra att barn får hål i tänderna. Projekttid: 5 månader Ansvarig: Vårdcentralen Håsten Ansökta medel: 450 000 kr Målgrupp: Patienter med behov av FaR och som tackar ja till coachning och därmed digital stöttning. Projektbeskrivning: Utbildningsinsatser till personal samt uppföljning av FaR med hjälp av aktivitetsarmband (i samarbete med Moverex) samt en app i mobilen. I appen kan coachande personal stötta och stödja individen samt se om individen ökar sin fysiska aktivitet. Syfte och mål: Skapa en modell för uppföljning av FaR med målet att öka följsamheten till FaR och öka patienternas fysiska aktivitet. Projekttid: 1 år Ansvarig: Helsa Vårdcentral Glänninge Ansökta medel: 650 000 kr Målgrupp: Patienter på vårdcentralen Projektbeskrivning: Koordinator på vårdcentralen ska arbeta för att skapa en samordnad struktur för omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa i samverkan med andra aktörer i Laholms kommun. Erbjuda föreläsningar på temat psykisk hälsa och gruppverksamhet med KBT som bas. Syfte och mål: Skapa modell för ökad samverkan och kommunikation över organisationsgränser (vård, skola, kommun och föreningsliv) i Laholm. Öka patientens förmåga till delaktighet i sin vård. Ökad kunskap om effekten av hälsosamma val. Projekttid: 16 månader Ansvarig: Sjukgymnastiken Hallands sjukhus Varberg Målgrupp: Barn och ungdomar 12-18 år som är med i obesitasteamet eller står på kö på 2017-08-01 2017-12-30 2017-09-01 2018-08-31 2017-09-01 2018-12-31 2017-09-01 2018-05-31 158(460)
14(31) Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Livsstilsgrupp på Vårdcentral Natur- och djurunderstödda insatser som del av depressionsbehandling för barnoch ungdomar på BUP 1.2 Projekt i grunduppdragen 1.2.1 Hälsa och sjukvård väg in i teamet. Projektbeskrivning: Individuella besök med mätningar, skattningar samt uppföljning hos sjukgymnast vid start, halvtid och avslut. Under hela projektets gång erbjuds anpassad gruppträning både i bassäng och på land ledd och utformad av fysioterapeut. Syfte och mål: Att ge målgruppen möjlighet att utöva fysisk aktivitet på anpassad nivå och med kontinuitet. Att genom gruppträning med fokus på rörelseglädje öka självkänsla, kroppsmedvetenhet och höja livskvalitén samt öka den dagliga fysiska aktiviteten. Projekttid: 9 månader Ansvarig: Vårdcentralen Nyhem Målgrupp: Personer i alla åldrar som befinner sig i en utsatt situation till följd av sin livsstil där sjukdom, utbildningsnivå eller härkomst kan utgöra grund för deltagande i projektet. Projektbeskrivning: Livsstilsprogram med gruppträffar under 8 veckor med föreläsningar och fysisk aktivitet. Syfte och mål: Ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor. Skapa förutsättningar för personer som inte är vana vid fysisk aktivitet att hitta former som passar dem på lång sikt. Projekttid: 18 månader Ansvarig: BUP Falkenberg Ansökta medel: 399 800 kr Målgrupp: Barn/unga mellan 13-16 år med depressionsdiagnos och pågående behandling på BUP Projektbeskrivning: Gruppverksamhet varannan vecka i samarbete med Grön Hälsa & Rehab. BUP:s behandlare medverkar i aktiviteterna. Sedvanlig depressionsbehandling pågår parallellt med insatserna enligt den vårdplan som upprättats, möjligen med något glesare intervaller mellan besöken på mottagningen än vanligtvis. Syfte och mål: Att undersöka om användandet av djur- och naturunderstödda och trädgårdsterapeutiska insatser som en del av depressionsbehandlingar kan medverka till positiva behandlingsutfall för barn och ungdomar med depressionsdiagnos. Projekttid: 1 år 2017-10-01 2018-03-31 2017-09-01 2018-09-01 Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Hantera administration kring Vetenskapliga rådet 2016-01-01 2017-12-31 159(460)
15(31) 1.2.2 Regional utveckling Aktiviteter Beskrivning Startdatum Slutdatum Europa Direkt 2013-2016 Ägare: Halmstad kommun RH finansiering 25 000 per år, ca 1 000 000 kr totalt 2 Redovisning och analys av åtaganden i verksamhetsplanen De åtaganden som återfinns i verksamhetsplanen redovisas i kapitlet och en bedömning har gjorts vad det gäller regionkontorets åtagande från beslutad verksamhetsplan. 2013-01-01 2016-12-31 Måluppfyllnaden redovisas enligt följande: Eventuella kommentarer har lagts på verksamhetsnivå. 2.1 Hög attraktivitet 2.1.1 Halland, en region med god tillgänglighet Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Framtagande av Regional Infrastrukturplan remiss och RS beslut prel. slutet av 2017. Regeringsbeslut våren 2018. Utveckling av det halländska transportsystemet Delta i Västsvenska paketet. Arbetet med Regional infrastrukturplan löper på enligt plan. Förslag till Regional infrastrukturplan är ute på remiss. Svar ska ha inkommit senast den 1 oktober 2017. Åtgärdsvalstudie (ÅVS) för Markarydsbanan pågår. Gemensam avsiktsförklaring mellan Laholm, Halmstad och Region Halland är påskriven för gemensam planering för att koppla investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik till samhälls- och bebyggelseplaneringen. ÅVS Varberg Göteborg är påbörjad tillsammans med VGR, trafikverket och berörda kommuner. Beredning av gemensam avsiktsförklaring mellan Varberg och Region Halland pågår. Avsiktsförklaringen syftar till att påbörja gemensam planering av en station och utvecklandet av ett stationssamhälle i Väröbruk. Genomförandet av Västsvenska paketet är igång. Avtalsmodellen för genomförandet har förändrats och gått från blockavtal till det nu beslutade paraplyavtalet som 160(460)
16(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Påbörja arbete för trafikförsörjningsprogram 2020-2023 Genomförande av trafikförsörjningsprogramet 2016-2019 Öka samplaneringen inom regional utveckling, såsom kollektivtrafiktrafik, infrastruktur, bostadsbyggande och övrig samhällsplanering med kommun, näringsliv, kultur och andra aktörer för utveckling av Halland Bevaka Hallands koppling mot höghastighetsnätet. Samordning av genomförandet av bredbandsstrategin samt bidra till finansiering av utbyggnaden. innebär att man tar fram enskilda projektavtal för projekten. Arbetet pågår enligt plan. Genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet 2016-2019 sker till stor del genom Hallandstrafikens årliga kollektivtrafikplan. Ett viktigt projekt är den särskilda satsning som görs på Halmstad-Nässjöjärnväg, som genomförs av Hallandstrafiken, för att öka attraktiviteten genom ett ökat utbud. Därutöver pågår aktiviteter för att skapa en attraktiv kollektivtrafik på Markarydsbanan genom samplanering med Laholms kommun och Trafikverket Väst, liksom tillsammans med Varbergs kommun när det gäller tunneln i Varberg och kommande station i Värö. Utvecklingen av Hallands samplaneringsmodell löper på enligt plan. Regeringen fattade i mars 2017 beslut om att påbörja utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen på sträckan Lund- Hässleholm 2018-2029. Utbyggnaden av bredband i Halland löper på. Senaste nationella uppföljning visar att Halland är årets snabbväxare på fiber då Halland har snabbaste utbyggnadstakt i Sverige. 2.1.2 Halland, en region som erbjuder attraktiva och socialt hållbara mötesplatser, boende- och livsmiljöer Hållbart resande i väst Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Landsbygdsperspektivet integreras i arbetet med den fysiska regionala planeringen i syfte att utveckla livsmiljön på landsbygden. LLUH används som strategisk partner En god och jämlik offentlig samhällsservice Som ett led i att skapa förutsättningar för den fysiska planeringen på landsbygden tas det just nu fram en Hallandsanalys i vilken landsbygdsdelen ingår. Projektet Social innovation i Halland närmar sig avslut och Coompanion ämnar söka EUmedel för att fortsätta arbeta med rådgivning och upplysning kring sociala innovationer. Det framtida lantbruket Social innovation i Halland 161(460)
17(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Implementera planen utifrån "Folkhälsan i Halland" i dialog regionalt/lokalt Öka kunskapen om insatser som minskar skillnaden i hälsa Implementera samarbetsformer med civilsamhället i syfte att stärka social hållbarhet. Utveckla samarbetet med andra aktörer för en fossiloberoende fordonsflotta, uppvärmning och energiförsörjning. Använda koncernen som testmiljö (Arena Grön Tillväxt) i syfte att skapa modeller för ekologisk hållbarhet. Miljöprogram 2017-2020, beslut RF 2017. Lokala nämnder har slutfört dialogarbetet kring unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvillkor. Totalt genomfördes dialog med 287 ungdomar och 63 aktörer som möter unga. Förslag till slutrapport är färdigt och behandlas nu av respektive lokal nämnd. Hälsa har funnits högt på dagordningen i många olika sammanhang under den första halvan av året och ett flertal aktiviteter har ägt rum. I maj genomfördes en konferens med SKL och ledande politiker och tjänstepersoner från kommuner, region samt civilsamhälle i Halmstad arena i maj 2017 på temat Strategi för hälsa. Där väcktes frågor som det arbetats vidare med på olika nivåer, bland annat i Chefsgrupp Halland. En sammanfattning av Kommissionen för jämlik hälsas slutrapport har presenterats i olika sammanhang och ligger till grund för resonemang kring hur Region Halland kan komma att beröras av kommissionens åtgärdsförslag. Region Halland har även utsetts till remissinstans för slutrapporten. Lokala nämnders dialogarbete kring unga och unga vuxnas psykiska hälsa och livsvilkor har bidragit till ökad kunskap och viktiga samtal kring vilka utmaningar som finns och hur vi kan ta oss an dem. Underlaget blir en viktig kunskapsgrund för kommande arbete. Region Halland har ingått en överenskommelse med Hallands Bildningsförbund kring byggandet av en struktur för samverkan och arrangemang av två dialogtillfällen. En referensgrupp bestående av representanter från olika civilsamhällesorganisationer i Halland samt Region Halland har tillsatts och planeringen för dialogtillfällen är i full gång. Under perioden har exempelvis elbilsevent på GEKÅS genomförts. Utarbetande av beslutsförslag till etablering av laddstolpar inom Region Hallands egen verksamhet pågår under hösten 2017. Projektet GREAT fortgår dock något försenat. Tester pågår med cellulosabaserade produkter för exempelvis matförvaring. Komplettering av tillväxtstrategin, miljöprogram, miljöpolicy samt riktlinjer för Utveckling av synskadeidrotten i Halland 2015-2017, Hälsokommunikation för nyanlända Doula och kulturtolk Pilot för kulturhus för inkludering Öppna företag Integration i förening Det Spelar Roll i Halland 162(460)
18(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Komplettering av Tillväxtstrategin med ekologisk hållbarhet. Beslut RF första halvåret 2017. Åtagande även inför revidering av RUS. 2.2 Stark konkurrenskraft det interna klimat- och miljöarbetet kommer att beslutas under hösten 2017. Ett förslag till komplettering är i skrivande stund i beredningsfas för beslut i Regionfullmäktige. 2.2.1 Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Styra och koordinera samarbete med Brigham and Women s Hospital i Boston som en del i genomförandet av Hälsooch sjukvårdsstrategin Stödja Hallandsinitiativet, dvs. påverkansarbete tillsammans med politiska partier, kommuner och andra organisationer Anordnande och deltagande i större strategiska forum Samarbete med högskola och akademi Driva gemensamma utvecklingsfrågor inom infrastruktur, kollektivtrafik, regional utveckling, kultur och hälso- och sjukvård med VGR, treregionerssamverkan, genom Regionsamverkan Sydsverige och den skandinaviska arenan. Driva samverkan inklusive nivåstrukturering inom hälsooch sjukvården i sjukvårdsregionerna Samverka med kommunerna Fortsatt strukturering av såväl interna som externa aktviteter. Projektledning tillsatt. Styrgruppsansvaret har flyttats till LGV. Piloter identifierade, men ej startade då en prioritering av dessa måste ske i styrguppen. Forskningsprojekt identifierade. Arbetet följer plan Planeringen inför nästa års Ästad Forum har startats upp. Kompetensförsörjning kommer vara temat för nästa forum. Samverkan med Högskolan i Halmstad och andra akademier sker inom flera olika områden. Under året har en avsiktsförklaring tagits fram avseende Digitalt laborativt centrum på Högskolan i Halmstad och flera utvecklingssatsningar knutna till DLC är under utveckling. Det pågår diskussioner kring en EUansökan inom området digitalisering. Ett avtal har skrivits angående samarbete med Läkarprogrammet i Lund. Start vårterminen 2018 Arbetet har under året utvecklats och till viss del fördjupats. Arbetet pågår i olika samverkansprojekt för den regionala arbetsfördelningen/nivåstruktureringen. Arbetet fortlöper och näringslivscheferna Medverka i framtagandet av OECD-rapporten Megaregion Western Scandinavia 163(460)
19(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter för att utreda förutsättningarna för en gemensam etableringsfrämjande i Halland Fortsatt utveckling av projekt för att öka företagens exportmognad. driver processen där ett av syftena är att hitta inom vilka områden vi behöver stärka arbetet för att vara Halland. Exportprogrammet är uppstartat och utöver detta program erbjuds även tillverkningsföretag deltagande i IUCs projekt Marknadslyftet som också arbetar mot ökad exportmognad hos företagen. Exportklubben Digiboard - Digitalisering för internationalisering Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur, såväl söderut som norrut, stockholmsförbindelser, transportinfrastruktur mm. Samplanering/samverkan mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering Arbetet följer plan. 2.2.2 Halland en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Internationaliseringspr ogram Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Implementera ett brett innovationsstöd för hela Halland. (1:1) Det finns idag ett väl fungerande stöd. Arbetet fortsätter med att få fram en bättre kommunikationsstrategi för att nå ut bredare och göra systemet tydligt. ALMI Invest Väst 2015-2018 Affärsutvecklingsproce sser för företag med tillväxtpotential Utvecklingscheckar Tillsammans med Högskolan i Halmstad skapa en landningsbana för näringslivet i syfte att stimulera och underlätta för fler innovationer i Halland. Kunskap skall hämtas där spetskompetensen finns, nationellt eller internationellt Utifrån nuläge inom upphandling och inköp ta fram och implementera väl fungerande upphandlingsoch inköpsprocess inklusive distribution Kan eventuellt komma att bli ett innehåll i en EU-ansökan med digitaliseringsfokus. Förslag till inköpspolicy och riktlinjer är i beredningsfasen och arbetet kommer under hösten att inledas för att kunna genomföra de målsättningar som finns i policyn. Timbanken 2017-2020 164(460)
20(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Skapa plattform för hälsoinnovation inom vården Utveckla arena grön tillväxt i form av innovativa spetsprojekt. Genomföra den regionala strategin för besöksnäring i nära samverkan med kommunerna och näringslivet Genomföra Industriell dynamik, FoU checkar och övrig projektverksamhet som skapar förutsättningar för ökade FoU investeringar i det halländska näringslivet Använda och stimulera aktörssystemet för att genomföra EU-projekt (och andra projekt) för utveckling och omställning Stödja Ung Företagsamhet, utveckla Timbanken och arbeta för attitydstärkande insatser Samverkan kring hälsoinnovationsplattform tillsammans med Regional utveckling och Hälsoteknikcentrum pågår. En processkartläggning har gjorts. Hälsoinnovationsplattformens innehåll utarbetas HT 2017 Organisation och finansieringsfrågan behöver diskuteras på RSAU Flera projekt pågår inom området. Projektet fortsätter och det finns en god rollfördelning mellan kommunerna, Region Halland och företagen. Nu börjar en fas där vi gemensamt med kommunerna skall sätta hur arbetet skall se ut efter projektslut 2019. Industriell Dynamik har nu varit igång ett par år och är nu i utvärderingsfasen av de första åren inför en ev fortsättning av detta arbetssätt. FoU checkarna hade en trög start men nu finns ett relativt gott inflöde av företag. Finns nu en hel del riktigt intressanta EUprojekt som drivs av olika aktörer. IUC spelar en viktig roll för Tillverkningsindustrin. Signerat Halland tar ett stort ansvar för utvecklingen i livsmedelsindustrin och Högskolan driver Hälsoteknikcentrums EU-projekt. Coopmanion tar också ett stort ansvar för den sociala ekonomin och kommer nu ansöka om ett större EU-projekt inom det området. Ung Företagsamhet stöds av Region Halland via projektfinansiering. Timbanken fungerar väl med de nya konsulterna som tillkommit 2017. Någon av kommunerna har svårt att bemanna upp Timbanken, vilket vi ser i ett något sämre utflöde av timmar än vad vi budgeterat med. Har inte mäktat med att driva några större attitydstärkande insatser inom entreprenörsområdet, däremot samlas mycket kunskap in kring tillståndet i näringslivet genom undersökningar för köp av bla forskare. Framtagning av nytt Livsmedelsprogram Förnybara former i Hälso- och sjukvården Internationell marknadsföring av Kattegattleden Digital plattform för leder i Södra Sverige Industriell Dynamik 2015-2017 FoU-checkar 2016-2018 Tillskapande av tjänsteutvecklingscentr um sydväst Mat, måltid och inkludering Metodutveckling genom "Den nya Kartan" Tillskapande av Tjänsteutvecklingscent rum Sydväst Ung Företagsamhet 165(460)
21(31) 2.2.3 Halland, en stark kunskapsregion Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Bidra till att ändra bilden och statusen hos yrkesutbildningar Bidra till att ungdomar gör väl underbyggda utbildningsval Minska avståndet mellan skola och arbetsliv Collageverksamheten och ESF-projektet GPS är igång. Utvecklingsarbete pågår av gymnasiemässan. Även projektet GPS handlar till stor del om att ge ungdomar förutsättningar att göra väl underbyggda val. Flera olika satsningar genomförs, bland annat i projektform. I det mer långsiktiga arbetet är framtagandet av ett samverkansavtalet för yrkeshögskoleutbildning i Halland är färdigt och undertecknat av samtliga parter. Samverkansavtalet inom vuxenutbilldning har kompletterats i en gemensam process med kommunernas vuxenutbildningsrektorer och avtalet är nu ute för underskrift. Näktergalen Bidra till att anpassa utbudet av yrkesförberedande program Bidra till att höja kunskapen om digitaliseringen inom skolan Inom vuxenutbildning är första ansökningsomgången av statsbidrag nu genomförd gemensamt i enlighet med nya förordningen. Inom gymnasiet sker samverkan kring utbudet inom ramen för den struktur som finns för gymnasiesamverkan, men då ansökningarna sker kommunvis är möjligheten att påverka utbudet begränsat. Åtagandet markeras gult då det är ett utvecklingsområde med relativt begränsat regionalt inflytande som i hög grad styrs av lokala analyser och behov. En satsning är under utveckling i samverkan med Högskolan i Halmstad, Region Halland och de kommuner som ingår i samverkansgruppen RUC - Regionalt Utvecklings Centrum (dvs Hallands kommuner samt Båstad, Gnosjö och Ängelholm). Satsningen går under namnet Framtidens digitala lärande i skolan och handlar om att bidra till utveckling och forskning i regionen inom framtidens digitala lärande i skolan. Samarbetet ska vetenskapligt och erfarenhetsmässigt utpröva och utvärdera digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt och metoder, samt stödja kompetensutveckling. - Digitalt lärande i skolan 166(460)
22(31) 2.3 Fler i arbete 2.3.1 Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Stärk små barns språkutveckling Skapa möjligheter för att genomföra regionala anslyser kring barns livsvillkor Bidra till jämlika förutsättningar genom att främja inkludering Förankringsarbetet för satsningen Stärk små barns språkutveckling har tagit längre tid än förväntat och statusen markeras därför uppfylls delvis. Olika alternativ för att samla underlag och genomföra analyser har utretts. Nästa steg blir att välja väg för om och i så fall hur arbetet går vidare. Många olika insatser pågår. Ett flertal projekt som bidrar till inkludering finansieras genom projektmedel och vi har även ett antal EU-finansierade projekt igång som exempelvis Integration Halland och In-Väst. På övergripande nivå pågår arbete inom skola, utbildning, jämlik hälsa, jämställdhet, integration och inkludering mm som på lång sikt syftar till att skapa mer jämlika förutsättningar och främja inkludering. Språkstart Halland - Nyanlända (Lokal nämnd) En god start - UF företagande för alla Lite snack o mycket verkstad Ung drive - brett nätverkande Modersmålsundervisni ng genom fjärrundervisning Initiera samverkan inom RH kring barnkonventionen Fortsätta det långsiktiga arbetet utifrån förstudien From great to excellent (4- årig plan, med målet ökad måluppfyllelse på lång sikt). Samtal med Region Hallands anställda inom Regionkontoret och Kultur och skola har genomförts, för att skapa en bild av vad som görs och vad som behöver göras. Det gemensamma arbetet med att minska gapet mellan elevers förmåga och vad skolan kan få dem att prestera är i full gång. En kick off med ansvariga politiker och chefer genomfördes i augusti.i korthet innebär det regionala samarbetet att de samverkande kommunerna på vetenskapligt och erfarenhetsmässigt befäster metoder och arbetssätt som gynnar en positiv resultatutveckling för elever i de halländska skolorna. Utvecklingsarbetet drivs av de samverkande kommunerna och har sin utgångspunkt i det utvecklingsarbete som sker i respektive kommun. Kungsbacka, Varberg, Halmstad och Laholm deltar i samarbetet, med Region Halland och Högskolan i Halmstad som samarbetspartners. Kommunerna har tillsammans identifierat utvecklingsområden som ska kompetensutvecklas under hösten. En ny modell för integrationsarbete i läsecirklar vid biblioteken Kompetensutveckling för skolpersonal, RUC 167(460)
23(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Bidra till ett entreprenöriellt förhållningssätt och undervisningssätt i skolan. Tillgänglig lärmiljö, undersökande utvecklingskultur, bedömning för lärande och kollegialt lärande är några av utvecklingsområdena. Utvecklingsområdena rör alla skolverksamheter. Ett utbyte mellan kommunerna är planerat till februari 2018. Utbytet syftar ett gemensamt lärande bl.a. genom aktionsforskningsmetoden s.k. kritisk vän. En ytterligare viktig komponent är att det, genom Högskolan i Halmstad, knutits en praktiknära forskare till samarbetet. En praktiknära forskning innebär bl.a. högskolans roll blir att föra teorin ut i praktiken, att bedriva forskning tillsammans med kommunerna och de identifierade utvecklingsområdena och föra tillbaka den kunskapen till lärarutbildningen. Flera projekt igång: Välmående ger resultat, UF och Ung drive 2.3.2 Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Välmående ger resultat Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Kompetensplattform - Skapa en mötesstruktur och en kommunikationsplan mellan näringsliv, offentliga arbetsgivare och utbildningsanordnare för god matchning mellan erbjudna utbildningar och arbetsgivarnas kompetensbehov. Utvärdering har genomförts av Kompetensrådet som visade positiva resultat. Representationen från utbildningssidan har varit god, men arbetsgivarsidan har inte varit lika välrepresenterad vilket är en utmaning. Slutrapport för den del av arbetet som finansierats av Tillväxtverket är färdig och har skickats in. 2.3.3 Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Teknikcollege - långsiktig lösning Projektet Kompetensplattform 2016-2017 Science Safari Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Insatser för att öka kunskapen om varför Jämställdhet och jämlikhet är förutsättningar för tillväxt - ingår som en del av attitydförändrande åtgärder. Komplettera med utlysningen jämställd regional Tillväxt Utveckla system för hur utländsk kompetens tas tillvara inom Region Halland Analysarbetet Jämlik regional tillväxt pågår. Se ovan Språkpraktik för läkare och tandläkare är genomfört. Planering för uppstart för undersköterskor pågår enligt plan. JÄMT samtal om jämställdhet Fortsätta arbetet med Strategisk grupp Näktergalen 168(460)
24(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter arbetsmarknadsintegration utifrån slutsatser i Arbetsmarknadsintegration i Halland Projektetet Integration Halland Mentorskap för integration Rulltrappan Utveckla ett hållbart system för socialt företagande inom det existerande generella företagsstödet i Halland Arbetet pågår enligt plan. Coompanion arbetar med uppdraget enligt slutsatserna i förstudien. 2.4 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Accelererade möjligheter till integration 2.4.1 Möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga. Status Åtagande Kommentar Aktiviteter PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Stimulera till ökat eget ansvar genom utveckling och spridning av stöd såsom bland annat 1177 Vårdguiden, digitala och medicintekniska lösningar. Förstå vad invånare tycker om hälso- och sjukvården och använda insikterna för utformning av vård och behandling. Införa öppen redovisning av resultat för att möjliggöra informerade val för invånare. För att stimulera till ökat eget ansvar för invånarna pågår och är ett flertal arbeten under utveckling, t ex Stöd och behandling via nätet. Arbetet genomförs i samverkan och dialog kring olika IT/Digitala lösningar förs. I arbetet sker en utveckling av metoder och tillvägagångssätt för att inhämta kunskap från invånarna. På grund utav brister i förutsättningar för utvecklingsarbeten enligt plan så finns behov av att göra vissa omprioriteringar inom arbetet. Indikatorer är under implementering i verksamheterna inom Närsjukvård 2.4.2 Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa. Status Åtagande Kommentar Aktiviteter PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Möta fler behov nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Samla specialiserad vård för kvalitet och samordningsvinster. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Hålla samman somatisk och psykiatrisk vård utifrån patientens En utvärdering av Hemsjukvårdsöverenskommelsen har gjort. Arbete med att omsätta dess resultat till förslag inför revidering pågår. En ny regional struktur för samverkan inom socialtjänst och närliggande hälso och sjukvård är beslutad och den gamla strukturen övergår i den nya under oktober månad. Arbetet är beroende av ett politiskt ställningstagande. Inom psykiatrin definieras huvudprocesser och delprocesser under HT 2017 med metodstöd från HoSjv utifrån genomlysningen. Utvecklingsinsatser 169(460)
25(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter behov. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Koordinera och följa upp breddinförandet av utvecklad arbetsfördelning och utvärdera behovet av nya kompetenser. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Säkerställa att läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården. Optimera och skapa nya flöden, med anpassade resurser genom hela hälsooch sjukvården: fokus 2017 är multisjuka. Införa framtidens vårdinformationsstöd och etablera digitala kanaler för kommunikation och samverkan. Standardisera patienternas hela vårdprocesser utifrån bästa tillgängliga kunskap. Utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa. initieras inom olika processer. 28 regionala vård och behandlingsprocesser pågår i Region Halland Ett ordnat breddinförande av förenklad läkemedelsförsörjning pågår och sker i samverkan med LGV. Ett regionalt arbete för införande av den nya förordning vg administration och hantering av läkemedel har på börjats Arbetet med olika delprojekten har strukturerats upp utifrån genomlysningen och arbetet löper enligt plan Den regiongemensamma processmodellen har etablerats. Nya vårdprocesser startar HT 2017. SHARP-databasen utvecklad som en del av Boston-projektet är på plats med ett antal utbildade användare på Regionkontoret och sjukvårdsförvaltningarna. Ger mycket bättre möjligheter att definera, följa och analysera vårdkontakter och kostnader för sjukdomsområden/patientgrupper över tid. Ett förarbete pågår kring förutsättningar för och behov av framtidens vårdinformationssystem. Därutöver sker en utveckling av gemensama digitala stöd, och där säker digital informationsöverföring mellan olika huvudmän är ett krav. Under HT 2017 kommer RH att etablera sig till den nationella kunskapsstyrningen i samverkan med Västra och Södra regionerna Ett ordnat införande är etablerat i RH via Prioritering och evidensråd som rekommederar för beslut av Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektören Prioritering- och evidensrådet har sedan start (okt 2016) rekommenderat för ordnat införande, beslut och implementeringsstrategi om 15 Nationella Vårdprogram, Uppdrag om GAP analys, 1 regional rutin och 1 regional vårdriktlinje. Vägledning och ordnat införande vad gällande nya läkemedel har påbörjats Förberedelse inför hälsosamtal för 40 åringar sker under HT i samverkan med Närsjukvården i offentlig och privat regi. Samverkan och arbete med enkäten Hälsa på lika villkor pågår Ökad tillgänglighet till livsstilsförändrande insatser i Laholm, Vårdcentralen Laholm Hälsoscreening av patienter över 65 år, 170(460)
26(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Neptunuskliniken Astma/kolmottagningar och införande av LVR, Vårdcentralen Halland Screening med copd-6 och dynamisk spirometri, Vårdcentralen Åsa Screening med copd-6 Hälsorum och hälsolyftet Kunskapsstöd fysisk aktivitet Levnadsvanemottagni ng Stress-skola Sömnskola Utveckling av KBT via nätet och stöd till andra verksamheter Fysisk träning vid depression hos tonåringar Gruppverksamhet för ungdomar med lindrig psykisk ohälsa Gruppverksamhet för killar Utveckla verktyg för bedömning av behov av psykosocial kompetens Hälsofrämjande gruppbehandling psykisk hälsa Bästa för barnet 0-6 år Egenvårdskola för nyblivna föräldrar Hälsofrämjande BVC Hälsofrämjande 171(460)
27(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Kostverksamheten inom slutenvården De förslag som inkommit i utredningen har diskuterats med förvaltningarna och ska nu arbetas vidare med. 2.4.3 Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används. insatser för barn i ett socioekonomiskt utsatt område Äldres munhälsa Kartläggning och åtgärder för personer med synnedsättning. Förebyggande hälsa vid medfött hjärtfel Jämlik hälsa för asylsökande barn 0-6 år Kunskapslyft för jämlik hälsa i Hylte kommun Barns munhälsa 0-6 år Uppföljning av FaR (Fysisk aktivitet på recept) på digital väg Koordination för psykisk hälsa Gruppträning för barn/unga med fetma Livsstilsgrupp på Vårdcentral Natur- och djurunderstödda insatser som del av depressionsbehandlin g för barn- och ungdomar på BUP Status Åtagande Kommentar Aktiviteter PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Styra och följa upp utifrån kvalitet, produktion och ekonomi. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och Arbete pågår Arbete påbörjat för att docka in mot den nya etablerade nationella kunskapsstryningen 172(460)
