Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

Transkript

1 uv väst rapport 2010:4 arkeologisk undersökning Många och djupa kokgropar i Trönningenäs Halland, Lindbergs socken, Trönningenäs 5:29, fornlämning 214 Jörgen Streiffert

2

3 uv väst rapport 2010:4 arkeologisk undersökning Många och djupa kokgropar i Trönningenäs Halland, Lindbergs socken, Trönningenäs 5:29, fornlämning 214 Dnr: Jörgen Streiffert

4 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2010:4 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /508. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Två av de stora kokgroparna inom fornlämning Lindberg 214, A412 (i förgrunden) och A425. Foto: Jörgen Streiffert. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg 2010

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Undersökningarnas förutsättningar 8 Topografi och fornlämningsmiljö 8 Målsättning och metod 8 Undersökningens resultat och slutsats 8 Resultat 8 Anläggningar 10 Fynd 12 Naturvetenskapliga analyser 13 Tolkning 13 Utvärdering utifrån undersökningsplan 15 Materialets potential 16 Referenser 17 Administrativa uppgifter 18 Bilagor 19 Bilaga 1. Anläggningslista Halland, Lindbergs socken, RAÄ Bilaga 2. Fyndlista Halland, Lindbergs socken, RAÄ Bilaga 3. Vedartsanalys av kolprover Halland, Lindbergs socken, RAÄ Bilaga C-analyser Halland, Lindbergs socken, RAÄ Bilaga 5. Anläggnings och profilritningar 27 Figurförteckning 31 Tabellförteckning 31

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 4 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

7 Under juni månad 2009 undersöktes fornlämningen Lindberg 214 i Trönningenäs i Halland. Området utgjordes av en långsträckt höjdsträckning med ett närliggande våtmarksområde. Mellan höjdsträckningen och våtmarksområdet påträffades 21 kokgropar, 10 härdar, enstaka stolphål och käpphål samt en mindre grop. Genom 14 C-dateringar vet vi att kokgroparna använts under bronsålder och kanske också in i äldre järnålder. Även ett fyndmaterial av spridda flintavslag och rabbad keramik indikerar att platsen använts under denna tid. Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst har i samband med planerad bostadsbyggnation i Trönningenäs, strax norr om Varberg, utfört en arkeologisk slutundersökning inom fornlämningen Lindberg 214. Området utgjordes av en långsträckt höjdsträckning med ett närliggande våtmarksområde. Mellan höjdsträckningen och våtmarksområdet påträffades 21 kokgropar och 10 härdar. Här registrerades även enstaka stolphål, käpphål och en mindre grop. Under matjorden, i områdets östra del, fanns ställvis en tunn rest från en äldre markyta med flera mindre keramikbitar och spridd flinta. Några spår från byggnader eller andra boplatslämningar kunde dock inte iakttas. Utifrån 14 C-datering vet vi att kokgroparna använts under bronsålder och t.o.m. kanske även in i äldre järnålder. Fyndmaterialet bedöms vara samtida med dateringarna och visar tillsammans med kokgroparna att en specialiserad verksamhet utförts på platsen, exempelvis matlagning. Kokgroparnas placering längs med höjdryggen och att de ligger nära exploateringsytans yttre gränser antyder att ytterligare kokgropar finns i närområdet, det vill säga utanför det nu kända fornlämningsområdet. Inledning Under två veckor sommaren 2009 utförde personal från Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst en arkeologisk slutundersökning inom fornlämningen Lindberg 214 i Trönningenäs, några kilometer norr om Varberg. Området hade tidigare omfattats av en arkeologisk utredning ( Johansson 2007) varvid slagen flinta, en kokgrop, tre gropar, åtta stolphål och två härdar registrerades. Vid slutundersökningstillfället, fyra år senare, kompletterades bilden ytterligare med bland annat ett stort antal kokgropar och flera mindre keramikfragment från ytor utanför anläggningarna. Materialet insamlades och dokumenterades under två kalla men soliga veckor i juni 2009 av Gisela Ängeby, Glenn Johansson och Jörgen Streiffert. Arbetet bekostades av uppdragsgivaren, Ingvar Thorsson. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 5

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5b 8g, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 7

