3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Relevanta dokument
Fågelsjörummet John Nyman

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

DOM Stockholm

Bevara Sommens nedströmslekande öring

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

DOM meddelad i Nacka Strand

DELDOM meddelad i Östersund

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Redovisning av delprojekt: Trolling

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Stöd till fiskevården

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

DOM Stockholm

Vattenreglering vad är det?

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Birgitta Adell Miljösamordnare

DOM Stockholm

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Samrådsunderlag. avseende fiskvandringsåtgärder i Storsjö regleringsdamm

Långfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

DOM meddelad i Vänersborg

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Vattenkraften och miljön

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Säkerheten vid våra kraftverk

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

MAXMEP Umeälven. Bilaga 3. Innehåll: Storuman till och med Överuman. Åsa Widén

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Vattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Delångersån och Svågan

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

DOM Stockholm

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Murån Koord: X: / Y:

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Prövotidsredovisning i målet om Hornborgasjöns restaurering,

Länsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson

Svea Hovrätt Näsåker Mark och miljööverdomstolen

DOM meddelad i Östersund

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

DOM Stockholm

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

DOM Stockholm

Bilaga A1 DAGORDNING

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Beslut Nr 88/2012/2 Dnr LSSAVI/17/04.09/2011. Givet efter anslag

Svensk författningssamling

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Vattenståndsberäkningar Trosaån


Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

Hälsningar. Mikael Strömberg. Länsstyrelsen Västernorrland

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Översiktlig plan för åtgärder i gamla åfåran vid Gullspångs kraftstation

Vattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun

Förslag på utformning av fiskväg vid Krankelösa

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Vattenkraft. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Anläggningsintyg. Ansökan Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten)

Storfallet konsekvensutredning

Transkript:

P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen Box 708 81 8 Östersund Ansökan från Fortum Generation AB om tillstånd, enligt miljöbalken, att ersätta befintligt kraftverk vid Sunnerstaholm med ett nytt kraftverk vid Voxsjöns östra strand vid Finnviken, Bollnäs kommun, Gävleborgs län Fiskeriverket har av miljödomstolen förordnats att avge yttrande enligt kap 1 miljöbalken rörande rubricerad ansökans inverkan på allmänt fiskeintresse. Inom ramen för förordnandet har Fiskeriverket utfört syn på plats. Efter genomförd utredning får anföras följande. Bakgrund och ansökan Fortum Generation AB (sökanden) ansöker om tillstånd att anlägga, bibehålla och ta i drift en ny kraftstation med intag och utloppstunnel, Sunnerstaholms kraftverk, vid Voxsjöns östra strand samt att ta befintlig kraftstation ur bruk. Det nya kraftverket kommer att få en slukförmåga på 60 mp P/s jämfört med dagens som är på 40 mp P/s. I ansökan ingår också en lagligförklaring av regleringsdammen vid Voxsjöns naturliga utlopp. Regleringsdammen uppfördes 194 i enlighet med vattendomen från den 0 oktober 196. År 1985 förändrades dammen då flodutskoven byttes ut till plana luckor av stål. Det är denna förändring av dammen som nu avses med ansökt lagligförklaring. För dämning och reglering av Voxsjön vill sökanden under perioden 1 maj t.o.m. 1 oktober uppdämma och fritt reglera Voxsjön mellan höjderna + 76,4 m (DG) och + 76,7 m (SG). Under resten av året, 1 november t.o.m. 0 april, vill sökanden uppdämma och fritt reglera sjön mellan höjderna + 76,5 m (DG) och + 76,0 m (SG). Anläggningstiden beräknas till år och sökanden ansöker om en arbetstid om 5 år. Planerat vattenföretag Enligt ansökan kommer följande moment som innebär arbeten i vatten att utföras: 1. Anläggande och borttagande av fångdammar av jord i anslutning till intag och tilloppskanal samt vid utloppskanalen.. Breddning och fördjupning av befintlig tilloppskanal för att erhålla en våt area av 80 mp. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 5 mp 40 mp 4. Fördjupning och breddning av den befintliga utloppskanalen så att den våta arean i berg blir 60 mp i jord 80 mp Postadress Besöksadress Telefon E-post Telefax Postgiro Stora Torget 871 0 HÄRNÖSAND Stora Torget 0611-18 50 fiskeriverket@fiskeriverket.se 0611-179 55 156 9-7