28(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter sjukvården. Följa upp och planera ekonomin utifrån flöden. Följa upp, återkoppla och öppet redovisa gemensamma nyckelindikatorer. Åstadkomma rationella och transparanta investeringsprocesser med tydliga roller och nationella kliniska kunskapsstöd. Samtal med västra och södra regionen vg samverkan initieras under våren 2017 Aktiviteter pågår Aktiviteter pågår. Arbete pågår. 2.4.4 Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna. Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Arbeta strategiskt med utbildning och kompetensutveckling utifrån nuvarande och framtida kompetensbehov. Säkerställa verktyg och processer för effektiv kompetensutveckling, bland annat digitala utbildningsstöd och kliniska träningscentra. Säkerställa goda förutsättningar för kvalitet på kliniska utbildningsplatser. Skapa goda förutsättningar för patientnära forskning så att forskning integreras i det löpande arbetet och bidrar till verksamhetsutveckling. Kompetensutvecklingsuppdraget och dess roller, har förtydligats där HR har huvudansvaret och FoU agerar pedagogisk expert vid avrop. Detta förväntas bidra till en optimering av komptensutvecklingen inom region Halland, och möjliggöra att det strategiska arbetet med utbildningsdelarna knyts samman till uppdraget. Beslut om utbildningsanställningar juni 2017. Fortsatt arbete inom området kommer ske under 2017. Pågående arbete, där vi förtydligat kompetensutvecklingsuppdraget som nu ligger på HR. FoU agerar framgent som experter på pedagogik vid avrop. Pågående samarbete med Sahlgrenska Akademin och Halmstad Högskola. Nytt avtal slutet med Lunds universitet för läkarutbildningen, med start våren 2018. Beslut taget att etablera en forskarskola för sjuksköterskor, knuten till Campus Varberg, med doktorandtjänster i de norra delarna av RH, knutna till Halmstad Högskola samt kommunerna Kungsbacka - Varberg, med syfte att öka den vetenskaploiga kompetens i de norra delarna av regionen. Pågående arbete, sker såväl i direkt dialog med förvaltningarna som inom FoU-rådet. Detta har givit en etablering av ett stärkt FoU arbete, inom psykiatrin i Region Halland, och även ett förberedande arbete tillsammans med Hallands sjukhus för att kunna optimera arbetet med kliniska studier i Halland. Även olika aktviteter för att stiumulera, initiera, stödja de delar som tillsammans utgör grunden för en ökad relevansdriven 173(460)
29(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Arbeta aktivt med ordnat införande av ny kunskap och innovationer samt med ordnat utmönstrande av förlegade arbetssätt. Arbeta för att attrahera kliniska studier, bland annat genom att skapa en tydlig ingång. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Samverka kring forskning, utbildning och innovationer, bland annat med högskola, universitet, företag och kommuner. forskn ing inom RH. Pågår också ett arbetetillsammans med Avdelningen för kunskapsstyrning och Regional utveckling där syftet är att etablera en innovationsplattform Prioritering- och evidensrådet har sedan start (okt 2016) rekommenderat för ordnat införande, beslut och implementeringsstrategi om 15 Nationella Vårdprogram, Uppdrag om GAP analys, 1 regional rutin och 1 regional vårdriktlinje. Vägledning och ordnat införande vad gällande nya läkemedel har påbörjats. Pågående arbete med att bland annat skapa förutsättningar för att ta "Kliniska studier" (regeringsuppdrag) till nästa nivå i etableringen. Fördjupat samarbete inlett med Hallands sjukhus för att stödja förvaltningens optimering i hanteringen av kliniska studier. Även påbörjats ett arbete med att skapa förutsättningar för att bygga en innovationsplattsform. Detta sker i samverkan med Hälsoteknikcentrum; Halmstad högskola, Regional utveckling och Avd för kunskapsstyrning inom Region Halland. Pågående arbete, där vi har ökat våra samverkansaktviiteter mot bland annat Högskolan Halmstad. En effekt är initiativet om utökat samarebete med Högskolan för att stärka den akademiska miljön vid Campus Varberg, och för att strategiskat säkra kompetensförsörjningen även till de norra delarna av regionen genom etablerandet av en forskarskola här, i samverkan även med kommunerna Kungsbacka och Varberg. Slutit avtal med Lunds Universitet att ta emot läkarstudenter from våren 2018. Sedan föregåenden uppföljning har vi tillsatt en projektledning i "Boston- samarbetet". Styrgruppen har förändrat utseende och innehåll och ligger nu hos LGV. Ett flertal piloter har tagits fram för att testa olika förbvättringsområden, dessa har dock inte startats ännu. LGV ska ge klartecken hur dessa ska prioriteras. 2.4.5 Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patienten och närstående. Status Åtagande Kommentar Aktiviteter PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Gemensamt För att öka kvaliteten och säkra en sammanhållen vård för invånarna pågår ett 174(460)
30(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter vidareutveckla vården inom kommunala boenden och i hemmet. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Säkerställa en sammanhållen vård, bland annat genom att systematiskt använda Samordnad individuell plan (SIP) för alla åldrar. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017. Skapa förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan aktörer för att möta behoven hos invånare. Tillsammans utveckla och sprida generella och riktade hälsofrämjande insatser. PRIORITERAT ÅTAGANDE 2017: Fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer. flertal arbeten i samverkan med de halländska kommunerna. Ett sådant är Trygg och effektiv vårdkedja. I arbetet ingår också en ytterligare utveckling av det digitala informationsöverföringsstödet för att säkra en god kommunikation mellan olika huvudmän. Dessa utvecklingsarbeten är också en del av genomförandet av Hälsooch sjukvårdsstrategin Se kommentar ovan. 2.5 Budgetramen ska hållas 2.5.1 Budgetramen ska hållas Inom arbetet med utvecklad samverkan har flertal utvecklingsområden uppmärksammats och identifierats. En del arbeten har även påbörjats inom t ex hälsoundersökningar, hälsokonsultationer, barn som anhöriga, stödja nyfödda prematurbarn vid hemgång och samordna övergång av förskolebarn till skolhälsovården. I arbetet sker en utveckling av gemensamt digitala stöd, dessutom sker för att säkra digital informationsöverföring mellan olika huvudmän en noggrann laglighetsprövning för att tydligggöra förutsättningarna och möjligheter för utvecklingsarbetet. Hälsoinriktade insatser pågår fn ca 40 projekt. Ett arbete för lärandesemniarier förbereds inför 2018 Förberedelse inför hälsosamtal för 40 åringar sker under HT i samverkan med Närsjukvården i offentlig och privat regi. Samverkan och arbete med enkäten Hälsa på lika villkor pågår Implementera hälso- och sjukvårdsstrategin utifrån bl a nya hälso- och sjukvårdsorganisationen och utveckling av beställardialogerna Status Åtagande Kommentar Aktiviteter RK ska utarbeta förslag till en inköps- och upphandlingspolicy för antagande under 2017. Driva utvecklingen av E- Förslag till inköps- och upphandlingspolicy är utarbetade och ligger i beredning inför beslut i skrivande stund. Projektledare för förstudie kring hur vi går 175(460)
31(31) Status Åtagande Kommentar Aktiviteter handel (tillsammans med upphandling) vidare med utvecklingen av e-handel på plats fr o m v36. 2.6 Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare 2.6.1 Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Fortsätta genomförandet av det nya chefsuppdraget Pågår kontinuerligt, särskilt fokus på förändringsledarskap. 2.7 åtagande utöver målområden och mål 2.7.1 åtagande utöver målområden och mål Status Åtagande Kommentar Aktiviteter Fortsätta utveckla arbetsformerna i RS och i utskotten Påbörja arbetet med framtagandet av ny RUS Påbörja arbetet med översyn och förnyelse av Tillväxtstrategin Stötta arbetet med utvärdering av den politiska organisationen Varmärkesarbete I juni implementerades ett nytt mötesadministrativt system vilket på sikt kommer att innebära en rationellare beslutshantering men också en större rättsäkerhet i handläggning och beslut. Regionkontoret har stöttat den politiska nivån via den särskilda politiska programgruppen samt politiska organisationskommittén. Arbetet har inletts genom bland annat förankring av arbetet i Kommunberedningen och Chefgrupp Halland. En översyn och komplettering gjordes under hösten 2015. Arbetet med en ny översyn har inletts under hösten 2016 vad gäller ekologisk hållbarhet. Ett förslag till komplettering är i skrivande stund under beredning inför ett politisk beslut under hösten 2017. Arbetet med en kommande förnyelse har inletts. Regionkontoret stöttar den politiska nivån i det pågående arbetet med att utvärdera och ge förslag på förändringar i den politiska organisationen. Arbete med att ta fram en varumärkesplattform pågår. En mätning av Region Hallands nuvarande varumärkesposition är gjord och kommunicerad till RS samt alla chefer i RH. 176(460)
Uppföljning januari-augusti 2017 för den interna kontrollen Regionstyrelsen 177(460)
2(6) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Internkontroll... 4 2.1 IT-system/informationssäkerhet... 4 2.2 Organisation/styrning/ledning... 4 2.3 kommunikation och information... 5 3 Åtgärdslista... 5 178(460)
3(6) 1 Sammanfattning Denna rapport är en delrapportering av Regionkontorets arbete med den av Regionstyrelsen beslutade intern kontrollplanen. Arbetet med regionstyrelsens interna kontrollplan har föregåtts av att regionkontorets samtliga verksamheter genomförde en genomgående riskanalys under hösten 2016. Inom varje riskområde har ett antal risker identifierats. Dessa har bedömts utifrån sannolikhet och konsekvens och som resulterar i ett risktal mellan 1 och 9. Riskanalysen redovisades därefter för regionstyrelsens arbetsutskott. De förtroendevalda fick där möjlighet att utifrån riskanalysens redovisning peka ut vilka områden som politiken ansåg vara viktiga att arbeta vidare med i internkontrollplanen. De utpekade områdena har sedan kompletterats med hur kontrollen ska genomföras. Regionstyrelsen antog efter detta arbete en gemensam internkontrollplan för 2017. Eftersom denna rapport är den första delrapporteringen som görs fullt ut inom verksamhetsplaneringssystemet så återstår en del utvecklingsarbete för en mer fullödig rapport. Inriktningen är att detta arbete ska fortgå och att verksamheterna i samband med uppföljningsrapporteringen även ska rapportera och följa upp arbetet med den interna kontrollen. Kapitel 2 innehåller en redovisning av hur läget ser ut just nu i det interna kontrollarbetet. Eftersom systemet inte är fullt implementerat har inte alla kontrollmoment kommenterats. Kapitel 3 är en redovisning av den åtgärdslista som regionkontoret arbetar efter inom varje riskområde för att åstadkomma en bättre intern kontroll. Pågående arbeten markeras med en grön pil. Avslutade arbeten med en grön bock. 179(460)
4(6) 2 Internkontroll 2.1 IT-system/informationssäkerhet Risk Driftstopp eller informationsläckage i kritiska ekonomi, HR eller administrativa stödsystem. Kontrollmoment kontroll Resultat Regionstyrelsen 2.2 Organisation/styrning/ledning Risk Svårighet att hantera förändringar i politisk organisation och förvaltningsorganisation Följsamhet mot avtal med privata vårdgivare (RSAU - riskanalys ska göras även 2018) Inga kända informationsläckage. Driftstopp/störningar i laddningav ekonomisk information till våra system för uppföljning och analys har påverkat uppföljningsprocessen 3-4 gånger under året. Orsakerna har varit olika och berott på handhavande och program. Bättre uppföljningsrutiner är på plats. Laddningarna kontrolleras systematsikt flera gånger i månaden vid särskilt kritiska tidpunkter Rutiner för kommunikation i händelse av fel är på plats. En ny lösning för laddning av ekonomidata är utvecklad och väntar på produktionssättning. Kontrollmoment avstämning i ledningsgrupper för att göra en tydlig ärendeprocess Resultat Regionstyrelsen Vid behov Regionstyrelsens och uskotts roll och ansvarsområden har förtydligats under året. Utskottens beslutsmandat har blivit tydligare och kontinuerliga revideringar av regionstyrelsens delegationsordning har skett. Arbetsutskottet har i separata möten kontinuerligt utvärderat och utvecklat arbetsfördelningen mellan utskotten. Arbetet i de olika ledningsgrupperna inom regionkontoret har tydliggjorts under året. Den politiska organisationen har också föranlett att vissa arbetsuppgifter och organisation har kommit att förändras under året för att regionkontoret bättre ska matcha den politiska organisationen och klara av leverans. Ett exempel på detta är att det nu införs tre samordnartjänster som tillsammans med regionsekreterarna ska arbeta med ärendehandläggningen. Efterlevnad av avtalade takpris, LOU etc. Resultat 3 ggr/år 180(460)
5(6) Risk Kontrollmoment Regionstyrelsen Avtalen ses över kontinuerligt vid förnyelse/förlängning. Vårdavtal på nationella taxan granskas kontinuerligt. Granskningen har i vissa fall lett till korrigeringar gentemot avtalspart. Systematisk uppföljning Vid behov Fattade beslut verkställs ej (Ny 2017) Uppföljning av verkställigheten av fattade beslut Resultat 2.3 kommunikation och information Risk 2 ggr/år I och med införandet av digitaliserad ärendehandläggning har tydliga rutiner etablerats när det gäller att kunna följa upp fattade beslut. Kontrollmoment Information kommer in och hanteras inte i linjen. Anledningen till detta är att det är oklart var ansvaret ligger. Förvaltningslednings och regionövergripande normerande beslut når inte ut i organisationen (Ny 2017) 3 Åtgärdslista Områden Ekonomi IT-system/informationssäkerhet Tydliggörande av rutiner rörande handläggaransvar Resultat Regionstyrelsen Vid behov I juni sattes den digitaliserade ärendehandläggningen igång vilket har tydliggjort handläggaransvaret och underlättar handläggningen och linjeansvaret. Kontinuerliga avstämningar i ledningsgrupper och nätverk Åtgärder Vid behov Kontrollen visar att en god kontroll föreligger och inga behov av förändrade rutiner föreligger. Etablera nya uppföljningsrutiner Etablera rutiner för kommunikation i händelse av fel Ny lösning för laddning av ekonomidata Implementera Stratsys Organisation/styrning/ledning Utarbeta rutiner för expediering och delgivning Dokumenthanteringsplan färdig för remiss. Nya rutiner har utarbetats vad gäller inkommande handlingar samt hur dessa 181(460)
6(6) Områden Åtgärder registreras och diarieförs lean-arbete Personal, kompetensförsörjning, arbetsmiljö Granskningsmomentet har implementerats i verksamheten Kontroll av delegationsordningen Avstämning i samband med varje avgång med HR-Strateg prioritering av arbetsuppgifter och verksamhet i samverkan med chef i linjen kommunikation och information Säkerhet/ Hot och våld årlig avstämning av beviljade tjänstledigheter Ny rutin för besökshantering utarbetas Ny rutin för skalskydd inkl. brand etableras Extraordinära händelser Miljö Verksamhetens genomförande/ kvalitet Ägarstyrning av hel och delägda dotterbolag Nationella satsningar Kontinuerlig information till medarbetare och förtroendevalda 182(460)
Uppföljningsrapport 2 2017 för Region Halland 13 RS160669 183(460)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Regionkontoret Cathrin Nordander Tovstedt Cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Datum Diarienummer 2017-09-26 RS160669 Regionstyrelsen Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt driftnämnderna Hallands sjukhus, Närsjukvård, Psykiatri, Ambulans diagnostik och hälsa, samt Regionservice att utarbeta konkreta åtgärdsplaner för att nå minst budget och därmed sänka kostnadsökningstakten. uppdra åt regionstyrelsens arbetsutskott att nogsamt följa kostnadsutvecklingstakten. uppdra åt samtliga driftnämnder att aktivt arbeta med att minska utnyttjandet av inhyrd personal med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 2017 till regionfullmäktige. Sammanfattning Regionens ekonomiska mål för 2017 är att budgetramen ska hållas. Efter åtta månader uppgår resultatet till 96 mnkr, vilket är 11 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2017 prognostiseras resultatet till -35 mnkr, vilket är 52 mnkr sämre än årsbudgeten. Hälso- och sjukvården prognostiserar en budgetavvikelse på -247 mnkr för 2017, vilket är i nivå med utfallet föregående år. Nettokostnadsandelen prognostiseras till 100,4 procent, det vill säga årets löpande intäkter täcker inte de löpande kostnaderna. Det innebär att det ekonomiska målet inte kommer att uppfyllas. Regional utveckling Inom regional utveckling har arbetet fortskridit med att komplettera Tillväxtstrategin med ekologisk hållbarhet. Kompletteringen innebär ett förstärkt fokus på ekologisk hållbarhet och grön omställning. Ett förslag till regional infrastrukturplan 2018-2029 tagits fram och gått ut på remiss samtidigt som frukterna av ett framgångsriktigt påverkansarbete går att skönja i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2018-2029. Flera omfattande satsningar hamnar i Halland enligt förslaget. 184(460)
2(4) Region Hallands Miljöpolicy har reviderats och nya riktlinjer för det interna klimat och miljöarbetet har tagits fram. Hälso- och sjukvård Måluppfyllelsen för genomförda nybesök inom specialiserade vården är hög. En fortsatt förskjutning ses från sluten till öppen vård inom Hallands sjukhus och medelvårdtiden minskar både inom Hallands sjukhus och inom Psykiatrin. I den särskilda satsningen på barn och unga med psykisk ohälsa har specialistvården svårt att nå de uppsatta målen vilket eventuellt kan kopplas till det ökade inflödet. Kostnaderna för EU vården har planat ut något. Telefontillgängligheten inom närsjukvården är markant förbättrad, tillgängligheten till besök ungefär i nivå som tidigare och i nivå med riket. Kostnadsökningar inom läkemedel ses som främst kan relateras till läkemedel för cancer och immunsjukdomar där både nya preparat och ökad användning är förklaring. Regionen ser en utökad organisation både i total tidsanvändning och i snittanställda, främst inom grupperna Administration/Ledning och bland undersköterskor, medan antalet sjuksköterskor fortsätter vara på en lägre nivå. Utvecklad arbetsfördelning visar ännu ingen effekt på kostnaderna på inhyrd personal eftersom det konkreta skiftet av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper endast skett på marginalen per 31 augusti 2017. Kostnaden för inhyrd personal fortsätter att öka, om än inte i samma takt som tidigare. Dock är det bland sjuksköterskorna som kostnaderna ökar mest. Andelen extern bemanningspersonal i relation till regionens totala personalkostnader uppgår till 3,6 procent, för årets första åtta månader, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Sjukfrånvaron har en fortsatt plan trend jämfört med tidigare år EKONOMISKT RESULTAT Regionens resultat efter åtta månader uppgår till 96 mnkr, vilket är 11 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförbättring med 67 mnkr. Hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 101 mnkr, där Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsfinansiering står för 82 mnkr av förbättringen. Regionens övriga verksamhet har försämrat 185(460)
3(4) resultatet med 34 mnkr, vid en jämförelse med motsvarande period föregående år. Region Hallands resultat för 2017 prognostiseras till -35 mnkr vid årets slut, vilket är 52 mnkr sämre än årsbudgeten. Resultat per nämnd/styrelse Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har fortfarande ekonomiska obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse är -190 mnkr för Driftnämnden Hallands sjukhus, varav -45 mnkr avser regionvården och för Driftnämnden Psykiatri är prognosen -41 mnkr. SKATTE-OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade totalt med 6,5 procent under årets första åtta månader, jämfört med samma period 2016. För helåret 2017 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 5,7 procent. Under årets åtta första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,9 procent, vilket kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen på 3,7 procent för 2017 (budget 2017 i förhållande till utfall 2016). INVESTERINGAR Årets investeringsbudget omsluter 564 mnkr, vilket är 29 mnkr mer än föregående års anslag. Periodens investeringar uppgår till 251 mnkr, vilket är 5 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 505 mnkr är fördelat på utrustning 252 mnkr, fastigheter 220 mnkr, immateriella tillgångar 3 mnkr och infrastruktur bredband 30 mnkr. MEDARBETARE Region Halland ser en utökad organisation både i total tidsanvändning och i snittanställda, främst inom grupperna Administration/Ledning och bland undersköterskor. Sjukfrånvaron är för den senaste 12-månadersperioden på 5,2 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet. Kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor fortsätter att öka och har ökat med 23 procent i jämförelse med samma period förra året. Det är främst bland sjuksköterskor som ökningen sker. Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör 186(460)
4(4) Styrelsens/nämndens beslut delges Samtliga driftnämnder Bilaga: Region Halland Uppföljningsrapport 2 2017 187(460)
1 188(460)
Innehållsförteckning Inledning... 4 Region Halland i ett omvärldsperspektiv... 4 Sammanfattning av årets åtta första månader... 6 Regional utveckling... 8 Hög attraktivitet... 8 Stark konkurrenskraft... 9 Fler i arbete... 10 Kultur och Skola... 10 Hälso- och sjukvård... 11 En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017 2025... 11 Delmål 1: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa... 11 Delmål 2: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående... 12 Delmål 3: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna... 13 Delmål 4: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga... 14 Delmål 5: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används... 14 Prioriteringsområden och regiongemensamma aktiviteter för implementering av hälso- och sjukvårdsstrategin... 15 Verksamhet/Grunduppdrag... 16 Lokala nämnder... 23 Medarbetare... 24 Kompetensförsörjningspolicy... 24 Medarbetare i siffror... 24 Ekonomi... 30 Finansiell analys... 30 Driftredovisning... 37 Investeringsredovisning... 51 Resultaträkning... 54 Balansräkning... 55 2 189(460)
Kassaflödesanalys... 56 Noter... 57 Verksamhetsuppföljning... 60 Redovisningsprinciper... 62 Ordlista... 64 Bilagor... 66 Bilaga 1. Mål, indikatorer och målnivåer i hälso- och sjukvårdsstrategin... 66 Bilaga 2. Särskilda insatsområden 2017 utifrån hälso- och sjukvårdsstrategin... 68 3 190(460)
Inledning Beslutet om Mål och Budget i Regionfullmäktige är ett årligt beslut med styrande prioriteringar för de olika nämnderna och regionstyrelsen under det kommande verksamhetsåret. I uppföljningsrapport 2 redovisas aktiviteter och resultat som omfattar perioden januari augusti 2017. Rapporten ger en bild av hur arbetet fortlöper, analyserar eventuella avvikelser samt ger en beskrivning av nuläget av respektive delmål och mål. Rapporten redovisar också en prognos över det ekonomiska resultatet för helåret. Region Halland i ett omvärldsperspektiv Det pågår en diskussion i Sverige om regionala tillväxtpolitiska utmaningar där behov av strukturreformer och nya samverkanslösningar är i fokus. Tillväxtanalys granskar, i sin publikation från maj 2017, förutsättningarna för ett effektivt genomförande av den regionala tillväxtpolitiken i relation till framtida regionala utmaningar. Studien skriver om upplösningen av den traditionella kopplingen mellan stad och land och risken att landsbygdsområden utan nära koppling till en större stad riskerar att bli förlorare i den framväxande kunskapsekonomin. Studien beskriver vidare våra nordiska grannar och de reformer som dessa länder har genomgått och som visar betydelsen av ett effektivt samarbete mellan den kommunala och regionala nivån för att hantera de viktigaste utvecklings- och tillväxtfrågorna i en storregion. Regionala utvecklingsinsatser är nödvändiga för ökade intäkter och en väl fungerande kollektivtrafik är en möjliggörare vilken främjar såväl arbetsmarknad som studier. (Källa: Tillväxtverket maj 2017) Även vården står inför stora utmaningar, såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Den nuvarande kostnadsökningstakten, en procent årligen utöver demografin, är inte långsiktigt hållbar, i synnerhet som också demografin de närmaste tjugo åren kommer att vara betydligt mer kostnadskrävande än vad som hittills varit fallet. Rader av effektiviseringsarbeten pågår redan, exempelvis produktionsstyrning, nivåstrukturering, aktiv hälso-styrning och olika koncept för att reducera akuta återinläggningar. Men detta kommer inte att räcka. Om arbetet inom vården fortsätter som idag kommer vare sig finansieringen, vårdplatserna, personalen eller andra resurser att vara tillräckliga. Rätt hanterade kan de ekonomiska utmaningarna bli en tillgång för Sverige. Utmaningarna kan skapa den mentala mobilisering som krävs för att genomföra nödvändiga förändringar. Förändringar som kan bidra till att göra den svenska vården preventiv, patientorienterad och effektiv. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har under 2016 genomfört en studie med framtidsspaning inom ett antal områden där framtidens hälso- och sjukvård utgör en del. Studien beskriver att 4 191(460)
vården behöver anpassas till ett sjukdomspanorama där kroniska sjukdomar dominerar samtidigt som en ohållbar kostnadsutveckling måste brytas. Vården av personer med kroniska sjukdomar står för cirka 80 procent av vårdens kostnader. Två saker är typiska för kroniska sjukdomar. Dels att de i stor utsträckning är möjliga att förebygga, dels att den successiva försämring, med åtföljande vårdbehov, som är typisk för kroniska sjukdomar, kan bromsas. Dessa två konstateranden rymmer en tydlig målbild för digitaliseringens framtida inriktning. Utifrån vad man kan se idag kan man förutse: Att tillgång till internet blir en förutsättning för full tillgång till vården Att gränsen mellan patient och invånare blir mer flytande Att invånarnas och patienternas ställning i vården stärks Att vården blir mer förebyggande, mer kontinuerlig och mindre beroende av fysiska möten Att nya aktörer tar över vårdtjänster men även skapar helt nya Att välfärdsaktörer samarbetar tätt med samma målbild utifrån invånarens behov Att vården blir mer individualiserad och flyttar ut från vårdmottagningar till enskilda människors vardag Att personalens arbetssituation blir drastiskt bättre genom bättre verksamhetsstöd, som enkel tillgång till beslutsstöd, förbättrade uppföljningsmöjligheter samt genom att vårdens olika delar kan utbyta information. Sammantaget så erbjuder digitaliseringen nya möjligheter när det gäller prevention, upptäckt, diagnos och behandling. Digitaliseringen har dock även en del andra effekter. Verksamheter kommer att stängas. Arbetssätt och organisation förändras. Arbetsuppgifter kommer att växlas mellan personalgrupper och även tas över av patienter och datorer. Yrken försvinner och nya tillkommer. Maktförhållanden mellan olika personalgrupper påverkas liksom maktbalansen mellan patienter och personal. Digitaliseringen kommer att ge invånare och patienter större inflytande över sin egen hälsa och vård. (Källa: SKL Hälso- och sjukvården 2035, april 2016) 5 192(460)
Sammanfattning av årets åtta första månader Regionens ekonomiska mål för 2017 är att budgetramen ska hållas. Efter åtta månader uppgår resultatet till 96 mnkr, vilket är 11 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2017 prognostiseras resultatet till -35 mnkr, vilket är 52 mnkr sämre än årsbudgeten. Hälso- och sjukvården prognostiserar en budgetavvikelse på -247 mnkr för 2017, vilket är i nivå med utfallet föregående år. Nettokostnadsandelen prognostiseras till 100,4 procent, det vill säga årets löpande intäkter täcker inte de löpande kostnaderna. Det innebär att det ekonomiska målet inte kommer att uppfyllas. Under årets 8 första månader har Region Halland haft fokus på utveckling av samhällsplanering genom arbetet med regional infrastrukturplan. Detta har skett i nära samverkan med Hallands kommuner och regionens tre grannområden norrut, söderut och inåt i landet. Genomförda aktiviteter och uppnådda resultat inom regional utveckling som inom kultur och skola bedöms stärka såväl Hallands konkurrenskraft som attraktivitet och medverka till att fler kommer i arbete. Regionen har också arbetat med planering av genomförandeplanen av Hälso- och sjukvårdsstrategin vilket inkluderar koordinering och ledning av genomförandet av de aktiviteter som arbetades fram i Framtidsarbetet. De framarbetade regiongemensamma aktiviteterna möter orsakerna men effekten beräknas inte falla ut förrän 2018. Aktiviteterna beräknas möta en del av förändringsbehovet kopplat till inbromsning av kostnadsökningstakten. För större effekter behöver vårdsystemet ses över mer omfattande. För att upprätthålla tillgänglighetsmål och kvalitet inom hälsooch sjukvården är rätt bemanning och kompetens av högsta vikt. Detta är en stor utmaning för regionen och i de egna verksamheterna har arbetet med utvecklad arbetsfördelning påbörjats. Arbetet med prioriteringar och aktiviteter är långsiktigt och efter de inledande månaderna befinner sig regionen i utgångsläget vilket också är prognosen på helåret. Den högsta målnivån, på målet, ska nås senast år 2025. En förutsättning för att nå målen fram till 2025 är att de politiskt beslutade prioriteringarna i hälso- och sjukvårdsstrategin och aktiviteterna i den regiongemensamma verksamhetsplanen genomförs. Stor kraft har lagts på de problematiska budgetförutsättningar som regionen liksom riket står inför vilka kräver förändrade arbetssätt i vården samt också nya sätt att bedriva vården på. Detta påverkar även behoven på fastighetssidan, vilka har kartlagts under året. Framtida fastighetssatsningar behöver kopplas till omställningen av systemet och till moderna vårdbyggnader som mötet framtida behov. Det krävs också ett tydligt arbete med hållbarhet enligt Tillväxtstrategins mål för förbättringar av miljö och klimat samt sociala förutsättningar för inkludering. För att nå 6 193(460)
ekonomisk hushållning av samhällets resurser krävs förändrade arbetssätt inom hela välfärdssektorn inte minst kopplad till digitaliseringens möjligheter. Nedan följer en sammanfattning av de utmaningar och möjligheter som utmärker sig efter årets åtta första månader; Inom regional utveckling har arbetet fortskridit med att komplettera Tillväxtstrategin med ekologisk hållbarhet. Kompletteringen innebär ett förstärkt fokus på ekologisk hållbarhet och grön omställning. Ett förslag till regional infrastrukturplan 2018-2029 tagits fram och gått ut på remiss samtidigt som frukterna av ett framgångsriktigt påverkansarbete går att skönja i Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2018-2029. Flera omfattande satsningar hamnar i Halland enligt förslaget. Region Hallands Miljöpolicy har reviderats och nya riktlinjer för det interna klimat och miljöarbetet har tagits fram. Måluppfyllelsen för genomförda nybesök inom specialiserade vården är hög. En fortsatt förskjutning ses från sluten till öppen vård inom Hallands sjukhus och medelvårdtiden minskar både inom Hallands sjukhus och inom Psykiatrin. I den särskilda satsningen på barn och unga med psykisk ohälsa har specialistvården svårt att nå de uppsatta målen vilket eventuellt kan kopplas till det ökade inflödet. Kostnaderna för EU vården har planat ut något. Telefontillgängligheten inom närsjukvården är markant förbättrad, tillgängligheten till besök ungefär i nivå som tidigare och i nivå med riket. Kostnadsökningar inom läkemedel ses som främst kan relateras till läkemedel för cancer och immunsjukdomar där både nya preparat och ökad användning är förklaring. Regionen ser en utökad organisation både i total tidsanvändning och i snittanställda, främst inom grupperna Administration/Ledning och bland undersköterskor, medan antalet sjuksköterskor fortsätter vara på en lägre nivå. Utvecklad arbetsfördelning visar ännu ingen effekt på kostnaderna på inhyrd personal eftersom det konkreta skiftet av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper endast skett på marginalen per 31 augusti 2017. Kostnaden för inhyrd personal fortsätter att öka, om än inte i samma takt som tidigare. Dock är det bland sjuksköterskorna som kostnaderna ökar mest. Andelen extern bemanningspersonal i relation till regionens totala personalkostnader uppgår till 3,6 procent, för årets första åtta månader, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Sjukfrånvaron har en fortsatt plan trend jämfört med tidigare år. 7 194(460)