10 Undersökningarnas förutsättningar Topografi och fornlämningsmiljö Fornlämningsområdet låg på cirka 8 10 meter över havet och utgjordes av en långsträckt gräsbevuxen markerad höjdrygg i en nordöst-sydvästlig riktning, invid en sank betesmark, cirka 1,2 kilometer öster om kustlinjen. Lindbergs socken innehåller ett stort antal fornlämningar. Många boplatser och gravar finns konstaterade. De sistnämnda hittas i regel på små och större uppstickande bergryggar. Boplatserna finns ofta på avsatser och höjdryggar. Flera är stenåldersboplatser. Gravarna är huvudsakligen från brons- och järnålder. Ett flertal undersökningar har utförts under senare år, där såväl yngre som äldre stenåldern belysts (Schaller Åhrberg 1994, Artelius 1985 och 1992, Hernek 1995). Målsättning och metod Slutundersökningens målsättning var huvudsakligen knuten till att tyda vilka aktiviteter som bedrivits på platsen och i närområdet under senneolitikum och äldsta bronsåldern. En väsentlig uppgift var att utvärdera materialets sammansättning och datering och på så vis belysa de verksamheter som bedrivits i ett kronologiskt perspektiv. Vid undersökningen upptogs en yta på cirka 2300 kvadratmeter där ett 0,3 0,4 meter tjockt matjordslager banades av med en larvgående grävmaskin. Inom fyndförande ytor grävdes för hand meter stora rutor i en partiellt förekommande tunn äldre markyta. Rutornas antal begränsades av att ytan endast fanns fläckvis och var av varierande omfattning. Meterrutor upptogs också invid vissa större nedgrävningar. Samtliga anläggningar snittades och ritades i profil i skala 1:20. Flertalet fotograferades med digitalkamera. Prover insamlades för vedartsanalys och 14 C-dateringar. Den avbanade undersökningsytan, anläggningarna, de upptagna meterrutorna och vissa av fynden mättes in med totalstation i Intrasisprojektet V2009:014. Flintmaterialet har registrerats enligt Sorteringsschema för flinta (Andersson, Rex Svensson och Wigforss 1978). Foton har arkiverats på CD, enligt direktiv från ATA. Undersökningens resultat och slutsats Resultat Undersökningen omfattade släntläget på nordsidan av en höjdrygg. Här låg bland annat flera stora och djupa gropar fyllda med skörbrända stenar. Anläggningarna låg spridda över den cirka 2300 kvadratmeter stora avbanade ytan. Dock med en tydlig förtätning åt sydväst och upp mot höjdryggen och det berg som denna till stora delar utgjordes av konstateras. I områdets östra del hittades rikligt med keramikfragment i mindre försänkningar där rester från en äldre markyta fanns bevarad, omedelbart under matjorden. 8 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

11 0 10 m Fig. 4. Vid undersökningen framkom ett stort antal kokgropar i områdets sydvästra del där även flera härdar och enstaka stolphål observerades. I områdets östra del upptogs flera handgrävda 1 1 meter stora rutor i en fläckvis förekommande äldre markyta med spridda, ofta rabbade, keramikfragment. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 9

12 Anmärkningsvärt var att här fanns så få anläggningar och att fyndmaterialet var ytterst sparsamt där anläggningar kunde registreras. Utifrån den tidigare utredningens resultat och den nu utförda slutundersökningens är det klart att fornlämningen är helt undersökt inom den berörda exploateringsytan. Men utifrån anläggningarnas spridningsbild är det högst troligt att andra liknande nedgrävningar finns längs med höjdryggens sträckning, utanför det nu undersökta området. Fornlämningen är sålunda sannolikt betydligt mer omfattande än vad som tidigare var känt. Hur omfattande denna är kan endast klargöras genom ytterligare arkeologiska undersökningar. Anläggningar Totalt registrerades 42 anläggningar. Varav flertalet utgjordes av kokgropar, 21 stycken påträffades. Nästan samtliga var stora och djupa. Måtten varierade mellan 0,3 1,0 meter djup och 0,7 3,0 meter i storlek. Flertalet låg i områdets sydvästra del. Ytterligare 3 fanns i områdets nordöstra del. På åsryggen hittades ännu en kokgrop. Invid flertalet av dem fanns spridda, ofta stora och flacka härdar, 0,1 0,24 meter djupa och 0,4 1,8 meter stora. Totalt Fig. 5. Översiktsbild visande några av de större kokgroparna. Jörgen Streiffert syns i bildens vänstra del och Glenn Johansson i den högra. Foto: Gisela Ängeby. 10 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

