Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats

Transkript

1 UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2006:3 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats Bohuslän, Hogdal socken, Gåshult 1:21, 1:23, RAÄ 431 Kalle Thorsberg

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3 ISSN 1650-xxxx Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3. Arkeologisk undersökning

3 Innehåll Inledning... 4 Undersökningens förutsättningar... 4 Metod... 4 Resultat... 4 Rotvältan, Yta Nedre hyllan, Yta Fynd... 5 Utvärdering av undersökningsplan... 6 Materialets potential... 7 Referenser... 7 Administrativa uppgifter... 8 Figurer... 8 Bilagor... 9 Bilaga 1. Fyndtabeller, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ Mikrospån och mikrospånkärnor... 9 Retuscherade föremål av flinta... 9 Kärnor utöver mikrospånkärnor... 9 Övrig flinta... 9 Sandstensknivar... 9 Slipstenar, malstenar, knackstenar... 9 Bergart, övrig Kvarts, kvartsit och bergkristall Bilaga 2. Vedartsanalys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats 3

4 En liten senmesolitisk boplats i yta och fyndmängd räknat, men just därför intressant. Träkol från en härd har daterats till BC. Inledning Slutundersökningen av stenåldersboplatsen RAÄ 431 i Hogdal socken skedde under perioden 4 april till 15 juni Undersökningen var ett led i arbetet kring byggandet av väg E6 mellan Hogdal och Nordby i norra Bohuslän (fig. 1 4). Undersökningen bekostades av Vägverket region Väst efter beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektledare var Eva Schaller Åhrberg (RAÄ UV Väst) och Stig Swedberg från Bohusläns Museum. Övriga deltagare var Leif Johansson (Lödöse Museum). Under kortare perioder deltog även Jenny Holm från RAÄ UV Bergslagen, Åsa Algotsson från Bohusläns Museum och Mats Hellström, Lödöse Museum. Fyndregistreringen har utförts av Kalle Thorsberg. Undersökningens förutsättningar Boplatsen låg på ett bergskrön med enstaka tallar och ljung i skrevor. Hogdal 178 ligger endast 100 meter söder ut, men lägre i terrängen. (fig. 5). Berget med både Hogdal 178, 430 och 431 bildade en spärr mellan två djupt inskurna dalgångar, och utgjorde under mesolitisk tid ett ed, eller en landbrygga mellan två större öar (fig. 6). Avståndet från havet är idag ca 3 km. Höjden över havet var mellan 55 och 59 meter, att jämföra med Hogdal 178 där den var mellan 45 och 50 meter (idag är berget bortsprängt). Fornlämningen uppmärksammades 1992 vid den arkeologiska utredningen, genom fynd av slagen flinta i en rotvälta.vid förundersökningen påträffades slagen flinta i två provgropar. Fynden bl.a. mikrospån och en borrspets påträffades i grunda skrevor på berget. Platsen inspirerade då till en artikel om udda lägen i Burenhults Arkeologi i Norden, del 1 (Lönn & Schaller Åhrberg 1999). Vägverket genom Lennart Johansson bistod med bodar, el, vatten och framkomlighet på ett föredömligt sätt. Metod Två olika områden undersöktes. Avbaning av förnan skedde med grävmaskin. I de avbanade ytorna grävdes kvadratmeterstora rutor. Enheterna fingrävdes och fynden plockade för hand, ett antal gicks dessutom igenom på hackbord. Resultat Cirka 530 kvadratmeter banades av och undersöktes i 31 grävenheter, 0,1 0,5 meter djupa. I de flesta fall förekommer fynden inom ett mindre än 0,10 meter tjockt skikt direkt under förnan. Jordmånen utgörs helt av vittringsjord från omgivande berg. 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3. Arkeologisk undersökning