Regional utveckling Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014. I Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige pekat ut målen för tillväxtarbetet i Halland. Dessa är hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Region Halland leder och samordnar tillväxtarbetet med utgångspunkt i dessa tre målsättningar. Värt att nämna inledningsvis är att en halvtidsutvärdering av Tillväxtstrategi har påbörjats. Syftet med utvärderingen är att ta reda på om och hur strategin har fungerat. Det pågår även en satsning inom jämställd regional tillväxt. Två projekt rullar vilka handlar om jämställdhets- och rättighetsintegrering av finansieringen av regionala tillväxtmedel samt om att genomföra en intersektionell kunskaps- och konsekvensanalys. Dessutom har under sommaren arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi påbörjats i kommunberedningen. Hög attraktivitet Under 2016 har arbetet fortskridit med att komplettera Tillväxtstrategin med ekologisk hållbarhet. Kompletteringen innebär att prioriteringen En koldioxidneutral ekonomi och fossiloberoende transporter stryks och ersätts med två nya prioriteringar: En koldioxidneutral ekonomi och hållbar resurshantering samt Insatser för förnyelsebar energi och fossilfria transporter. Därmed förstärks fokus på ekologisk hållbarhet och grön omställning. Region Halland har bedrivit ett framgångsrikt påverkansarbete inför Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan 2018-2029. Samhällsnyttan i en utbyggd Västkustbana mellan Göteborg och Lund har förtjänstfull nått fram. Som en konsekvens ligger nu nationella satsningar på ökad kapacitet på Halmstad C och dubbelspår på hela sträckan (färdigt nästa planperiod) med i Trafikverkets förslag. Vidare har ett förslag till regional infrastrukturplan 2018-2029 tagits fram och gått ut på remiss. Beslut tas under våren 2018. Det innovativa genomförandet av Regional Bredbandsstrategi för Halland har rönt stort intresse, såväl hos andra regioner som nationellt. Numera ingår Region Halland i en nationell arbetsgrupp under namnet Ett helt uppkopplat Sverige oavsett var man bor eller verkar. Dess uppdrag är att ta fram en modell för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Ett relaterat bredbandsarbete handlar om att utveckla en förståelse för bortfallet. Vilka är det som inte ansluter sig och varför? Tillsammans med Postoch Telestyrelsen har Region Halland inlett ett gemensamt projekt som syftar till att öka förståelsen för frågeställningen. Frågan om minskade skillnader i hälsa lyfts allt tydligare i tillväxtarbetet. Hälsan i Halland är god och medellivslängden längst i Sverige. Men hälsan är också ojämlikt fördelad. Region Halland arbetar med insatser på olika nivåer för att minska skillnader i hälsa, bland annat genom att prioritera goda och jämlika uppväxtvillkor, att alla barn ska klara skolan och en inkluderande och jämställd arbetsmarknad. En sammankomst som ägde rum under våren var SKLs dialog om Strategi för hälsa, där relevanta aktörer tog del av aktuell kunskap och resonerade kring hur vi kan minska trenden med ökade skillnader i hälsa. 8 195(460)
Miljö Region Halland ska som organisation medverkar aktivt till att reducera klimatstörande utsläpp. Detta arbete sker i samverkan mellan olika aktörer, i olika projekt och även i Region Hallands egna verksamheter. Region Halland ska vara ett föredöme i klimat- och miljöarbetet. Under 2017 har Region Hallands Miljöpolicy reviderats och nya riktlinjer för det interna klimat och miljöarbetet har tagits fram. Riktlinjerna fokuserar på tre huvudområden: Koldioxidneutralt, Hållbar resurshushållning och Innovationer. Inom varje huvudområde finns det såväl mål, åtaganden och aktiviteter som ska uppnås och genomföras under perioden 2017-2020. Ett mål sträcker sig till 2025 och anger att Region Halland ska reducera koldioxidutsläppen med 80 % till 2025 i regionens egen verksamhet. Andra områden som kommer att följas upp är antibiotikaförskrivning per 1000 invånare, ekologiska livsmedel, energianvändning i lokaler, förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, klimatpåverkan från medicinska gaser samt avfallsåtervinning. Stark konkurrenskraft Arbetet inom de tre styrkeområdena sker i stor utsträckning genom EU-finansierade projekt. Inom Grön Tillväxt går arbetet i projektet Arena Grön Tillväxt mot sitt slut. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram förslag på hur arenan ska leva vidare efter projekttidens slut. Under året har också ett livsmedelsprogram tagits fram i bred dialog med parter i den halländska livsmedelskedjan. Programmet tydliggör Tillväxtstrategin inom livsmedelsområdet. I styrkeområdet Hälsoinnovation har Hälsoteknikcentrum Halland en central roll för utvecklingen av nya innovativa produkter och tjänster i samverkan mellan näringsliv, akademi samt vård och omsorg. I samverkan med Region Halland fortlöper processen med en utvecklad struktur för att ta hand om innovationer inom vården. I projektet HiCube är målet att skapa TestMiljö Halland, en modell för att genomföra tester av exempelvis hälsotekniska produkter inom vård och omsorg i Halland. Styrkeområdet Besöksnäringen driver vidare projektet Destination Halland 2020 för att utveckla den halländska besöksnäringen. Projektet arbetar med tre områden: Kunskap, Affärsutveckling och Kommunikation. Under året har kommunikationen inriktats på att skapa en digital närvaro för att attrahera utländska gäster från Norge och Danmark. Flera affärsutvecklingsprocesser har genomförts med näringsidkare och konstnärer utmed Kattegattleden och Hylteslingan. Region Halland arbetar vidare för att stärka det generella företags- och innovationsstödet. Det består idag av två delar, finansieringsstöd och affärsutvecklingsprocesser för företag med tillväxtambitioner. Timbanken är basen i verksamheten och utöver den erbjuds utvecklingscheckar och FoU-checkar. Andra regioner i Sverige är nu intresserade av Timbanken. Region Jämtland har fattat beslut om att införa Timbanken. 9 196(460)
Fler i arbete Kompetensplattform Halland vill bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning och en god matchning mellan utbildningsutbud och behov av kompetens hos arbetsgivare i Halland. Centralt är dialoger om branschanalyser mellan branschföreträdare och utbildningsanordnare Tidigare i år har dialoger förts om kompetensförsörjning inom byggbranschen och omsorg. Nya branschanalyser som är på gång är tillverkningsindustrin, gröna näringar, besöksnäringen, utbildning och hälso- och sjukvård. Analyser och rapporter finns tillgängliga på Region Hallands hemsida. Inom integration och inkludering pågår ett antal insatser i projektform, bland annat ESF-satsningarna Integration Halland och In-Väst. In-Väst har fokus på kompetensutveckling i mottagandet av nyanlända inom vuxenutbildning, där utveckling av SFI är en viktig del. På strukturnivå har gemensamma strategiska riktlinjer tagits fram för samverkan i Halland. Det genomförs även ett arbete med att ta fram indikatorer för att på sikt ge kunskap om vilka insatser som är effektiva och bidrar till inkludering. Dialog förs med kommunerna, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen om hur vi kan korta vägen till arbete både för välutbildade och de med låg utbildning. Kultur och Skola Region Halland bedriver och ansvarar för att såväl den regionala kulturverksamheten som regionens egna skolor Munkagårdsgymnasiet samt Katrinebergs och Löftadalens folkhögskolor, bidrar till de övergripande målen Stark konkurrenskraft, Hög attraktivitet och Fler i arbete. De prioriterade målen är att implementera och genomföra Hallands kulturplan 2017-2020 samt att förbereda start av Nya målarskolan från läsåret 2018/2019. I november 2016 antog regionfullmäktige Hallands kulturplan 2017-2020. Det innebär att regionen arbetar sitt första år med en ny plan, och att dryga tre år därmed återstår. I arbetet med att genomföra planen samverkar regionen med kommunerna. Samråd med professionella kulturskapare, folkbildning och föreningsliv genomförs. Arbetet med att teckna nya överenskommelser utifrån den nya planen har påbörjats och beräknas vara klara till årsskiftet. Tidplan och budget finns framtagen för start av Nya målarskolan hösten 2018, dock har namnet på utbildningen ändrats till Hallands konstskola. För närvarande pågår sökandet efter lämplig lokal. Beredskap finns att påbörja rekrytering av personal samt marknadsföring av utbildningen till avsedd målgrupp. Sammanfattningsvis bedöms genomförda aktiviteter och uppnådda resultat efter 8 månader stärka såväl Hallands konkurrenskraft som attraktivitet och medverka till att fler kommer i arbete. 10 197(460)
Hälso- och sjukvård Hallands övergripande långsiktiga mål inom hälso- och sjukvård är En hälso- och sjukvård för bättre hälsa och innebär en jämlik och sammanhållen hälso- och sjukvård av hög kvalitet som utformas tillsammans med patient och närstående, och som ytterst verkar för att stärka invånarnas hälsa. En hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017 2025 Till det övergripande målet om En hälso- och sjukvård för bättre hälsa, kopplas fem delmål - utan inbördes ordning - med indikatorer för uppföljning. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsstrategin har vidare beslutats om fem prioriteringsområden med underliggande prioriteringar, som anger den politiska inriktningen och pekar på vad som måste göras för att det ska vara möjligt att nå målet. Regionstyrelsens hälsooch sjukvårdsutskott har fattat beslut om vilka prioriteringar som ska påbörjas under 2017. Utifrån dessa har förvaltningsöverskridande aktiviteter inkluderats i en regiongemensam verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsområdet. Nedan beskrivs nuläget inom respektive delmål samt för de regiongemensamma aktiviteterna. Se även bilaga 1 och 2 som i tabellform beskriver mål, indikatorer, målnivåer och särskilda insatsområden. Generellt kan sägas att flertalet indikatorer är trögrörliga och främst av intresse att följa över lång tid. Endast ett mindre antal av indikatorerna rapporteras in oftare än årsvis och ofta sker även en tidsmässig eftersläpning i rapporteringen från olika register. En mer omfattande rapportering och analys blir därför möjlig först i samband med årsredovisningen. Delmål 1: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Delmål 1 följs upp med hjälp av indexberäkningar av nationella indikatorer för hälsooch sjukvårdsdata från verktyget Vården i siffror. Sammantaget finns idag 521 olika indikatorer publicerade på Vården i siffror och indikatorerna utökas och utvecklas kontinuerligt. Indikatoranalysen har tre komponenter: a) jämförelse av helhetsindex, b) jämförelse av tematiska index, och c) jämförelse av sjukdomsindex. Vid jämförelse av helhetsindex ligger Halland vid ingången av 2017 bäst till i riket. Vid jämförelse mellan olika sjukdomsgrupper enligt figuren nedan, finns två områden där Halland behöver sätta in insatser för att nå högre. Områdena hjärtsjukdom och kärlkirurgi har därför pekats ut som särskilda insatsområden för 2017. I bilaga 2 redovisas de senaste mätvärdena för de underliggande indikatorer inom hjärtsjukdom och kärlkirurgi där Halland placerar sig i nedersta tredjedelen jämfört övriga regioner och landsting. Området Kärlkirurgi har tagits bort som eget område inom sjukdomstillstånd på Vården i Siffror. De underliggande indikatorerna kommer från och med 2018 att följas enligt Vården i Siffrors nya indelning. 11 198(460)
Hallands ranking nationellt inom olika sjukdomsgrupper Hallands ranking är uträknad utifrån SKL:s poängsättning av respektive indikator. Grönt innebär att Halland placerar sig i övre tredjedelen jämfört med övriga landsting/regioner. Gult innebär att Halland placerar sig i mellersta tredjedelen jämfört med övriga landsting/regioner. Rött innebär att Halland placerar sig i nedersta tredjedelen jämfört med övriga landsting/regioner. Neurologi är exkluderat då det området endast innehåller en indikator i som ej uppmäts i Halland. Samtliga indikatorer som beskriver förekomst av sjukdomar som hälso- och sjukvården inte kan påverka (t.ex. cancer) är exkluderade. Källa: Vårdenisiffror.se Delmål 2: Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående För delmål 2 finns två olika typer av indikatorer. Dels mäts måluppfyllelse med hjälp av patientrapporterade uppgifter från fem dimensioner i Nationell patientenkät (NPE) 1 : Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet. Dels mäts måluppfyllelse med hjälp av strukturella variabler för sammanhållen vård. Inom området primärvård är Halland bättre än riket inom samtliga fem dimensioner i Nationell patientenkät, men trots detta uppvisar Halland en svagt negativ förändring jämfört med 2015. De privata enheterna inom vårdvalet är markant bättre inom samtliga dimensioner vilket indikerar en god kundnöjdhet. Inom somatisk öppenvård är Halland bättre än riket inom samtliga dimensioner och placerar sig som tvåa i riket avseende dimensionen helhetsintryck hos patienter som besökt en öppenvårdsmottagning på sjukhus. För somatisk slutenvård ligger Halland i nivå med riket för dimensionerna emotionellt stöd, kontinuitet och koordinering samt respekt och bemötande hamnar Halland på plats tre och fyra. För besök vid akutmottagning 1 Nationell Patientenkät Primärvård, 2016. 12 199(460)
uppvisar Halland ett resultat i nivå med riket. Hallänningen är relativt nöjd med tillgänglighet vid akutmottagning. Den andra typen av indikatorer som svarar mot detta delmål består av tre olika strukturmått som vedertaget mäter sammanhållen vård; a) återinskrivningar inom 30 dagar för personer 65 år och äldre med vissa sjukdomstillstånd, b) andel personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare och år och c) antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per 1000 invånare 65 år och äldre. Indikatorn återinskrivningar inom 30 dagar för personer 65 år och äldre med vissa sjukdomstillstånd identifierades som ett särskilt insatsområde 2017 eftersom Halland enligt de data som publicerades på Vården i siffror, placerade sig i nedre tredjedelen jämfört övriga regioner och landsting. Nuvarande värde indikerar att detta inte kommer att vara ett särskilt insatsområde inför 2018. I den Genomlysning för framtidens psykiatri i Region Halland som genomfördes 2016 redovisades att återinskrivningsgraden inom vuxenpsykiatrin är relativt hög. I Halland är det en sjättedel som återinskrivs inom en månad efter utskrivning från en heldygnsavdelning, en fjärdedel inom tre månader och en tredjedel inom ett halvår. Mot denna bakgrund har psykiatrin fått i uppdrag att initiera trygg hemgång från psykiatrisk vård, på samma sätt som vid Hallands sjukhus, för att säkerställa trygg hemgång för patienter som skrivs ut från en psykiatrisk heldygnsvård. Delmål 3: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Uppföljningen av detta mål kommer att ske med hjälp av enkäter till medarbetare och chefer. Förslag är framtaget på en ny medarbetarenkät där svaren ska möjliggöra att följa utveckling inom detta delmål samt ge möjlighet att följa upp även regionens kompetensförsörjningspolicy. Resultaten kommer att användas för att definiera ursprungsvärde respektive målvärden för detta delmål. För uppföljning av Mål & Budget 2017 har ytterligare en indikator, ohälsotalet 2, beslutats för detta mål. Ohälsotalet avser den halländska befolkningen. Ohälsotalet för hallänningen ligger under rikets nivå och är minskande. Juni 2017 hade riket ett ohälsotal på 27.1 och Halland ett på 24.6 och minskningen mot året innan är i storleksordningen en dag både för riket och i Halland. Skillnaden är dock stor mellan män och kvinnor, där kvinnorna har ett högre ohälsotal. Detta är ett mönster som följer rikets. Där finns också en skillnad mellan Hallands kommuner där Kungsbacka uppvisar lägst ohälsotal och Laholm högst. Vad gäller medarbetarna i Region 2 Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen för personer mellan 16-64 år (innehåller således inte dagar med sjuklön från arbetsgivare). 13 200(460)
Halland följs sjukfrånvarostatistiken över tid i avsnittet om medarbetare under rubriken sjukfrånvaro. Målnivåerna för detta delmål är ännu inte är definierade men indikatorn för ohälsotal går åt rätt håll. Delmål 4: Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga För detta delmål finns två olika typer av indikatorer. Den ena delen består av uppgifter från Nationell patientenkät, med fokus på två dimensioner som påverkar möjligheten att själv ta ansvar: delaktighet och involvering samt information och kunskap. Halland ligger förhållandevis bra till jämfört med riket, men det finns förbättringspotential för att nå måluppfyllelse enligt definierad målnivå. Området är ett särskilt insatsområde under 2017. Den andra delen består av mått på användningen av olika digitala tjänster, som ger förutsättningar för invånarna att ta ansvar utifrån egen förmåga. Användningen av digitala tjänster mäts ur perspektiven invånare och patient samt medarbetare och verksamhet. Särskilda insatsområden 2017 avseende digitala tjänster riktade till invånare visar i denna uppföljning på ett positivt utfall och i många av satsningarna kommer sannolikt målet att uppnås eller nästan uppnås vid årets slut (se bilaga 2). Till exempel kan nämnas att 54 procent av invånarna i Halland har ett invånarkonto och 15 procent av invånarna har tagit del av journalen via nätet. Andel medarbetare som har kommunicerat med invånare via 1177 Vårdguidens e-tjänster ökar men i lågt tempo och uppsatt mål kommer sannolikt inte att nås utan ytterligare åtgärder. Webbtidbokning via 1177 Vårdguiden håller på att införas inom all hälso- och sjukvård i Halland. Aktuellt nu är införande på vårdcentralerna och detta beräknas vara klart under första delen av 2018. Därefter följer hud, logopedi och öron-, näsahalsmottagningarna. Breddinförandet förväntas pågå till slutet av 2019. I införandeprocessen så har man sett att ändrat arbetssätt och förhållningssätt krävs för att användningen ska kunna öka stort med vinster för både invånare och vårdpersonal. Delmål 5: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Indikatorn för målet handlar om budget i balans och fokus ligger på hälso- och sjukvårdsbudgeten som helhet 1). För uppföljning av Mål & Budget 2017 har ytterligare en indikator beslutats för detta mål. Indikatorn är andel bemanningspersonal i vårdverksamheterna i egen regi. Indikatorn relaterar till målet 14 201(460)
om en tydlig prioritering av hur vi använder kompetens och resurser, och andelen bemanningspersonal är också något som påverkar kostnadsutvecklingstakten. Hälso- och sjukvården som helhet 1) prognostiserar en budgetavvikelse på -252 mnkr för 2017, vilket innebär en försämring med 160 mnkr jämfört med föregående år. Andelen extern bemanningspersonal i relation till regionens totala personalkostnader uppgår till 3,6 procent, för årets första åtta månader, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. 1) Region Halland har ingen formell ram avseende Hälso- och sjukvården som helhet. Utan värdet består av summa Hälso- och sjukvård enligt tabellen driftredovisning, plus tre delposter vilka redovisas under regiongemensamma kostnader och finansiering, men som i detta sammanhang kan hänföras till hälso- och sjukvården. De tre delposterna är den centrala reserven för ingående obalans inom Hallands sjukhus, effektiviseringskravet i framtidsarbetet som avser hälso- och sjukvård, och statsbidraget avseende läkemedelsförmånen. Prioriteringsområden och regiongemensamma aktiviteter för implementering av hälso- och sjukvårdsstrategin För att guida verksamheterna i praktiskt genomförande av hälso- och sjukvårdsstrategin har politisk inriktning beslutats i form av fem olika prioriteringsområden som innehåller underliggande prioriteringar. Prioriteringsområdena anger de inriktningar som måste ges företräde åt och de vägval som måste göras för att nå målen till 2025. Under 2017 har 21 förvaltningsöverskridande aktiviteter tagits fram och i majoriteten av dessa har projekt startats upp. Exempel på effekter av genomförande kan vara förändring av patientflödet, ändrad arbetsfördelning och frigjord patientnära tid. Lite beroende på inriktning och bakgrund har projekten kommit olika långt och de projekt som kommit längst planeras att fasas ut från den regiongemensamma verksamhetsplanen och in i linjeverksamhet runt årsskiftet 2017/2018. Medan projekten ligger under den regiongemensamma verksamhetsplanen följs de upp på ett regiongemensamt sätt. De fem prioriteringsområdena är: Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Aktiv samverkan mellan aktörer Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning (endast FoUaktiviteter) Inom Partnerskap med invånare ligger bland annat projekt som Utvärdera möjligheterna av digitala vårdmöten och Konkretisera en plan för 1177 för Region Halland idag och utveckling framåt. Det är båda digitalt inriktade projekt som syftar att finna nya vägar för att möta både invånares och verksamheternas behov för framtiden. 15 202(460)
En modern hälso- och sjukvård innehåller exempelvis projekt som Breddinföra ambulant bedömning, vilket startade inom ramen för Framtidsarbetet och också är den aktivitet som kommit längst i den regiongemensamma verksamhetsplanen. Aktiviteten grundar sig i att fler patienter ska kunna stanna i sitt hem, genom att de vid påkallat vårdbehov bedöms av ambulanspersonal utifrån en triageringsmetod (RETTS) och därefter inte ska behöva komma med till vård på sjukhus utom i särskilda fall. Under prioriteringsområdet Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans finns exempelvis projektet Regiongemensamma månadsrapporter som syftar till att ge samtliga förvaltningar en bättre övergripande bild av helheten och där sambandet mellan ekonomi, personal, kvalitet och tillgänglighet synliggörs. Under Aktiv samverkan mellan aktörer finns projekt som Möjliggör och rulla ut digitala vårdmöten för samordnad vårdplanering, Säkerställ trygg och effektiv utskrivning från sluten vård samt Fullfölj utvecklingen av ett effektivt IT-stöd för informationsöverföring. Dessa aktiviteter är tätt sammankopplade och tittar bland annat på hur vårdplanering kan göras smidigare för samtliga inblandade aktörer. Det femte prioriteringsområdet är Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning. Området ligger inte inom ramen för den regiongemensamma verksamhetsplanen utan drivs främst av FoU (Forskning och Utveckling) men kopplar på genom utgångspunkt i det gemensamma politiska uppdraget. Inom området har det strategiska uppdraget med utbildning och kompetensutveckling förtydligats och ligger nu helt hos HR, men FoU agerar pedagogiska experter vid behov. I samverkan med lärosäten gällande utbildningsplatser har ett nytt avtal slutits med Lunds universitet, vilket innebär att Region Halland ska ta emot en mindre grupp läkarstudenter fr.o.m. våren 2018. Beslut har också fattats att bland annat tillsammans med Halmstads högskola etablera en forskarskola för sjuksköterskor knutna till Campus Varberg. Skolan startar under våren 2018 och syftet är att öka den vetenskapliga kompetensen i de norra delarna av regionen. Verksamhet/Grunduppdrag Under perioden januari-augusti har tillgängligheten förbättrats inom Region Halland i förhållande till samma period förra året. Invånarna i Halland är nöjda med vården generellt. Ett trendbrott ses med minskande besök till akuten och inom Hallands sjukhus ses en fortsatt förskjutning från inneliggande vård till öppenvård Tillgänglighet till primärvård Den nationella mätningen som gjordes i mars om telefon- och läkartillgänglighet inom primärvården, visar att vårdenheterna inom Vårdval Halland tog emot 81 449 samtal under mars månad, jämfört med föregående år 73 873 samtal. 94 procent av 16 203(460)
samtalen besvarades samma dag. Region Hallands resultat ligger över rikets, där motsvarande siffra är 88 procent. Inom egenregi har det under året gjorts ett omfattande aktivt arbete för att inga samtal ska komma till så kallad fylld kö i TeleQ. Andelen patienter som fick träffa en läkare inom 7 dagar var 89 procent. Vårdval Hallands resultat ligger i nivå med rikssnittet. Nationell tillgänglighetsmätning Vårdval Halland Resultat Vårdval Halland 2009-2017 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 96% 93% 98% 90% 90% 97% 97% 95% 98% 98% 98% 94% 96% 95% 96% 94% 98% 95% 97% 90% 91% 92% 92% 89% 92% 90% 90% 91% 88% 88% 88% 87% 94% 89% 84% Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Våren 2014 Hösten 2014 Våren 2015 Hösten 2015 Våren 2016 Hösten 2016 Våren 2017 Telefontillgänglighet Läkartillgänglighet Källa: SKL väntetider i vården Tillgänglighet till specialistvård Vårdgaranti - Väntande inom 90 dagar Tillgänglighet till nybesök inom ramen för den lagstadgade vårdgarantin (90 dagar) har förbättrats januari- augusti jämfört med samma period föregående år 88 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. 754 patienter hade i månadsskiftet juli/augusti väntat mer än 90 dagar på ett nybesök inom den specialiserade vården. Det är framförallt inom specialiteterna lung- och hjärtsjukdom som där är en sämre tillgänglighet till nybesök. Tillgängligheten till behandling/operation är fortsatt god i relation till den lagstadgade vårdgarantin, med 88 procent måluppfyllelse. Till operation/ behandling har 381 patienter har väntat mer än 90 dagar Regionalt mål- Genomförda besök inom 60 dagar Region Hallands eget mål om att erbjuda tid för nybesök inom 60 dagar har nåtts under perioden januari-augusti. Inom Psykiatri Hallands vuxenpsykiatri har 67 procent av patienterna fått nybesök inom 60 dagar och inom barnpsykiatrin har 77 procent erhållit ett nybesök inom 60 dagar. 17 204(460)
Regionalt mål- Genomförda operation/behandlingar inom 60 dagar Inom tillgänglighet för behandling är det främst utprovning till hörapparater som har svårt att hålla en god tillgänglighet, i månadsskiftet juni/juli, hade 26 procent av patienterna fått utprovning inom 60 dagar. Vårdgaranti - vård hos andra vårdgivare Antalet remisser till andra vårdgivare på grund att patienter inte har kunnat erbjudas tid inom vårdgarantins tidsgränser har minskat något jämfört med föregående period. Under januari till augusti skickades 6120 remisser till externa vårdgivare för nybesök, jämfört med 6 391 remisser under samma period föregående år. Hallands sjukhus skickar cirka 700 remisser för nybesök och 230 patienter opereras/åtgärdas i månaden till andra vårdgivare via vårdgarantin. Främst rör det sig om ögonsjukvård, som står för hälften av de skickade besöken och tre fjärdedelar av operationer/åtgärder Kostnaden för vårdgarantin 2017 tom augusti månad är för öppenvård 34,3 mnkr och för slutenvården 26,5 mnkr, det vill säga totalt 60,8 mnkr. Motsvarande siffra för 2016 var 50,2 mnkr. Måluppfyllelse augusti 2017 Tillgänglighet till specialiserad vård inom 60 dagar Minst 80 % av patienterna ska ha fått besök/behandling inom 60 dagar Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Andel genomförda nybesök 79 % 81 % 84 % 84 % 82 % 81 % 83 % 67% Andel genomförda 72 % 72 % 75 % 77 % 76 % 69 % 78 % 66% operation/åtgärd Källa: SKL databas SiGne Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa- särskild satsning Årets åtta månader visar BUP inte når målet om att erbjuda nybesök inom 30 dagar, och fördjupad utredning/behandling till 80 respektive 90 procent av väntande. Barnoch ungdomspsykiatrin har haft en mycket påtaglig ökning av antal patienter. Måluppfyllelse augusti 2017 Barn och unga med psykisk ohälsa Minst 90 % av väntande till nybesök ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Minst 80 % av väntande till fördjupad utredning/behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Nybesök 35 % 60 % 44 % 43 % 26 % 30 % 40 % Fördjupad utredning/behandling 60 % 86 % 76 % 55 % 46 % 56 % 69 % Källa: SKL databas SiGne Tillgänglighet till tandvård En kontinuerlig uppföljning sker av att alla barn inom tandvården kallas på uppsatt undersökning. I augusti hade 94 procent av barnen undersökts i tid, vilket motsvarar resultatet för samma period 2016. För att nå ytterligare barn och ungdomar, och därmed minska skillnader i hälsa, finns ett samarbete med Försäkringskassan, 18 205(460)
barnhälsovården, skolan och Socialtjänsten. Ett antal kliniker inom Folktandvården har kö för vuxna icke akuta patienter och arbete med att förkorta köerna pågår. EU-vård I Sverige gäller från och med den 1 oktober 2013 lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ersättningsdagen. I och med den nya lagen har landsting/regioner tagit över det finansiella ansvaret för utomlandsvård. Region Halland erhåller ca 7,3 miljoner årligen i stadsbidrag. Sammanlagda kostnader på ansökningarna mellan januari - augusti 2017 ligger runt 10,7 mnkr. I februari 2017 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen genom domen HDG 4095-16 att landstingen/regionerna inte har talerätt i mål om ersättning för vård i annat EES-land samt att landstingens/regionernas utomlänsprislistor inte är tillräckligt transparenta. Beslutet innebär att patienter som sökt vård i EU/EES länder kommer att ersättas för de faktiska vårdkostnaderna. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetslagen säger att samtliga vårdgivare ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år. Region Halland har upprättat en övergripande patientsäkerhetsberättelse. Samtliga förvaltningar och de privata vårdgivarna har var och en upprättat sin patientsäkerhetsberättelse. Trycksår Den nationella mätningen våren 2017 visar att andelen trycksår ökat jämfört mot föregående års mätning. Resultatet för 2017 visar att 11,1 procent av inneliggande patienter inom Region Hallands slutenvård hade trycksår, jämfört mot rikets 13,5 procent. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Nationell mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomförs en gång per år. Resultatet från årets mätning visar att 65,5 procent av personalen inom Region Hallands slutenvård gör rätt samtliga steg basala hygienrutiner och klädregler, jämfört med rikets 72 procent. Vårdrelaterade infektioner, VRI Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en av de vanligaste orsakerna till infektioner. Vårens mätning visar att andelen vårdrelaterade i Region Halland har minskat något jämfört mot föregående års mätning. 7,2 procent av inneliggande patienter inom Region Halland slutenvård hade en vårdrelaterad infektion den aktuella mätdagen, jämfört med rikets 9,0 procent. 19 206(460)