13 Fig. 6. Kokgroparna A412, den främre, och A425. Foto: Jörgen Streiffert. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 11

14 påträffades 10 stycken. I områdets sydvästra del framkom även 5 stolphål (0,1 0,3 meter djupa och 0,1 0,3 meter stora), 5 käpphål (0,1 meter djupa och 0,1 meter stora) och 1 grop (0,16 meter djup och 0,4 meter stor). Anläggningarna redovisas i bilagorna 1 och 5. Fynd Fyndmaterialet bestod av 37 spridda flintavslag och 1,345 kg mindre keramikfragment varav flera var rabbade. Utifrån karaktären på flintavslagen bedöms flintmaterialet höra från bronsålder. Även keramikmaterialet antas Fig. 7. Kokgropen A375. Foto: Gisela Ängeby. Fig. 8. Kokgropen A394. Foto: Gisela Ängeby. 12 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

15 höra från bronsålder. Vissa bitar är dock av något yngre karaktär och förmodas vara från äldre järnålder. Inga fynd påträffades i anläggningarna utan i den ställvis förekommande äldre markytan i områdets östra del, nära och bredvid flera stora markbundna stenar. Fyndmaterialet redovisas i bilaga 2. Naturvetenskapliga analyser Vedartsbestämning och 14 C-datering I syfte att få en uppfattning om när kokgroparna använts och om de brukats samtidigt eller ej inlämnades kol för datering från sex kokgropar. Ulf Strucke, vid UV Mitt, har efter undersökningen analyserat insamlat kolmaterial och utfört en vedartsbestämning, bilaga 3. Lämpligt material har därefter inlämnats för 14 C-datering till Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, bilaga 4. Tabell 1. Resultat av 14 C-analys och vedartsbestämning. Anl.nr Anl.typ Vedart 14 C BP Lab.nummer 231 Kokgrop Al 2726±36 Ua Kokgrop Al 2702±35 Ua Kokgrop Al 2549±37 Ua Kokgrop Björk 2379±36 Ua Kokgrop Ek 2706±37 Ua Kokgrop Al 2883±36 Ua Tolkning Utifrån 14 C-analyserna vet vi att platsen använts under mellersta bronsålder fram till slutet och eventuellt också början av äldre järnålder. I vilket fall framgår det klart att det vid platsen bedrivits en upprepad verksamhet som resulterat i djupa stenfyllda gropar, dvs. kokgropar. Sannolikt kan även flera av de framkomna härdarna kopplas till samma tidsperiod. Såväl kokgropar som härdar pekar på att en viss typ av verksamhet bedrivits på platsen, som exempelvis någon form av matlagning. Kanske kan även de få framkomna stolp- och käpphålen kopplas till denna. Ett upprepat användande över tid visar att området valts med omsorg. Några av kokgroparna kan ha nyttjats ungefär samtidigt. Den äldsta dateringen A782 visar vid ett sigma ett användande under mellersta bronsåldern och anläggning 583 att liknande gropar också kan ha brukats in i äldre järnålder, en utifrån halländsk kokgropskronologi ovanlig datering. Kokgropsarbetet har huvudsakligen bedrivits i områdets sydvästra del. Aktiviteterna verkar i första hand ha styrts av de topografiska förutsättningarna, ett nerdraget läge i en svag nordsluttning till en långsträckt höjdrygg, nära ett våtmarksområde. Från andra kokgropslokaler har liknande topo- Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 13

