Ramdal. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:6, Fridhem 1:2, RAÄ 380. Gundela Lindman UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2002:4

Transkript

1 UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2002:4 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Ramdal Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:6, Fridhem 1:2, RAÄ 380 Gundela Lindman

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:4 ISSN 1650-xxxx Utskrift Elanders digitaltryck, Göteborg, 2002

3 Innehåll Inledning...4 Undersökningens förutsättningar...4 Målsättning och metod...4 Resultat...5 Analyser...6 Utvärdering...6 Kommande arbete...7 Sammanfattning...7 Referenser...8 Administrativa uppgifter...9 Tabellförteckning...10 Figurer...10 Listor...10 Ramdal. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:6, Fridhem 1:2, RAÄ 380 3

4 I hjärtat av den medeltida gården Ramdal undersöktes rester av bebyggelse från högmedeltid med rikliga fynd av föremål som visar på olika hushållsgöromål och hantverk. Inledning Inför utbyggnaden av E6 till motorväg på sträckan Hogdal Nordby i norra Bohuslän undersöktes en mindre delyta av den medeltida gården Ramdal. Undersökningen var en av fyra undersökningar av gårdstomter som utfördes längs vägsträckan. Undersökningen utfördes enligt beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr ) och bekostades av Vägverket. Fältarbetet ägde rum sommaren Riksantikvarieämbetet var ansvarig institution och arbetet utfördes i samverkan med Bohusläns museum. Undersökningen leddes av Gundela Lindman. Fynden har sorterats och bearbetats av Rune Bark, Glenn Johansson, Gundela Lindman och Louise Olsson. Undersökningens förutsättningar Fornlämningen var registrerad i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister som en gårdstomt. Ramdals äldsta skriftliga belägg finns i Röda boken från slutet av 1300-talet. Ramdal är ett exempel på en gård som inte ödelades under den senmedeltida agrarkrisen och som därför skulle kunna visa den förmodat obrutna bosättningshistorien från medeltid till postreformatorisk tid. Vägbygget berörde ett område med bebyggelse enligt de äldsta lantmäterikartorna (del av gårdstomten). Undersökningen omfattade en mindre delyta av gårdens tomt. Den var belägen vid lägenheten Fridhem, ett hus (med källare) som byggdes på 1870-talet. Vid tidpunkten för slutundersökningen våren 2001 utgjordes platsen av en trädgård. Fornlämningen förundersöktes 1992 (Schaller Åhrberg 1992). Då påträffades rester av en kavelbro, men inga fynd eller anläggningar. Schakten och provgroparna hade dock mycket begränsad omfattning och man fick inte tillträde till trädgården vid förundersökningen. Målsättning och metod Den arkeologiska undersökning förväntades ge svar på frågan om kontinuiteten med yngre järnålders bosättningar, liksom den äldsta uppodlingens historia och bebyggelseutveckling och bebyggelsestruktur i den medeltida gården. Syftet med undersökningen var att fastlägga bosättningens ursprung, bebyggelseutveckling och bebyggelsestruktur. En intressant arkeologisk fråga var om det fanns kontinuitet med järnåldersbosättningar, liksom den äldsta uppodlingens historia. Undersökningen inleddes med att grästorv och yngre fyllnadsmassor i den uppbyggda terrassen framför huset togs bort med maskin. De centrala fyndområdet inom undersökningsytan undersöktes genom grävning av kvadratmeterstora rutor, totalt 36 stycken. Samtliga anläggningar undersöktes. Anläggningarna snittades och undersöktes till hälften. Anläggningar och fynd dokumenterades med totalstation i Intrasissystemet. Enstaka fynd på den avbanade ytan inmättes var för sig, medan resten av fynden knöts antingen till en meterruta, en anläggning eller en s.k. fri grävenhet. 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:4