12% 10% 8% 6% 4% 2% Källa SKL 6,1% 7,7% 4,2% Patienter med VRI som andel av alla patienter 11,0% 9,7% 8,9% 9,6% 9,4% 9,2% 9,3% 8,9% 8,9% 9,0% 8,7% 8,9% 6,9% 6,6% 6,8% 6,0% 6,0% 7,3% 6,4% 7,0% Patientnämnden Under årets första åtta månader har antalet ärenden som hanterats av PnH, Patientnämnden Halland, ökat med cirka 20 procent i jämförelse med motsvarande period 2016. En markant ärendeökning (75 procent) ses bland Närsjukvårdens vårdcentraler (egen regi). Även Hallands sjukhus har haft en ökning av antalet ärenden under 2017. Kritik gällande vård- och behandling är fortfarande den vanligaste orsaken till att patienter kontaktar PnH. Kritik gällande organisation och tillgänglighet ses främst riktat mot Närsjukvårdens vårdcentraler (egen regi). Hallands sjukhus har haft en större ökning av antalet ärenden gällande kommunikation (54 procent) än andra förvaltningar. 5,7% 9,6% 6,3% 8,9% 9,0% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Halland Riket 7,6% 7,2% Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Uppföljningen av det sjukdomsförebyggande arbetet med levnadsvanor pekar på en positiv utveckling, men fortsatt på relativt stora skillnader mellan olika vårdcentraler när det gäller i vilken utsträckning patienterna får stöd i enlighet med gällande riktlinjer. I november 2017 kommer en uppdaterad version av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ut på remiss. Riktlinjerna förväntas ha ett ytterligare ökat fokus på grupper med särskild risk, så som personer med kroniska sjukdomar, personer som ska opereras och gravida. Regionstyrelsen har beviljat medel för ett tjugotal projekt inom hälso- och sjukvården i Halland för att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet där ett jämlikt perspektiv särskilt beaktas. Tandhälsan generellt hos barn och unga vuxna är fortsatt hög i Halland. 2013 infördes en ny barnersättningsmodell och ett vårdprogram för profylax utifrån riskgrupp. Detta för att bryta trenden med en ökad geografisk polarisering av kariesrisken hos 3-6 åringar inom Halland. Uppföljning under våren 2017 visar att skillnaderna i tandhälsa hos gruppen har minskat. Uppföljningen visar också på en högre kariesfrekvens hos nyanlända barn och ett förstärkt samarbete med barnhälsovården har initierats. 20 207(460)
Ordnat införande och kvalitet Den fastställda strukturen för hur Region Halland ska arbeta med nationella och regionala kunskapsunderlag, överenskommelser och satsningar genom ordnat införande har etablerats. Regionkontoret har en samordnande roll och driver arbetet med att bevaka och koordinera. Status för regionala processer är i dag 27 stycken och under hösten 2017 startar ytterligare 3-5 regionala vård- och behandlingsprocesser. Förvaltningarna följer upp utvalda vård- och behandlingsresultat inom sina respektive områden och PrimärvårdsKvalitet, ett slags kvalitetsregister för primärvård, är infört sedan juni för att ytterligare stödja uppföljningen till grund för förbättringar. Standardiserade vårdförlopp, SVF Samtliga 28 standardiserade vårdförlopp inom cancervården (SVF) är sedan den 1 april 2017 införda i Region Halland. Det finns idag patienter som inkluderats i samtliga förlopp. Implementeringen av de senaste tio förloppen som startats under våren 2017 har fungerat väl i stort. Största utmaningen har funnits inom SVF sköldkörtel på grund av nya arbetssätt för framför allt inom närsjukvården. Målet 2020 är att 80 procent av ledtiderna ska uppnås. Idag får 67 procent av patienter inkluderade i SVF sin behandling enligt stipulerade ledtider. Gällande processen prostata så är det en av de processer i Region Halland som ligger längst ifrån målet. Läkemedel Regionstyrelsen (RS) är kostnadsansvarig för förmånskostnader för läkemedel, livsmedel och hjälpmedel samt vissa andra centrala läkemedelskostnader medan kostnadsansvaret för läkemedel som används direkt för behandling av patient ligger hos respektive driftnämnd. Regionstyrelsens kostnader för läkemedel efter åtta månader 2017 visar ett underskott på 78,5 miljoner kronor vilket innebär ett estimerat underskott på ca 115 miljoner kronor för helåret. Kostnadsökningen jämfört med motsvarande period föregående år är 25,2 miljoner kronor vilket innebär en kostnadsökningstakt på 6,4 procent vilket är något högre än riket som helhet. Ökningen kan till stor del härledas till ökade kostnader i den grupp läkemedel som används vid cancer och immunsjukdomar. Särskilt kraftig kostnadsökning inom denna grupp ses för läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar som psoriasis och olika reumatologiska indikationer. Denna ökning beror helt på ökad användning, till viss del av nya kostsamma preparat. Kostnadsökningen hade varit ännu större om inte det i regionen arbetats aktivt med byte till biosimilarer och med sidoöverenskommelser som avtalats i samband med förmånsbeslut. Andra läkemedelsområden som bidrar starkt till kostnadsökningen genom att de fortsätter att öka i volym är läkemedel vid diabetes, de nya läkemedel som ersätter warfarin (blodförtunnande) och läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom. Även vissa ovanliga 21 208(460)
diagnoser och nytillkomna läkemedel som ska subventioneras bidrar till kostnadsökningarna. Antibiotikaförskrivning Förskrivningen av antibiotika ökade under 2016 i Halland, medan flertalet andra landsting fortsatte att minska förskrivningen. Hittills under 2017 har trenden vänt och förskrivningen minskar nu en procent jämfört med samma tid 2016. Orsaken till ökningen under 2016 kan inte kopplas till infektionsutbrott. Även för förskrivare utanför Region Halland till hallänningar har trenden vänt. Återkoppling och engagemang i frågan är viktigt. Produktion och verksamhet Inom Hallands sjukhus visar uppföljningen efter augusti på en fortsatt förskjutning från sluten till öppen vård i enlighet med hälso- och sjukvårdsstrategin. Antalet slutenvårds-tillfällen är tre procent färre än samma period föregående år, antalet DRG-ersatta öppenvårdsbesök tre procent fler samt antalet läkarbesök en procent fler. Andelen patienter som skrivs in i slutenvården minskar, liksom medelvårdtiden. Det genomsnittliga antalet disponibla vårdplatser har de senaste tolv månaderna minskat med 25 vårdplatser, där hälften möjliggjorts genom en minskning av medelvårdsiden och hälften genom förskjutningen från slutenvård till öppenvård. På akutmottagningarna ses en minskning med cirka 1000 besök (1,8 procent) under årets åtta första månader, jämfört med motsvarande period 2016 vilket är ett trendbrott mot tidigare år (se nedan Utredning av patientflödet från vårdcentralerna till akutmottagningar) Närsjukvårdens vårdcentraler (egen regi) har till och med augusti en minskning med 1142 personer och en minskad marknadsandel med 1,4 procent vilket är ett trendbrott. Egen analys visar att man periodvis inte kunnat möta upp patienternas behov av tillgänglighet. Totala antalet besök hos Närsjukvårdens vårdcentraler har minskat med en procent i förhållande till motsvarande period förra året. Minskningen av läkarbesök är 8 procent medan besöken till sköterska ökat med 4,5 procent. Inom Närsjukvårdens vårdcentraler startar hösten 2017 ett projekt för produktions- och kapacitetsplanering utifrån nyckeltal som tagits fram i samarbetet med Brigham and Women s Physicians Organization. Närsjukvårdens särskilda uppdrag med Sprututbyte för intravenösa droganvändare startade i Halmstad innan sommaren och i Varberg i augusti. Det särskilda uppdraget Barn och ungas psykiska hälsa har haft en kraftigt växande tillströmning av patienter och förtydligande kring samarbetsytor mellan barn- och ungdomspsykatrin och länets vårdcentraler behöver ske för att möta det växande behovet. Inom psykiatrin redogörs för en förbättrad tillgänglighet inom öppenvården för vuxna och två nya öppenvårdsteam för beroende har startat upp. Heldygnsvården har ökat 22 209(460)
med antal vårdtillfällen med 20 procent men medelvårdtiden har minskat från 10,7 2016 till 8,3 dagar 2017. Antal läkarbesök inom psykatrin har minskat med sju procent jämfört med 2016 men antal sjukvårdande behandlingar ökat med nio procent och på totalen har antalet besök ökat med fem procent, där ökningen ses inom vuxenpsykiatrin. Inom barn och ungdomspsykiatrin ligger antal besök i nivå med föregående år men med fler unika patienter och man kan redogöra för 30 procent fler nybesök. Inkommande remisser ökar och på två år har barn- och ungdomspsykatrin ökat behandling av antal unika patienter med 18 procent. Utredning av patientflödet från vårdcentralerna till akutmottagningar Patientflödena till akutmottagningar har i hela landet under en längre tid varit föremål för mycket uppmärksamhet, inte minst på grund av långa väntetider. För att befolkningen ska kunna förlita sig till ett system som kan hantera mindre och mer allvarliga akuta (oplanerade) hälsoproblem krävs ett system som anpassar sig till befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Mot denna bakgrund har Regionkontoret utrett hur patientflödet ser ut från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningarna 3. Utredningen om patientflödet till akutmottagningar lyfte fram följande: Antalet akutbesök ökade under perioden 2014-2016 med 17 000 besök (17,3 %). Det finns skillnader mellan kommunerna hur den enskilde söker vård vid mindre och mer allvarliga akuta hälsoproblem, liksom mellan vårdcentraler oavsett huvudman. Tillgängligheten till närsjukvården varierar liksom invanda sökmönster. Närhet till akutmottagning, och de enskilda vårdcentralernas tillgänglighet, påverkar invånarnas konsumtionsmönster. Tillgängligheten till jourmottagningar på kvällar och helger påverkar också benägenheten att söka vård vid en akutmottagning. Jourcentralerna i Halland har inte enhetliga öppettider kvällar och helger. Det har statistiskt inte kunnat fastställas att faktorer som sjukdomsbörda (ACG) eller risk för ohälsa (CNI) har något direkt samband med vårdcentralernas andel besök på akutmottagning per listad invånare. Lokala nämnder Enligt lokala nämnders tilldelade uppdrag för 2017 ska lokala nämnder arbeta för en god start i livet och för att förstå vad invånarna tycker om hälso- och sjukvården. Lokala nämnder ska även arbeta med att utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för en mer jämlik hälsa. Med utgångspunkt i uppdraget har lokala nämnder under perioden prioriterat arbetet med en gemensam dialogprocess. Syftet med dialogprocessen har varit att samla in kunskap och perspektiv på unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa för att skapa en tydligare bild av behovet och finna förslag till lösningar för att förbättra unga och unga vuxnas livsvillkor och 3 Akut eller inte - patientflödet från vårdcentralerna i Halland till akutmottagningar RS170262. 23 210(460)
psykiska hälsa. Gemensamt har de lokala nämnderna fört dialog med 287 unga och unga vuxna och genomfört 63 dialoger med olika verksamheter och intressenter som på något sätt arbetar med frågan. Resultatet av dialogerna har sammanställts i en slutrapport som i oktober överlämnas till Regionstyrelsens arbetsutskott. Rapporten är lokala nämnders bidrag till mål och budgetarbetet inför 2019. Nämnderna prioriterar även en fortsatt utveckling av arbetet med Välmående ger resultat samt att stimulera och utveckla lokal och regional samverkan. Medarbetare Region Hallands medarbetarmål för 2017 anger att Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare. Målet mäts med ett antal indikatorer vilka efter 8 månader sammanfattningsvis är delvis uppfyllda. Senaste medarbetarundersökningen genomfördes 2016. Index för Hållbart medarbetarengagemang var då 76. En ökning med 2 enheter. Extern personalomsättning, dvs tillsvidareanställd personal som lämnar Region Halland och går till nya jobb externt, låg för perioden (jan-aug) på 4,5 procent. Detta är en ökning med 0,5 procent mot föregående år. Mertid/Övertid i andel av Närvarotid har ökat svagt (0,1 procent) till 1,6 procent. Detta är fortfarande på en låg nivå även om varianser finns inom och mellan yrkesgrupper. För perioden (jan-aug) ligger sjukfrånvaron på samma nivå som föregående år och period 5,1 procent. Kompetensförsörjningspolicy Med syfte att etablera en tydlig struktur för styrningen av Region Hallands långsiktiga kompetensförsörjningsarbete (2017-2026) har under året en kompetensförsörjningspolicy och riktlinjer tagits fram i bred förankring tillsammans med politiker, tjänstemän och företrädare för de olika yrkesgrupperna inom Regionen. Regionfullmäktige beslutade den 21 juni 2017 om en Komptentensförsörjningspolicy. Region Halland har en övergripande målsättning för kompetensförsörjningen: Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Medarbetare i siffror De tidigare rapporterade trenderna håller i stort sett i sig. Vi ser en utökad organisation både i total tidsanvändning och i snittanställda, främst inom grupperna Administration/Ledning och bland undersköterskor, medan antalet sjuksköterskor fortsätter vara på en lägre nivå. 24 211(460)
Kostnaden för inhyrd personal fortsätter att öka, om än inte i samma takt som tidigare. Dock är det bland sjuksköterskorna som kostnaderna ökar mest. Sjukfrånvaron har en fortsatt plan trend jämfört med tidigare år. Tidsanvändning Total tidsanvändningen har ökat med motsvarande 139 heltidstjänster 4. Med ett utökat ledighetsuttag och sjukfrånvaro har arbetade tiden av total tid minskat något sett till de två senaste 12-månadersperioderna. Mertid/övertid Sett till de två senaste 12-månadersperioderna har mertid/övertid av närvarotid ökat något och detta främst i grupperna Ekonomi och Transport, sjuksköterskor och undersköterskor. De höga värdena i juli 2017 (2,3 procent) jämfört med juli 2016 (1,8 4 Total tidsanvändning inbegriper månads- och timanställda. 25 212(460)
procent) antyder att detta varit ett av flera sätt att klara sommarbemanningen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är för den senaste 12-månadersperioden på 5,2 procent, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet. Gällande sjukfrånvarointervallen så är trenderna i stort sett oförändrade. Den korta sjukfrånvaron har ökat 0,1 procentenhet på rullande 12. De mellanlånga och långa sjukfrånvarointervallen är på samma som föregående år. Kvinnor har fortsatt en högre sjukfrånvaro än män 5,8 procent (+0,1 procentenheter) respektive 3,2 (-0,1 procentenheter). Yrkesgrupperna Undersköterskor och Ekonomi och transport fortsätter ha högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron för medicinska sekreterare och tandvårdspersonal ökar jämfört med samma period föregående år. Ur ett förvaltningsperspektiv är sjukfrånvaron högre inom Närsjukvården (flertalet yrkesgrupper) och regionkontoret än för ett år sedan, medan den är lägre inom 26 213(460)
Hallands sjukhus, ADH och Kultur och skola. Psykiatrin är på samma nivå som förra året. Detta med ett rullande 12 perspektiv. Som ett led i att säkra kvalitén i rehabiliteringsprocessen har det på regionnivå inrättats ett team med specialister och strateger inom arbetsmiljö och rehabilitering som ett förstärkt stöd till regionens chefer. Kostnad inhyrd personal Läkare och Sjuksköterskor Kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor har ökat med 23 procent i jämförelse med samma period förra året och det är främst bland sjuksköterskor som ökningen sker. Antalet heltidstjänster inhyrda läkare uppgår till 34 för perioden medan antalet heltidstjänster inhyrda sjuksköterskor uppgår till 54. 27 214(460)
Det finns inga snabba och enkla lösningar på denna utveckling och det pågår många initiativ för att arbeta med frågan, bland annat med utvecklad arbetsfördelning, VNS, rekryteringar och basår. Gällande utvecklad arbetsfördelning ser vi ännu ingen större effekt på kostnaderna för inhyrd personal. Skiftet av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper har bara på marginalen skett per 31 augusti 2017. Snittanställda 5 Snittanställningar ökar med 101 medarbetare. De största ökningarna av antalet snittanställda är bland Administration-Ledning, undersköterskor och rehab/paramedicin. Sjuksköterskor minskar med 47 medarbetare på totalnivå. 5 Snittanställda innefattar månadsanställda. 28 215(460)
Utvecklad arbetsfördelning Förvaltningarna redogör för fortsatt övergripande problem med rekrytering- och bemanningssituation av olika omfattning vilket bland annat innebär fortsatt behov av inhyrd personal. Arbetet med utvecklad arbetsfördelning 6 fortskrider på de sjukvårdande förvaltningarna. Förvaltningarna har kommit olika långt i förberedelsearbetet. Samtliga vårdcentraler inom Närsjukvårdens egen regi har analyserat vilka arbetsuppgifter som kan förflyttas från en yrkeskategori till en annan och vårdnära service har införts på samtliga slutenvårdsavdelningar utom intensivvårdsavdelningarna inom Hallands sjukhus. Ännu syns ingen effekt av utvecklad arbetsfördelning på kostnader för inhyrd personal eftersom det konkreta skiftet av uppgifter mellan olika yrkesgrupper hittills endast skett på marginalen. Utifrån det samlade resultatet i tidsstudiemätningarna i NSVH ses en stor potential att skifta arbetsuppgifter. 6 Utvecklad arbetsfördelning är en metodik för att använda kompetensen rätt och på det viset kunna minska användningen av bemanningspersonal och öka tillgängligheten och förbättra arbetsmiljön. Projektet som startat i Framtidsarbetet är nu en integrerad del av hälso- och sjukvårdsstrategin 29 216(460)
Ekonomi Finansiell analys 100 Resultat 2013-2017 0 2013 2014 2015 2016 Prog 2017 Mnkr -100-200 -300 Resultat Balanskravsresultat RESULTAT - Regionens ekonomiska mål för 2017 är att budgetramen ska hållas. Regionens budgetavvikelse prognostiseras till -52 mnkr med en nettokostnadsandel på 100,4 procent. Detta innebär att det ekonomiska målet inte uppfylls enligt prognosen. - Regionens resultat efter åtta månader uppgår till 96 mnkr, vilket är 11 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförbättring med 67 mnkr. Hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 101 mnkr, där Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsfinansiering står för 82 mnkr av förbättringen. Regionens övriga verksamhet har försämrat resultatet med 34 mnkr, vid en jämförelse med motsvarande period föregående år. - Region Hallands resultat för 2017 prognostiseras till -35 mnkr vid årets slut, vilket är 52 mnkr sämre än årsbudgeten. Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till 17,5 mnkr. Årets budget innehåller en ackumulerad besparingseffekt i det regiongemensamma framtidsarbetet med 273 mnkr. - Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har fortfarande ekonomiska obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse är -190 mnkr för Driftnämnden Hallands sjukhus, varav -45 mnkr avser regionvården och för Driftnämnden Psykiatri är prognosen -41 mnkr. - En central reserv avsattes i budget 2017 för de ingående obalanser som identifierades i budgetarbetet. Denna reserv uppgår till 131 mnkr och ligger centralt under regiongemensamma kostnader och finansiering. I budgeten 30 217(460)
gjordes också en central reservering för ett eventuellt lägre skatteutfall än budgeterat med 100 mnkr. Jämfört med 2016 års resultat innebär prognosen en resultatförsämring med 66 mnkr. Störst försämring återfinns inom regiongemensamma kostnader och finansiering med 55 mnkr, där 32 mnkr avser pensionskostnader. RESULTATUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Avvik Utfall (mnkr) 2015-08 2016-08 2017-08 2017 2017 2017 2016 Årets resultat 100,7 29,5 96,4-34,7 17,5-52,1 31,3 Årets resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad 1,9% 0,5% 1,6% -0,4% 0,2% 0,4% jämförelsestörande poster Återbetalning premier från AFA Försäkring Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 38,0 0,0 62,7 29,5 96,4-34,7 17,5-52,1 31,3 I tabellen ovan ser vi att åttamånadersresultatet exklusive jämförelsestörande poster har förbättrats med 67 mnkr jämfört med föregående år och med 34 mnkr jämfört med motsvarande period 2015. Det prognostiserade resultatet beräknas till -35 mnkr. I prognosen för 2017 går det inte att se att det pågående framtidsarbetet har gett någon märkbar ekonomisk effekt på regionnivå. Balanskravet Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. 2016 års balanskravsresultat uppgick till 31 mnkr och återställde 2015 års negativa balanskravsresultat. Regionens balanskravsresultat för 2017 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga -35 mnkr. BALANSKRAVSUTREDNING Utfall Utfall Utfall Prognos (mnkr) 2015 2016 2017-08 2017 = Årets resultat enligt resultaträkningen -23,4 31,3 96,4-34,7 - reducering av samtliga realisationsvinster -6,0 + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet + orealiserade förluster i värdepapper - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper = Balanskravsresultat -29,4 31,3 96,4-34,7 = IB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0,0-29,4 + årets balanskravsresultat -29,4 31,3 + synnerliga skäl att inte återställa = UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år -29,4 0,0-34,7 Fotnot. Region Halland tillämpar inte RUR. 31 218(460)
Regionfullmäktige har beslutat att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2013 (-45,1 mnkr) och 2014 (-194,5 mnkr), genom att åberopa synnerliga skäl, med hänvisning till regionens starka finansiella ställning. Skatte- och nettokostnadsutveckling Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för cirka 71 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Utfallet för regionens skatteintäkter efter åtta månader uppgår till 4 992 mnkr vilket innebär en ökning med 4,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till 7 480 mnkr, vilket är 146 mnkr lägre än årets budget. Budgetunderskottet avseende skatteintäkterna beror på att det efter att regionens budget fastställdes, gjorde Sveriges Kommuner och Landsting en kraftig nedrevidering av skatteprognosen. Budgetunderskottet uppvägs till stor del av den reservering på 100 mnkr, som finns för att möta ett eventuellt lägre skatteutfall. Jämfört med 2016 beräknas skatteintäkterna öka med 4,2 procent. Den relativt stora ökningen av skatteintäkterna beror på den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi, vilken för med sig att sysselsättningen och skattunderlaget växer snabbt. Efter åtta månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 1 060 mnkr vilket innebär en ökning med 14,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till 1 624 mnkr, vilket är 273 mnkr högre än budgeterat och beror på följande tre delposter, högre statsbidrag avseende läkemedelsförmånen 1) (+126 mnkr), välfärdsmiljarden (+38 mnkr) samt överskott inom kostnadsutjämningen (+109 mnkr). Jämfört med föregående år innebär prognosen en ökning med 13,1 procent för generella statsbidrag och utjämning, här står kostnads- och intäktsutjämningen för 134 mnkr för 9,3 procentenheter av ökningen. 1) Budgetöverskottet avseende statsbidrag läkemedelsförmånen täcker upp regionens prognostiserade budgetunderskott avseende läkemedelskostnader. Prognostiserat finansnetto beräknas bli -25 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott med 8 mnkr. Överskottet beror främst på lägre finansiella kostnader avseende pensionsskulden. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade totalt med 6,5 procent under årets första åtta månader, jämfört med samma period 2016. För helåret 2017 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 5,7 procent. 32 219(460)
SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 8 mån 8 mån 8 mån Progn 2015 2015 2016 2016 2017 2017 Skatt och statsbidrag 6,5% 6,9% 5,2% 6,1% 6,5% 5,7% Nettokostnader 2,9% 4,0% 7,1% 5,5% 4,8% 5,9% Justerad nettokostnad 1) 3,7% 4,4% 6,4% 5,0% 1) Justerad nettokostnad där återbetalningen från AFA (2015) exkluderas. Under årets åtta första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,9 procent, vilket kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen på 3,7 procent för 2017 (budget 2017 i förhållande till utfall 2016). Skatte- och nettokostnadsutveckling % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015 2016 Prog 2017 Skatt statsbidrag Faktiska nettokostnader I diagrammet ovan kan vi utläsa en kraftig procentuell ökning av skatte- och statsbidragsintäkterna under 2015, vilket beror på regionens höjning av regionskatten detta år. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebar successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och 2015, vilket resulterade i att den procentuella ökningstakten av skatt och statsbidrag blev lägre under dessa år, än vad den annars skulle varit. Under 2017 sjunker ökningstakten något avseende utvecklingen av skatt och statsbidrag, men ligger ändå kvar på en relativt hög nivå. Det som oroar i prognosen är att ökningstakten av nettokostnaderna ökar något jämfört med föregående år, och även att ökningstakten av nettokostnaderna beräknas bli högre än motsvarande utveckling för skatt och statsbidrag. Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än regionens skatteintäkter och statsbidrag. En viktig förutsättning för att detta inte ska ske är att driftnämnder och styrelser håller sig inom de av regionfullmäktige tilldelade budgetramarna. 33 220(460)
Nettokostnadsandelen och dess utveckling Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Många kommuner och regioner/landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta innebär en nettokostnadsandel på högst 98 procent, denna nivå brukar räknas som en god ekonomisk hushållning. Regionens mål för 2017 är att nettokostnadsandelen ska uppgå till högst 100 procent. Nettokostnadsandelen efter åtta månader uppgår till 98,4 procent, vilket är en förbättring med 1,1 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. (Not. I 2015 års värde ingick återbetalningen från AFA Försäkring, exkluderas denna jämförelsestörande post skulle 2015 års värde efter åtta månader ha uppgått till 98,9 procent.) Prognosen för 2017 pekar på en nettokostnadsandel på 100,4 procent, det vill säga årets löpande intäkter täcker inte de löpande kostnaderna. Prognosen pekar på att målet avseende nettokostnadsandelen inte uppfylls. Årets prognostiserade värde innebär en försämring med 0,8 procentenheter jämfört med 2016 års utfall. Försämringen kan till stor del förklaras med att 2016 års positiva finansnetto, i prognosen för 2017 har bytts till ett negativt finansnetto. (Not. Om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas, så skulle nettokostnadsandelen för 2015 ha uppgått till 100,7 procent.) Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,9 procent (2012 2016). NETTOKOSTNADSANDEL 8 mån 8 mån 8 mån Progn 2015 2015 2016 2016 2017 2017 Verksamhetens 94,4 97,1 96,5 96,8 95,0 96,7 andel 1) Avskrivningar 1) 3,5 3,4 3,2 3,1 3,2 3,4 Finansnetto 1) 2) 0,3-0,2-0,2-0,3 0,2 0,3 Nettokostnadsandel 98,1 100,3 99,5 99,6 98,4 100,4 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Investeringar Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 8 mån 8 mån 8 mån Progn (mnkr) 2015 2015 2016 2016 2017 2017 Investeringar 174 356 256 487 251 505 34 221(460)
Årets investeringsbudget omsluter 564 mnkr, vilket är 29 mnkr mer än föregående års anslag. Periodens investeringar uppgår till 251 mnkr, vilket är 5 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 505 mnkr är fördelat på utrustning 252 mnkr, fastigheter 220 mnkr, immateriella tillgångar 3 mnkr och infrastruktur bredband 30 mnkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter åtta månader till -9,0 procent, vilket är en förstärkning med 3,5 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Förbättringen förklaras främst av att regionens pensionsförpliktelser under ansvarsförbindelser har minskat med 99 mnkr jämfört med föregående år, men även av årets positiva resultat efter åtta månader. Ansvarsförbindelsen med förpliktelser intjänade före 1998, kommer successivt att minska de kommande åren, då utbetalningarna är större än skuldens uppräkning. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 7 mån 8 mån 8 mån 2015 2015 2016 2016 2017-14,9% -14,8% -12,5% -11,0% -9,0% Soliditeten enligt blandmodellen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelsen, uppgick till 41,1 procent efter åtta månader, vilket innebär en försvagning med 1,0 procentenhet. Försvagningen förklaras främst av att den del av regionens pensionsförpliktelser som redovisas som en avsättning i balansräkningen, har ökat med 245 mnkr jämfört med föregående år. Region Halland har i jämförelse med andra regioner och landsting en stark soliditet. Likviditet Kassalikviditeten är ett mått på regionens kortsiktiga betalningsberedskap. Kassalikviditeten har stärkts med 8 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år och ligger kvar på en stabil nivå. KASSALIKVIDITET 7 mån 8 mån 8 mån 2015 2015 2016 2016 2017 Kassalikviditet 235% 205% 229% 206% 237% 35 222(460)
LIKVIDA MEDEL 7 mån 8 mån 8 mån (mnkr) 2015 2015 2016 2016 2017 Likvida medel 2 629 2 857 2 687 2 807 2 843 Likvida medel i för- 49,7% 47,4% 47,9% hållande till verksam- 35,0% 32,6% hetens nettokostnad Regionens likvida medel efter åtta månader uppgår till 2 843 mnkr, vilket är en ökning med 156 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts något jämfört med föregående år, och ligger kvar på en stabil nivå. Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 augusti 2017 till 6 108 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 2,4 procent eller 146 mnkr jämfört med samma period 2016. Av pensionsåtagandet avser 3 523 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 2 585 mnkr avser därefter intjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 58 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 42 procent beaktas i balansräkningen. PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 7 mån 8 mån 8 mån (mnkr) 2015 2015 2016 2016 2017 Avsättning 2 175 2 218 2 340 2 403 2 585 Ansvarsförbindelse 3 810 3 732 3 622 3 561 3 523 Summa åtagande 5 985 5 950 5 962 5 964 6 108 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell, från Mål och budget 2017, redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -44 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -31 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -11 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 26 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 69 1) Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 36 223(460)