16 14 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs grafiska lägen också funnits och man kan säga att vissa generella mönster finns i var grupperingar med kokgropar lokaliserats (Carlie 2005). I samband med att kokgroparna undersöktes var de övergripande frågorna: Anlades kokgroparna samtidigt? Innehåller de spår från matlagning eller annan verksamhet? Tyvärr var undersökningens budget för analyser och dateringar kraftigt begränsad och det relativt stora antalet påträffade kokgropar medförde vissa begränsningar. Det mest prioriterade var att få daterat så många av kokgroparna som möjligt och därmed få en uppfattning om hur länge de aktiviteter som genererat kokgroparna bedrivits vid platsen. De utvalda proverna togs i anläggningar spridda från områdets östra till västra del. Självfallet hade det bästa varit att datera samtliga kokgropar och härdar i kombination med olika slags användaranalyser för att få fram en kronologisk aktivitetsanalys över området. Utifrån ett organiseringsperspektiv gick det dock att urskilja att gropar av ett visst utseende, djup och storlek, ofta fanns liggande nära varandra två och två, en placering som kan tyda på en samtidighet och likartad verksamhet groparna emellan. Vad som mer gick att utläsa var att flertalet utnyttjats minst två gånger. Att en kokgrop var nedgrävd igenom en äldre, visar att en längre tid förflutit mellan anläggandet. Fyndmaterialet var begränsat och bestod av spridda flintavslag och keramikbitar. Flintmaterialet hör till övervägande del från metalltid, troligen bronsålder. Stora avslag med kvarvarande cortex och avslag slagna med metallhammare ger en sådan indikation. Intressant är också att ingen ytterligare flinta från äldre tidsperioder hittades, vilket annars är vanligt. Flintmaterialet som hittades var kronologiskt homogent och mycket litet. Förklaringen till det sparsamma flintmaterialet är förmodligen att den bearbetats på annan plats och tagits till platsen för att användas. Specifikt till aktiviteter kopplade till kokgroparna. Övrigt påträffat material, det vill säga keramiken, var synnerligen fragmenterat. Bitarna låg företrädesvis koncentrerade i områdets östra del i resterna från en fläckvis och cirka 0,02 meter tjock äldre markyta. De hör från den typ av hushållskeramik, som varit vanligt förekommande under bronsåldern. Många fragment hade en rabbad yta. Flera representerar sannolikt resterna från stora förrådskärl. Men även fragment från mindre kärl finns i materialet. Tillsammans med flintan och anläggningarna kan den kronologiska ensidigheten ses som ovanlig. Att materialet från flera olika tidsåldrar finns sammanblandade på samma fornlämning är annars vanligt. En annan intressant iakttagelse var att stora delar av materialet verkade finnas kvar på sin ursprungliga plats. Förklaringen är att den steniga och blockiga topografin hindrat fyndmaterialet hindrats från att ha flyttats. I jordbruksmarker är det annars vanligt att vid diverse jordbruksarbeten, som exempelvis vid plöjning, att materialet dras upp från sitt ursprungliga läge och flyttas. Varför platsen valts kan ha med närheten till våtmarken att göra. En rad undersökningar visar på att kokgroparna ofta är förlagda i anslutning till våtmarker. Men hur ett landskap använts varierar och det är först genom senare års undersökningar som vi allt mer börjar förstå att en mängd skilda aktiviteter bedrivits i mer otillgängliga markområden och att man vid

17 antikvariska bedömningar aldrig kan utesluta att arkeologiskt intressanta lämningar även finns i de mest otillgängliga områden. Att finna kokgropar är inte någon ovanlig företeelse. Men att så många hittades indikerar att ytterligare närliggande kan finnas. Så i takt med att allt fler ytor exploateras ökar också möjligheten att finna ytterligare ansamlingar med liknande gropar. Kokgropar brukar ofta höra till mellersta och yngre bronsåldern. De mer enskilt förekommande har mer spridda dateringar och finns i princip under hela förhistorien men en betydligt större andel finns under bronsåldern. Till vad de använts är minst sagt oklart. Deras namn inbjuder per automatik att tro att de fyllt en funktion i ett matlagningssammanhang, ett antagande som har stöd i såväl etnologiska som antropologiska sammanhang. Men här finns också uppgifter om att stenfyllda gropar haft en praktisk funktion vid flera skilda sammanhang. Några funktioner som omnämns är: metallhantverk, rostning av skilda spannmålsprodukter, träkolsframställning, trankokning, kalkbränning och bastu (Carlie 2005). Följaktligen kan de ha haft mångfasetterade funktioner, vilket i sig kanske inte är så märkligt då skilda miljöer och lokala förutsättningar fått till följd att man brukat känd teknik ur ett ändamålsenligt funktionsperspektiv, anpassat efter aktuellt behov. Har man Fig. 9. Flera stora kokgropar fanns spridda över området. Gisela Ängeby står vid en av de djupaste (A412). Foto: Jörgen Streiffert. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 15