5 Metalldetektoravsökning utfördes efter det att marken banats av. Prov för 14 C-datering, vedartsanalys och makrofossilanalys insamlades. Resultat Datering Lämningarna är daterade till högmedeltid (ett gavel- och väggparti i form av en väggränna samt ett grophus). Dessutom dateras ett lergolv till senare delen av 1600-talet. Delar av äldre bebyggelsestrukturer Inom ett parti på omkring 30 m 2 av den undersökta ytan påträffades ett flertal lämningar av hus i minst fyra olika faser (fig. 4). De bestod underifrån räknat av ett långhus, ett grophus, en spiskonstruktion med härdplatta i lera med en intilliggande större sten samt två uthus/lagårdsgrunder. Inom ett annat parti av undersökningsytan framkom ett förmodat golvlager av lera med enstaka stolphål, rester av en härd samt en dörrsten. Det förmodade långhuset bestod av ett gavel- och väggparti i form av en väggränna med storleken 4,6 7 m (NV SÖ) Grophuset var 2,4 2,2 m. En yngre husgrund var ca 4 4 m. Dessutom undersöktes några gropar och en yngre spis. Rikliga fynd från hushållsgöromål och hantverk Det rikliga fyndmaterialet spänner från förhistorisk tid till modern tid och består bl.a. av flinta, svartgods, äldre och yngre rödgods, vitgods, importgods, fajans, porslin, delar av täljstensgrytor, järnslagg, delar av bakhällar i skiffrig täljsten, 7 sländtrissor, 2 gjutformar, lerfot, lerhandtag, 16 brynstenar, ca 170 järnföremål (kniv, skaft, hammare, plogbill, spikar etc.), närmare 20-talet kritpiphuvuden, glas, ben, horn, bränd lera etc. Fynden återspeglar främst olika verksamheter i ett självhushåll som t.ex. matlagning och bak, textilhantverk, snickeri och gjuteriverksamhet. Järnhantering har sannolikt ägt rum då slagg från en bottenskålla finns i fyndmaterialet. Nergrävda järnhinkar Under ett lerlager, vilket tolkats som ett golv, fanns två nergrävda järnhinkar in situ med ett inbördes avstånd på 2 dm. Hinkarna, som var tomma, är av ålderdomlig karaktär. Sannolikt har man förvarat något värdefullt i dem, t.ex. i samband med någon av de många orostider som präglade denna landsända under talen. Lergolvet har daterats till 1600-talet. Ramdal. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:6, Fridhem 1:2, RAÄ 380 5

6 Analyser 14 C-analyser Lab.nr Id.nr Anl. Typ Vedart BP Kalibrerat värde* Ua PK20001 A2366 Grophus Al 600±55 AD Ua PK2255 A260 Gavelränna KIA15103 PK20002 Profil 2098 * 1 sigma, enligt Stuiver et al Under lergolv vid järnkittlarna Tabell 1. Förteckning över 14 C-dateringar. Salix 675±60 AD Gran 243±23 AD Övriga analyser Vedartsanalys har utförs av prover som valts ut för 14 C-analys. Osteologisk analys av påträffade ben planeras att utföras och konservering av ett strikt urval av påträffade järnföremål pågår. Utvärdering Resultat i förhållande till undersökningsplanen Trots att undersökningen endast omfattade en liten del av hela gårdstomten visade det sig att det fanns en komplicerad stratigrafi och ett mycket rikligt och varierat fyndmaterial som helt överträffade förväntningarna. En lång rad av olika materialkategorier fanns företrädda. Dateringarna visar att den undersökta delytan använts under högmedeltid. Med hänsyn till att det var en ytterst begränsad del av gårdstomten som undersöktes kan någon närmare beskrivning av utvecklingen av gården som helhet inte ges. Inte heller kan gårdens äldsta ursprung fastställas. Faktorer som påverkat undersökningsresultatet Vid förundersökningen hade man inte tillträde till trädgården och förhållandena inom den centrala delen av undersökningsytan var därför totalt okända. Undersökningen var till följd av detta beräknad med alldeles för kort arbetstid. Olyckligt nog inträffade också grävningen under de hetaste dagarna under sommaren. En annan försvårande faktor var att området vid bergsstupet i NV var genomvävt av kraftiga rotsystem. Detta område kunde därför inte undersökas eftersom det hade tagit alldeles för lång tid att ta sig igenom det för hand och en maskingrävning skulle ha lett till att lämningarna fullständigt slitits sönder. Av denna anledning blev den nordvästliga delen av långhuset inte undersökt. 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:4

