Hogdal 429. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:4, RAÄ 429 Glenn Johansson och Gundela Lindman UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2002:3

Transkript

1 UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2002:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Hogdal 429 Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:4, RAÄ 429 Glenn Johansson och Gundela Lindman

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:3 ISSN 1650-xxxx Utskrift Elanders digitaltryck, Göteborg, UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:3

3 Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Målsättning, metod och genomförande...4 Resultat...4 Utvärdering...7 Sammanfattning...8 Referenser...8 Administrativa uppgifter...9 Tabellförteckning...10 Figurer...10 Listor...10 Hogdal 429. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:4, RAÄ 429 3

4 Sommaren 2001 undersöktes ett boplatsområde vid f.d. torpet Klåven. Boplatsen var belägen i sydsluttningen mellan två bergryggar och innehöll ett sparsamt flintmaterial med en trolig datering till senneolitikum och bronsålder. Inledning Inför utbyggnaden av E6 till motorväg på sträckan Hogdal Nordby undersöktes fornlämningen RAÄ 429, en boplats. Undersökningen bekostades av Vägverket. Riksantikvarieämbetet var ansvarig institution och arbetet utfördes i samverkan med Bohusläns museum. Undersökningen leddes av Gundela Lindman. Fynden har sorterats och beskrivits av Glenn Johansson. Undersökningens förutsättningar Fornlämningen var registrerad i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister som en boplats. Den låg i sydsluttande moränmark, ca m över havet och var omgiven av berg i väster och öster. Under bronsåldern utgjordes platsen av en skyddad vik i anslutning till en större havsvik. Fornlämningen förundersöktes 1992 (Schaller Åhrberg 1992). Då framkomenkokgropsamtfyndavslagenflintaochendelavenslipsten. Strax öster om undersökningsytan låg husgrunder efter torpet Klåven. Byggnaderna finns angivna på 1930-talets ekonomiska karta, men var rivna vid undersökningstillfället. Undersökningsytan hade varit utnyttjad som åker till torpet. Vid tidpunkten för slutundersökningen sommaren 2001 utgjordes platsen av nyligen avverkad skogsmark med talrika kvarstående stubbar. Målsättning, metod och genomförande Syftet med undersökningen var att fastlägga bosättningens struktur och funktion. Boplatsen förväntades vara från bronsålder/äldre järnålder. Studiet av flintmaterialet skulle inriktas på att kartlägga ev. arbetsplatser inom den undersökta ytan. Inför undersökningen fanns förväntningar på att fler kokgropar skulle kunna finnas på platsen, vilket skulle kunna ge möjlighet att fördjupa studiet av funktion och struktur hos kokgropar. Kokgropar förekommer i många olika sammanhang, ensamma, i små grupper eller i mycket stora samlingar. Funktionerna täcker sannolikt ett brett spektrum, från enstaka matlagningstillfällen, via specialiserat utnyttjande av havets resurser till mera ceremoniella och speciella bruk. Det översta grästorvskiktet banades av med maskin. Anläggningar och fynd dokumenterades med totalstation i Intrasissystemet. Enstaka fynd på den avbanade ytan inmättes var för sig, medan resten av fynden knöts antingen till en anläggning eller meterruta. Sex meterrutor och samtliga anläggningar undersöktes. Anläggningarna snittades och undersöktes till hälften. Prov för 14 C-datering och vedartsanalys insamlades. Resultat Boplatsen har sannolikt haft flera kronologiska faser: neolitikum, bronsålder och lämningar fanns även från sen historisk tid ( talen). I området dokumenterades bl.a.15 härdar, 1 större kokgrop, spridda stolphål, en rektangulär väggränna samt yngre diken (fig. 4 och 5). En del 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:3