Driftredovisning ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos (mnkr) jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug sep 2016 - resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse 2016 2017 2017 2017 2016 aug 2017 2017 2017 DN Hallands sjukhus -100,9-96,8 11,5-108,2-193,2-189,1-190,0-190,0 Somatisk specialistvård -59,1-73,0 11,2-84,2-121,8-135,8-146,5-146,5 Regionvård -45,0-24,3 0,0-24,3-75,0-54,3-45,0-45,0 Medicinsk service 0,5 0,0 0,0 0,0 0,7 0,3 0,0 0,0 Vårdval 0,1-0,4-0,1-0,3-0,5-1,0-0,5-0,5 Tandvård 2,6 0,8 0,3 0,6 3,4 1,7 2,0 2,0 DN ambulans diagnostik hälsa 25,7 20,9 0,0 20,9 13,5 8,7 11,0 11,0 Ambulansverksamhet 2,8 5,1 0,3 4,7-2,7-0,5 3,5 3,5 Sjukresor 3,9 0,4 0,0 0,4 5,0 1,5 0,0 0,0 Sjukvårdsrådgivning 0,2 0,6 0,0 0,6 0,0 0,4 0,0 0,0 Medicinsk service 10,3 5,9-0,3 6,2 7,8 3,4 2,0 2,0 Mödrahälsovård 1,1 1,6 0,0 1,6 1,4 2,0 0,0 0,0 Ungdomsmottagning -0,3 0,9 0,0 0,9-0,8 0,4 0,0 0,0 Handikappverksamhet 2,0 3,8 0,0 3,8 2,8 4,6 5,5 5,5 Hjälpmedelsverksamhet 5,7 2,5 0,0 2,5 0,0-3,2 0,0 0,0 DN Psykiatri -32,5-26,3 4,7-31,0-53,5-47,4-40,7-40,7 Psykiatriverksamhet -20,5-19,9 4,0-23,9-34,7-34,1-31,9-31,9 Rättspsykiatrisk vård -3,7 1,3 0,0 1,3-5,5-0,5 1,7 1,7 Vårdval -8,3-7,7 0,7-8,4-13,4-12,8-10,5-10,5 DN Närsjukvården -6,9 5,7 9,3-3,6-22,4-9,8-4,5-4,5 Vårdval 0,2-5,1 7,0-12,1-9,0-14,3-14,5-14,5 Tandvård -7,1 10,8 2,3 8,5-13,4 4,5 10,0 10,0 Lokala nämnder 3,3 2,5 0,0 2,5 2,8 2,0 0,8 0,8 Halmstadsnämnden 0,6 0,6 0,0 0,6 0,3 0,3 0,0 0,0 Varbergsnämnden 0,5 0,4 0,0 0,4 0,5 0,4 0,1 0,1 Kungsbackanämnden 0,6 0,5 0,0 0,5 0,6 0,5 0,3 0,3 Falkenbergsnämnden 0,5 0,3 0,0 0,3 0,5 0,3 0,2 0,2 Laholmsnämnden 0,7 0,4 0,0 0,4 0,6 0,3 0,2 0,2 Hyltenämnden 0,5 0,2 0,0 0,2 0,4 0,1 0,0 0,0 N hemsjukvård o hjälpmedel 0,8 2,4 0,0 2,4 0,0 1,7 0,0 0,0 Patientnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 DN Kultur och skola 2,5 11,2 2,4 8,8 1,7 10,4 3,1 3,1 DN Regionservice 12,9 13,0 8,1 4,9-11,6-11,5 2,9 2,9 Regionstyrelsen 123,0 161,7 49,6 112,1 293,8 332,6 182,7 165,2 RS verksamheter 33,5 23,0 0,0 22,9 47,4 36,9 20,0 20,0 RS Hälso- och sjukvård -23,5 58,4 7,4 51,1 5,1 87,1-23,8-23,8 Regiongem.kostn./finansiering 113,0 80,3 42,3 38,1 241,3 208,7 186,5 169,0 A Revision 1,4 2,0 0,0 2,0 0,0 0,6 0,0 0,0 RESULTAT 29,5 96,4 85,7 10,8 31,3 98,2-34,7-52,1 N o t Noter: A) Årsbudget regionen 17,462 mnkr. Mptyp alla. Kommentarer ekonomiskt resultat åtta månader 2017 Region Hallands resultat för 2017 prognostiseras till -35 mnkr med en budgetavvikelse på -52 mnkr. Budgetavvikelsen för hälso- och sjukvården prognostiseras till -247 mnkr och övrig verksamhet till 195 mnkr. Läs mer om koncernens resultat i den finansiella analysen. Nedan kommenteras respektive nämnd/styrelse. Omfattande åtgärder/insatser krävs inom regionen för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Enligt Mål och budget 2017 ska framtidsarbetet uppnå en ackumulerad besparingseffekt på 273 mnkr till och med 2017, där 173 mnkr avser 2017 års andel. Konkretisering av åtgärder/insatser görs i 37 224(460)
särskilda aktivitetskort som är en del i genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin. Nytt från och med 2017 är att respektive nämnd ska redovisa nämndens procentuella kostnadsutveckling, enligt en gemensam definition. Årets utfall för nämndens kostnader jämförs med motsvarande utfall föregående år, vilket visar den procentuella förändringen för årets utfall. Denna förändring sätts i relation till den budgeterade förändringen av nämndens kostnadsutveckling. Härigenom visas procentuellt om nämndens kostnader ökar mer eller mindre än vad som är budgeterat. Den budgeterade förändringen av nämndens kostnadsutveckling, framräknas genom att årets budget för perioden sätts i relation till motsvarande periods utfall föregående år. Driftnämnden Hallands sjukhus 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) -193-97 -108-190 därav regionvård -75-24 -24-45 Snittanställda (antal) 3 826 3 820 Nämnden redovisar efter åtta månader ett negativt ekonomiskt resultat med -97 mnkr, vilket är 108 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Regionvården står för -24 mnkr och den egna verksamheten, främst den somatiska specialistvården, för -84 mnkr av budgetavvikelsen efter åtta månader. Nämndens åttamånadersresultat är 4 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år, där regionvården har förbättrat resultatet med 21 mnkr och den egna verksamheten har försämrat resultatet med 17 mnkr. Nämndens kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till 5,1 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 4,5 procentenheter högre (negativt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. En stor förklaringspost är kostnaderna för inhyrd personal som har ökat med 65 procent jämfört med föregående år och där det i princip saknas budget. Andra förklaringsposter är köpt vård och köpt regionvård där kostnadsutvecklingen är högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. 38 225(460)
(period januari-augusti) Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 5,1% 0,6% -4,5% därav personalkostnader 3,8% 6,0% 2,1% därav inhyrd personal 65,2% därav läkemedel 6,9% 5,4% -1,5% därav köpt vård 5,0% -2,7% -7,7% Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår. Resultatet och budgetavvikelsen prognostiseras till -190 mnkr, där den egna verksamheten står för -145 mnkr och regionvården för -45 mnkr. Nämndens prognos är 3 mnkr bättre än 2016 års utfall. Driftnämnden Hallands sjukhus hade vid 2017 års ingång en ingående obalans/ justeringspost på minus 131 mnkr, vilken avser nämndens verksamhet exklusive regionvården. En central reserv finns avsatt i budget 2017 för de obalanser som identifierades i budgetarbetet. Reserven uppgår till 131 mnkr och ligger centralt under regiongemensamma kostnader och finansiering. Nämnden lyfter i sin rapport fram att prognosen är mycket osäker, främst på grund av det fortsatt betydande behovet av inhyrd personal, där ökningen efter åtta månader uppgår till 65 procent eller 22 mnkr. Kostnaderna för inhyrda läkare efter åtta månader uppgår till 25 mnkr och sjuksköterskor till 32 mnkr, vilket för läkare motsvarar en ökning med 7 mnkr och för sjuksköterskor en ökning med 15 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. För sjuksköterskor har anlitandet nästan fördubblats på grund av svårigheterna att rekrytera personal. Analys har visat att utmaningen är att ersättningsrekrytera, där bemanningsföretag blir en lösning för att klara grundbemanningen. Det pågår många initiativ inom Hallands sjukhus för att arbeta med denna fråga, bland annat vårdnära service, utvecklad arbetsfördelning och basår. Hallands sjukhus har fokus på denna fråga. Utvecklingen inom detta område är den mest avgörande för Hallands sjukhus prognos. Nämnden redovisar att antalet snittanställda har minskat med 12 stycken på tolvmånadersbasis, mellan augusti 2016 och augusti 2017, till totalt 3 820. Här kan särskilt nämnas att antalet snittanställda sjuksköterskor minskar med 60 stycken (- 4,0 procent) till 1 434, undersköterskor ökar med 7 stycken (0,7 procent) till 898 och läkare ökar med 17 stycken (2,9 procent) till 605. Minskningen inom sjuksköterskegruppen kompenseras delvis genom ökningen av undersköterskor, men främst genom timmar utförda av sjuksköterskor inhyrda av bemanningsföretag. Utfallet för regionvården varierar stort beroende av fakturering och vårdbehov. På grund av den stora variationen i utfallet, så varierar också avvikelsen mot budget 39 226(460)
kraftigt mellan månaderna. Avvikelsen mot budget efter aktuell period är cirka - 24 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus har enligt framtidsarbetet ett uppdrag att uppnå en besparingseffekt om 122 mnkr under 2017. Nämnden prognostiserar besparingseffekten till 38 mnkr för 2017. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) 14 21 21 11 Snittanställda (antal) 1 100 1 099 Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa redovisar efter åtta månader ett positivt resultat med 21 mnkr, vilket är 21 mnkr bättre än periodens budget. Resultatet och budgetavvikelsen prognostiseras till 11 mnkr, vilket är 3 mnkr sämre än föregående års utfall. Verksamheterna inom Ambulans, diagnostik och hälsa levererar i stort vård enligt plan. Ett sätt för förvaltningen att följa intentionen i Hälso- och sjukvårdsstrategin är att fokusera på tillgänglighet ur olika perspektiv. Främst avses områden där förvaltningens verksamheter bidrar till att skapa ett bra flöde för patienterna. Tillgängligheten är inom några områden lite och i vissa fall mycket sämre än planerat. Detta beror på ett ökat inflöde av remisser, samt personalbrist inom vissa yrkeskategorier. Nämndens kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till 3,1 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 1,0 procentenheter lägre (positivt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Den positiva avvikelsen beror främst på att utfallet för personalkostnader är 14 mnkr lägre än periodens budget efter åtta månader. Detta beror bland annat på att det inom flera verksamheter finns ett stort rekryteringsbehov som avser svårrekryterade yrkeskategorier. Kostnaderna för inhyrd personal har efter åtta månader ökat från 10,3 mnkr 2016 till 14,9 mnkr 2017. 40 227(460)
(period januari-augusti) Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 3,1% 4,1% 1,0% därav personalkostnader 4,0% 7,8% 3,7% därav inhyrd personal 44,5% Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa har enligt framtidsarbetet ett uppdrag att uppnå en besparingseffekt om 15,4 mnkr under 2017. Nämnden uppskattar besparingseffekten till 0,2 mnkr för 2017. Som en följd av framtidsarbetet genomförs LEAN-utbildningar för chefer och nyckelpersoner under året för hela förvaltningen. Breddinförande av utvecklad arbetsfördelning pågår enligt plan, främst inom Hälsa och funktionsstöd. En följd av detta arbete är att andra yrkeskategorier kan komma att rekryteras för att lösa uppdraget. Driftnämnden Psykiatri 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) -54-26 -31-41 Snittanställda (antal) 701 737 Driftnämnden redovisar efter åtta månader ett negativt resultat uppgående till -26 mnkr, vilket är 31 mnkr sämre än periodens budget. Resultatet är 6 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år. En stor del av budgetavvikelsen efter åtta månader beror på kostnader för inhyrd personal (-23 mnkr). Enligt beslut i HSU kommer missbruksavdelningen att få en ökad finansiering med 13 mnkr för 2017, vilket innebär att nämndens prognos på helår förbättras med 13 mnkr. Prognosen har därefter försämrats med 10 mkr beroende på kostnadsökningar inom vuxenpsykiatrin, högre kostnader än väntat för heldygnsvården och en ökad kostnad inom öppenvården för att klara bland annat tillgänglighetsmålen. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -41 mnkr, vilket är 13 mnkr bättre än 2016 års utfall. Psykiatriverksamheten står för 32 mnkr av den negativa budgetavvikelsen, vårdvalsverksamheten för 11 mnkr medan den rättspsykiatriska vården prognostiserar en positiv budgetavvikelse med 2 mnkr. Det prognostiserade underskottet inom Psykiatriverksamheten (-32 mnkr) förklaras främst av kostnader för inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag. Prognosen för Vårdval specialistvård (-11 mnkr) består till större delen av lägre intäkter än budgeterat, samt kostnader för inhyrd personal och vårdgarantikostnader. Prognosen för 41 228(460)
Rättspsykiatrisk vård (2 mnkr) bygger på att det nuvarande antalet patienter på Sankt Sigfrid, ligger kvar på samma nivå under resten av året. Nämndens kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till 4,4 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 6,2 procentenheter högre (negativt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Den negativa avvikelsen beror till största del på att det inte finns någon budget för inhyrd personal, vars kostnader uppgår till 23 mnkr efter åtta månader. (period januari-augusti) Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 4,4% -1,8% -6,2% därav personalkostnader 10,9% 11,6% 0,6% därav inhyrd personal -24,9% därav köpt vård -18,5% -18,4% 0,1% därav köpt regionvård -21,7% -11,3% 10,4% Psykiatrin har enligt framtidsarbetet ett uppdrag att uppnå en besparingseffekt om 12,8 mnkr under 2017. Nämnden har beslutat om åtgärder som innebär att kostnaderna för anlitande av bemanningsföretag ska halveras, vilket rör sig om 16 mnkr för 2017. Efter åtta månader har anlitandet av inhyrd personal minskat med knappt 8 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Det är främst inom den psykiatriska öppenvården som anlitandet av hyrläkare har minskat. En viktig förklaring är ett framgångsrikt rekryteringsarbete. Utvecklad arbetsfördelning bedrivs inom öppenvården och Barn- och ungdomspsykiatrin, samt har startats upp inom heldygnsvården. Ett av målen med den utvecklade arbetsfördelningen är att minska behovet av inhyrd personal. Driftnämnden Närsjukvården Halland 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) -22 6-4 -5 Snittanställda (antal) 1 116 1 134 Driftnämnden Närsjukvården Halland redovisar efter åtta månader ett positivt resultat med 6 mnkr, vilket är 4 mnkr sämre än periodens budget. Resultatet är drygt 12 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år. 42 229(460)
Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -4,5 mnkr, vilket är 18 mnkr bättre än 2016 års utfall. Det är stor skillnad mellan de olika verksamheternas ekonomiska utfall. Folktandvården Halland har en positiv ekonomisk utveckling och resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till 10 mnkr. Den ekonomiska situationen för Vårdcentralen Halland har försämrats kraftigt under året och verksamheten prognostiserar ett resultat och budgetavvikelse uppgående till -14 mnkr. Ett kraftfullt åtgärdsprogram har inletts för att åter bedriva verksamheten i ekonomisk balans. Programmet innehåller åtgärder både för att öka tillgängligheten och för att minska kostnaderna. På kort sikt ska kostnader för inhyrda läkare och timanställd personal minskas. För verksamheten TILMA, enheten för läkemedelsberoende, prognostiseras ett resultat och budgetavvikelse till -1,5 mnkr. TILMA bedrevs tidigare av Capio, men verksamheten bedrivs av Närsjukvården sedan årsskiftet. Folktandvårdens intäkter har ökat med drygt 15 procent i förhållande till motsvarade period föregående år. Den stora ökningen är främst en effekt av att föregående års intäkter påverkades negativt av arbetet med införande av ett nytt journalsystem samt förändrade redovisningsprinciper för Frisktandvården. Intäktsökningen har skett med ungefär samma bemanning, vilket har inneburit en positiv resultateffekt. Antalet listade och marknadsandelen för Vårdcentralen Halland har minskat under årets första åtta månader. Tillgängligheten för både besök och telefon har periodvis inte motsvarat det behov/förväntningar som patienterna har och det återspeglas i den lägre listningen. Att återfå patienternas förtroende, och därmed öka listningen är förvaltningens mest prioriterade fråga. Det pågår ett ständigt arbete för att effektivisera verksamheten och att anpassa kostnaderna till marknadsandel och intäktsutveckling. Nämndens totala kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till 3,4 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 0,4 procentenheter högre (negativt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Den negativa avvikelsen beror främst på kostnader avseende hyrläkare inom Vårdcentralen Halland som kraftigt överstiger budget. Flera verksamheter har stora problem med kompetensförsörjning avseende läkare, framför allt vårdcentralerna på landsbygden. Vårdcentralen Halland har vidtagit åtgärder för att minska antalet bemanningsläkare till en per verksamhetsområde. (period januari-augusti) Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 3,4% 3,0% -0,4% därav personalkostnader 4,0% 5,9% 1,9% därav inhyrd personal 5,3% därav köpt vård 0,1% -3,5% -3,6% 43 230(460)
Hälso- och sjukvårdsstrategin styr inriktningen i Närsjukvårdens verksamhet och under första halvåret har arbete pågått i olika utvecklingsaktiviteter. Tillgänglighet, bemötande och ny teknik har en viktig roll. För Vårdcentralen Halland har arbetet med utvecklad arbetsfördelning kommit igång. Införande av webbtidbok, har tagit ett första steg under våren, ett viktigt led i ökad tillgänglighet. För Folktandvården är tillgängligheten i fokus, ett antal kliniker har kö för vuxna icke-akuta patienter och arbetet med att korta köerna pågår. En bakomliggande orsak är bristen på tandläkare och tandhygienister. Närsjukvården Halland har under året fortsatt med det regiongemensamma framtidsarbetet genom arbetet med utvecklad arbetsfördelning. Förväntade effekter av generellt utvecklad arbetsfördelning är bättre tillgänglighet, ökad kvalitet (rätt person gör rätt arbetsuppgifter) samt minskade kostnader för inhyrd personal. Närsjukvården har enligt framtidsarbetet ett uppdrag att uppnå en besparingseffekt om 17,9 mnkr under 2017. Lokala nämnder De lokala nämnderna redovisar totalt efter åtta månader ett positivt resultat med 2,5 mnkr. Budgetavvikelsen prognostiseras till 0,8 mnkr, vilket är 2,0 mnkr lägre än 2016 års utfall. De lokala nämnderna har efter åtta månader, alla en kostnadsutveckling som ligger mycket under den budgeterade kostnadsutvecklingen. Med utgångspunkt i uppdraget prioriterar de Lokala nämnderna under 2017 arbetet med en gemensam dialogprocess kring unga, unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa. Nämnderna prioriterar även en fortsatt utveckling av arbetet med Välmående ger resultat, samt att stimulera och utveckla lokal och regional samverkan. Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, Patientnämnden och Revision Ovanstående prognostiserar alla ett resultat i nivå med budget. Driftnämnden Kultur och skola 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) 2 11 9 3 Snittanställda (antal) 273 260 Driftnämnden redovisar efter åtta månader ett resultat uppgående till 11 mnkr, vilket är 9 mnkr bättre än periodens budget. Resultatet är cirka 9 mnkr bättre än motsvarande resultat föregående år. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till 3 mnkr, vilket är drygt 1 mnkr bättre än 2016 års utfall. Det finns ingen betydande avvikelse i förhållande till uppdrag och egen verksamhetsplan inom kulturverksamheten. Elevunderlaget på Munkagårdsgymnasiet är bättre än budget. 44 231(460)
Generellt ligger både pris och produktion över budget på driftverksamheterna. Det ökade elevantalet innebär ett behov av förstärkningar av personal, maskiner och utrustning. På Katrinebergs folkhögskola noteras låg beläggning på internatet och vikande söktryck på vissa utbildningar. I Löftadalens folkhögskolas verksamhet finns inga större avvikelser i förhållande till planen. (period januari-augusti) Nämndens kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till -1,7 procent, det vill säga kostnaderna har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 2,8 procentenheter lägre (positivt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Skolverksamheten har minskat kostnaderna med drygt 10 procent efter åtta månader jämfört med motsvarande period föregående år, vilket förklaras av Plönningegymnasiets stängning den 30 juni 2016. Kulturverksamheten har en kostnadsutveckling som uppgår till drygt 13 procent. Både kostnadsutvecklingen för skolan och kulturen ligger på en lägre nivå än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Driftnämnden Regionservice Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling -1,7% 1,1% 2,8% därav personalkostnader -3,0% 0,1% 3,1% 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) -12 13 5 3 Snittanställda (antal) 681 714 Driftnämnden Regionservice redovisar efter åtta månader ett resultat uppgående till 13 mnkr, vilket är 5 mnkr bättre än periodens budget. För några av verksamheterna prognostiseras underskott och där pågår ett analysarbete för att dra rätt slutsatser om hur verksamheten ska utvecklas. För förvaltningen i sin helhet uppgår helårsprognosen till 3 mnkr. Prognosen är 14 mnkr bättre än föregående års resultat. I allt väsentligt har Regionservice bra balans och rimliga förutsättningar mellan tillgängliga resurser och den verksamhet som ska genomföras. Inom ramen för framtidsarbetet är införandet av vårdnära service (VNS) en av flera förutsättningar för en fortsatt utvecklad arbetsfördelning på Hallands sjukhus (HS). Slutligt breddinförandet på HS vårdavdelningar genomförs först efter utvärdering och analys av hittillsvarande VNS verksamhet. Efter årsskiftet finns beredskap för att gå vidare med VNS inom HS mottagningar samt vid övriga förvaltningar. Nämndens 45 232(460)
besparingskrav i framtidsarbetet uppgår till 1,9 mnkr för 2017. Effektiviseringen var identifierade inom området effektivare administration. Nyligen gjord översyn indikerar en möjlig effektiviseringspotential på totalt 1,2 mnkr för 2017. (period januari-augusti) Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 0,8% 1,8% 1,0% därav personalkostnader 11,9% 12,3% 0,4% Nämndens kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till 0,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 1,0 procentenheter lägre (positivt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Den positiva avvikelsen gentemot budget beror bland annat på att Regionfastigheter har minskade kostnader för media (förbrukning) med 9 mnkr. Nämndens personalkostnader har ökat med cirka 12 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen ligger i nivå med den budgeterade ökningen och beror bland annat på nya och utökade uppdrag för Regionservice. Regionstyrelsens verksamheter Snittanställda (antal) 215 223 Regionstyrelsens verksamheter redovisar efter åtta månader ett resultat uppgående till 23 mnkr. Resultatet är 10 mnkr sämre än för motsvarande period föregående år. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till 20 mnkr, vilken främst härrör från Regionstyrelsens medel för oförutsedda kostnader (10 mnkr), uppnådd besparing inom framtidsarbetet med 2 mnkr, samt drift och utvecklingsmedel. (period januari-augusti) Utfall mot föreg. år 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) 47 23 23 20 Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling -34,2% -29,3% 4,9% därav personalkostnader 7,9% 1,2% -6,7% Kostnadsutvecklingen för Regionstyrelsens verksamheter under årets åtta första månader är 4,9 procentenheter lägre (positivt) än den budgeterade 46 233(460)
kostnadsutvecklingen. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnader än periodens budget efter åtta månader avseende utvecklingsmedel och Regionstyrelsens medel för oförutsedda kostnader. Not. Driftbidraget till Hallandstrafiken AB redovisas från och med 2017 under Regiongemensamma kostnader och finansiering, därav den stora minskningen under utfall mot föregående år. Regionstyrelsen Hälso- och sjukvård Regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdsfinansiering redovisar efter åtta månader ett resultat uppgående till 58 mnkr, vilket är 51 mnkr bättre än periodens budget. Resultat och budgetavvikelsen prognostiseras till -24 mnkr. De områden vilka beräknas få störst budgetavvikelser visas nedan. Kostnaderna för centralt kostnadsförda läkemedel fortsätter vara högre än beräknat och för dessa beräknas ett underskott på -115 mnkr. (Se not 2 under Regiongemensamma kostnader och finansiering.) Valfrihetsvården har ökat i kostnad de senaste åren, prognosen pekar på ett underskott med -32 mnkr jämfört med budget. Samma mönster kan här ses som för regionvården, att kostnaderna ökar men inte volymerna. Valfrihetsvården innefattar ersättning för kostnader till följd av vård i annat land (EU/EES-länder). Inom somatikuppdraget prognostiseras ett överskott med 16 mnkr, beroende på överskott av intäkter för utomlänsvård som sker inom Region Hallands verksamheter. Inom området gemensam verksamhetsutveckling prognostiseras ett överskott mot budget med 76 mnkr, här återfinns medel för avrop till förvaltningarnas nya uppdrag för 2017, samt andra medel för hälso- och sjukvårdsutveckling. Här återfinns också kostnader för Boston-samarbetet och kostnader för Hälso- sjukvårdsstrategin samt övriga konsultkostnader. (period januari-augusti) Utfall mot föreg. år 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) 5 58 51-24 Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 3,7% 1,4% -2,3% därav läkemedel 4,3% -9,1% -13,4% därav köpt vård 4,8% 3,4% -1,4% därav köpt regionvård 14,7% 18,8% 4,0% 47 234(460)
Kostnadsutvecklingen för Hälso- och sjukvårdsfinansiering under årets åtta första månader uppgår till 3,7 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 2,3 procentenheter högre (negativt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Den negativa avvikelsen beror främst på högre kostnadsökningar än budgeterat avseende läkemedelskostnader. Regionstyrelsen Regiongemensamma kostnader och finansiering 8 mån 8 mån Resultat 2016 utfall 2017 budgetavvik Prognos 2017 Resultat (mnkr) 241 80 38 187 Regiongemensamma kostnader och finansiering är enda verksamheten som inte har en nollbudget, utan årsbudgeten uppgår till 17,5 mnkr. Resultatet efter åtta månader uppgår till 80 mnkr, vilket är 38 mnkr bättre än periodens budget. Resultatet prognostiseras till 187 mnkr och budgetavvikelsen till 169 mnkr. Större förklaringsposter till den prognostiserade budgetavvikelsen beskrivs nedan. Centralt reserverade medel avseende ingående obalanser ger en positiv budgetavvikelse med 131 mnkr, vilken ska möta den negativa ingående obalansen inom främst Driftnämnden Hallands sjukhus. 2017 års ackumulerade effektiviseringskrav i regionens gemensamma framtidsarbete uppgår till 273 mnkr och budgeteras centralt som en kostnadsminskning. I prognosen genererar denna post en negativ avvikelse med -273 mnkr, medan uppnådda kostnadsbesparingar prognostiseras inom respektive nämnd med motsvarande positiva budgetavvikelser. Skatteintäkterna beräknas understiga budgeten med 146 mnkr. Budgetunderskottet avseende skatteintäkterna beror på att Sveriges Kommuner och Landsting, efter att regionens budget fastställdes, gjorde en kraftig nedrevidering av skatteprognosen. Budgetunderskottet uppvägs till stor del av den reservering som gjordes för att möta ett eventuellt lägre skatteutfall, här prognostiseras en positiv budgetavvikelse med 100 mnkr. Intäkter avseende generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 273 mnkr högre än budgeterat och består av följande tre delposter, högre statsbidrag avseende läkemedelsförmånen 2) (+126 mnkr), välfärdsmiljarden (+38 mnkr) samt överskott inom kostnadsutjämningen (+109 mnkr). Observera att den totala välfärdsmiljarden för regionen uppgår till 68 mnkr, dels de 38 mnkr och dels 30 mnkr som ingår i överskottet inom kostnadsutjämningen. 2) Sammanlagd nettoeffekt för regionen avseende läkemedel, är en positiv budgetavvikelse med 11 mnkr. 48 235(460)
(period januari-augusti) Utfall mot föreg. år Budgeterad ökning Skillnad ökning mot budget Kostnadsutveckling 171,9% 152,4% -19,5% därav personalkostnader 28,1% 4,4% -23,7% Kostnadsutveckling under årets åtta första månader uppgår till 171,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Utfallet är 19,5 procentenheter högre (negativt) än den budgeterade kostnadsutvecklingen och beror främst på högre kostnader än periodens budget för bland annat pensionsskuldens förändring. Den kraftiga kostnadsökningen på 171,9 procent, beror på att driftbidraget till Hallandstrafiken AB (292 mnkr efter åtta månader), är flyttat mellan åren. Under 2016 redovisades driftbidraget under Regionstyrelsens verksamheter och under 2017 under Regiongemensamma kostnader och finansiering. Exkluderas effekten av Hallandstrafiken AB så uppgår kostnadsökningen efter åtta månader till 14,0 procent. Flyttningen är beaktad i budgeten så eventuell skillnad mellan procentuell förändring avseende utfall och budget, beror på andra faktorer än flyttningen av driftbidraget. Regionens driftbidrag till Hallandstrafiken AB beräknas till 438 mnkr för 2017, vilket är i enlighet med budget. Regionens prognostiserar att betala drygt 13,3 mnkr i bidrag till Teater Halland AB, bestående av regionens driftbidrag på 7,9 mnkr samt statsbidrag på 5,4 mnkr. Nedanstående tabell visar respektive bolags resultat efter åtta månader samt det prognostiserade resultatet vid årets slut. Januari augusti (mnkr) Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Intäkter Kostnader Resultat Driftbidrag Prognos exkl. driftbidrag för 2017 inkl. perioden driftbidrag 281,8 572,5-290,7 292,3-1,2 0,4 9,7-9,3 9,1 0 Hallandstrafikens resultat följer plan och prognosen för helåret visar ett underskott på 1,2 mnkr. Biljettintäkter något lägre än budget. Ökade fordonsinvesteringar på grund av utökad trafik som kräver ytterligare fordon till västkustbanan. Kostnaderna för Öresundstågen har ökat främst beroende på tungt underhåll. Teater Hallands verksamhet följer plan och prognosen är ett nollresultat för helåret. 49 236(460)
Driftredovisning, 2017-08 (mnkr) Hälso- och sjukvård resp. övrig verksamhet ACK HELÅR Resultat Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån Prognos Prognos jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug sep 2016 - resultat budg avvik Driftnämnd/styrelse 2016 2017 2017 2017 2016 aug 2017 2017 2017 DN Hallands sjukhus -100,9-96,8 11,5-108,2-193,2-189,1-190,0-190,0 därav regionvård -45,0-24,3 0,0-24,3-75,0-54,3-45,0-45,0 DN ambulans diagnostik hälsa 25,7 20,9 0,0 20,9 13,5 8,7 11,0 11,0 DN Psykiatri -32,5-26,3 4,7-31,0-53,5-47,4-40,7-40,7 DN Närsjukvården -6,9 5,7 9,3-3,6-22,4-9,8-4,5-4,5 Lokala nämnder 3,3 2,5 0,0 2,5 2,8 2,0 0,8 0,8 N hemsjukvård o hjälpmedel 0,8 2,4 0,0 2,4 0,0 1,7 0,0 0,0 Patientnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 RS Hälso- o sjukvårdsfinans. -23,5 58,4 7,4 51,1 5,1 87,1-23,8-23,8 Summa hälso- och sjukvård -133,9-33,1 32,8-66,0-247,5-146,8-247,2-247,2 N o t DN Kultur och skola 2,5 11,2 2,4 8,8 1,7 10,4 3,1 3,1 DN Regionservice 12,9 13,0 8,1 4,9-11,6-11,5 2,9 2,9 RS verksamheter 33,5 23,0 0,0 22,9 47,4 36,9 20,0 20,0 Revision 1,4 2,0 0,0 2,0 0,0 0,6 0,0 0,0 Regiongem./finansiering 113,0 80,3 42,3 38,1 241,3 208,7 186,5 169,0 A Summa övrig verksamhet 163,4 129,6 52,8 76,7 278,8 245,0 212,5 195,0 RESULTAT 29,5 96,4 85,7 10,8 31,3 98,2-34,7-52,1 Noter: A) Årsbudget regionen 17,462 mnkr. Mptyp alla. 50 237(460)
Investeringsredovisning Investeringar per Utfall Utfall Årsbudget Prognos Prog.budg. Utfall nämnd/styrelse (mnkr) 2016-08 2017-08 2017 2017 avvikelse 2016 UTRUSTNING/INVENTARIER DN Hallands sjukhus 74,2 36,5 140,0 90,0 50,0 114,2 DN ambulans diagnostik hälsa 15,7 69,1 110,0 110,0 0,0 74,3 DN Närsjukvård 3,2 5,4 14,6 10,0 4,6 4,6 DN Psykiatri 0,5 0,1 3,3 3,8-0,5 2,5 DN Regionservice 6,5 4,8 33,0 29,5 3,5 20,1 DN kultur och skola 0,3 1,2 2,8 2,8 0,0 2,1 Regionkontoret (RS) 5,1 0,6 6,4-5,9 0,2 Utrustning ram oförutsett 9,0 0,0 9,0 SUMMA UTRUSTNING/INVENTARIER 100,5 122,2 313,3 252,5 60,8 218,0 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 0,0 3,5 1,2 3,0-1,8 0,0 DN Regionservice 0,6 0,0 0,0 0,0 Regionkontoret (RS) 2,9 1,2 3,0-1,8 FASTIGHETSINVESTERINGAR Infrastruktur bredband 30,0 30,0 0,0 DN Regionservice 155,7 125,2 209,5 220,0-10,5 268,5 Kvarstående budgetram fastigheter 10,5 0,0 10,5 SUMMA FASTIGHETSINVESTERINGAR 155,7 125,2 250,0 250,0 0,0 268,5 SUMMA INVESTERINGAR 256,2 250,9 564,5 505,5 59,0 486,5 600 500 400 Investeringar 2013-2017 Mnkr 300 200 100 0 2013 2014 2015 2016 Prog 2017 Årets investeringsbudget omsluter 564 mnkr, vilket är 29 mnkr mer än föregående års anslag. Budgeten är uppdelad på fastigheter 220 mnkr, infrastruktur bredband 30 mnkr, immateriella tillgångar 1 mnkr och 313 mnkr avseende utrustning. Periodens investeringar uppgår till 251 mnkr, vilket är 5 mnkr lägre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 505 mnkr är fördelat på utrustning 252 mnkr, fastigheter 220 mnkr, immateriella tillgångar 3 mnkr och infrastruktur bredband 30 mnkr. 51 238(460)