18 känt till den värmeeffekt som uppnås i en grop med uppvärmda stenar har man också insett hur denna på bästa vis kunnat användas och en följd har blivit en rad skilda användningsområden varvid exempelvis matlagning varit en. En annan funktionstolkning är den kultiska. Särskilt när lämningarna finns i grupperingar och större ansamlingar i rader eller grupper görs ibland denna tolkning (Thörn 1993 och 1994). Men någon tydlighet i vad de stenfyllda groparna egentligen representerar för varje plats finns inte. Utifrån gjorda analyser från denna typ av gropar har man konstaterat att de sällan innehåller vare sig fynd eller spår från växter. Ibland hittas keramikbitar och brända ben, flintavslag men mycket kan antas vara sekundärt som har hört från kringliggande markytor. Att de hamnat i gropen kan förklaras med att rester från närliggande verksamheter kommit ner i gropen när denna återfyllts eller att man i ett senare skede använt den svacka som många gånger bildats efter återfyllning som grund för en annan aktivitet som exempelvis att man upprättat en eldstad och här tillagat mat. Utvärdering utifrån undersökningsplan Inför undersökningen sattes som målsättning att tolka lämningarna med avseende på hur en starkt havsanknuten plats och dess närmiljö utnyttjats under perioden senneolitikum/äldsta bronsålder. Genom att undersöka fynd och anläggningar var syftet att belysa vad lämningarna representerade och den överordnade frågan var: Vad för slags aktiviteter kan genom lämningarna beläggas och kopplas till platsen? En stor mängd skörbrända stenar har fyllt varje nedgrävd större grop. Den värmeenergi som alstrats till stenarna antas utgöra en viktig funktion och den grundläggande anledningen till varför de djupa groparna överhuvudtaget grävdes. Groparna i sig hade funktionen att begränsa värmeutsläpp och att bevara den värme stenarna lagrade. Men vad de uppvärmda stenarna haft för ändamål är dessvärre oklart. En rad olika teorier finns att fundera kring. Som alltid i dessa kontexter finns tankar kring matlagning. Men för vem och varför just här? Inga indikationer på någon närliggande boplats finns och att de stenfyllda groparna skulle kunna kopplas till en sådan. Fast vad som ligger utanför exploateringsytan är okänt, likaså om eventuella lämningar här haft något samband med de funna kokgroparna. Dateringarna av lämningarna indikerar dock att man under flera hundra år bedrivit en verksamhet med djupa och stenfyllda gropar på platsen. Sannolikt hör det påträffade flint- och keramikmaterialet samman med de aktiviteter som kokgroparna representerar. Att denna huvudsakligen ägt rum under bronsålder är inte ovanligt utan har också konstaterats på andra platser i Halland (Streiffert 2009). Vad som däremot är lite anmärkningsvärt är att den tradition som funnits i att använda djupa stenfyllda gropar eventuellt fortsatt in i äldre järnålder, vilket för Hallands del inte är vanligt. 16 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