mp Nuvarande tappningar och hydrologiska förhållanden Voxnans vattensystem är sedan tidigare påverkat av vattenkraftsföretag både uppströms och nedströms Sunnerstaholms kraftverk. Nuvarande dom medger nolltappning till den naturliga fåran vilket normalt sker vid flöden upp till 40 mp P/s. Vid flöden över 40 mp P/s måste vatten spillas vilket sker under ca månader per år. Enligt ansökan ligger Voxnans medelvattenföring (MQ), vid platsen för Sunnerstaholms kraftverk, på 9,0 mp P/s, normal lågvattenföring (LQ) på 10,7 mp P/s och lägsta lågvattenföring (LLQ) på,1 mp P/s. Enligt ansökan bedrivs den nuvarande regleringen av Voxsjön vid hög vattentillrinning över dygnet och även över en eller ett par timmar med mellan 0, m till 0, m. Fiskbestånd och fiske Fisket i berörd del av Voxnans vattensystem förvaltas av Bollnäs fiskevårdsområdesförening som upplåter fisket till allmänheten genom försäljning av fiskekort. I berörd del av Voxnan hyser Voxsjön med dämningsområde samt lugnflytande partier av älven fiskarter som gädda, abborre, gös, mört, sik, lake, id, braxen m.fl. I de mer strömmande partierna av älven som rinner till Voxsjön finns det även bestånd av harr och öring. På sträckan mellan utloppet från befintligt kraftverk till dämningsområdet för Lenninge kraftverk finns det bestånd av gädda, abborre, gös, mört, sik, lake, id, braxen samt harr. Voxnans vattensystem hyser bestånd av flodkräfta. Beståndets status i vattendraget är i nuläget oklar men enligt uppgift finns det inga flodkräftor i direkt anslutning till Voxsjön däremot kan det finnas flodkräftor på sträckan mellan Sunnerstaholm och Lenninge kraftverk. Sedan 1995 finns en fiskevårdsplan över Bollnäs kommun. I fiskevårdsplanen läggs stor vikt vid att återskapa biotoper för fisk i strömmande vatten. Detta skall på sikt gynna biologisk mångfald samt möjligheterna att bedriva ett sportfiske i dessa vatten. Fiskeriverkets bedömning Fiskeriverket har under september 007 utfört syn av kraftverket, regleringsdammen samt Voxnans naturliga fåra mellan regleringsdammen och kraftverksutloppet. Baserat på synen bedömer Fiskeriverket att fåran har goda förutsättningar för att en produktion av laxartad fisk i form av harr och öring samt övriga fiskarter ska kunna återskapas om en ändamålsenlig minimitappning tillskapas. En minimitappning kommer också att tillskapa goda förutsättningar för att återskapa/restaurera beståndet av flodkräfta i Voxnan. Vid synen kunde det konstateras att fåran inte utsatts för flottledsrensningar i någon större omfattning och att de åtgärder som utförts var till för att dämpa erosion och översvämningar. Fiskeriverket bedömer vidare att det finns goda förutsättningar att anlägga en fiskväg i form av ett omlöp vid regleringsdammens högra strand. Fiskeriverket var närvarande vid de provtappningar som genomfördes på den ca 1,5 km långa torrsträckan 004-06-09. Dessa provtappningar initierades av Bollnäs kommun och omfattade provtappningar på följande nivåer: 1mP P/s, mp P/s, 5 P/s och 10 mp P/s. Vid dessa provtappningar bedömde Fiskeriverket att en tappning på 10 mp P/s återskapar förhållandevis goda livsbetingelser för strömlevande fisk i huvudfåran och att denna vattenmängd i stort sett motsvarar vattendragets medellågvattenföring enligt SMHI.

P och Fiskeriverket anser att den nuvarande regleringen av Voxsjön är att betrakta som en korttidsreglering. Enligt ansökan kommer de ansökta regleringsbestämmelserna att innebära att regleringsamplituden under sommarperioden minskar från 0 cm till 15 cm medan amplituden under vinterperioden kommer att öka från 0 cm till 50 cm. Jämfört med den nuvarande regleringen av Voxsjön kommer den planerade ökningen av regleringsamplituden med 0 cm under tiden 1 november - 0 april att vara negativ för erosion på stränder samt för möjligheterna att bedriva fiske i sjön under vintertid. Detta då ändrade förhållanden vid isläggning och isens hållfastighet kan förväntas. Vidare kommer sträckan nedströms det nya kraftverket att i än högre grad än tidigare att påverkas negativt genom den ökade korttidsreglering som ansökan medför Enligt ansökan kommer befintlig utloppskanal som har en längd av 00 m att fördjupas och breddas så att den våta arean i berg blir 60 mp i jord 80 mp Fiskeriverket tolkar ansökan så att dessa arbeten kommer att utföras innanför den fångdamm som anges i den tekniska beskrivningen (bilaga 5). Fiskeriverket utgår från att inga ytterligare rensningar kommer att utföras i älven nedströms den planerade fångdammen. En minimitappning till Voxnans naturliga fåra året runt skapar förutsättningar för produktion av fisk, främst harr men även öring, i på sträckan mellan regleringsdammen och kraftverksutloppet. För närvarande finns ingen föreskriven minimitappning vilket medför att sträckan helt saknar förutsättningar för produktion av bottenfauna och fisk. Fiskeriverket anser därför att fåran bör tillförsäkras en minimitappning året runt. Fiskeriverket anser generellt att reglerade vattendrag skall förses med minimitappningar och att regleringsdammar ska kunna passeras av fisk. En minimitappning bör på årsbasis vara minst lika med den av SMHI beräknade medellågvattenföringen (MLQ) i vattendraget. En minimitappning bör till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern. Tappningen får dock aldrig understiga älvens beräknade lägsta lågvattenföring (LLQ). En fiskväg förbi regleringsdammen vid Voxsjöns utlopp bör företrädesvis utformas som ett omlöp för att kunna nyttjas av alla de fiskarter som förekommer i vattendraget. Fiskvägen bör även konstrueras så att den fungerar även för fiskvandring nedströms i vattendraget. Flodkräftans status i landet är hotad varför värdet av kvarvarande bestånd och livsmiljöer ökar. I det fall maskiner eller annan utrustning som används vid arbeten i vatten överför kräftpest eller annan kräftsjukdom från andra vattenområden finns risk att dessa sjukdomar kan slå ut befintligt bestånd av flodkräfta. Fingrindar Enligt ansökan kommer fingrindar inte att installeras vid intaget till det nya kraftverket. Detta medför förhöjd dödlighet och ökad skaderisk för nedströmsvandrande fisk.