5 av härdarna var kraftigt urlakade och bestod av samlingar av skörbrända stenar tillsammans med obrända stenar. Fyndmaterialet var begränsat till flinta, föremål av bergart (bl.a. en slipsten) och en liten mängd keramik. Typ Antal Grop 2 Husgrund 3 Härd 15 Kokgrop 1 Lerplatta 1 Område med eldpåverkad sand 2 Stolphål 20 Väggränna 1 Tabell 1. Anläggningar på boplatsen RAÄ 429. Flinta och föremål i bergart Sammanställningen nedan omfattar samtliga de fynd i flinta och bergart som framkom vid undersökningen. Fyndmaterialet har sorterats efter Göteborgs Arkeologiska Museums sorteringsschema (Andersson m.fl. 1978). Som framgår är det ett relativt sparsamt fyndmaterial som föreligger, totalt endast 141 fynd. Av dessa utgörs 136 stycken av flintor medan endast fem föremål i bergart förekommer. Flintmaterialet består huvudsakligen av vad som brukar betecknas som restprodukter från redskapstillverkning, d.v.s. avslag, övrig slagen flinta samt splitter. Tillsammans utgör detta avslagsmaterial lite drygt 90 % av den totala mängden flinta. Övriga 10 % utgörs av ett spån, ett mikrospån, en enkel avslagsskrapa, sex kärnor samt tre kärnfragment. Till sin karaktär är flintmaterialet anonymt och svårt att på typologiska eller teknologiska grunder närmare tidsställa. Vad som saknas är distinkta typer som med någorlunda säkerhet kan associeras till mer väldefinierade materiella kulturer. Detsamma kan också sägas gälla flintteknologin, i den mån detta kan bedömas utifrån det begränsade materialet. Det förekommer dock enstaka mindre avslag som verkar vara resultatet av en tillämpad flathuggningsteknik, vilket pekar mot en datering till senneolitikum och bronsålder. Trots att såväl ett spån som ett mikrospån förekommer bland fynden, karaktäriseras materialet ej av någon egentlig spånteknik. Spånet och mikrospånet ger snarast intryck av att vara tillfällighetsprodukter, ett faktum som också understryks av de påträffade kärnorna och kärnfragmenten. Bland dessa finns inga som indikerar en medveten spånteknik. Samtliga kärnor, intakta och fragment, härrör från avslagskärnor med varierande antal plattformar. Om dateringen av boplatsen på typologiska grunder är osäker, så går det däremot att på geologiska grunder dra vissa slutsatser. Nivån för det fyndförande området, d.v.s. boplatsens läge över havet ligger på meter över havet. Detta är en nivå, som enligt aktuella kurvor över strandlinjeförskjutningen i området, friläggs från vatten först kring 5800 BP, Hogdal 429. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:4, RAÄ 429 5

6 d.v.s. något tidigare än 4000 f.kr. Detta innebär att människor ej kunnat vistas på platsen under större delen av mesolitikum, då det är först under slutet av senmesolitikum som en markyta för första gången uppträder. Den hypotetiska deponeringstiden för flintfynden är m.a.o. tiden från ca 4000 f. Kr. och fram till idag, men en mer relevant avgränsning kan göras som omfattar slutet av senmesolitikum fram t.o.m. bronsålder. Traditionellt innefattar tidsavsnittet en rad s.k. kulturer, kulturer som i hög grad definierats på flinttypologiska grunder, men delvis även genom karaktäristisk keramik. Det finns dock inget som direkt pekar mot de, på detta sätt, relativt väldefinierade lihult-, trattbägar-, gropkeramiska- och stridsyxekulturerna. Just frånvaron och avsaknaden av karaktäristiska drag i flintmaterialet, i kombination med enstaka avslag i flathuggningsteknik, pekar därför mot en trolig datering till senneolitikum och bronsålder. Detta är perioder som är mindre väldefinierade vad gäller flinttypologi och flintteknologi. Vid sidan av flintan finns också fem föremål i bergart. Dessa består av en knacksten, en slipsten samt tre bergartsavslag. Dateringen av dessa föremål är naturligtvis också problematisk. De kan vara samtida med flintmaterialet men måste nödvändigtvis inte vara det, även om det är sannolikt. När det gäller bergartsmaterial jämfört med flinta, så är det rent generellt svårare att bedöma huruvida det är bearbetat eller ej. Detta gäller dock inte de tre bergartsavslag som registrerats. Samtliga avslag är mycket distinkta och uppvisar såväl slagbula, del av plattform samt tidigare avspaltningsytor. Två av dem har dessutom vidarebearbetats genom retuschering (F20 och F21). Båda har sannolikt använts som skrapor. Ett annat redskap som hittades vid undersökningen var en knacksten som använts vid flintslagning. Knackstenen är rundoval till formen och har en vikt på 386 g (F59). Föremålstyp Antal Avslag 75 Övrig slagen flinta 44 Splitter 5 Övrig kärna 1 Övrigkärnamed1plattform 1 Övrigkärnamed2plattform 2 Övrigkärnamed3plattform 2 Plattformsavslag 2 Sidofragment 1 Avslagsskrapa, enkel 1 Spån 1 Mikrospån 1 Tabell 2. Sammanställning av föremål i flinta. 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:3