5 Rotvältan, Yta 1 På yta 1 avbanades ungefär 400 kvadratmeter i anslutning till den rotvälta och de provgropar, där fynd påträffats vid utredning och förundersökning. Sammanlagt undersöktes 22 ungefär kvadratmeterstora ytor. Majoriteten av fynden påträffades i ett 10 cm tjockt skikt, direkt under förnan. Inget kulturlager eller anläggningar påträffades. Fyndmaterialet utgjordes av ett sparsamt, men ändå helt typiskt lihultmaterial. Fynden diskuteras nedan. Sammanlagt 40 fosfatprover togs inom ytan, i de flesta fall i två till tre olika nivåer, värdena varierar mellan 1 och 101 fosfatgrader. Generellt återfinns de högsta värdena längst ner i lagerföljden. En slenterianmässig tolkning att mönstret beror av urlakning med medföljande anrikning på en lägre nivå p.g.a. vattenaktivitet är problematisk eftersom värdena fördelar sig olika i plan beroende på stratigrafisk nivå. Om urlakningen och anrikningen har varit likformig i plan innebär mönstret att fosfater deponerats olikformigt över ytan vi flera olika tidpunkter. Antagandet om en likformig anrikning är dessutom orimligt eftersom vattentransport inte bara sker i vertikalled. Alldeles oavsett hur utbredningen av fosfater skall tolkas, tyder de låga värdena på att inga större mängder fosfathaltiga material deponerats på ytan. Nedre hyllan, Yta 2 På yta 2 avbanades ungefär 130 m 2 på en topografiskt någorlunda avgränsad och plan bergshylla. Inom ytan undersöktes 9 stycken kvadratmeterstora ytor, i fyra fall i två stick. Undersökningsdjupet varierade mellan 10 och 50 cm. Dessutom undersöktes en härd A8000, dokumenterad genom inmätning och profilfoto. En datering föreligger från härden, 7150±60 BP (Ua-26344). Fyndmaterialet är relativt rikt och har en delvis annorlunda sammansättning än övriga lihutlmaterial. Fynden diskuteras nedan. Fynd Valda aspekter av fyndmaterialen från samtliga grävningar diskuteras dels i inledningen till hela rapporten (jfr Skrifter 69, s. 22), dels mera ingående i den vidare bearbetningen (jfr Skrifter 69, s. 165). Materialet redovisas dessutom tabellariskt i bilaga 1 (s. 5). Fyndmaterialet från Hogdal 431 avviker från övriga material i två viktiga hänseenden. Materialet från yta 1 representerar utan tvivel en specialiserad aktivitet. För detta talar den ringa mängden fynd, samt sammansättningen av artefakttyper. En grund i aktiviteterna är utan tvivel tillverkning av mikrospån från handtagskärnor. Avfallsmaterialets sammansättning talar mot att kärnor tillverkats på platsen. Av vad som traditionellt definieras som redskap kan nämnas en stickel och en borr (påträffad vid förundersökningen) samt några mera tillfälligt modifierade flintor. Påfallande är förekomsten av spån och spånfragment. Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats 5

6 En tolkning av platsens läge i topografin som en utsiktsplats känns given. I ett sådant sammanhang kan det deponerade flintmaterialet ses som rester av mindre handverk i samband med bevakning av terrängen, med en engelsk term är aktiviteterna boredom reducers. Materialet från yta 2 utgör ett mera komplett lihultmaterial som dessutom dateras till en äldre del av lihultkulturen (on den 14 C-daterade härden daterar materialet). Den för senmesolitiska material stora förekomsten av spånfragment är intressant och kommer att studeras mera ingående i den fördjupade behandlingen av fyndmaterialen nedan. Vad gäller den kronologiska placeringen av materialet är den, förutom spånen och spånfragmenten oproblematisk och helt typiskt senmesolitisk. Spånen skulle teoretiskt kunna tillhöra en äldre fas, men uppvisar inga element som är typiska för en sådan spåntillverkning. Vad gäller yngre inblandning finns inget i materialet som talar här för. Utvärdering av undersökningsplan I undersökningsplanen framhålls bristen på nyansering i bilden av samhällsstrukturen under de sista 2500 åren av mesolitisk tid. De här undersökta platsernas egenskaper skulle möjliggöra en sådan nyansering utifrån några centrala idéer. Boplatserna ingår i ett större system (socialt territorium). Bilden av detta territorium skulle fördjupas eftersom två av platserna (Hogdal 431 och 432) ligger i ovanliga och litet undersökta lägen. Denna lokalisering implicerar en skillnad i användning av lokalerna, som hittills är okänd. Genom att undersöka större sammanhängande ytor på en basboplats, skulle strukturering av verkligheten kunna studeras (Hogdal 178). Vad gäller mera konkreta aspekter på undersökningen framhålls att Hogdal 431 och 432 är av en karaktär som sällan undersökts. De har därför en potential att ge någon form av ny inramning av välkänt källmaterial. Undersökningens resultat överensstämmer helt med undersökningsplanens mål vad gäller möjligheten att belysa dessa något abstrakta idéer. Vad gäller mera grundläggande aspekter på de framtagna materialen från Hogdal 431 har redan framhållits den udda uppsättningen fynd. Som postulerades i undersökningsplanen kan därför materialet utan tvivel öka vår förståelse för variationen i boplatsmaterial från senmesolitikum. Vad gäller metoder och analyser som enligt undersökningsplanen skulle användas kan dessa sammanfattas i punktform: Den fältmässiga huvudmålsättningen var att samla in fynd och avgränsa det fyndförande området. Fyndområden skulle mätas in digitalt. Dessa mål är helt uppfyllda. Fornlämningen skulle undersökas i sin helhet. Detta mål får anses vara uppfyllt för området invid rotvältan där största delen av den grävbara jorden undersöktes. Vad gäller yta 2, förekommer denna överhuvud- 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3. Arkeologisk undersökning