FASTIGHETER STÖRRE ENSKILDA Lokalanpassning MR-kameror Lokalanpassning för Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa på Hallands Sjukhus Halmstad för installation av två nya MR-kameror. Byte tak samt installation solelanläggning Omläggning av tak på byggnad 191, Hallands Sjukhus Halmstad. I samband med omläggningen installeras solcellsanläggning på taket. Anpassning av lokaler, Vapnöhöjden Lokalanpassning av tomställd yta (lagerlokal, före detta Hjälpmedelscentralen) för IToch Teleservice verksamheter, vilka idag huserar i grovt underdimensionerade lokaler. Lokalanpassning för BUP-mottagning Lokalanpassning av byggnad 023, Hallands Sjukhus Halmstad, för att möjliggöra flytt av nuvarande BUP-mottagning på Fiskaregatan i Halmstad. Byggnaden är en av sjukhusområdets äldsta, byggd 1915, och är B-märkt (högt kulturintresse). Lokalanpassning steriltekniska enheten Lokalanpassning, bland annat gällande teknik och ytskikt, av sterilverksamhetens befintliga lokaler vid Hallands Sjukhus Halmstad. Nya administrativa ytor samt personalrum tillskapas utanför befintliga ytor. Hallands Sjukhus Varberg, lokaler för hjärtsjukvård Iordningställande av lokaler för hjärtsjukvård. Placeringen är planerad till avdelning 5B, som behöver anpassas för öppenvård samt har ett stort underhållsbehov. Renovering Vårdenhet Falkenberg Teknisk uppgradering till dagens krav samt renovering av byggnad 008, vårdenhet Falkenberg, för att möjliggöra inflyttning av nya hyresgäster. Projektet väntas överskrida budget något på grund av tillägg och ändrade förutsättningar. Klimatskal, vårdcentralen Hyltebruk Byte och underhåll av tak, fasad och fönster på vårdcentralen Hyltebruk. 52 239(460)
Tabell - större investeringar (mnkr) Fastighet Investeringsobjekt Total beslutad budget Ack.Utfall tom aug 2017 Prognos objekt totalt Utfall jan-aug 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Färdigt år HS Halmstad Lokalanpassning pga installation av 2 20,5 21,2 21,5 4,1 3,3 4,4 2017 nya MR-kameror HS Halmstad Byte tak samt installation solelanläggning, 25,8 16,9 18,5 5,5 14,4 9,0 2017 vårdbyggnad C1 HS Halmstad Anpassning av lokaler för IT, Vapnöhöjden 37,0 29,6 37,0 19,1 27,8 24,0 2018 HS Halmstad Lokalanpassning för BUP-mottagning 33,5 24,3 31,4 15,9 25,1 23,0 2018 HS Halmstad Lokalanpassning steriltekniska enheten 9,0 5,2 7,9 4,3 8,2 7,1 2018 HS Varberg Anpassa lokaler för hjärtsjukvården 5,7 4,9 5,7 4,7 5,5 5,5 2017 VE Falkenberg Teknisk uppgradering och anpassning 23,0 26,4 26,6 7,1 3,4 7,3 2017 VC Hyltebruk Åtgärder klimatskal, vårdcentralen 8,7 7,3 8,8 2,1 3,5 3,6 2017 Summering övriga fastighetsobjekt 62,4 128,8 136,1 Summa fastighetsinvesteringar 163,2 135,8 157,4 125,2 220,0 220,0 Not. Kolumnen Fastighet anger var investeringsobjektet är beläget, inte ansvarig driftnämnd. 53 240(460)
Resultaträkning Resultaträkning 2017-8 månader Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Avvik Utfall (mnkr) 2015-08 2016-08 2017-08 2017 2017 2017 2016 Verksamhetens intäkter 1 809,7 913,4 931,8 1 390,0 1 250,0 140,0 1 448,8 Jämförelsestörande intäkt 2 38,0 0,0 Verksamhetens kostnader 3-5 949,8-6 399,0-6 680,9-10 193,1-9 865,8-327,3-9 783,3 Avskrivningar 4-187,0-181,5-191,7-310,2-310,2 0,0-270,4 Verksamhetens -5 289,1-5 667,1-5 940,8-9 113,3-8 926,0-187,3-8 604,9 nettokostnader Noter Skatteintäkter 5 4 537,0 4 759,2 4 991,5 7 480,3 7 626,3-146,0 7 176,8 Generella statsbidrag och utjämning 6 867,1 923,5 1 059,7 1 623,6 1 350,9 272,6 1 435,3 Finansiella intäkter 7 29,6 40,6 29,7 38,8 35,8 3,0 51,6 Finansiella kostnader 8-43,8-26,6-43,7-64,0-69,5 5,5-27,4 Resultat före extra- 100,7 29,5 96,4-34,7 17,5-52,1 31,3 ordinära poster Extraord.intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraord.kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 100,7 29,5 96,4-34,7 17,5-52,1 31,3 Not budget 2017 Årets resultat enligt mål och budget, 17,462 mnkr. Not utfall 2015 Innehåller jämförelsestörande verksamhetsintäkt, återbetalning från AFA Försäkring med 37,2 mnkr vid årets slut. 54 241(460)
Balansräkning BALANSRÄKNING (MNKR) TILLGÅNGAR Noter Utfall 2015-07-31 Utfall 2016-08-31 Utfall 2017-08-31 Förändring 2016-2017 Utfall 2016-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 1,0 3,2 2,1 0,9 Mark och byggnader 10 2 321,9 2 454,0 2 561,2 107,2 2 528,1 Maskiner och inventarier 11 535,6 563,2 676,7 113,4 659,4 Långfristiga fordringar 12 2,5 2,4 2,2-0,2 2,3 Aktier, andelar, bostadsrätter 13 121,2 140,8 140,5-0,3 140,8 Summa anläggningstillgångar 2 981,2 3 161,4 3 383,7 222,3 3 331,4 Bidrag till statlig infrastruktur 14 161,8 154,0 146,8-7,2 151,6 Omsättningstillgångar Förråd 15 103,9 107,1 111,8 4,7 109,3 Kund/patientfordringar 16 80,3 68,7 99,8 31,1 138,5 Övriga kortfristiga fordringar 17 35,5 2,1 41,6 39,5 118,7 Interimsfordringar 18 502,8 451,1 406,9-44,1 302,9 Kortfristiga placeringar 19 2 342,6 2 425,7 2 497,9 72,3 2 468,5 Kassa och bank 19 286,3 260,8 345,4 84,5 338,6 Summa omsättningstillgångar 3 351,3 3 315,5 3 503,5 188,0 3 476,5 SUMMA TILLGÅNGAR 6 494,3 6 630,9 7 034,0 403,1 6 959,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 20 2 786,5 2 763,0 2 794,3-31,3 2 763,0 Årets förändring av eget kapital 54,2 29,5 96,4-66,9 31,3 Summa eget kapital 2 840,7 2 792,5 2 890,8-98,2 2 794,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner 21 1 750,5 1 883,1 2 080,1-196,9 1 933,7 Avsättning särskild löneskatt 22 424,7 456,9 504,6-47,8 469,1 Summa avsättningar 2 175,2 2 340,0 2 584,7-244,7 2 402,9 Långfristiga skulder 23 96,6 96,6 126,8-30,3 127,5 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 24 236,1 216,6 153,9 62,7 413,4 Interimsskulder 25 870,2 910,6 1 049,3-138,7 1 006,2 Övriga kortfristiga skulder 275,5 274,6 228,4 46,2 215,2 Summa kortfristiga skulder 1 381,7 1 401,8 1 431,6-29,9 1 634,8 SUMMA EGET KAPITAL, 6 494,3 6 630,9 7 034,0-403,1 6 959,6 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 26 3 810,1 3 622,0 3 523,3 3 561,1 Visstidspensioner 27 26,4 24,8 21,3 23,4 Borgens åtaganden a) 28 811,6 786,6 760,5 760,5 a) Uppgifterna avser bokslutsvärden. 55 242(460)
Kassaflödesanalys (mnkr) Not UTFALL 2015-07-31 UTFALL 2016-08-31 UTFALL 2017-08-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 54 30 96 Justering för avskrivningar (+) 164 182 192 Justering för nedskrivningar (+) Realisationsvinst / realisationsförlust -3 2 0 Justering för gjorda avsättningar, pensioner (+) 144 122 182 Justering för ianspråktagna avsättningar (-) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) 4 5-5 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -39-172 12 Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering 2-1 -3 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 2-262 -82-203 Kassaflöde från den löpande verksamhet 64 84 271 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvesteringar i materiella / imateriella anläggningstillgångar (-) -150-256 -253 Försäljningspris materiella / imateriella anläggningstillgångar (+) 9 2 16 Investering i finansiella anläggningstillgångar (-) -19 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (+) 0 Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster (+) 2 Kassaflöde från investeringsverksamheten 29-160 -255-234 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån (+) Amortering av skuld (-) 2 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 30 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0 PERIODENS KASSAFLÖDE -96-171 36 Likvida medel vid årets början 2 724 2 857 2 807 Likvida medel vid årets slut 2 629 2 687 2 843 56 243(460)
Noter NOTER Noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Regionen har från 2016 ändrat brytdatum för uppföljningsrapporten 2 (delårsrapporten), från januari-juli till januari-augusti. Vid jämförelser med tidigare år, görs i resultaträkningen en jämförelse med motsvarande tidsperiod. För kassaflödesanalysen och balansräkningen är 2015 års kolumn i enligthet med den då aktuella avgränsningen. 1. Verksamhetens intäkter (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Patientavgifter 146 140 139 Försäljning hälso- och sjukvård 204 223 283 Försäljning av tandvård 31 19 25 Försäljning regional utveckling 67 60 58 Försäljning medicinska tjänster 35 31 38 Försäljning andra tjänster 125 153 145 Försäljning material varor 3 3 3 Erhållna bidrag 189 274 234 Övriga intäkter 11 9 5 SUMMA 810 913 932 2. Jämförelsestörande intäkt (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Återbetalning av premier från 38 0 0 AFA-Försäkring SUMMA 38 0 0 3. Verksamhetens kostnader (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Personalkostnader 2 921 3 007 3 195 Bidrag till Hallandstrafiken 229 268 292 Verksamhetens övriga kostnader 2 800 3 124 3 194 SUMMA 5 950 6 399 6 681 4. Avskrivningar (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Immateriella anläggningstillgångar 0 1 Inventarier 103 98 103 Fastigheter 84 84 88 SUMMA 187 182 192 5. Skatteintäkter (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Preliminära skatteintäkter 4 536 4 798 5 022 Preliminär slutavräkning 6-33 -45 Justering slutavräkn.föregående -6-7 14 SUMMA 4 537 4 759 4 991 Periodisering av skatteintäkterna har skett i enlighet med augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. 8. Finansiella kostnader (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Finansiell kostnad pensioner -43-25 -43 Räntekostnader Landstingens 0 Ömsesidiga Försäkringsbolag Övriga finansiella kostnader -1-1 -1 SUMMA -44-27 -44 9. Immateriella anläggningstillgångar (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Ingående värde 1 1 Investeringar 3 Försäljning och utrangering Reavinst/reaförlust Årets avskrivningar 0-1 SUMMA 1 3 Ackumulerat anskaffningsvärde 1 4 Ackumulerade avskrivningar 0-1 Ackumulerade nedskrivningar 10. Mark och byggnader (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Ingående värde 2 312 2 382 2 528 Investeringar 90 156 138 Försäljning och utrangering -9-1 -16 Reavinst/reaförlust 3 Årets avskrivningar -73-83 -89 SUMMA 2 322 2 454 2 561 Ackumulerat anskaffningsvärde 4 857 5 126 5 362 Ackumulerade avskrivningar -2 497-2 634-2 763 Ackumulerade nedskrivningar -38-38 -38 11. Maskiner och inventarier (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Ingående värde 566 564 659 Investeringar 61 98 122 Försäljning och utrangering -2-2 Reavinst/reaförlust Årets avskrivningar -91-97 -102 SUMMA 536 563 677 Anskaffningsvärde 1303 1487 1761 Ackumulerade avskrivningar -767-924 -1084 Ackumulerade nedskrivningar 12. Långfristiga fordringar (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Föreningen Halmstad Soldathem 0,07 0,07 0,07 Lån Teater Halland AB 1,10 1,00 0,80 Lån Hushållningssällskapet 1,00 1,00 1,00 Neurol handikapp N-för 0,3 0,3 0,3 SUMMA 2,5 2,4 2,2 6. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Inkomstutjämning 637 674 738 Kostnadsutjämning -166-163 -154 Regleringsbidrag/avgift -89-100 -85 Statsbidrag för läkemedel 481 511 557 Strukturbidrag 3 Införandebidrag 0 Statsbidrag minskad sjukskrivnin 1 2 3 SUMMA 867 923 1 059 7. Finansiella intäkter (mnkr) 31/8 2015 31/8 2016 31/8 2017 Ränteintäkter 11 8 6 Reavinster värdepapper 2 1 2 Övriga finansiella intäkter 17 32 23 SUMMA 30 41 30 57 244(460)
13. Aktier, andelar, bostadsrätter (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Aktier Öresundståg AB 0,12 0,12 0,12 Aktier Hallandstrafiken AB 2,50 2,50 2,50 Hallandstrafiken AB aktieägartills 92,7 92,70 92,70 Aktier Transitio AB 1,00 1,00 1,00 Aktiekapital Halmstad Museum 0,05 Aktiekapital Varbergs Museum 0,05 Andelar Varbergs Vind ek förenin 1,80 1,80 1,80 Aktier Inera AB 0,15 0,15 Aktiekapital ALMI 0,49 0,49 0,49 Aktiekapital Teater Halland 1,40 1,40 1,40 Aktiekapital Svensk Turism 0,00 0,00 0,00 Insatser skolverksamhet 1,86 2,13 1,96 Andelskapital Svenskt Ambulansf 0,00 0,31 0,31 IUC 0,00 0,02 0,02 Garantikapital Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 19,09 38,18 38,18 SUMMA 121,2 140,8 140,5 Beslut om aktieägartillskott till Hallandstrafiken AB med 50 mnkr (Regionfullmäktige 48, 2014). LÖF:s ägare har beslutat att under 2015 tillskjuta det extra kapital som behövs enligt det nya Solvens II regelverket. Behovet av kapitaltillskott uppgår till 1200 mnkr, att tillföras i form av nytt garantikapital varav Region Hallands andel utgör 38,2 mnkr. 14. Bidrag till statlig infrastruktur (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Ingående beslutat bidrag 187,6 158,8 151,6 Ack. upplösning bidrag till -25,8-4,8-4,8 statlig infrastruktur SUMMA 161,8 154,0 146,8 Under 2009 beslutades om medfinansiering av det Västsvenska infrastrukturpaketet - Västlänken med 180 mnkr. Bidraget komme att upplösas på 25 år med start 2012. Under 2013 tillkom 4,4 mnk och under 2014 tillkom 3,2 mnkr. 15. Förråd (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Hallands sjukhus 21 22 22 Ambulans, diagnostik och hälsa 73 79 83 Kultur och skola 6 5 4 Regionservice 4 1 2 SUMMA 104 107 112 16. Kund/patientfordringar (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Hallands Sjukhus 0,1 3 2 Ambulans, diagnostik och hälsa 0 Hjälpmedelsnämnden 0 0 1 Regionkontoret 0 Regionstyrelsens verksamhet 72 62 94 Regionservice 0 Närsjukvården Halland 7 3 4 SUMMA 80 69 100 17. Övriga kortfristiga fordringar (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Hallands Sjukhus 5 3 2 Ambulans, diagnostik och hälsa 58 57 57 Psykiatrin Halland 0 0 0 Närsjukvården Halland 45 19 35 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 0 Regionservice 14-6 9 Regionkontoret 1 1 1 Lokala nämnder 0 Kultur och skola 3 0 0 Hjälpmedelsnämnden -6 Regionstyrelsens verksamhet -84-73 -63 SUMMA 36 2 42 18. Interimsfordringar (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 SUMMA 503 451 407 Därav Statsbidrag för läkemedel 116 128 139 Skatteintäkter 29 14 14 19. Likvida medel (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 SUMMA 2 629 2 687 2 843 20. Eget kapital Årets verksamhet har ökat det egna kapitalet med 96,4 mnkr. Förvaltningarna har erhållit del av eget kapital som fonderade överskotts-/underskottsmedel. Regionfullmäktige beslutar i särskilt ärende om hur mycket som ska resultatbalanseras. Region Halland har beslutat att inte utnyttja möjlighetn att införa en resultatutjämningsreserv (RUR). 21/22. Avsättningar för pensioner inklusive särskild löneskatt Från och med redovisningsåret 1998 redovisas endast nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner och visstidspensioner ingår också. Avsättningen är inklusive särskild löneskatt för pensionsförpliktelsen. 23. Lån (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Hallandstrafiken AB, aktieägartillskott 93 93 93 Leasingskuld 30 Investeringsbidrag 0,7 Varbergs Vind ek. förening 1,3 1,2 1,2 Statsbidrag byggnation 2,6 2,6 2,6 SUMMA 97 97 127 24. Leverantörsskulder Redovisar bokförda men ej betalda leverantörsfakturor för 2017. 25. Interimsskulder (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 SUMMA 870 911 1 049 Därav Skuld outtagen övertid 12 13 14 Skuld jour- och beredskap 37 37 40 Skuld outtagna semesterdagar 205 182 184 Skuld pensionsavg.individuell del 82 95 102 26. Pensionsförpliktelser Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. 27. Visstidspensioner Beräknat av KPA på 2016 års löner och uppgår till 21,3 mnkr för 9 politiker. Avser visstidspension och livränta som utfaller om vederbörande väljer att ta ut pension efter mandatperiodens slut. Visstidspension utbetalas fram till pensionsåldern då den ersätts av ålderspension. Uppräknat enligt prognosen för 2017 i beräkningen ovan. 58 245(460)
28. Borgensåtaganden (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 SUMMA 812 787 761 Därav a) Stiftelsen Bräcke Diakoni 15 15 15 b) Hallandstrafiken AB leasingavt 143 162 157 c) Solidarisk borgen AB Transitio 654 610 589 a) LT 94/1984. Baserat på faktiskt pensionsåtagande enligt 2015 års bokslut för stiftelsen. b) LF 24/2004. Region Halland har borgensåtagande med 260,0 mnkr (där enbart 157 mnkr är utnyttjat) avseende Hallandstrafiken AB:s leasingavtal avseende Öresundstrafiken. c) LF 105/2007. Solidarisk borgen avseende AB Transitio. En utförligare beskrivning av regionens borgensåtagande finns i den finansiella analysen. År 2008 ingick dåvarande Landstinget Halland en solidarisk borgen såsom för egen skuld avseende AB Transitio upp till 8 miljarder kronor. Transitio är ett samverkansorgan för att anskaffa och tillhandahålla spårfordon för regional järnvägstrafik. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, "egna tåg". Regionens borgensandel uppgår här till 589 mnkr. 29. Kassaflöde från investeringsverksamheten (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Inventarier -60-101 -126 Fastigheter -90-156 -125 Avyttring materiella tillgångar 9 2 16 Avyttring finansiella tillgångar 0 Aktieägartillskott -19 0 0 SUMMA -160-255 -234 30. Ökning/minskning av långfristiga fordringar (mnkr) 31/7 2015 31/8 2016 31/8 2017 Amortering från koncernföretag 0,2 0 0 Amortering fr Halmstad kommun 0 0 0 Övriga amorteringar 0 0 0 SUMMA 0 0 0 59 246(460)
Verksamhetsuppföljning Privat producerad vård RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hallänningar Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Reumatologi Vårdtillfälle 19 13 Vårddagar 35 25 Läkarbesök 4 199 4 186 Kirurgi Vårdtillfälle 88 23 Vårddagar 100 30 Läkarbesök 2 833 2 622 Dagkirurgi 195 261 Ortopedi Vårdtillfälle 289 357 Vårddagar 385 470 Läkarbesök 3 548 3 701 Dagkirurgi 662 583 Plastikkirurgi Vårdtillfälle 38 36 Vårddagar 38 35 Läkarbesök 150 94 Dagkirurgi 317 88 Urologi Vårdtillfälle 16 36 Vårddagar 19 41 Läkarbesök 1 519 1 725 Dagkirurgi 1 198 1 245 Ögon Läkarbesök 6 077 6 800 Dagkirurgi 2 733 2 357 Övriga Läkarbesök Barnmedicin 1 451 1 340 Hjärtsjukvård 2 608 196 Hudsjukvård 7 563 7 734 Gynekologi 9 111 8 623 Öron näs hals 3 026 2 994 Psykiatri 2 452 2 158 AMULANSSJUKVÅRDEN HALLAND Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Antal ambulansuppdrag/ 32 872 33 984 liggande sjukresa Antal ambulansmil 159 000 169 000 Antal mil liggande sjukresa 22 000 25 600 Andel prio 1 som 70% 70% nås inom 10 min. Antal ambulanser 17 17 varav dygnsambulans 12 12 Antal mil minibussar 36 000 44 800 Antal bokningar i bok- 92 100 98 400 ningscentralen Samtal 1177 sjukvårds- 134 700 131 900 givningen HALLANDS SJUKHUS Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, 26 457 25 513 inkl ger rehab varav hallänningar 24 107 23 679 DRG-poäng Totalt 23 788 23 420 24 002 varav hallänningar 21 917 21 996 Case mix index (cmi) 0,899 0,918 varav hallänningar 0,909 0,929 Prestationsersatt ÖV-poäng totalt 3 752 4 550 4 057 varav hallänningar 3 517 4 327 Cytostatikapoäng totalt 660 710 varav hallänningar 658 697 Förlossningar 3 115 3 096 varav hallänningar 2 440 2 385 Läkarbesök öppen vård * Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV 165 100 166 463 varav halläningar 141 599 156 291 Prestationsersatt ÖV 15 253 15 498 varav hallänningar 14 356 14 722 Övriga besök öppen vård * Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV 104 430 108 058 varav halläningar 99 511 103 325 Prestationsersatt ÖV 16 019 17 762 varav hallänningar 15 215 16 887 Uppgifterna avser fakturerad vård. Sluten vård är räknad som sjukhusvårdtillfällen. *enl HS Huvudplaneringsrapport OV PSYKIATRIN I HALLAND Jan-juli Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Läkarbesök 16 760 15 646 18 000 varav allmän psykiatri 12 940 12 147 14 000 varav barn/ungdomspsyk 3 820 3 499 4 000 Övriga besök 58 446 64 108 63 999 varav allmän psykiatri 35 694 40 786 38 666 varav barn/ungdomspsyk 22 752 23 322 25 333 Dagsjukvård besök 2 118 1 711 2 134 varav allmän psykiatri 718 705 667 varav barn/ungdomspsyk 1 400 1 006 1 467 Vårddagar 19 902 19 817 18 334 varav allmän psykiatri 18 742 18 964 17 334 varav barn/ungdomspsyk 1 160 853 1 000 Vårdtillfällen 1 610 1 929 1 613 varav allmän psykiatri 1 527 1 837 1 533 varav barn/ungdomspsyk 83 92 80 60 247(460)
HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Barnhabilitering Antal remisser 161 217 Antal nybesök 106 144 Antal barn/ungd som erhållit insats 1 019 1 000 Antal insatser/besök 12 003 11 527 14 367 varav läkarbesök 943 844 767 Vuxenhabiliteringen Antal som fått insatser 688 753 Antal insatser/besök 4 791 4 997 5 367 varav läkarbesök 68 32 33 Kommunikation Besök Hörselvården 16 684 16 061 17 600 varav nybesök 1 097 1 233 Hörapparatutprovning 4 359 4 257 4 467 Besök syncentralen 2 357 2 095 2 680 varav nybesök 164 150 Genomf. tolktimmar 3 988 3 028 tolktillgänglighet 98,4% 98,1% Nya ärenden DaKo 109 30 Kvinnohälsovård Läkarbesök 3 000 2 922 2 933 Sjukvårdande behandling 50 201 51 736 48 000 Ungdomsmottagning Läkarbesök 710 874 733 Sjukvårdande behandling 13 130 12 454 14 373 REGIONSERVICE Produktionstal - Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Gemensam Administrativ Service Antal ärenden (samtal & webb) 50 543 50 154 IT-service Antal ärenden (samtal & webb) 40 450 40 630 Antal klientdatorer 8 104 8 447 Antal servrar 688 670 Kommunikation Antal inkommande samtal - Kundtjänst 16 595 17 744 Antal deltagare - Utbildning 4 793 4 824 & Event Antal projekt - Utbildn & Event 91 71 Kostservice* Antal dygnsportioner 119 232 112 020 Logistikservice** Antal körda mil godstransport. 47 558 45 349 Regionfastigheter Antal kvm yta - Fastigheter 410 699 436 509 Andel uthyrda lokaler 98,5% 96,7% Städ- och Vaktmästeriservice Antal kvm städad yta 288 033 292 805 Antal patienttransporter 25 587 22 027 Teknisk Service Antal utförda arbetsordrar avhjälpande underhåll Antal utförda arbetsordrar beredskap Antal utförda arbetsordrar drift/förebyggande underhåll Teleservice Antal inkommande samtal - Televäxlarna Antal besök - Receptionen (HS Hstd) 11 325 10 555 838 888 14 596 14 467 871 484 832 678 80 327 84 281 * Alternativa frukostbrickor ingår. ** Endast egen regi - transporter utförda av entreprenörer är inte medräknade. PATIENTNÄMNDEN Jan-jul Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Klagomålsärenden 546 653 varav synpunkter på: Vård och behandling 273 345 Omvårdnad 8 11 Kommunikation 99 117 Patientjournal sekretess 14 13 Ekonomi 6 10 Organisation tillgängligh 77 84 Vårdansvar 32 50 Administrativ hantering 28 19 Övrigt 9 Informationsärende 164 192 Förordnande av stödperson 26 14 HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Jan-aug Jan-aug Uppdrag Verksamhetsstatistik 2016 2017 Jan-aug Antal huvudhjälpmedel ute hos mottagare per den 31/7 275 300 294 600 Antal mottagare med hjälpmedel per den 31/7 Reparationer av hjälpmedel slutfört inom 10 arbetsdagar Leverans av beställningssortimentet inom 15 arbetsdagar Leverans av lagerhållet sortiment inom 5 arbetsdagar Leverans av högprioriterade hjälpmedel inom 2 arbetsdagar 37 500 39 200 95,0% 94,0% 94,0% 94,0% 98,0% 97,0% 100,0% 100,0% Om jämförelser över år För att få en jämförelse mellan 2016 och 2017 redovisas verksamhetsstatistik för både 2016 och 2017, enligt de kriterier för indelning av verksamheten som gäller för 2017. Detta då definitioner, indelningar och vikter kan ändras över åren. Detta innebär att uppgifter som avser 2016 i årets uppföljningsrapport, inte alltid kan jämföras rakt av med uppgifter i uppföljningsrapporten 2016. 61 248(460)
Redovisningsprinciper Lagstiftning - kommunal redovisning Den kommunala redovisningen regleras av kommunallagens åttonde kapitel om ekonomisk förvaltning, samt Kommunal redovisningslag (KRL). Vidare lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för sektorns redovisning. En region ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa enligt god redovisningssed. Lagen reglerar vilka delar som ska ingå i årsredovisningen. I 2017 års bokföring har den kommunala redovisningslagen och rådets rekommendationer i allt väsentligt tillämpats. Nedan redovisas väsentliga principer som påverkat bokslut och redovisning. Övergripande redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen grundas på att dessa principer har följts. Skulder och tillgångar redovisas enligt dessa principer. Principen för pågående verksamhet Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Öppenhetsprincipen Objektivitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Pensioner inklusive löneskatt Pensionsskulden är den framtida skuld som regionen har till arbetstagare och pensionstagare. Regionens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Nyintjänade pensionsförmåner från och med räkenskapsåret 1998 redovisas som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Här ingår också garanti- och visstidspensioner. Årets skuldökning ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Räntan på avsättningen redovisas under posten finansiella kostnader. Skatteintäkter Skatteintäkterna för 2017 är periodiserade enligt augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas till anskaffningsvärdet. Anläggningstillgångarnas bokförda värden reduceras löpande genom avskrivningar. Komponentavskrivning RKR 11.4, materiella anläggningstillgångar. Här anges att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp i dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat, då avskrivningarna ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas. Detta medför att komponentens enskilda värde redovisas separat. Från och med 2016 gäller komponentavskrivning för nya anläggningstillgångar. Under 2016 har också historiken hanterats så att alla fastigheter med väsentliga värden nu redovisas enligt komponentmetoden. Investeringar och kapitalkostnader Två kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som en investering: 1. Beloppet ska uppgå till minst två prisbasbelopp exklusive moms (89 600 kr under 2017) 2. Utrustningen ska ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. 62 249(460)
Avskrivning beräknas som regel på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde. Som huvudregel ska avskrivning påbörjas månaden efter det att investeringen är tagen i bruk. Internräntan beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Räntesatsen för 2017 uppgår till 1,75 procent. Regionen använder sig av Sveriges Kommuner och Landstings förslag på internräntesats. Licenskostnader för IT-applikationer redovisas från och med 2015 som immateriella anläggningstillgångar. Hyres- och leasingavtal RKR 13.2, Redovisning av hyres-/leasingavtal. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i balansräkningen. Ett finansiellt leasingavtal resulterar i både avskrivningar och räntekostnader som redovisas i resultaträkningen. Reglering sker i samband med årsbokslutet. Leasing av fordon ska ske via regionens avtal med Nordea och betraktas som finansiell leasing. All övrig leasing har klassificerats som operationell leasing, här ingår också externa lokalhyror. Regionens operationella leasingavtal redovisas som hyreskostnader i redovisningen. Region Halland har fram till och med 2015 betraktat all leasing som operationell. Från och med 2016 klassificeras leasing av fordon som hanteras via leasingavtalet med Nordea som finansiell leasing. Omsättningstillgångar förråd Värderingsprinciperna av omsättningstillgångarna påverkas av lagen då värdering ska ske till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Då leverantörerna till regionens förrådssystem inte har anpassat systemen fullt ut till lägsta värdets princip, har inte denna värdering kunnat ske fullt ut. Beloppsmässigt påverkas inte resultatet i någon större omfattning, då prisökningen under de senaste åren varit låg. Finansiella tillgångar Regionen har en pensionsförvaltning som avses i kommunallagen 8:e kapitlet enligt tidigare beslut i fullmäktige. Denna kapitalförvaltning redovisas under omsättningstillgångar. Tillgångarna i förvaltningen värderas som en portfölj för att få en mer rättvisande bild av totalinnehavet. Skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) LÖF:s ägare har beslutat om att under 2015 tillskjuta det extra kapital som behövs enligt det nya Solvens II regelverket. Både inbetalning av nytt garantikapital och lösen av reverser har skett under 2015. Arbetsgivaravgifter för år 2017 Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisning. Procentsatsen har uppgått till 44,50 % (44,00 % år 2016) och fördelas på: arbetsgivaravg enl lag (inkl allmän löneavg)31,42 avtalsförsäkringar 0,08 kollektivavtalad pension inkl löneskatt 13,00 Summa arbetsgivaravgifter (%) 44,50 Nivån på Region Hallands personalomkostnadspålägg är i enlighet med förslaget från Sveriges Kommuner och Landsting. Finansiella instrument Region Halland har tecknat ett avtal om en ränteswap med SE-banken, där en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Regionen har därefter tecknat ett avtal med regionens helägda dotterbolag Hallandstrafiken AB om en ränteswap med motsvarande villkor. Denna hantering redovisas inte över balansräkningen 63 250(460)
och summan av ränteflödena tar ut varandra och påverkar inte Region Hallands resultat. Syftet med ränteswapen är att eliminera ränterisken hos Hallandstrafiken AB. Upplysning om verkliga värden (bokslutsvärden): Region Halland har tecknat en ränteswap om nominellt 179 148 134 kronor (återstår 156,6 mnkr, bokslutsvärde) och med en löptid till och med december 2034, med SE-banken och en motsvarande med Hallandstrafiken AB. Inga räntekostnader redovisas över resultaträkningen, men swapen hade den 31 december ett verkligt värde på -16,7 mnkr. Aktieägartillskott Hallandstrafiken Aktieägartillskotten till Hallandstrafiken AB betraktas som en tillgång i regionens balansräkning. En årlig värdering görs i förhållande till Hallandstrafiken AB:s egna kapital. Beloppet motsvarar det ursprungliga tillskottet. Statsbidrag flyktingar Region Halland har erhållit 42,7 mnkr avseende ett tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar. Enligt RKR:s ställningstagande ska minst en trettondel redovisas på år 2015 och resterande tolv trettondelar på 2016. Region Halland gör avsteg från RKR:s yttrande och matchar intäkterna mot de kostnader som regionen anser det riktade, ej specificerade, statsbidraget ska täcka. Avgränsning för uppföljningsrapporten Resultatet i uppföljningsrapporten efter åtta månader omfattar all verksamhet för de nämnder och förvaltningar som ingår i Region Halland. Region Hallands två helägda dotterbolag ingår inte i uppföljningsrapporten, men en kort redogörelse lämnas i avsnittet driftredovisning under Regionstyrelsens Regiongemensamma kostnader och finansiering. Region Hallands uppbyggnad visas i separat organisationsschema. Ordlista Anläggningstillgångar Avskrivning Avsättning Avvikelse mot budget (avvik) Balanskrav Balansräkning DRG-ersättning Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier. Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner. + = överskott, - = underskott Regionens intäkter ska överstiga regionens kostnader. Visar den ekonomiska ställningen vid årets slut, uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. Årets resultat i resultaträkningen kan utläsas i balansräkningen under eget kapital. Ersättning till vårdproducent för utförd vård enligt olika prissatta diagnosgrupper. 64 251(460)