7 Föremålstyp Antal Avslag med retusch 2 Avslag 1 Knacksten 1 Slipsten 1 Tabell 3. Sammanställning av föremål i bergart. Keramik Att keramik under åtminstone någon bosättningsfas förekommit på platsen framgår genom ett par enstaka fynd, även om fynden endast utgörs av två mindre skärvor (F68 och F69). De båda keramikbitarna väger 5 respektive 1 g och härrör från relativt tunnväggiga kärl. Båda skärvorna är av förhistorisk karaktär om än tämligen anonyma talen Samtliga dateringar ligger inom talen. En husränna, som ev. hade förväntats vara från järnålder, gav en entydig datering till talen. Även två övriga koldateringar härrör från samma tid. Dessa skulle kunna vara rester av kol från brandröjningar eller skogsbränder. Vedarts- och 14 C-analyser Tre 14 C-analyser har utförts. Samtliga bestod av barrträdskol (gran resp. tall) och daterades till sen historisk tid. Lab.nr Id.nr Anl. Typ Vedart BP Kalibrerat värde* Ua PK20002 A218 Husränna Gran AD Ua PK20003 A20007 Urlakad härd Gran AD Ua PK20004 A20005 Urlakad härd Tall AD * enligt Stuiver et al Tabell 4. Förteckning över 14 C-dateringar på boplatsen RAÄ 429. Utvärdering Boplatsen är ett exempel på en arkeologisk lokal med stor tidsblandning vilket innebär särskild stor svårighet vid tolkningen av enskilda element. Boplatsen var också relativt sett fattig på fynd och anläggningar. Detta ledde till att det ur källkritisk synpunkt blev närmast omöjligt att fastlägga bosättningens struktur och funktion och tanken att kartlägga arbetsplatser inom den undersökta ytan kunde därför heller inte fullföljas. Boplatsundersökningen har dock ett stort värde för den information den ger om aktiviteter som pågått ungefär samtidigt med vistelsen i en närbelägen boplats (RAÄ 428), en boplats vid ett klippöverhäng. Den ligger ca 250 m söderut. Boplatsen tillhör ett slag av boplatser som är vanliga i Norge, men som endast i ett fåtal tillfällen påträffats och undersökts i Sverige (Ängeby 1996). Fynden och 14 C-dateringen vid en förundersökning gav indikation på att boplatsen använts under ett förhållande- Hogdal 429. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:4, RAÄ 429 7

8 vis långt tidsspann under perioden yngre bronsålder äldre järnålder (Schaller Åhrberg 1992). Iakttagelserna av synnerligen kraftigt urlakade härdar ger också en viktig vägvisning för framtida arkeologiska undersökningar i liknande sandig/grusig terräng. Härdarna är tecken på mycket kraftigt verkande urlakning av humusämnen i sådana jordar. Sammanfattning Sommaren 2001 undersöktes ett boplatsområde vid f.d. torpet Klåven. Boplatsen var belägen i sydsluttningen mellan två bergryggar på en nivå av m över havet. Marken utgjordes av sand och hade varit odlad. I området dokumenterades ett 10-tal härdar, 1 större kokgrop, spridda stolphål, en rektangulär väggränna samt yngre diken. En del av härdarna var kraftigt urlakade och bestod av samlingar av skörbrända stenar tillsammans med obrända stenar. Boplatsen har tillhört flera kronologiska faser: neolitikum, bronsålder och har även dateringar från sen historisk tid. Fynden utgjordes av flinta samt några fragment av förhistorisk keramik. Referenser Andersson, S., Rex Svensson, K. & Wigforss, J Sorteringsschema för flinta. Fynd-rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar. Schaller Åhrberg, Eva Rapport över arkeologisk förundersökning av planerad ny E6 i Bohuslän, sträckan Hogdal Svinesund. Riksantikvarieämbetet UV Väst. Kungsbacka. Ängeby, Gisela Klippöverhänget i Järnklätt. Jägare och fornborgsbyggare. Red. J. Streiffert och G. Ängeby. Arkeologi längs väg E6 i Bohuslän Del 1. 8 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:3

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2001:4. Undersökningstid: juni Deltagare: Rune Bark, Kristina Lindholm, Gundela Lindman och Louise Olsson. Underkonsulter: Erik Danielsson, Vedlab, Ångströmlaboratoriet, Uppsala. Undersökt yta: 850 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10A 0h. Koordinatsystem: RTR057,5gonV65: 1 Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 3 profilritningar i skala 1:20. Fynd: Fnr Hogdal 429. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:4, RAÄ 429 9

10 Tabellförteckning Tabell 1. Anläggningar på boplatsen RAÄ Tabell 2. Sammanställning av föremål i flinta...6 Tabell 3. Sammanställning av föremål i bergart....7 Tabell 4. Förteckning över 14 C-dateringar på boplatsen RAÄ Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga. Listor Fynd- och anläggningslistor finns i en separat listbilaga. 10 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:3