19 Materialets potential Att finna ett avgränsat keramik- och flintmaterial som har en allmän tidsbestämning som stämmer in med anläggningarnas datering är ovanligt. Här ligger också en stor potential vid en jämförelse med andra kokgropslokaler och det material som där framkommer. Är fyndmaterialet av samma slag eller finns skillnader och, i så fall, hur tar de sig i uttryck? Fyndmaterialet från Lindberg 214 bildar här ett utmärkt referensmaterial och kan bidra med nycklar till en ökad insikt för vad man gjort på platser med stenfyllda gropar och på så vis också kanske komma närmare vad anläggningarna representerar. Undersökningen ger också med sina relativt många 14 C-daterade kokgropar en möjlighet att vidga basen kring en diskussion om hur länge och vilken omfattning lokaler av detta slag existerat. Särskilt som många kokgropslokaler med större ansamlingar av kokgropar är bristfälligt tidsbestämda. Kokgroparnas placering utmed undersökningsområdets västra och östra del visar också på en annan faktisk potential, att andra liknande lämningar finns öster och väster om undersökningsområdet, dvs. längs åsryggens ännu ej bebyggda eller exploaterade ytor. Vid framtida exploateringar och arkeologiska undersökningar kan de nu gjorda resultaten användas i en djupare analys av de verksamheter som pågått kring åsryggen och kanske bättre klargöra relationen till den närliggande sankmarken. Vad som ytterligare är beaktansvärt är att platsen fyller en viktig funktion i en analys av ett förhistoriskt landskapsutnyttjande, särskilt som större ansamlingar av kokgropar kan ses som relativt ovanliga i Halland. Referenser Andersson, S., Rex Svensson, K. & Wigforss, J Sorteringsschema för flinta. Särtryck ur FYND-rapporter Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar. Göteborg. Carlie, L Flygstaden innan flyget och staden. Bronsålders lämningar i Söndrums utkant. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2005:1. Halland, Söndrums socken, Halmstad 3:130, RAÄ 100. Hallands länsmuseer Landsantikvarien. Halmstad. Johansson, G Stolphål, härdar och flintor vid ett bergimpediment. Halland, Lindberg socken, Lindberg 5:29. UV Väst Rapport 2007:16 arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Mölndal. Streiffert, J En samling kokgropar vid ett våtmarksområde. Halland, Träslöv socken, Träslöv 36:1, Träslöv 103. UV Väst Rapport 2009:19 Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksanti kvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Mölndal. Thörn, R Eldstadssystem fysiska spår av bronsålderskult. Ett försök att spåra kultplatser och kulturinfluenser. C-uppsats i arkeologi, Lunds universitet. Thörn, R Werner Krämer och europeiska eldofferplatser. D-uppsats i arkeologi, Lunds universitet. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 17

20 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2009:014. Undersökningstid: Projektgrupp: Glenn Johansson (ansvarig), Jörgen Streiffert och Gisela Ängeby. Undersökt yta: kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 5 B 8g. Koordinatsystem: Sweref 99. Höjdsystem: RH Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Foton och 4 skannade anläggningsoch profilritningar i skala 1:20. Unr 4897: 1 5. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

21 Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Halland, Lindbergs socken, RAÄ 214 Anl.nr Anl.typ Djup (m) Storlek (m) 200 Härd 0,14 1,4 215 Kokgrop 0,64 1,8 231 Kokgrop 0,46 2,2 247 Kokgrop Oklar Oklar 264 Kokgrop Oklar Oklar 285 Kokgrop 0,44 2,3 299 Härd 0,14 1,5 314 Kokgrop 0,36 1,8 327 Kokgrop 0,34 1,7 341 Härd 0,1 0,6 350 Kokgrop 0,5 2,0 361 Härd 0,24 1,8 375 Kokgrop 0,6 2,0 394 Kokgrop 0,66 2,0 412 Kokgrop 1,0 3,0 425 Kokgrop 0,8 2,2 440 Kokgrop 0,4 2,4 456 Härd 0,16 1,0 480 Kokgrop 0,44 1,0 493 Stolphål 0,26 0,3 501 Härd 0,2 0,8 513 Kokgrop 0,4 1,3 525 Härd 0,12 1,2 538 Härd 0,14 0,4 547 Grop 0,16 0,4 557 Kokgrop 0,3 1,5 583 Kokgrop 0,62 1,5 599 Härd 0,2 1,6 609 Stolphål 0,1 0, Käpphål 0,1 0,1 626 Stolphål 0,2 0,1 635 Stolphål 0,3 0,2 646 Kokgrop 0,54 1,0 753 Kokgrop 0,3 0,7 761 Kokgrop 0,4 2,0 772 Härd 0,24 1,2 782 Kokgrop 0,4 1,4 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 19

22 Anl.nr Anl.typ Djup (m) Storlek (m) 902 Käpphål 0,1 0,1 905 Käpphål 0,1 0,1 908 Käpphål 911 Käpphål 0,1 0,1 914 Stolphål 0,2 0,2 20 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

