Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS?

Relevanta dokument
TILLBUDSRAPPORTERING

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Utveckla företaget med bättre säkerhetskultur

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Säkerhetskulturarbete i praktiken

Riskhantering i praktiken

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

SAM vid uthyrning av

Kränkande särbehandling

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljö och hälsa LKAB

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Företagshälsovården behövs för jobbet

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Bättre arbetsmiljö varje dag

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Flygplatschefsseminarium

Arbetsmiljöpolicy 2012

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013

Företag med friska medarbetare utmärks av mer utvecklat arbete avseende:

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsmiljöplan Kultur- och föreningsnämnden

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Koncernkontoret Koncernstab HR

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna årsrapporten.

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Så skapar vi. En säker arbetsplats

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Policy Arbetsmiljöpolicy

Delegering av arbetsmiljö 2016

Guide för en bättre arbetsmiljö

Frågor och svar kampanj OSA-kollen

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Rutin, Riskbedömning inför ändringar

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Systematiskt arbetsmiljöarbete

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Transkript:

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS? SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur. Ett material från Arbetsgrupp 11 Verktyg i säkerhetskulturarbetet http://www.ssg.se/produkter-och-tjanster/ssg-halsa-sakerhet-miljo/sakerhetskultur/

Bakgrund Detta material är framtaget av SSG Säkerhetskommitté - Arbetsgrupp 11 "Verktyg i Säkerhetskulturarbetet". Uppdragets syfte: Att tillhandahålla effektiva verktyg som medlemmar kan använda i syfte att stärka säkerhetskulturen på industrierna. Detta dokument utgör en del i framtaget och sammanställt material.

Arbetsgrupp Arbetsgruppens medlemmar kommer från gruv-, kemi-, stål och massa- och pappersindustrin. Deltagare: Se http://www.ssg.se/produkter-och-tjanster/ssg-halsa- Sakerhet-Miljo/Sakerhetskultur/. Kontakt: E-post: sakerhetskultur@ssg.se

Förord (1/2) Utvecklingen av arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet är en ständigt pågående process. Inom industrin har mycket handlat om den tekniska utvecklingen och att arbeta med den fysiska arbetsmiljön. Det har lett fram till bra metoder för att förebygga tekniska brister, som har gett goda resultat. De flesta är dock eniga om att ett effektivt arbetsmiljö- och säkerhetsarbete också bygger på att beteendebaserad säkerhet beaktas. Alla, såväl individen och gruppen som arbetsgivaren, har betydelsefulla roller. Ett framgångsrikt arbete bygger till stor del på förståelse för övergripande mål och värderingar, samt en inneboende känsla av nyttovärde.

Förord (2/2) Genom det systematiska arbetsmiljö-arbetet ska arbetsgivaren arbeta med att förebygga risker, i första hand genom att försöka bygga bort dem. Det räcker då inte med att bara titta på de tekniska riskerna utan det är viktigt att ha ett MTO-perspektiv, dvs. titta på hur människa-teknik-organisation påverkar varandra och säkerheten. Det är bra om verksamheten kan anpassas så att människan har en så liten möjlighet som möjligt att göra fel. Det är ändå inte säkert att vi hittar alla risker och när vår verksamhet plötsligt kräver nya insatser behöver vi också ha arbetat med vårt förhållningssätt till risker och vår arbetsmiljö. Vi kallar detta att arbeta fram en god säkerhetskultur.

Definitioner Säkerhetskultur Gemensam och inlärd mening, erfarenhet och tolkning av arbete och säkerhet delvis symboliskt uttryckt som vägleder människors handlingar gentemot risk, olyckor och prevention. Säkerhetsklimat Gemensamma uppfattningar av policy, procedurer och praktik relaterade till säkerhet i organisationen. Säkerhetskulturens yttringar. (Policy är inte företagets policydokument utan det gruppmedlemmarna gemensamt uppfattar som sin policy.) Exempel: Så här gör vi här

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen HUR UTFORMA RUTINER FÖR EFTERLEVNAD OCH ACCEPTANS? Har du frågor kan du kontakta: Henrik Magnusson, LKAB Tel: 0980-715 34 e-post: henrik.magnusson@lkab.com

Hur utforma rutiner för efterlevnad och acceptans?