Driftbudget/driftredovisning Eget kapital Extraordinära kostnader/intäkter Finansnetto Internränta Investeringsbudget/ redovisning Kapitalkostnad Kassaflödesanalys Kortfristiga fordringar och skulder Likvida medel Likviditet Nettokostnader Omsättningstillgång Periodisering Resultaträkning Sammanställd redovisning Soliditet Utdebitering Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten. Skillnaden mellan totala tillgångar och avsättningar/skulder enligt balansräkningen. Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: 1. Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet 2. Inte inträffar ofta eller regelbundet 3. Uppgår till väsentligt belopp. Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av Sveriges Kommuner och Landstings förslag på internräntesats. Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar t ex fastigheter, utrustning. Se även under redovisningsprinciper. Benämning för internränta och avskrivning. Innehåller uppgifter om betalningsflödet från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten och mynnar ut i förändring av likvida medel. Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar. Betalningsförmåga på kort sikt. Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag. Tillgångar som innehas kortare tid. Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas. Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period, till exempel räkenskapsår. Skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna utmynnar i årets resultat, vilket sedan kan utläsas i balansräkningen som årets förändring av eget kapital. Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka Region Halland har ett betydande inflytande. Andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Utveckling av långsiktig finansiell styrka. Hög soliditet ger större finansiellt handlingsutrymme. I dagligt tal regionskatt. Anges i kronor och ören per skattekrona, det vill säga beskattningsbar hundralapp. 65 252(460)
Bilagor Bilaga 1. Mål, indikatorer och målnivåer i hälso- och sjukvårdsstrategin Regionfullmäktige beslutade i november 2016 om en Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017 2025, med det övergripande målet En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Till målet kopplas fem delmål med indikatorer för uppföljning (se tabell nedan). De indikatorer som används anger riktning som reflekterar hög eller låg kvalitet eller effektivitet, så att det blir möjligt att använda indikatorerna som styrverktyg. Indikatorer ger dock aldrig en absolut sanning eller en fullständig bild och inte heller någon förklaring till varför något inträffat. Indikatorer ger just en indikation på faktiska förhållanden. Indikatorerna är långsiktiga och har valts utifrån Socialstyrelsens kriterier som fastställer att en indikator utöver att ange riktning ska vara relevant, valid, vedertagen, påverkbar och mätbar, samt utifrån vissa principer, t.ex. att de om möjligt ska vara nationellt jämförbara. Indikatorerna syftar till att mäta i vilken utsträckning vi är på väg mot delmålen och om det vi gör är tillräckligt för att uppnå målet. För varje mål finns tre så kallade målnivåer definierade ( utgångsläge, på väg mot målet samt på målet se tabell nedan). Den högsta målnivån, på målet, ska nås senast år 2025. En förutsättning för att nå målen fram till 2025 är att de politiskt beslutade prioriteringarna i hälso- och sjukvårdsstrategin och aktiviteterna i den regiongemensamma verksamhetsplanen genomförs. Samtliga indikatorer, dvs. även de som inte ingår i något särskilt insatsområde, följs upp varje år i samband med årsredovisningen, och då fastställs hur Region Halland ligger till i förhållande till de uppsatta målen. Generellt kan sägas att flertalet indikatorer är trögrörliga och främst av intresse att följa över lång tid. Endast ett mindre antal av indikatorerna rapporteras in oftare än årsvis och ofta sker även en tidsmässig eftersläpning i rapporteringen från olika register in till Vården i siffror. En mer omfattande rapportering och analys blir därför möjlig först i samband med årsredovisningen. I nuläget befinner sig Halland därför fortfarande på utgångsläge för samtliga delmål. 66 253(460)
En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Delmål Indikator Målnivå Status Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Nationella indikatorer för hälso- och sjukvårdsdata indexberäkningar från Vården i siffror På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet Strukturella variabler för sammanhållen vård 7 På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80 % och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät > 90 %, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80 % samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Mått på förbättringsarbete (enkät medarb. + chefer) Mått på genomförande av verksamhetsplanering Tilläggsindikator 2017: Ohälsotalet På väg mot målet : Definieras under 2017, där första steget är att etablera utgångsvärden På målet : Definieras under 2017, där första steget är att etablera utgångsvärden Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap Användning av digitala tjänster hos invånare och profession På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80 %; 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa; 50 % medarbetare ska ha nyttjat digitala verktyg för behandling/kontakt På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90 %, andel positiva svar i båda dimensioner > 80 %; 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa; 80 % medarbetare ska ha nyttjat digitala verktyg för behandling/kontakt Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Tilläggsindikator 2017: Andel bemanningspersonal På väg mot målet : En tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas 7 Strukturella variabler för sammanhållen vård: andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar; antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare; antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per 1 000 invånare 65 år och äldre 67 254(460)
Bilaga 2. Särskilda insatsområden 2017 utifrån hälso- och sjukvårdsstrategin Hälso- och sjukvården i Halland följs upp på två nivåer, dels med hjälp av övergripande nedbrytbara indikatorer på delmålsnivå och dels med hjälp av uppföljningsvariabler på prioriteringsområdesnivå. För de delmål där Halland ännu inte når upp till de uppsatta målnivåerna har särskilda insatsområden för 2017 samt indikatorer för uppföljning av dessa identifierats (se tabell nedan). Delmål 1: Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Särskilt insatsområde 2017 8 Hjärtsjukdom Kärlkirurgi Delindikatorer Utgångs värde Mål värde Önskat värde Senast redovisade resultat Basbehandling vid hjärtsvikt 52,2 % 9 60 % Högt 53,0 % 10 Akut öppnande av kranskärl 87,1 % 85 % Högt 84,2 % 11 Akut öppnande av kranskärl inom rek. tid Extra blodförtunnande läkemedel vid hjärtinfarkt Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom RAAS-hämmande läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård Återförträngning av hjärtats kärl efter PCI Överlevnad vid hjärtstopp på sjukhus Överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus Död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben Operation inom 14 dagar vid förträngning av halspulsådern 55,0 % 75 % Högt 56,5 % 10 95,3 % 95 % Högt 94,4 % 10 13,4 % 12 11 % Lågt 13,4 % 11 85,4 % 90 % Högt 83,8 % 10 4,5 % 6,5 % Högt 5,0 % 13 3,6 % 2 % - Utgått 14 17,4 % 15 20 % Högt 17,4 % 14 8,5 % 14 10 % Högt 8,5 % 14 5,0 % 14 4 % Lågt 5,0 % 14 71,0 % 14 80 % Högt 71,0 % 14 8 Inom dessa områden placerar sig Halland i nedersta 1/3 i jämförelse med andra landsting/regioner i SKLs indexberäkning från Vården i siffror. 9 Källa: Vården i siffror, mätperiod 2013-2014. 10 Källa: Vården i siffror, mätperiod 2014-2015. 11 Källa: Vården i siffror, mätperiod 2017 kvartal 2, genomsnitt rullande 4 kvartal. 12 Källa: Vården i siffror, mätperiod 2012-2013. 13 Källa: Vården i siffror, mätperiod 2016. 14 Indikatorn har tagits bort ur Vården i siffror. 15 Källa: Vården i siffror, mätperiod 2015. 68 255(460)
Delmål 2: Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående 6Särskilt insatsområde 2017 16 Delindikatorer Primärvård: Emotionellt stöd Primärvård: Kontinuitet och koordinering Primärvård: Respekt och bemötande Andel som svarat positivt på frågan "Om du kände obehag beträffande din sjukdom/ditt hälsotillstånd eller din medicinering/ behandling bemöttes du med medkänsla och omsorg? Andel som svarat positivt på frågan "Anser du att personalen på hälso- /vårdcentralen samordnar dina kontakter med vården i den utsträckning du behöver? Andel som svarat positivt på frågan Om personalen pratade med varandra om dig, kände du dig delaktig i samtalet? Utgångsvärde Målvärde 78 % 85 % 78 % 79 % 83 % 79 % 79 % 85 % 79 % Resultat efter 8 månader 17 Särskilt insatsområde 2017 18 Delindikatorer Andel patienter 65 år och äldre som återinskrivs inom 30 dagar Andel patienter 65 år och äldre som återinskrivs inom 30 dagar Utgångsvärde Målvärde Resultat efter 8 månader 12,6 % 10,1% 19 10 % 9,8% 16 Inom dessa sammanvägda index från Nationell patientenkät har Halland under 80 % positiva svar. 17 Ingen ny Nationell patientenkät har genomförts sen senaste rapportering (utgångsvärde) 2016 18 För denna strukturella variabel för sammanhållen vård placerar sig Halland i nedersta 1/3 i jämförelse med andra landsting/regioner. 19 På Vården i Siffror har man nu ändrat de ursprungliga siffrorna för indikatorn återinskrivningar inom 30 dagar för personer 65 år och äldre med vissa sjukdomstillstånd Nytt värde för Region Halland 2014 är 10,1 procent (tidigare värde 12,6 procent) och för 2015 9,8 procent, vilket innebär att vi har förbättrat vår position i förhållande till andra landsting. Nuvarande värde indikerar att detta inte kommer att vara ett särskilt insatsområde inför 2018. 69 256(460)
Delmål 3: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Särskilt insatsområde 2017 Målvärde och fokusområden konkretiseras under 2017 Delindikatorer Mått på förbättringsarbete (enkät medarbetare + chefer) Uppföljning av regiongemensam verksamhetsplan (förvaltningsöverskridande aktiviteter) Utgångs värde Målvärde Definieras kring Konkretiseras årsskiftet inför 2018 2017-2018 efter efter resultat i genomförd medarbetarenkäten medarbetarenkät nov i nov 2017 2017 21 aktiviteter totalt 21 av 21 aktiviteter ska vara påbörjade 2017 Resultat efter 8 månader 15 aktiviteter har påbörjats Delmål 4: Möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Särskilt insatsområde 2017 20 Delindikatorer Primärvård: Andel som svarat positivt på frågan Delaktighet och "Diskuterade du och läkaren vad du själv involvering kan göra för att förbättra din hälsa?" Andel som svarat positivt på frågan "Fick du tillräckligt med information om: medicinering och eventuella Primärvård: Information och kunskap biverkningar?" Andel som svarat positivt på frågan "Fick du tillräckligt med information om: varningssignaler att vara uppmärksam på beträffande din sjukdom/ditt hälsotillstånd eller din medicinering/behandling?" Utgång svärde Målvärde 75 % 80 % 75 % 77 % 83 % 77 % 72 % 76 % 72 % Resultat efter 8 21 månader Särskilt insatsområde 2017 Delindikatorer Utgång svärde Målvärde Resultat efter 8 månader Digitala tjänster riktade till invånare Andel invånare med invånarkonto 48 % 55 % 54% Digitala tjänster riktade till invånare Andel recept som förnyats via e-tjänst *Kan inte presentera andel än då totala antalet recept inte gått att få ut från läkemedelsmodulen, håller på att utvecklas X* % (35 793 e- recept) 20 % ökning årligen, intill 80 % uppnått X % (33 786 e- recept) 20 Inom dessa sammanvägda index från Nationell patientenkät har Halland under 80 % positiva svar. 21 Ingen ny Nationell patientenkät har genomförts sen senaste rapportering (utgångsvärde) 2016 70 257(460)
Digitala tjänster riktade till invånare Andel genomförda vårdval via e-tjänst 38 % 50 % 52% Digitala tjänster riktade till invånare Digitala tjänster riktade till invånare Andel invånare som har tagit del av journalen har haft tillgång till journaler via nätet Cellprovtagning: Andel anslutna mottagningar, andel bokningar genomförda via webbtidboken 10 % 20 % 15% 70 % 80 % 77% Digitala tjänster riktade till medarbetare Andel medarbetare som har kommunicerat med invånare via 1177 Vårdguidens e-tjänster 1063 ärenden som vården initierat via 1177 till invånare 1700 (60 % ökning) 1241 ärenden som vården initierat via 1177 till invånare Delmål 5: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Särskilt insatsområde 2017 Budgetutfall för hela hälso- och sjukvården. Delindikatorer Målet kommer att bedömas utifrån ekonomisk redovisning av hälso- och sjukvården som helhet i delårsbokslut och årsbokslut, samt hur trenden ser ut över tid Utgångs värde Målvärde Resultat efter 8 månader Prognos helår -252 mnkr 71 258(460)
Region Hallands politiska organisation GEMENSAMMA NÄMNDER Patientnämnden Revisorer REGIONFULLMÄKTIGE Valberedningen Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel CENTRAL FÖRVALTNING (- - - = stödjer) Kommunberedningen Arbetsutskottet Hälso- och sjukvårdsutskottet Tillväxtutskottet REGIONSTYRELSEN Regionkontoret Planeringsberedning Dialogmöten FÖRVALTNINGAR DRIFTNÄMNDER (DN) LOKALA NÄMNDER BOLAG (- - - = delägt) Hallands sjukhus DN Hallands sjukhus Laholmsnämnden Hallandstrafiken AB Ambulans, diagnostik och hälsa DN Ambulans, diagnostik och hälsa Halmstadnämnden Teater Halland AB Närsjukvården Halland DN Närsjukvården Hyltenämnden Almi Företagspartner Halland AB Psykiatrin Halland DN Psykiatri Falkenbergsnämnden Stiftelser, bl a Stiftelsen Hallands länsmuséer Regionservice DN Regionservice Varbergsnämnden Kultur och skola DN Kultur och skola Kungsbackanämnden 259(460)
Redovisning av partistöd 2016 14 RS170243 260(460)
261(460) RS170243-2
262(460)
Svensson Inga-Britt RK STAB Från: REGION HALLAND officiell e-post Skickat: den 23 maj 2017 08:59 Till: Steen Rebecca RK STAB Ämne: VB: Redovisning Partistöd Bifogade filer: Partistöd Halland 2016.pdf RS170243 //ibs Inga-Britt Svensson Registrator Kansliavdelningen TFN: 035-17 98 02 E-POST: regionen@regionhalland.se BESÖKSADRESS: Södra vägen 9, 30238 Halmstad www.regionhalland.se Frà n: Stefan Jà gnert [mailto:stefan.jagnert@sd.se] Skickat: den 22 maj 2017 09:30 Till: REGION HALLAND officiell e-post à mne: Redovisning Partistà d Hej, Bifogar redovisning av partistödet för 2016 i pdf format från Sverigedemokraterna Halland. Med vänliga hälsningar, Stefan Jägnert V. Ordförande SD Halland T: 0735-139399 1 263(460)
264(460)
265(460)
266(460)
267(460)
268(460)
269(460)
270(460)
271(460)
272(460)
273(460)
274(460)
275(460)
276(460)
277(460)
278(460)
279(460)
280(460)
281(460)
282(460)
283(460)
284(460)
Valkretsindelning 15 RS160384 285(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-10-04 RS160384 Regionkontoret Styrning och stöd Staffan Johansson Kanslichef Regionstyrelsen Valkretsindelning Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå Regionfullmäktige besluta att dela in Region Halland (landstinget) i fyra valkretsar. Den nya indelningen ska gälla vid valet 2018 första gången förklara paragrafen för omedelbart justerad. Sammanfattning För val till regionfullmäktige (landstingsfullmäktige) ska det finnas geografiskt avgränsade valkretsar i vilket val sker till landstingsfullmäktige. Detta regleras i Vallagen och 2015 skedde en förändring vilket innebär att kravet på valkretsindelning på regional nivå har tagits bort. Enligt de nya reglerna så är regionen/landstinget en enda valkrets om inte regionfullmäktige beslutar något annat. Om det ska ske en valkretsindelning behöver ett beslut fattas senast den 31 oktober 2017. Inför detta beslut ska kommunerna ha getts möjlighet att yttra sig och beslutet fastställs därefter av länsstyrelsen. I förarbetena till lagen uttrycks också klart att regionen (landstinget) inte behöver motivera ett eventuellt ställningstagande till indelning i flera valkretsar. Bakgrund Valkretsindelning Region Halland har sedan lång tid varit indelad i fyra valkretsar Halmstad-Laholm, Falkenberg-Hylte, Varberg och Kungsbacka, med sammanlagt 71 ledamöter. 63 av mandaten är fasta mandat och resterande utjämningsmandat. Valsimuleringar har gjorts och visar på att om valresultatet 2014 används även på 2018 års val så skulle inte någon förändrad valkretsindelning påverka den slutliga mandatfördelningen. Valsimuleringen har gjorts utifrån 4 valkretsar, 2 valkretsar 1 och 1 Valkretsindelning som har använts är Södra (Halmstad-Laholm samt Falkenberg-Hylte) samt Norr (Varberg och Kungsbacka) 286(460)
Sida 2 av 2 1 valkrets. En simulering har gjorts vad gäller antalet ersättare om en valkrets skulle väljas och den indikerar att antalet ersättare skulle bli något färre än idag om en valkrets väljs. 2 Politiska organisationskommitténs rekommendation Den politiska organisationskommittén har inte kunnat ena sig om en gemensam rekommendation. Två partier Socialdemokraterna och Moderaterna förordar en indelning i fyra valkretsar, dvs. enligt nuvarande ordning. Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna förordar en valkrets. Ett parti, Vänsterpartiet, har inte ännu tagit ställning. Beslutsgång Inriktningen är att Regionfullmäktige den 24 oktober 2017 ska kunna fatta beslut om man väljer att besluta om flera valkretsar. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i juni att ge kommunerna möjlighet att yttra sig. Kommunernas svar är inte entydigt. Laholms kommun, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Hylte kommun, förordar nuvarande indelning med fyra valkretsar. Falkenbergs kommun förordar en valkrets för hela Region Halland. Regionkontoret Catarina Dahlöf regiondirektör Nina Mårtensson Administrativ direktör Beslutet ska skickas till Länsstyrelsen i Hallands län 2 För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. 287(460)
~ LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-08-15 Sid 24 152 Dnr 2017-000302 Svar på remiss om valkretsindelning till fullmäktige i Region Halland Kommunstyrelsens beslut Laholms kommun föreslår att vid val tilllandstingsfullmäktige i Halland ska fyra valkretsar tillämpats; Halmstad-Laholm, Falken-berg Hylte, Varberg och Kungsbacka. Ärendebeskrivning Region Halland har till Laholms kommun remitterat frågan om valkretsindelning för val tilllandstingsfullmäktige i Halland. Föregående val tilllandstingsfullmäktige i Halland har varit indelning i fyra valkretsar tillämpats; Halmstad-Laholm, Falkenberg-Hylte, Varberg och Kungs backa, med sammanlagt 71 mandat varav 63 fasta mandat och resterande utjämningsmandat. Region Halland har gjort simuleringar utifrån 2014 års valresultatet och konstaterar att en förändrad valkretsindelning inte påverkar mandatfördelningen, vilket visar att systemet med utjämningsmandat fungerar. Valsimuleringen har gjorts utifrån fyra valkretsar, två valkretsar och en valkrets. Antalet ersättare skulle bli något fårre vid tillämpning av en valkrets. Region Halland har i sin remiss inte förordat något av förslagen som simulerats. Beslutsunderlag Ledningsutskottets protokoll den 8 augusti 2017 154. Remiss från Region Halland den 5 juli 2017. Kanslienhetens tjänsteskrivelse den 27 juli 2017. Förslag till beslut på sammanträdet Elisabet Babic (M) med instämmande av Kjell Henriksson (S): Bifall tillledningsutskottets förslag. Erling Cronqvist (C): Vid val tilllandstingsfullmäktige i Halland ska en valkrets tillämpats. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och flnner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Elisabet Babics (M) förslag. Beslutet skickas till: Region Halland Ordforandes signatur: _C(~'<- Justerandes signatur:-"/~"~-"='?: _ 288(460)
TJÄNSTESKRIVELSE 2017-07-27 DNR: 2017-000302 Kommunstyrelsen Remiss av förslag till valkretsindelning till fullmäktige i Region Halland Förslag till beslut Ärendebeskrivning Region Halland har till Laholms kommun remitterat frågan om valkretsindelning för val till landstingsfullmäktige i Halland. Föregående val till landstingsfullmäktige i Halland har varit indelning i fyra valkretsar tillämpats; Halmstad-Laholm, Falkenberg-Hylte, Varberg och Kungsbacka, med sammanlagt 71 mandat varav 63 fasta mandat och resterande utjämningsmandat. Region Halland har gjort simuleringar utifrån 2014 års valresultatet och konstaterar att en förändrad valkretsindelning inte påverkar mandatfördelningen, vilket visar att systemet med utjämningsmandat fungerar. Valsimuleringen har gjorts utifrån fyra valkretsar, två valkretsar och en valkrets. Antalet ersättare skulle bli något färre vid tillämpning av en valkrets. Region Halland har i sin remiss inte förordat något av förslagen som simulerats. Genom att dela in länet i valkretsar uppstår en direkt koppling mellan valkretsens ledamöter och väljarna i valkretsen. Den valda ledamoten behöver dock inte vara bosatt i valkretsen. En kandidat kan ställa upp i flera valkretsar men kan bara bli invald för den valkrets där kandidatens personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för partiet. Sedan 1997 har väljare i Sverige kunnat personrösta genom att kryssa en kandidat eller genom att skriva till ett namn för partier som inte anmält sina kandidater. För att en kandidat ska bli personvald ska kandidaten få minst fem procent av det antal röster som partiet fått i valkretsen, dock minst 100 röster vid val till landstingsfullmäktige: 100 röster (vallag 14 kap. 13). Möjligheten att bli personval minskar därmed om färre valkretsar tillämpas. I nedanstående tabell redovisas hur många röster som krävdes för att bli personvald vid 2014 års val för de partier som är representerade i riksdagen. Vidare redovisas hur många röster de skulle krävts för att bli personvald vid 2014 års val om endast en valkrets hade tillämpats. Laholms kommun, kommunstyrelsen Postadress: 312 80 Laholm. Besöksadress: Humlegången 6 Växel: 0430-150 00. www.laholm.se 289(460)
2(2) Parti Antal röster totalt 2014 Antal röster som krävs för personval En valkrets i hela länet Halmstad- Laholm Falkenberg- Hylte Varberg Kungsbacka Moderaterna 52 330 2 617 899 318 468 933 Centerpartiet 20 092 1 005 339 236 220 212 Folkpartiet 13 183 660 204 100 115 258 Kristdemokraterna 8 760 438 154 100 100 137 Socialdemokraterna 61 499 3 075 1 334 602 682 459 Vänsterpartiet 9 264 464 197 100 105 100 Miljöpartiet 12 137 607 238 100 115 173 Sverigedemokraterna 18 983 950 370 176 176 229 Vid indelning i endast en valkrets skulle det ha krävts från dubbelt så många till tre gånger så många personröster vid 2014 års val för att en kandidat från Laholm skulle ha blivit personvald. Kanslienheten överlåter till kommunstyrelsen att bedöm om ovanstående förhållande väger tyngre än den administrativa förenkling som en indelning i färre valkretsar innebär. Framförallt underlättar en indelning i färre valkretsar för länsstyrelsen vid rösträkningen, fördelningen av mandat och när ledamöter ska utses. Beslutsunderlag Remiss från Region Halland den 5 juli 2017. Kanslienhetens tjänsteskrivelse den 27 juli 2017. Beslutet skickas till: Region Halland Jonas Påhlsson Kommunsekreterare 290(460)
Daniels Per-Erik RK STAB Från: Kommunstyrelsen <kommunstyrelsen@laholm.se> Skickat: den 16 augusti 2017 08:24 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: Svar på remiss om valkretsindelning till fullmäktige i Region Halland Bifogade filer: KS 152 Svar på remiss om valkretsindelning.pdf Hej! Bifogar Lahoms kommuns svar på remiss om valkretsindelning till fullmäktige i Region Halland. mvh Jonas Påhlsson Kommunsekreterare Laholms kommun Kommunstyrelsen Postadress: 312 80 Laholm Besöksadress: Humlegången 6 Växel: 0430-150 00 Fax: 0430-153 06 www.laholm.se kommunstyrelsen@laholm.se 1 291(460)
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2017-08-15 195 Remissvar Yttrande över valkretsindelning i Region Halland. KS 2017-332 Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1 Uttrycka att Region Halland ska utgöra en valkrets. Beslutsunderlag Beslutsförslag 2017-08-07 Valnämnden 2017-06-20, 6 Yttrande över valkretsindelning, Region Halland, 2017-06-13 Sammanfattning av ärendet På grund av ändring i vallagen (2005:837) är regionen (landstinget) en valkrets om landstingsfullmäktige inte beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Regionen har sedan lång tid tillbaka varit indelade i fyra valkretsar (Halmstad-Laholm, Falkenberg-Hylte, Varberg och Kungsbacka). På regionsnivå förordar Moderaterna och Socialdemokraterna den nuvarande ordningen med fyra valkretsar medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna förordar en valkrets. Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning i frågan. Värt att notera kan även vara att partispärren i landstingsvalen är tre procent oavsett om landstinget är uppdelat i valkretsar eller ej. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Ur Falkenbergs kommuns perspektiv är det viktiga att säkerställa att det finns en tydlig politisk representation av förtroendevalda boende i Falkenbergs kommun på samma sätt som Halland är representerade av förtroendevalda i riksdagen för att bevaka halländska intressen som sträcker sig över blockgränserna. Detta kan antingen göras på frivillig basis genom partiernas nomineringar av kandidater eller genom att valkretsindelning. Det får dock anses vara av största vikt att även de kommuner som inte har sjukhus i sin kommun har en tydlig representation i regionen för att säkerställa att kommunens invånares intressen bevakas inom närsjukvården, kollektivtrafiken och övriga regionala frågor. Enda sättet att säkerställa att så förblir är att förorda att regionen även Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kontaktcenter@falkenberg.se www.kommun.falkenberg.se 292(460)
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2017-08-15 fortsättningsvis ska vara indelad i valkretsar, varför det föreslås att Region Halland även fortsättningsvis ska vara indelad i fyra valkretsar. Ur reglementessynpunkt ska denna typ av beslut fattas på kommunstyrelsens nivå men det går att argumentera för att det är ett ärende av principiell betydelse och därmed ska beslutas av kommunfullmäktige. Yrkande Per Svensson (S) yrkar, med instämmande av Ninnie Gustavsson (M), bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag och att remissvaret således ska beslutas av kommunfullmäktige. Stig Agnåker (C) yrkar, men instämmande av Tore Holmefalk (C), Jan Berge (MP) och Anders Jansson (SD), att Falkenbergs kommun ska uttrycka att Region Halland ska utgöra en valkrets, samt att remissvaret ska beslutas av kommunstyrelsen. Votering Votering begärs och verkställs. Ja-röst för Stig Agnåkers (C) yrkande. Nej-röst för kommunstyrelseförvaltningens förslag. Ledamot JA NEJ Avstår Per Svensson (S) X Ninnie Gustavsson (M) X Dahn Persson (S) X Tore Holmefalk (C) X Per-Gunnar Andersson (S) X Stig Agnåker (C) X Anders Jansson (SD) X Saw Kian Ooi (C) X Rebecka Kristensson (S) X Susan Pettersson (KD) X Kristina Hallberg (V) X Jan Berge (MP) X Mari-Louise Wernersson (C) X Med ett utfall om sju ja-röster mot sex nej-röster beslutar kommunstyrelsen i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag. Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kontaktcenter@falkenberg.se www.kommun.falkenberg.se 293(460)
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2017-08-15 Reservation Per Svensson (S), Dahn Persson (S), Per-Gunnar Andersson (S), Rebecka Kristensson (S), Kristina Hallberg (V) och Ninnie Gustavsson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Per Svenssons (S) med fleras yrkande. Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat 2017-08-16 och anslaget 2017-08-17. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Region Halland Valnämnden Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kontaktcenter@falkenberg.se www.kommun.falkenberg.se 294(460)
Daniels Per-Erik RK STAB Från: Johan Ahlberg <Johan.Ahlberg@falkenberg.se> Skickat: den 16 augusti 2017 11:56 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: Yttrande på remiss Bifogade filer: UKS 170815 195.pdf Hej, Här kommer Falkenbergs kommuns svar på remiss om valkretsindelning, dnr RS160384. Vänliga hälsningar, Johan Ahlberg Utredningssekreterare Kommunstyrelseförvaltningen 0346 88 56 47 johan.ahlberg@falkenberg.se Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg 1 295(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-06-20 Diarienummer KS/2017:352 Remissvar Yttrande över valkretsindelning i Region Halland. Beslut - förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förordar den nuvarande ordningen med fyra valkretsar och översänder tjänsteskrivelse, daterad 2017-06-20, som sitt remissvar till Region Halland Sammanfattning På grund av ändring i vallagen (2005:837) är regionen (landstinget) en valkrets om landstingsfullmäktige inte beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Regionen har sedan lång tid tillbaka varit indelade i fyra stycken valkretsar (Halmstad-Laholm, Falkenberg-Hylte, Varberg och Kungsbacka). På regionnivå förordar Moderaterna och Socialdemokraterna den nuvarande ordningen med fyra valkretsar. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna förordar en valkrets. Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning i frågan. Värt att notera kan även vara att partispärren i landstingsvalen är tre procent oavsett om landstinget är uppdelat i valkretsar eller ej. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-06-20 Yttrande över valkretsindelning, Region Halland, 2017-06-13 Beslut om remittering rörande yttrande över valkretsindelning, Region Halland, 2017-06-07 93 Remittering rörande yttrande över valkretsindelning, tjänsteskrivelse från Region Halland, 2017-05-15 Beslutet skickas till Region Halland Kommunstyrelsen Kristina Gudmundson Kommunsekreterare Kommunledningskontoret Kristina Gudmundson 0300-83 44 99 kristina.gudmundson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 296(460)
KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-08-22 185 Svar på remiss från Region Halland om valkretsindelning KS/2017:352 1.1.7 Beslut Kommunstyrelsen förordar den nuvarande ordningen med fyra valkretsar och översänder tjänsteskrivelse, daterad 2017-06-20, som sitt remissvar till Region Halland. Reservation Ulrika Landergren (L), Fredrik Hansson (C), Kristina Karlsson (C) och Emma Vildstrand (MP) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut till förmån för Ulrika Landergrens (L) m.fl. yrkande om Region Halland ska utgöra en valkrets. Sammanfattning På grund av ändring i vallagen (2005:837) är regionen (landstinget) en valkrets om landstingsfullmäktige inte beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. Regionen har sedan lång tid tillbaka varit indelade i fyra stycken valkretsar (Halmstad-Laholm, Falkenberg-Hylte, Varberg och Kungsbacka). Inom Region Hallands politiska organisationskommitté förordar Moderaterna och Socialdemokraterna den nuvarande ordningen med fyra valkretsar. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna förordar en valkrets. Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning i frågan. Värt att notera kan även vara att partispärren i landstingsvalen är tre procent oavsett om landstinget är uppdelat i valkretsar eller ej. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2017-08-15, 238 Tjänsteskrivelse, 2017-06-20 Yttrande över valkretsindelning, Region Halland, 2017-06-13 Expedierat/bestyrkt 297(460)
KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-08-22 Beslut om remittering rörande yttrande över valkretsindelning, Region Halland, 2017-06-07 93 Remittering rörande yttrande över valkretsindelning, tjänsteskrivelse från Region Halland, 2017-05-15 Yrkanden Ulrika Landergren (L) yrkar att Region Halland ska utgöra en valkrets. Fredrik Hansson (C) och Emma Vildstrand (MP) yrkar bifall till Ulrika Landergrens (L) yrkande. Lisa Andersson (M), Eva Borg (S) och Roger Larsson (KB) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till Region Halland Expedierat/bestyrkt 298(460)
Svensson Inga-Britt RK STAB Från: Jenni Hermansson <jenni.hermansson@kungsbacka.se> Skickat: den 5 september 2017 16:43 Till: REGION HALLAND officiell e-post Ämne: Yttrande från Kungsbacka kommun gällande valkretsindelning Bifogade filer: KS 185 Svar på remiss från Region Halland om valkretsindelning.rtf; Remissvar Yttrande över valkretsindelning i Region Halland..rtf Hej, Översänder yttrande från Kungsbacka kommun avseende valkretsindelning, ert diarienummer RS160384. Hälsningar Jenni Hermansson Kommunsekreterare Kungsbacka kommun Kommunledningskontoret 0300 83 42 33 jenni.hermansson@kungsbacka.se www.kungsbacka.se www.facebook.com/kungsbackakommun Värna om miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet? Bifogad handling(ar) från KS/2017:352 1 299(460)
300(460)
301(460)
302(460)
303(460)
304(460)
305(460)
306(460) RS160384-8
307(460)
Svensson Inga-Britt RK STAB Från: Marcus Andersson <marcus.andersson@varberg.se> Skickat: den 20 september 2017 22:14 Till: REGION HALLAND officiell e-post Kopia: Johansson Staffan C RK STAB Ämne: Svar på remiss - Yttrande över valkretsindelning Region Halland, RS160384 Bifogade filer: 20170920115114862.pdf > Hej! > Enligt överenskommelse med Staffan Johansson översänds härmed en förhandskopia av beslutet i kommunfullmäktige i Varberg. > > Hälsningar > > Marcus Andersson > Kommunsekreterare > Kommunkansliet > > Varbergs kommun > Kommunstyrelsens förvaltning > 432 80 Varberg > > Direkttelefon: 0340 69 71 94, > Mobiltelefoni: 070 291 71 02 > E post: marcus.andersson@varberg.se > www.varberg.se > > 1 308(460)
Årsredovisning 2016 för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden 16 RS170525 309(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-08-29 RS170525 Regionkontoret Styrning och stöd Rebecca Steen Jurist Regionstyrelsen Årsredovisning 2016 Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att - bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. Sammanfattning Styrelsen för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden, har överlämnat årsredovisning 2016 för stiftelsen. Revisorerna har granskat årsredovisningen och styrelsens förvaltning. I revisionsberättelsen framgår att revisorerna anser att årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning. Enligt revisorernas uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Enligt stiftelsens stadgar är Region Halland en av tre huvudmän. Ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning prövas, enligt 8 i stadgarna, av huvudmännen. Regionfullmäktige har därmed att besluta om att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Med anledning av revisorernas uttalande föreslås att styrelsen beviljas ansvarsfrihet. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Nina Mårtensson Administrativ direktör 310(460)
[Skriv text] Bilaga: Årsredovisning 2016 Beslutet ska skickas till Styrelsen för Västkuststiftelsen, Stiftelsen för västsvenska fritidsområden 311(460)
312(460)
313(460)
314(460)
315(460)
316(460)
317(460)
318(460)
319(460)
320(460)
321(460)
322(460)
323(460)
324(460)
325(460)
326(460)
327(460)
328(460)
329(460)
330(460)
331(460)
332(460)
333(460)
334(460)
335(460)
336(460)
337(460)
338(460)
339(460)
340(460)
341(460)
342(460)
343(460)
344(460)
345(460)
346(460)
347(460)
348(460)
349(460)
350(460)
351(460)
352(460)
Årsredovisning 2016 för Samordningsförbundet i Halland 17 RS160111 353(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-04-19 RS160111 Regionkontoret Pernilla Isaksson Social hållbarhetstrateg Regionstyrelsen Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet i Halland för verksamhetsåret 2016 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår Regionfullmäktige besluta att styrelsen för Samordningsförbundet i Halland beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. Sammanfattning Regionfullmäktige ska enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) behandla frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbund. Årsredovisning för år 2016 för Samordningsförbundet i Halland har inkommit. Bilaga Årsredovisning 2016 Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Beslutet ska skickas till Regionfullmäktige Samordningsförbundet i Halland 354(460)
355(460)
356(460)
357(460)
358(460)
359(460)
360(460)
361(460)
362(460)
363(460)
364(460)
365(460)
366(460)
367(460)
368(460)
369(460)
370(460)
371(460)
372(460)
373(460)
374(460)
375(460)
376(460)
377(460)
378(460)
379(460)
380(460)
381(460)
Ä garsamra d inom Samordningsfo rbundet i Halland, Heberg 170406 Parternas representanter Elinor Johansson, Försäkringskassan Johnny Öhman, Arbetsförmedlingen Ulrika Jörgensen, Region Halland Per Svensson, Falkenbergs kommun Fatma Hergül, Halmstad kommun Göran Edberg, Hylte kommun Fredrik Hansson, Kungsbacka kommun Elisabeth Babic, Laholms kommun Jana Nilsson, Varbergs kommun Övriga närvarande: Jenny Axelsson, Halmstad kommun Rie Boulund, Falkenbergs kommun Erland Linjer, Varbergs kommun Thomas Fager, Arbetsförmedlingen Samuel Grahn, Samordningsförbundet i Halland Fredrik Tågsjö, Samordningsförbundet i Halland Föredragningslista ägarsamråd 2017 1. Vice ordförande Jenny Axelsson hälsar välkommen 2. Årsredovisning 2016 och revisorernas synpunkter Förbundschefen informerar om Årsredovisningen för 2016 samt att revisorerna ansåg att årsredovisningen i allt väsentligt är uppställd i enlighet med kommunal redovisningslag och bedöms som rättvisande. Årsredovisning och revisonsberättelse skickas till parternas officiella mail med uppmaning att fatta beslut kring styrelsens ansvarsfrihet i fullmäktige och ledningsgrupper 382(460)
3. Resultat av förbundets verksamhet under 2016 Förbundschefen och verksamhetsutvecklare informerade om förbundets verksamhet, innehåll, inriktning och resultat samt ekonomiska utfallet. 4. Dialog om förväntningar från ägarna Uppföljningen av verksamheten är viktig, där styrdokument och rapporter har tydliggjort samordningsförbundets verksamhet och resultat. Intresse från ägarna att Samordningsförbundet arbetar vidare med området upphandling med sociala kriterier och digitalisering för att underlätta övergång till arbete. Det behövs individuellt stöd till personer i Arbetsintegrerande Sociala Företag(ASF) Samordningsförbundet ska vara en utvecklingsplattform och våga testa nya metoder och idéer. Överväga hur stor del av verksamhet som läggs på individuella/strukturella insatser. Målgrupper att fokusera på är unga med aktivitetsersättning, långtidssjukskrivna/långtidsarbetslösa med psykisk ohälsa och nyanlända med behov av sammanhållen rehabilitering. 5. Medlemsavgifter för verksamhetsåret 2018 Ägarsamrådet enades om följande maxnivå av medlemsavgifterna 2018: Staten Region Halland Kungsbacka kommun Varbergs kommun Falkenbergs kommun Hylte kommun Halmstads kommun Laholms kommun TOTALT 9 321 000 kr 4 660 500 kr 1 117 440 kr 931 200 kr 559 260 kr 186 240 kr 1 491 360 kr 372 480 kr 18 642 000 kr 383(460)
6. Medlemsdialoger inför 2018 Sep 2017: Äskande till staten skickas in Nov 2017: Apr 2018: Medlemsdialoger med parterna - Året som gått - Inriktning och verksamhet framåt - Utfall av äskande Ägarsamråd För Samordningsförbundet i Halland Fredrik Tågsjö 384(460)
Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 18 RS160723 385(460)
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2017-09-0712 RS160723 Regionkontoret Avdelning för kvalité Jeanette Törnqvist Hälso o sjukvårdsstrateg Regionstyrelsen Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att anta förslaget till Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 Sammanfattning Region Halland har beretts möjlighet att inkomma med en redovisning av handlingsplanen för införandet av standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan staten och SKL gällande kortare väntetider i cancervården 2017. Bakgrund Regeringen och SKL enades om en överenskommelse 2015 om en fyraårig satsning under beteckningen Varje dag räknas. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma kortare väntetider och minska de regionala skillnaderna inom cancervården är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp (SVF). Nyckelområden för arbetet är införande av begreppet välgrundad misstanke, införande av en koordinatorsfunktion och införande av obokade tider Standardiserade vårdförlopp i Halland Region Halland beslutade i mars 2015 att delta i satsningen Varje dag räknas. Handlingsplaner och redovisningar för 2015 och för 2016 har inlämnats och därmed fick Region Halland tillgång till stimulansmedel. Handlingsplan för 2017 lämnades in i mars 2017 och Region Halland fick tillgång till stimulansmedel kopplade till handlingsplanen motsvarande 6,5 mkr. För närvarande är samtliga befintliga 28 förlopp startade i Region Halland varav tio startades under 2017. Det finns patienter inkluderade i samtliga förlopp. Se bifogad redovisning av handlingsplan 2017. 386(460)
Ekonomiska konsekvenser av beslutet Överenskommelsen mellan regeringen och SKL för 2017 omfattar 447 mkr, varav 407 mkr utgör stimulansmedel till landstingen. Under 2017 har Region Halland erhållit 6,5 mkr efter att handlingsplanen godkänts. Ytterligare 6,5 mkr kan emottas under hösten 2017 under förutsättning att redovisningen godkänns, vilken ska redovisas den 1 november 2017. Kravet för att få tillgång till stimulansmedlen är att patienter har startat och avslutat standardiserade vårdlopp inom 24 av de 28 implementerade förloppen. Fyra av förloppen är undantagna då få nya fall förväntas. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Bilaga: Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 Beslutet ska skickas till Avdelning för kvalité Jeanette Törnqvist, strateg 387(460)
Datum Diarienummer 2017-09-12 RS 160723 Socialdepartementet Redovisning av Region Hallands handlingsplan för införande av standardiserades vårdförlopp i cancervården 2017 Sammanfattning Beslut att ansvara för införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) i cancervården togs av Regionstyrelsen i Halland 2015-03-25. Regionen har tagit ansvar för implementering av de standardiserade vårdförloppen. Idag är 28 förlopp implementerade i Region Halland. Tio av dessa är implementerade under 2017. Parallellt med uppföljningen av de implementerade förloppen pågår arbete med att förbereda standardiserade vårdförlopp för kommande cancerdiagnoser inför 2018. En viktig framgångsfaktor har varit det engagemang som funnits i samtliga berörda verksamheter och i det regionala processarbetet med cancerprocesserna. 1. Uppföljning av införda vårdförlopp För närvarande finns 28 fastställda SVF. Av dessa infördes 18 SVF 2015 2016 och tio ska ha införts under 2017. 1.1 Införande av tio nya SVF under 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? Redovisa i nedanstående tabell 388(460)
Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF Analcancer 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 Akut lymfatisk 1 april 2017 1 april 2017 leukemi (ALL) 1 april 2017 Kronisk lymfatisk 1 april 2017 1 april 2017 leukemi (KLL) 1 april 2017 Livmoderhalscancer 1 april 2017 1 april 2017 (cervixcancer) 1 april 2017 Livmoderkroppscanc er (endometriecancer) 1 april 2017 1 april 2017 Njurcancer 1 april 27 1 april 2017 Peniscancer 1 april 2017 1 april 2017 Skelett- och 1 april 2017 1april 2017 mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer 1 april 2017 1 april 2017 Testikelcancer 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 1 april 2017 b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Handlingsplanen för införandet av de tio nya SVF-förloppen har följts med start den 1 april 2017. Denna gång i samordning, vg startdatum, med Region Skåne och Västra Götalandsregionen vilket har upplevts som positivt och underlättat i överföring och samverkan mellan landstingen. 1.2 Nuläge a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes 2015 2016 begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in (senast 15 mars 2017). Under 2017 har tio planerade SVF implementerats enligt handlingsplan. De flesta berörda klinikerna för dessa tio SVF har sedan tidigare infört ett eller flera SVF vilket innebar att de hade organiserat sig och tagit fram rutiner/arbetssätt för att arbeta med SVF. Enbart en ny klinik har fått skapa en 389(460)
organisation för SVF. Koordinatorerna har också hittat sin roll på ett bättre sätt i organisationen. I samband med att det nu är 28 SVF har trycket på mottagningstider ökat. En oro finns för att andra patientgrupper får vänta längre på behandling och uppföljning. Ett påbörjat arbete för att följa upp detta har påbörjats. I stort sett fungerar organisationen kring SVF bra men ledtider i vissa processer behöver förbättras. Med anledning av detta har utvecklingsarbete i processerna under 2017 fokuserat på flaskhalsar. Utredningsgången fungerar tillfredställande men bland de tio nya SVF som infördes har det framkommit stor oro avseende SVF tyreoideacancer. I primärvården har man svårt att ta ställning till svaren för cytologin och inom slutenvård, patologi och bilddiagnostik får man betydligt fler remisser för punktioner. Arbete för att omhänderta detta pågår. b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Organisationen för och arbetet med SVF har fortsatt utvecklats och blir mer och mer införlivad som ett ordinarie arbetssätt. Rutinerna har stabiliserat sig, kunskapen och medvetandet har ökat. Arbete med att omfördela och se över uppdragen för koordinatorerna och rutiner för bokningar och mottagningstider har påbörjats på några enheter inom specialistvården. Fortfarande finns problem med remissernas innehåll. Primärvården har svårt att hålla reda på hur de ska hantera så många olika SVF. En del förlopp omfattar misstanke om en relativt sällsynt förekommande cancerdiagnos och där med utredningsgång, vilket gör att allmänläkarna inte ser så många SVF-patienter inom vissa vårdförlopp. Därför har de regionala SVF som finns på Region Hallands extranät varit uppskattade guider. För allmänläkarna är SVF inte standardiserat och ibland utmanande men trots det är det stora flertalet positiva till SVF. Det har varit en utmaning med SVF AOS som till största delen ligger i primärvården. För Halland som inte har ett eget diagnostiskt center har det krävts samarbete med Region Skånes och Västra Götalandsregionens diagnostiska center. Avtal har gjort det möjligt att remittera Hallands patienter dit. Ett arbete med att etablera ett diagnostiskt spår i Halland pågår. c) Har landstinget sedan handlingsplanen lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning? 390(460)
Uppföljningen sker sedan tidigare med månadsrapporter utifrån KVÅ-kodning både till processledare och till förvaltnings- och verksamhetsledningar med hjälp av uppföljningsprogrammet Business Objects (BO). Förbättringar och utveckling sker kontinuerligt i rapporteringen. Bland annat har den referensgruppen som bildats tagit upp frågor och problem och framfört till ITavdelningen som utvecklar rapporter i BO för att stödja verksamheten. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Kvalitetssäkring sker genom att utdata månatligen går att följa i vårt uppföljningsprogram BO och koordinatorerna har uppdrag att månadsvis kontrollera i rapporterna att registreringen stämmer i samarbete med Regionkontoret i Region Halland. För att kvalitetssäkra KVÅ-kodning bildades förutom det nätverk som redan fanns, en referensgrupp med de mest vana koordinatorerna med uppgift att bland annat samarbetar med it-tekniker. Registreringsanvisningar för varje förlopp är utarbetade och standardjournaler skapas som stöd i arbetet med kodning. Region Halland deltar i det nationella nätverket för utdata. 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* SVF fram till och med datum för inlämnande av redovisningen (senast 1 november 2017)? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell: Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor SVF införda 2015 2016 AML Urinblåse- och urinvägscancer 391(460)
Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscanc er Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Gallblåsecance r Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer Lungcancer Lymfom Myelom Okänd primärtumör (CUP) Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscanc er SVF införda 2017 Analcancer** Akut lymfatisk leukemi (ALL)** Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalsca ncer (cervixcancer) 392(460)
Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer** Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcanc er Testikelcancer** ** SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF 2. Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Lärandeseminarier med processledarna och primärvården har genomförts för att skapa en samsyn kring de tio nya SVF gällande remissinnehåll, märkning av remisser mm, då det avgörande inflödet av remisser kommer från primärvården. Utöver lärandeseminarier riktat framför allt mot primärvården har informationsutbyte skett med ansvariga verksamhetschefer inom primärvården på så kallade dialogmöten. Samtliga vårdcentraler, både offentligt- och privat drivna har besökts ytterligare en gång för uppföljning och information. Utbildningsinsatser inom den specialiserade vården har genomförts. Dialog med ansvariga processledaren sker kontinuerligt både enskilt och på processledarmöte. 393(460)
Utbildningstillfälle har erbjudits till koordinatorer. Koordinatorsträffar anordnas för Region Hallands koordinator en gång per termin för kunskapsutbyte och för att dela med sig av erfarenheter. Registreringsanvisningar för kodning har tagits fram för att stötta koordinatorerna. b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVF-arbetet i sin helhet. Utvecklingsarbetet med fokus på cancerprocesserna har gjort införandet av SVF framgångsrikt. Processledare och processteam har fått ordinarie stöd i processarbetet. Även dialog med berörda verksamhetschefer gällande processer och SVF har genomförts. Regional koordinator med ansvar för SVF-implementering har varit en framgångsfaktor/ stöd genom hela implementeringsfasen. 2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017? Ny MR utrustning är installerad vilket ökar kapaciteten inom bilddiagnostik och satsning på PET-CT planeras. Patologen har infört NGS (Next Generation Sequencing) vilket effektiviserar den molekylära patologin. Ytterligare informations- och utbildningsinsatser är genomförda till primärvården. Insatserna har varit dels generella, dels specifikt inriktade efter uppkomna behov. Processledare i specialistvården har också fört dialoger med och informerat kollegor i primärvården för de SVF där det funnits oklarheter. För de tio nya SVF har befintliga koordinatorer använts, förutom för SVF Sarkom där ortopedkliniken inte tidigare haft något SVF. Stöd via regional koordinator till vårdförlopp som har extra behov. b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar. 394(460)
Inom SVF tyreoidea har det uppstått stor oro och diskussion både i primärvården och inom patologi och bilddiagnostik. En manual/lathund har tagits fram för att stötta allmänläkaren i sin bedömning och dialogmöten planeras under hösten där specialistvården, patologi, röntgenföreträdare ska träffa allmänläkarna. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Undanträngning enligt Socialstyrelsens definition är svår att identifiera. Dock skapas köer som främst gäller benigna tillstånd eller kontroller av patienter med kroniska sjukdomar, vilket skapar oro både hos profession och hos ledning. Dessa köer är svåra att härleda isolerat till SVF implementeringen. Kapacitetsbrister omhändertas med andra kapacitetshöjande åtgärder. Region Halland har strategiskt skapat vårdgarantiavtal inom områden med kapacitetsbrist för att säkerställa köfri vård. Genom att arbeta med processdata har tex verksamheten kirurgi börjat och titta på sina benigna processflöden för att om möjligt standardisera och skapa utrymme. Projekt tillsammans med Södra regionen för arbetsfördelning vg benigna processer har påbörjats 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? Patientföreträdare bjuds in till nätverksmöte för kontaktsjuksköterskor, koordinatorer och processledare. Patientföreträdare finns även med vid framtagande av handlingsplan och i rapporten för redovisning av införande av standardvårdförloppen. Patientföreträdare ska finnas med i processteamen. Under året infördes en artikel kring SVF i Region Hallands invånartidning där både patient och verksamhet intervjuades. Artikeln spreds även via social medier. 395(460)
3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Ur ett strategiskt perspektiv finns samma förhållningssätt till privata och offentligt drivna vårdgivare med avtal med Region Halland. Processledarna har kommunikation med de privata vårdgivarna som ingår i vissa processer, exempelvis inom gynekologi och hudsjukvård. Information har gått ut via Region Hallands extranät, kallelser går ut till dialogmöten samt att alla privata vårdcentraler med vårdavtal har fått besök av regional koordinator och projektledare på samma sätt som med de verksamheterna driva i egen regi. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Genom uppsökande verksamhet till alla vårdcentraler av Regional koordinator och strateg för SVF uppföljning. Genom informationen på extranätet, lärandesseminarier, dialogmöten, kollegium, besök på vårdcentralerna och utbildningsdagar för medicinska sekreterare. Efter önskemål från primärvårdsläkarna har sökmöjlighet via Alarmsymtom lagts in på extranätet. 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs?* Överrapportering av patient i SVF mellan landsting och region sker enligt den nationellt fastställda rutinen för patienter som lämnar Region Halland. Rapportering till den nationella databasen följer de nationella riktlinjerna för patienter som rapporteras från Halland. Regionala nätverk för exempelvis koordinator, tillgänglighet och 396(460)
cancersamordnare diskuterar återkommande rutinen för att skapa samsyn och lyfta eventuell problematik. Rutinen lyfts även i lokala nätverk för koordinatorer/kodningsansvariga sekreterare samt kontaktsjuksköterskor. Fortsatta diskussioner av rutinen krävs för att hålla implementeringsarbetet levande. Rutinen kommuniceras till koordinatorerna och medicinska sekreterare både på intranät och på de regionala koordinatorsträffar som genomförs en gång per termin. Regional koordinator följer upp och återkopplar registrering och utdata. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? För Hallands del kan vi inte i den nationella databas för uppföljning se att ledtider för patienter som startats i Halland och behandlas i Region Skåne eller Västragötalandsregionen är tillförlitliga. Kodningsfrågor vad gäller överföring av patienter tas upp i samverkan i de nätverk som finns med RCC i Västra Götaland och Skåne. Gällande Västra Götaland pågår arbetet med att överföra data i filer efter som de inte kan efterdatera patienter i sitt system för nationell rapportering. * http://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/varje-dagraknas/rapportering_svfpatienter_22jun16.pdf 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Region Halland använder i första hand eget uppföljnings system (BO) som är baserat på de nationella mätpunkterna, i exempelvis månadsrapporter till processledare och ledningen i de berörda förvaltningarna. Gällande ledtider har Region Halland svårt att använda de publikt presenterade ledtidsuppgifterna då det dels omfattar SVF processer med för få patienter, dels cancerdiagnoser där patienterna inte behandlas i Region Halland och därmed inte rapporteras av Region Halland. Vid dialoger med Region Hallands politiska ledning gällande antal startade patienter i SVF använder vi dock den nationella publika 397(460)
resultatrapporteringen. Fortfarande upplevs resultatredovisningen av publika ledtider som något osäker och svårtolkad. Ledtiderna kan också bli falskt positiva i de fall det inte går att redovisa olika ledtider var för sig som i t ex urinblåsecancer. 4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under 2017. Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under 2015 2016. Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes 2015 2016? PREM resultaten har kommunicerats till berörda verksamhetschefer och processledare. Svaren i de öppna frågorna har sammanställts och skickats ut till respektive processledare för användande i utvecklingsarbetet i processen. PREM resultatet används i samband med presentationer till politiken i Region Halland. b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? PREM-enkäten för de tio nya SVF som implementerats under 2017 genomförs under hösten 2017. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. Svarsfrekvensen har ökat under 2017 vilket är positivt. Den är fortfarande inte tillräckligt hög för att helt adekvata slutsatser kan dras men vissa generella analyser har kunnat användas vilket varit värdefullt i utvecklingsarbetet. Upplevelsen är att en del frågor inte är relevanta för SVF processen och kan till och med ge vilseledande tolkningar vid en ytlig läsning, t ex i de fall en snabb utredning visar ingen cancer vilket gör att en individuell vårdplan inte är aktuell. I Halland finns inte tillräckligt mycket data i flera mindre processer, i dessa kan man få viss ledning av de öppna svaren. d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av 398(460)
PREM-enkäten? En kort redovisning av resultaten för 2016 har lagts ut på Region Hallands intranät samt kommunicerats till förvaltningsledning och politik. En motsvarande redovisning kommer att göras för 2017 där även jämförelse kan göras. I den årliga redovisningen från processerna skall man redovisa hur man tillgodogjort och använt sig av PREM resultaten. 5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt? Region Halland har i stort positiva erfarenheter av tidigare implementeringsarbete och fortsätter på samma sätt. Erfarenheterna har gjort att något mer fokus har lagts på primärvården och i det generella arbetet med processerna samt mer dialog med linjechefer. En god framförhållning är av största vikt då utmaningar kan uppstår under arbetets gång som behöver omhändertas. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. Genom fortsatt uppföljning av ledtider som redovisas månadsvis, fortsatt uppföljning av andel patienter med ställd diagnos som varit i SVF samt hur märkningen av remisser efterlevs i primärvården. Fortsatt stöd i arbetet med de regionala cancerprocesserna och involvera förvaltningsledningar i en högre omfattning än idag för ett fortsatt hållbart arbetssätt. Arbetet med flaskhalsar för att förbättra ledtider kommer att fortsätta. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta 399(460)
även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Det pågår diskussioner och det har funnits önskemål att det nationellt skapas SVF för andra diagnoser än cancerdiagnoser. Region Halland har nu också startat regiongemensamma processer inom t ex stroke, astma/kol och hjärtsjukdomar där arbetet med cancerprocesserna har varit vägledande. Den politiska arena vägleder andra projekt i Region Halland att arbeta som med de SVF. 7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL. Av tilldelade 6,5 mkr har Region Halland använt eller kommer att använda 4,5 mkr till generellt utvecklingsarbete och inköp av utrustning med syfte att minska flaskhalsar i verksamheterna, utbildningsinsatser framför allt till endoskopister samt generella och riktade informationsinsatser. Övriga 2 mkr beräknas användas under hösten 2017 alternativt våren 2018 beroende på under hösten identifierade behov och flaskhalsar inom verksamheterna. 8. Inför överenskommelsen 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för 2018. Satsningen har sitt främsta syfte att korta ledtiden mellan välgrundadmisstanke och start av behandling samt att förbättra patienternas upplevelse av cancervården. PREM enkäten är ett sätt att följa upp det och är därför ett viktigt verktyg för att veta att satsningen uppfyller sitt syfte. I nuvarande form känns inte enkätens resultat riktigt relevant och det vore önskvärt att utvecklingsarbete sker för att uppföljningen ska bli så optimal som möjligt utifrån satsningens syfte. 400(460)
I den nationella statistiken har Region Halland uppmärksammat att vi har förhållandevis betydligt färre antal start av behandlingar i relation till totala antalet anmälda SVF (ca 25 % startar behandling i Region Halland) i jämförelse med övriga Landsting/Regioner. En evidensbaserad uppföljning nationellt av dessa skillnader vore av intresse. Och en vägledning om vilka kvalitetsindikatorer som kan hjälpa oss att förstå hur Region Halland kan fortsätta att följa upp och förbättra cancervården. Region Halland anser att hänsyn ska tas till andel patienter som fått cancerdiagnos och som anmälts till SVF när medel fördelas. Regionkontoret 2017-10-xx Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Ann-Sofi Isaksson Kvalitetschef 401(460)
Redovisning Handlingsplan införande av SVF 2017 Jeanette Törnqvist, Utvecklingsstrateg 2017-09-12 402(460)
Varje dag räknas Regeringen och SKL har via överenskommelse 2015 2018 genomföra en nationell satsning på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. Detta görs genom införande av standardiserade vårdförlopp. 403(460)
Standardiserade vårdförlopp 2015-2016 Infördes under 2015-2016 AML (Akut myeloisk leukemi) Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång Cancer utan känd primärtumör (CUP) Lungcancer Maligna lymfom Malignt melanom Myelom Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer Införda under 2017 Analcancer ALL (akut lymfatisk leukemi) KLL (kronisk lymfatisk leukemi) Livmoderhalscancer Livmoderkroppscancer Njurcancer Peniscancer Testikelcancer Sköldkörtelcancer Sarkom 404(460)
Antal avslutade patienter I dagsläget finns patienter redovisade i samtlig förlopp som startades under 2015-2017 405(460)
Redovisning Uppföljning av införda förlopp, tio nya, nuläge, antal patienter Utvecklingsarbete och utmaning, stöd och undanträngning Information och förankring, patienter, privata vårdgivare, PV, överföring av data Uppföljning, mätpunktioner, PREM 406(460)
Redovisning fortsättning Erfarenheter från 2017 Planering efter 2018 Ekonomi Inför överenskommelsen 2018 407(460)
PREM 408(460)