7 Metodik Den mest idealiska undersökningsmetoden för objekt av den art som undersöktes torde vara att utföra en stegvis rutgrävning där varje lager tas fram i sin helhet i hela rutgrävningsområdet, innan man fortsätter vidare ner i jordlagren. Samtidigt bör profilbänkar sparas så att stratigrafin kan dokumenteras. Detta är dock en tidskrävande uppgift eftersom en ojämn grundtopografi leder till att lager inte avsätts horisontellt. Vissa lager förekommer också fläckvis i vissa rutor eller i delar av vissa rutor. Dessutom bidrar förekomsten av lämningar och fynd från många olika tider på samma yta till en komplicerad struktur. Vissa anläggningar kan vara skadade av en efterkommande tidsperiods aktivitet, så att de inte framträder i sin ursprungliga karaktär. Vissa ytor kan också behöva torka ut alternativt genomfuktas innan anläggningar blir synliga. Normalt syns t.ex. lerplattor inte förrän efter ett par dagars torka. I kontrast till det syns vissa färgningar enbart om marken är lagom fuktig. Av tidsbrist (undersökningen varade endast 10 dagar) kunde den önskvärda arbetsmetodiken genomföras endast delvis. Betydelse för kunskapsuppbyggnaden Undersökningen i Ramdal har gett ett stort fyndmaterial som på olika sätt belyser livet under vikingatid medeltid på en gård på landet. Fynden kommer att bli ett viktigt referensmaterial för forskningen kring medeltida bebyggelse i Bohuslän. Det yngre keramikmaterialet är det största systematiskt framtagna materialet från en landsbygdsbebyggelse i Bohuslän. Därtill kommer t.ex. intressanta fynd av bakhällar i täljsten och många kritpipor. Fynd av skärvor av jydepotte har tidigare inte gjorts så långt norrut i Bohuslän. Kommande arbete En samlad publikation med redogörelse för undersökningarna av de fyra gårdstomterna är under arbete. I samband med denna kommer fullständiga fynd- och anläggningslistor att arkiveras på ATA. Sammanfattning Inför utbyggnaden av E6 till motorväg på sträckan Hogdal Nordby undersöktes en del av den medeltida gården Ramdal. Gården har äldsta skriftliga belägg från slutet av 1300-talet. Inom den undersökta ytan påträffades ett flertal lämningar av hus i olika faser: ett långhus, ett grophus, en spiskonstruktion med härdplatta i lera samt två uthus/lagårdsgrunder. Inom ett annat parti av undersökningsytan framkom ett förmodat golvlager i lera med enstaka stolphål, rester av en härd samt en dörrsten. Under lerlagret fanns två nergrävda järngrytor in situ. Det rikliga fyndmaterialet spänner från förhistorisk tid till modern tid och består bl.a. av flinta, sländtrissor, delar av täljstensgrytor, delar av bakhällar, järnslagg, svartgods, äldre och yngre rödgods, vitgods, import- Ramdal. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:6, Fridhem 1:2, RAÄ 380 7

8 gods, fajans, porslin, gjutformar, lerfot, lerhandtag, brynstenar, järnföremål, kritpiphuvuden, glas, tegel, ben, horn och bränd lera. Referenser Framme, Gösta Ödegårdar i Vätte härad. Skrifter utgivna av Dialekt-, Ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Göteborg. Schaller Åhrberg, Eva Rapport över arkeologisk förundersökning av planerad ny E6 i Bohuslän, sträckan Hogdal Svinesund. Riksantikvarieämbetet UV Väst. Kungsbacka. Stuiver et al Ox Cal v UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:4

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2001:5. Undersökningstid: 2 13 juli Deltagare: Rune Bark, Glenn Johansson, Lisa Larsson, Gundela Lindman och Louise Olsson. Underkonsulter: Erik Danielsson, Vedlab, Ångströmslaboratoriet, Uppsala, Stiftelsen Västsvensk konservatorsateljé. Undersökt yta: 460 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10A 0h. Koordinatsystem: RT R05 7,5 gon V65: 1. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 profilritningar i skala 1:20. Fynd: Fnr Ramdal. Bohuslän, Hogdals socken, Ramdal 1:6, Fridhem 1:2, RAÄ 380 9

10 Tabellförteckning Tabell 1. Förteckning över 14 C-dateringar....6 Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga. Listor Fynd- och anläggningslistor finns i en separat listbilaga. 10 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2002:4