Definitioner Direktiv styrinstrument som används av en högre instans för att dirigera underlydande myndighet i rätt riktning mot tidigare uppsatta mål Ramlag värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer, där lagstiftaren uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Författningssamling ett av myndigheten beskrivet sätt att förtydliga och konkretisera hur en bestämmelse efterlevs Rutin ett av företaget i visuellt beskrivet sätt att arbeta säkert och i samstämmighet med gällande bestämmelser

Förord Dessa samlade erfarenheter är upprättade av arbetsgrupp 11 verktyg i säkerhetskulturarbete. En av de avgörande faktorerna är på vilket sätt de strukturella delarna i arbetsmiljöarbetet tilltalar användarna och företagets viktigaste resurs personalen! En återkommande diskussion är att arbetssätt, metoder eller rutiner blir för omfattande, för många eller svåra att använda som stöd vid korrigerande åtgärder. För de som arbetar inom arbetsmiljöområdet (målgruppen för denna sammanfattning) är det av stor vikt att även lägga på ett pedagogiskt perspektiv i sitt arbete och hela tiden utveckla sitt arbete för att accepteras av så många som möjligt.

Bakgrund Verksamheter med höga risker arbetar ofta med att upprätta rutiner om hur ett arbete ska utföras. Målet med arbetet är att förebygga att olycksfall inträffar. Rutiner är i regel upprättade av sakkunnig och kompetent personal som har god förståelse för gällande bestämmelser och krav. Att skapa rutiner som vägleder och som reducerar riskbilden i det dagliga arbetet kan närmast liknas vid en konstform. Men hur skapas rutiner som är enkla att förstå och som känns naturliga att tillämpa?

Några frågor att ställa sig Förekommer det att medarbetare medvetet bryter mot gällande regler och rutiner? Belönas och får medarbetare vinster i att bryta mot regler, rutiner vid ert företag? Kan alla medarbetare på ett enkelt sätt ta till sig och tillämpa regler, rutiner som en del i det dagliga arbetet? Upplever medarbetaren nytta att arbeta enligt gällande bestämmelser? Finns det redan något som beskriver detta arbetssätt? Behövs en ny rutin? Skrivs rutinen utifrån vad användaren verkligen ska göra? Är rutinerna/reglerna lätta att finna?

Några tips vid upprättande av regler/rutiner Ha så få rutiner som möjligt! Använd så lite text som möjligt men så mycket bilder som möjligt! Beskriv Varför, Var, Hur och Vem man kan få stöd av. Kom ihåg att rutiner är skrivna åt medarbetarna, ej lagstiftare! Tänk på hur ni når ut med rutiner. Fundera över vilka olika sätt man kan påminna medarbetarna! Eliminera motstridiga uppgifter, och reducera antalet dokument som beskriver rutinen. Sätt målgruppen i fokus och involvera dem i framtagandet av reglerna! Följ upp och revidera så de hålls aktuella.

Varför har vi denna regel/rutin? 1. Beskriv varför rutinen finns: Exempel: Regeln/rutinen för arbete på hög höjd upprättades på företaget 19XX, och fastställdes senast 19XX vid skyddskommittén. Skälet till att denna rutin upprättats är att förhindra att medarbetare råkar ut för fall Viktigt att tänka på: Rikta aldrig bestämmelser mot att för att lagen säger så!

I vilka fall och var bör regeln/rutinen tillämpas? 2. Beskriv i vilka fall samt var det är viktigt att tänka på rutinen: Exempel: När ni arbetar med byggnationer, service/ underhåll och allt annat arbete som måste bedrivas på hög höjd, är det viktigt att i första hand upprätta arbetsställningar med räcke. Vid de fall där inga andra åtgärder är möjliga, används sistahandsalternativet; dvs. hjälm med hakrem samt fallskydd. Viktigt att tänka på: Försök inte täcka in alla möjliga scenarion, utan skriv brett.

Hur efterlevs rutinen? 3. Beskriv hur arbetet ska utföras: Exempel: Kom ihåg att om ni måste använda fallskydd: kolla funktion, fråga om ni inte använt fallskydd tidigare, se till att förankra selen på rätt plats etc. Men framför allt riskbedöm arbetet före ni påbörjar det och tänk efter före! Viktigt att tänka på: Beskriv hur på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt, gärna med bilder

Vem kan man vända sig till vid frågor? 4. Beskriv vem man kan fråga: Exempel: Er chef har som uppgift att se till att er arbetsmiljö är så bra som möjligt. Chefen har därför kunskaper om hur regler/ rutiner kan utföras. Om inte er chef finns till hands kan ni alltid fråga en kollega, ert skyddsombud eller vända er till en arbetsmiljöspecialist vid er företagshälsovård. Viktigt att tänka på: Alla har ett ansvar att hjälpa och stötta varandra bind er inte bara till ansvar!

www.ssg.se e-post: sakerhetskultur@ssg.se