Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän

Relevanta dokument
Motivet finns att beställa i följande storlekar

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35

Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Fornlämning Tuve 76. Ulf Ragnesten. Fornlämning Tuve 76 Tuve socken Boplats Avgränsande förundersökning 2014 Göteborgs kommun

Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

Henån 1:62. Rapport 2006:32. Arkeologisk förundersökning Röra socken, Henån 1:62, Röra 19, 231 och 232. Mattias Öbrink

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

Förundersökning av stenåldersboplats i Hästevik

Mindre förundersökning i Låssby

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet

OAC. Neolitikums början. Undersökningar kring jordbrukets introduktion i Nordeuropa. Per Persson

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:1

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

En boplats från äldre stenålder vid Uddevallas inlopp

Yxor och pilspetsar vid stranden

Heda Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Fig. 25. Hus E med stolphålen markerade med ljusa papperstallrikar. Foto från väster: Leif Karlenby (U3896_13).

Stadshotellet i Enköping

Hästepallarna i Uddevalla

Ett stolphål inom Ljung 71 :1

Mesolitisk boplats i Kullavik

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård

Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2017 Dnr 164/15

En mesolitisk boplats samt utmarksaktiviteter under yngre järnålder på Malmens flygplats

Valla 257:2 en boplats på Hakenäset

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats

Två olika fornlämningar

Forshälla 371 diversifierat mellanmesolitikum i Sundskogen

Stenålder vid Ebbarps hög

Ölmevalla 180, boplats

Bilagor. Bilaga 1. Beskrivningar av hus, konstruktioner och anläggningar

Innehåll: Tak över huvudet, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Tak över huvudet

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

Boplats vid lertäkt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:12. Arkeologisk utredning etapp 2

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Arkeologisk förundersökning. Skaftö-Backa 3:351. Skaftö socken LysekiIs kommun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 2005:29 Håkan Petersson

Anneröd 2:3 Raä 1009

UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning. Skee 1607

Rapport 2012:26. Åby

Stenålder i Göta älvdalen

Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1

Komplettering inom Norum 165

Stenålder vid Lönndalsvägen

Teknisk rapport över utförd. Arkeologisk utgrävning i anslutning till. Raä 232. Tanum socken Tanum kommun. Rapport 2003:24 Anders Gustafsson

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro

Stensäng. Mesolitisk boplats. Närke, Askersund socken, Åviken 1:1, RAÄ 212 Jenny Holm och Christina Lindgren UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:15

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

En tillfällig aktivitetsplats i Låssby

Nordby I, RAÄ 434 senmesolitisk boplats

Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän

Ett överlagrat torv- och gyttjelager i Tvååker.

E6, Klöveröd Stensättningar och stenpackningar på de kala bohuslänska bergen. E6, Klöveröd, Lur 432 och 433, 2007, startsida

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Detaljplan för bostäder vid Sisjövägen

Klovsten 2009, gravfält

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lundby 333, boplatslämningar

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Tingby 4:1. En kustboplats från mesolitikum. Dörby socken, Småland. Per Nilsson Eeva Rajala Ebbe Westergren

Boplatslämningar vid Duvehed Nyupptäckt fornlämning

Bohusläns museum RAPPORT 2018:12

Renovering och dränering av Uppåkra kyrka

Torslanda 115 inom Amhult 3:1. Arkeologisk förundersökning

LÄRARE. Uppdrag 1. Stenåldern. Uppgift 2. Uppgift 3. Hällristningar. Uppgift 1. KULTUR

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Senmesolitikum och bronsålder vid Blåsåsbergets fot

Bohusläns museum RAPPORT 2018:11

arkivrapport Inledning

UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson

Lunden 1:24. Raä 306

Åker Äng Skog Bygräns Hägnad Väg Vattendrag Markslagsgräns, åker äng Markslagsgräns, äng skog Bebyggelse Gård, torp

ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, Örebro Telefon arkeologgruppen@arkeologgruppen.

Inför ny detaljplan intill ett klassiskt stenåldersläge

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Gång- och cykelväg i Simris

Att se helheten - Agrarlämningar, datering och undersökningsproblematik

Bohusläns museum RAPPORT 2016:51

Utkanten av en mesolitisk boplats

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Lundby Backgård. Mjölby stad och kommun Östergötland. Dnr Johan Westerlund UV ÖST RAPPORT 2003:41 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2

HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Figurbilaga. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2000:8

PM utredning i Fullerö

Två boplatser i Gullbringa. Gullbringa. Två boplatser i. Judith Crawford och Per Falkenström

Kvarnåsen : en tidigmesolitisk boplats med hyddlämningar i Värmland Olsson, Hans Fornvännen 2008(103):3, s. [153]-159 : ill.

VA-ledning Sandviken - etapp I

Skee 1212 en mellanmesolitisk jaktstation i norra Bohuslän

Arkeologisk utredning, steg 1, inför detaljplan av Forsåkersområdet

Runt Mon vid Borgsmon

Arkeologistik, Rapport

Transkript:

GOTARC SERIES B. GOTHENBURG ARCHAEOLOGICAL THESES No. 38 COAST TO COAST-BOOKS No. 14 Nytt ljus på Sandarnakulturen Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän Robert Hernek Göteborgs universitet Institutionen för arkeologi 2005