23 Bilaga 2. Fyndlista Halland, Lindbergs socken, RAÄ 214 F-nr Material Sakord Vikt (g) Antal Grävenhet Fyndenhet 1 Keramik Keramik Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Mynningsbit Keramik Rabbat gods Keramik Mynningsbit Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Mynningsbit Keramik Rödgods Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Keramik Mynningsbit Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Keramik Mynningsbit Flinta Avslag Keramik Mynningsbit Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Keramik Rabbat gods Flinta Avslag Keramik Rabbat gods Keramik Rabbat gods Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 21

24 Bilaga 3. Vedartsanalys av kolprover Halland, Lindbergs socken, RAÄ 214 Analysprotokoll Landskap: Halland Socken: Lindberg Fastighet: RAÄ nr: 214 Kategori: AnalysId: 7929 Anläggning: 231 Kokgrop Provnr: Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Al Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7928 Anläggning: 394 Kokgrop Provnr: Vikt (g): 1,2 Analyserad vikt (g): 1,2 Fragment: 13 Analyserat antal: 13 Art: Al Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7927 Anläggning: 412 Kokgrop Provnr: Vikt (g): 1,5 Analyserad vikt (g): 1,5 Fragment: 13 Analyserat antal: 13 Art: Al Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7924 Anläggning: 583 Kokgrop Provnr: Vikt (g): 2,0 Analyserad vikt (g): 2 Fragment: 13 Analyserat antal: 13 Art: Al Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: Fyraårig kvist vald för datering Art: Hassel Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: 22 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

25 AnalysId: 7926 Anläggning: 646 Kokgrop Provnr: PK655 Vikt (g): 2,7 Analyserad vikt (g): 2,7 Fragment: 24 Analyserat antal: 24 Art: Ek Antal: 24 Material: Träkol Kommentar: Kärnved AnalysId: 7925 Anläggning: 782 Kokgrop Provnr: Vikt (g): 3,9 Analyserad vikt (g): 3,9 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Al Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering Art: Ek Antal: 13 Material: Träkol Kommentar: Kärnved Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 23

26 24 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs Bilaga C-analyser Halland, Lindbergs socken, RAÄ 214

27 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 25

28 26 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

29 Bilaga 5. Anläggnings och profilritningar Visas här i skala 1:40. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 27

30 Visas här i skala 1: Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

31 Visas här i skala 1:40. Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 29

32 Visas här i skala 1: Många och djupa kokgropar i Trönningenäs

33 Figur- och tabellförteckning Figurer Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad...4 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5b 8g, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Vid undersökningen framkom ett stort antal kokgropar i områdets sydvästra del där även flera härdar och enstaka stolphål observerades. I områdets östra del upptogs flera handgrävda 1 1 meter stora rutor i en fläckvis förekommande äldre markyta med spridda, ofta rabbade, keramikfragment. Skala 1: Fig. 5. Översiktsbild visande några av de större kokgroparna. Jörgen Streiffert syns i bildens vänstra del och Glenn Johansson i den högra. Foto: Gisela Ängeby...10 Fig. 6. Kokgroparna A412, den främre, och A425. Foto: Jörgen Streiffert...11 Fig. 7. Kokgropen A375. Foto: Gisela Ängeby...12 Fig. 8. Kokgropen A394. Foto: Gisela Ängeby...12 Fig. 9. Flera stora kokgropar fanns spridda över området. Gisela Ängeby står vid en av de djupaste (A412). Foto: Jörgen Streiffert...15 Tabeller Tabell 1. Resultat av 14 C-analys och vedartsbestämning...13 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs 31

34

35

36 Många och djupa kokgropar i Trönningenäs Under juni månad 2009 undersöktes fornlämningen Lindberg 214 i Trönningenäs i Halland. Området utgjordes av en långsträckt höjdsträckning med ett närliggande våtmarksområde. Mellan höjdsträckningen och våtmarksområdet påträffades 21 kokgropar, 10 härdar, enstaka stolphål och käpphål samt en mindre grop. Genom 14 C-dateringar vet vi att kokgroparna använts under bronsålder och kanske också in i äldre järnålder. Även ett fyndmaterial av spridda flintavslag och rabbad keramik indikerar att platsen använts under denna tid. ISSN