7 taget ej i förundersökningen. Området runt härden kan inte anses vara totalundersökt. En terrängmodell över området skulle skapas genom inmätning av ett större antal punkter på berget. Med tanke på den relativt platta ytan bedömdes detta som onödigt, platsens läge i topografin anses väl dokumenterad genom en mera storskalig terrängmodell. Materialets potential Genom fyndmaterialets ovanliga sammansättning och det udda terrängläget i kombination med en datering till en tidig del av lihultkulturen har materialet en stor vetenskaplig potential. Flintsönderdelningen på yta 1 är intressant eftersom den troligen inte innehåller några hela reduktioner. Mycket noga utvalda flintor har tagits med för att utföra enstaka arbeten. En sådan upplösning är ovanlig i fyndmaterialet. Spåntillverkning inom lihultkulturen är ett föga studerat kapitel. Den relativt höga andelen spån och spånfragment i materialen från båda ytorna är därför ett välkommet bidrag till källmaterialet. Detta är speciellt viktigt eftersom materialet verkar vara utan senare inblandningar. Referenser Lönn, M. & Schaller Åhrberg, E Boplatslägen på västkusten. I: Burenhult, Göran: Arkeologi i Norden 1, Den äldre stenåldern i Norden, s Natur och kultur. Stockholm. Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats 7

8 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2001:10. Undersökningstid: 2/4 15/ Projektledare: Eva Schaller Åhrberg (UV Väst) och Stig Swedberg (Bohusläns Museum). Projektgrupp: Leif Johansson (Lödöse Museum). Under kortare perioder deltog även Jenny Holm från RAÄ UV Bergslagen, Åsa Algotsson från Bohusläns Museum och Mats Hellström, Lödöse Museum. Underkonsulter: Erik Danielsson, Vedlab, Ångströmslaboratoriet Uppsala, Fosfatlaboratoriet, Gotlands länsmuseum Visby, Leif Jonsson, Arkeologiska Naturvetenskapliga laboratoriet, Universitetet i Göteborg, Håkan Ranheden RAÄ UV Mitt (makrofossilanalys). Exploateringsyta: 1000 kvadratmeter. Undersökt yta: 530 kvadratmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10 1h. Koordinatsystem: RT R05 7,5 gon V65:-1. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH70. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga (s. 13). 8 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3. Arkeologisk undersökning

9 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabeller, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ 431 Mikrospån och mikrospånkärnor Handtagskärna 1 Övrig m. med en plattform 1 Fragment av mikrospånkärna 4 Mikrospån 63 Summa 69 Retuscherade föremål av flinta Borrspets 6 Avslag med retusch 13 Avslagsskrapa, enkel 1 Stickel 1 Summa 21 Kärnor utöver mikrospånkärnor Kärnfragment, sidofragment 3 Bipolär kärna 15 Övrig kärna m en plattform 1 Övrig kärna 9 Summa 28 Övrig flinta Avslag 475 Övrig slagen flinta 932 Splitter 306 Stycke med tillhuggning 1 Spån 9 Kort spånfragment 40 Summa 1763 Sandstensknivar Sandstenskniv 1 Slipstenar, malstenar, knackstenar Bergart Malsten 1 Bergart Underliggare 1 Sandsten Slipsten 6 Summa 216 Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats 9

10 Bergart, övrig Avslag 3 Övrig slagen 9 Rund sten 1 Summa 13 Kvarts, kvartsit och bergkristall Bergkristall Övrig slagen 2 Kvarts Övrig slagen 4 Kvartsit Avslag med retusch 1 Kvartsit Avslag 1 Summa 8 10 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3. Arkeologisk undersökning

11 Bilaga 2. Vedartsanalys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ 431 Erik Danielsson, Glava Vedlab Anl. ID Anläggnings-typ Analyserad Trädslag mängd Härd 0,3 g/6 st. 4 st. sorbus 2 st. tall 4436 <0,1g/4 st. 4 st. barrträd Gåshult II, RAÄ 431 senmesolitisk boplats 11

12 12 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:3. Arkeologisk undersökning