Innehåll Förord 9 Kapitel I. Inledning 11 Bakgrund och målsättning 11 Något om mesolitiska bostäder 13 Begreppen: hydda - hus - tält 13 Mesolitiska bostäder- ett kontroversiellt ämne? 16 Avhandlingens disposition och innehåll 18 Några kommentarer 21 Kapitel II. Mesolitiska hyddlämningar 23 Inledning 23 Presentation av boplatserna 25 Hyddlämningar i Västsverige - översikt och tolkning 50 Olika typer av bostäder 52 Stenkretsar- tältringar 53 Bostäder försänkta i markytan 57 Bostäder med sten som golvunderlag 63 Stolpbyggda konstruktioner 67 Konstruktioner med rännor 71 Sammanfattning och några slutsatser 81 Kapitel III. Den mesolitiska boplatsen i Timmerås 85 Bakgrund till undersökningen 85 Äldre stenålder i Uddevallaområdet - en kort översikt 87 Undersökningen av Timmerås 89 Boplatsens läge i landskapet 89 Har Timmerås varit överlagrad? 90 Undersökta ytor 91 Undersökningsmetoder 92 Stratigrafi 94 En försänkt hyddbotten 96 Hur anläggningen identifierades 96 Hyddans begränsning 98 Anläggningar i anslutning till hyddbottnen 104 Övriga anläggningar på boplatsen 110

Fynden från Timmerås 120 Redovisning av fynden 122 Fosfatanalys 143 Makrofossilanalys 144 Olika dateringsmetoder 145 Undersökningen - en sammanfattning 151 Kapitel IV. Hyddan i Timmerås. Slutsatser och tolkning 155 Kort presentation av jämförelsematerialet 155 Hyddan i Timmerås 159 Boplatsens läge och bostadens placering 159 Bostadens storlek 161 Bostadens form 162 Hyddans ingång,.-. 164 Rännor längs kanten - spår efter stockar? 166 Bänkar och sovplatser 167 Förstärkning av jordväggen 168 Hur har hyddan varit konstruerad? 169 Grundstommen 170 Hyddans grundkonstruktion - slutsatser och syntes 174 Takbärande stolpar hos andra bostäder i Sydskandinavien 175 Paralleller till grundkonstruktionen 176 Väggar och tak 179 Väggens konstruktion 179 Isolering och yttre beklädnad 179 Arkeologiska belägg på torvtäckta tak 182 Sandlinsen 183 Hyddbottnen från Saxtorp 185 Kulturlager och eldstäder 188 En eller två eldstäder? 188 En rostningsplats för hasselnötter 189 Eldstaden mot botten 191 Kulturlagrets morfologi och innehåll 192 Hur har kulturlagret bildats? 198 På vilken nivå har golvytan legat? 200 Fyndens fördelning inom kulturlagret 200 Har fynden påverkats av frosthävning? 202 Eldstadens läge 205 Indikationer på återkommande bosättningar 206 Sista bosättningen 208 Städning av golvet 209 Sammanfattning 213 Kapitel V. Boplatsen vid Timmerås övergripande tolkningar 217 En boplats av avvikande slag? 217 Härdar och kulturlager 220

Vad representerar det mörka kulturlagret? 221 En basboplats.om vintern? 225 Eld, värme och vindskydd 226 Flintbearbetning inomhus 228 Fynden som säsongsindikator 229 Hur många har bott i Timmerås? 231 Bosättningens varighet 233 Bosättningsmönster i västsvensk mellanmesolitikum 234 Samhällsorganisation 236 Utbredningen av fynden 236 En samhällsmodell 237 Sammanfattning 239 Kapitel VI. Kronologisk diskussion 241 Inledning 241 Några mellanmesolitiska fyndkategorier 242 Mikroliter/hullingspetsar 244 Retuscherade mikrospån 247 Mikrospånkärnor 248 Spån och mikrospån 250 Användandet av bergarter 251 Mikroliter i yngre mellanmesolitikum? 253 Några C14-daterade mellanmesolitiska boplatser med fynd av spetsar 254 Boplatserna vid Östad 257 Slutsatser 258 Enerklevstadiet - Sandarnakulturens yngsta fas : 260 Boplatsen Enerklev 261 Boplatsen Dammen 261 Boplatsen Trosterud 262 Yngre mellanmesolitikum i Västsverige - en fördold fas?, 263 Sammanfattning 265 Avslutande kommentar 266 Kapitel VII. Spår av rituella handlingar 267 Inledning 267 Malstenar och släta naturstenar JI 267 Stenar med "inneboende kraft" 271 Offrade yxor 273 En "ceremoniyxa" från Forshälla 278 Ceremoniyxornas ålder 281 Ceremoniyxor och hackor - Sandarnakulturens viktigaste symboler i bergart? 282 Kapitel VIII. En dekorerad spetshacka från Lur 287 Inledning 287 Föremålet 287 Antropomorfa avbildningar? 288

Ristningarnas innebörd 292 Ormen -en symbol för manlighet? 293 Hur skall ormmänniskan tolkas? 296 Shamanistiska motiv? 297 Ormen som hjälpare och beskyddare 298 En hornyxa från Bökeberg 300 En senmesolitisk hällristning från Vingen 302 En stenhacka från Botne 304 Ytterligare exempel - uroxbenet från Ryemarksgaard och Agerödshackan 306 En utomkroppslig gestalt? 308 En hjort och kvinnogestalt? 309 Kvinnlig symbolik? 309 Kompositer i ett globalt perspektiv 312 Komplex symbolik - syntes och sammanfattning 314 Kapitel IX. Avslutning 317 Summary 321 Litteraturlista 333 Bilaga 1. Anläggningslista 365 Bilaga 2. Profiler av anläggningar 369 Bilaga 3. Bestämning av bergarter hos Sveriges geologiska undersökningar 373 Bilaga 4- Makrofossilanalys av jordprover från Timmerås 375 Bilaga 5. Plan över anläggningarna 379