Fiskeriverket anser att kraftverket bör förses med fingrindar eller att sökanden på annat sätt minskar påverkan på fisk vid nedströms passage. Befintlig skadekompensation Enligt dom (AD 101/60 m.fl.) 1975-0-06 är sökanden skyldig att årligen sätta ut 11 000 st smolt av lax eller havsöring i Ljusnan eller dess mynningsområde med befrielse från skyldighet att utge särskild avgift enligt kap. 8 vattenlagen. Vad avser skadekompensation för ål är denna idag reglerad genom årlig upptransport av, till avelsfisket i Ljusnefors, uppvandrande ålyngel enligt dom AD 81/71 (197-0-08). Befintliga fiskeavgifter Nuvarande 6:6 fiskeavgifter uppgår årligen till totalt 9 705 kr varav 9 004 kr kommer från dom VA 77/79 (1980-05-9) och 701 kr från dom VA 59/81 (198-04-15). Vidare utgår en årlig 6:5 fiskeavgift på totalt 1 656 kr som kompensation för skada på de lokala fiskbestånden till följd av att fingrindar ersatts med grovgrindar enligt dom VA 15/79 (1979-06-14). Förslag till skadeförebyggande åtgärder och kompensation I det fall miljödomstolen finner att ansökt vattenföretag får komma till stånd föreslår Fiskeriverket följande åtgärder: UMinimitappning Den utnyttjade fallsträckan dvs huvudfåran (torrfåran) skall tillföras en minimitappning Uåret runtu. Minimitappningen bör på årsbasis vara i genomsnitt minst lika med den av SMHI beräknade medellågvattenföringen (MLQ) i vattendraget. Minimitappningen bör till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern. Tappningen får dock aldrig understiga älvens beräknade lägsta lågvattenföring (LLQ). Fiskväg En fiskväg ska anordnas förbi regleringsdammen och den ska fungera för de fiskarter som finns i älvens vattensystem. Detta innebär att fiskvägen företrädesvis bör utformas som ett s.k. omlöp. En viss mängd av minimitappningen skall ledas genom fiskvägen. Fiskvägen bör utformas i samråd med Fiskeriverket. Grumlingar Allt arbete i vatten som kan ge upphov till grumlingar bör utföras under lågvattenföring, företrädesvis sommartid dvs juni - september. Fingrindar Kraftverket bör förses med fingrindar eller annan åtgärd som minskar påverkan på nedströmsvandrande fisk. 4

Kräftpest För att förebygga att kräftpest eller annan kräftsjukdom sprids till berörda vattenområden skall tillses att den utrustning och de maskiner som används vid arbeten i vatten är fria från smitta. Här avses framförallt vatten som förklarats angripna av kräftpest eller annan kräftsjukdom och/eller vatten innehållande signalkräfta. I det fall det inte kan säkerställas att den utrustning som skall användas kommer från kräftsjukdomsfritt område skall desinficering genomföras. Avgifter En årlig avgift, enligt 6 kap 5 lagen (1998:81) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, skall utgå. Storleken av denna avgift bör fastställas när övriga skadeförebyggande åtgärder är utredda. Fiskeriverket anser att en avgift, enligt 6 kap 6 lagen (1998:81) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, skall utgå enligt avgiftsklass. För Fiskeriverket Hans Olofsson chef utredningskontoret Gustav Hartzell fiskerikonsulent 5